Det gemensamma hushållets splittring? En studie av teologiska argument i pressens behandling av Sundsvallsstrejken 1879

(1)

Det gemensamma hushållets splittring?

En studie av teologiska argument i pressens behandling av Sundsvallsstrejken 1879

Uppsala universitet Teologiska institutionen

Kyrko- och missionsstudier, hp 15 HT 2020

Författare: Kristian Kaski Handledare: Urban Claesson Examinator: Anita Yadala Suneson

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Kapitel 1. Introduktion……..……….……..2

1.1 Syfte och frågeställning …..……….…..…3

1.2 Källor ………5

1.3 Tidigare forskning ……….7

1.4 Metod ………...8

1.5 Teori ……….9

1.6 Disposition ………..10

Kapitel 2 Diskussionen i olika tidningar ……….12

2.1 Händelseförloppet för strejken ………12

2.2 Diskussionen i Fäderneslandet ………13

2.3 Diskussionen i Medelpads Allehanda ……….20

2.4 Diskussionen i Nya Dagligt Allehanda ………27

Kapitel 3. Sammanfattning med slutsatser…..………31

Bibliografi ………..33

(4)

2

Kapitel 1. Introduktion

Sundsvallsstrejken i månadsskiftet maj-juni 1879 hade, trots att den varade endast en vecka, både djupgående kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Meningen med denna uppsats är att försöka ge en bild hur strejken beskrevs i dagspressen med tanke på pågående desintegration av de gemenskapsformer för den världsliga samhällsordningen som hade etablerats och legitimerats av evangelisk luthersk teologi. Konflikten var omfattande och intensiv. Den var också en av de första i sitt slag i Sverige. Strejken bröt ut i Sundsvalls sågverksdistrikt. Sundsvallsdistriktet bestod utöver själva staden även av de intilliggande kommunerna Skön, Alnö och Njurunda.

Hur var det överhuvudtaget möjligt att en så omfattande strejk kunde sättas igång? Man får komma ihåg att i mitten av 1800-talet realiserades många genomgripande förändringar som i mångt och mycket förändrade den aktuella samhällsstrukturen. En av sådana reformer var att ståndsriksdagen avskaffades 1866 och ersattes av en tvåkammarriksdag. Det öppnade för nya grupper att kunna delta i det politiska livet. Mer omfattande inflytande begränsades dock av rösträtten som var graderad och avsåg endast manliga medborgare. Kvinnorna hade alltså ingen rösträtt. Sågverksarbetarna i Sundsvall levde i ett samhälle där ändå få hade möjlighet att påverka sin livssituation genom politiska och ekonomiska institutioner.

Rationalisering av jordbruket och den kraftiga ökningen av befolkningen ledde till att överskott på arbetskraften ute i landsbygden växte. Man var tvungen att söka sin utkomst på annat håll. En av sådana möjligheter fanns inom den växande industrin. Sundsvallsregionen kunde erbjuda arbete i nyetablerade industriorterna då en kraftig utbyggnad av sågverksindustrin på 1850-talet hade förverkligats utmed Norrlandskusten. Den tekniska utvecklingen underlättade omstrukturering att flytta sågarna från inlandet till kusten och de gamla vattensågarna ersattes av effektivare ångsågar då man inte längre var beroende av vattenkraft för sin verksamhet. Ägarna till sågverken, s.k. träpatronerna, hade också storligen investerat på den nya tekniken. Detta innebar att även utskeppning förenklades då färdiga trävarorna kunde lastas direkt på fartyg i hamnarna.

Den stora efterfrågan på arbetskraften medförde att sågverksarbetare kom till tätorterna från andra delar av landet. De hade varken yrkeserfarenhet eller vana vid att organisera sig i

(5)

arbetet så att de var maktlösa mot arbetsgivarna. Lönerna var låga speciellt under konjunkturnedgångar. Arbetsgivarna menade att det var marknadsläget som styrde lönerna vilket innebar underbetalning under kristider. Det förekom sporadiska arbetskonflikter i Sverige under 1850-talet såsom sjömansstrejken i Stockholm (1856) och gruvstrejken i Falun (1857). På 1870- talet inträffade några framgångsrika stridsåtgärder bland gesäller (tunnbindare, glasmästare) som under sina vandringar på kontinenten hade kommit i kontakt med nya, socialistiska idéer och började organisera sig efter liknande principer. Det dröjde dock innan fackföreningar och politiska partier började växa fram i Sverige. Deras genombrott blev först på 1880-talet.

Sågverksarbetarna var alltså inte fackligt organiserade då Sundsvallsstrejken bröt ut.

Trots brist på fackliga föreningar och deras lärdom att organisera sig i arbete så visade det sig att de strejkande i Sundsvall uppförde sig ändå disciplinerat och under organiserade former. Det har spekulerats om orsakerna till sådant beteende. Man har hävdat bl.a. att de strejkande i stor utsträckning var medlemmar i olika frikyrkliga föreningar och således var vana vid organisationer. Argument som också har framlagts är att deras talesmän skulle ha varit de mest aktiva i den nyevangeliska, baptistiska väckelsen och som kunde både prata för sig och leda sammanträden i sådana sammanhang. Den tändande gnistan till den omedelbara strejken var dock den kraftiga lönesänkningen 1879 inför lågkonjunkturen samt ett riksdagsbeslut om lån på tre miljoner kronor för sågverksindustrin. Även sågverksarbetarna kände till detta och ville ta del av dessa miljoner som löneförhöjning.

Nyhetsförmedlingen utvecklades under 1800-talet. Läskunnigheten bland det svenska folket ökade p.g.a. införandet av allmän folkskola 1842 vilket också bidrog till att en marknad för tidningarna skapades. Nyheterna nådde också snabbare redaktionerna och läsarna. Men tidningarnas starka framsteg berodde delvis även på det ökade transportnätet som underlättade för distribution i städer och ute i landet. I största allmänhet växte också efterfrågan på information och nyheter om aktuella händelser i Sverige. Tidningarna blev även viktiga för demokratiseringsprocessen. De blev ett medel att snabbt framföra och debattera politiska frågor och åsikter.

1.1 Syfte och frågeställning

Reformation i Sverige kulminerade vid ett kyrkomöte i Uppsala (1593) som antog då den Augsburgska trosbekännelsen som blev en stomme i statsreligionen. Religionen, enligt detta beslut, skulle i fortsättningen undervisas av kyrkan ur läroböcker för folkundervisning. I första

(6)

4 hand skulle detta realiseras vid husförhör och predikningar med hjälp av den Lutherska Hustavlans synsätt i Lilla Katekesen. Hustavlans värld i samhället bestod av tre hierarkiska grupper: den första var den styrande gruppen med kungen i spetsen. Nästa grupp var kyrkan som skötte den religiösa och ideologiska fostran. Längst nere i denna skala befann sig bönder med sina tjänare.¹ Läran om Hustavlan hade alltså sina grunder i Luthers Lilla Katekes som användes i folkundervisningen. Det var framför allt det fjärde budet i Katekesen som lärde ut om de grundläggande satserna i den Lutherska läran, respekt och lydnad för sina medmänniskor och överordnade. Luther befäste ytterligare Hustavlans lärdom och tankar med hjälp av olika bibelcitat och deras förklaringar om föräldrar och överordnade.²

Grundtanken i Luthers Hustavla låg i den hierarkiska ordningen som kom från Gud och tillät de överordnade bestämma över sina underlydande precis som föräldrarna bestämde inom familjen. Enligt Guds ordning hade överheten maktbefogenheter över invånare i samhället, prästerna över församlingsmedlemmarna och föräldrarna över sina barn och tjänare inom familjen. Men alla överordnande skulle dessutom vara Guds tjänare och utöva sin makt på ett ansvarsfullt sätt så att den ledde till trygghet och välfärd för dem som skulle styras.³ Denna makt skulle användas ansvarsfullt och troget. Luther förklarade i Stora Katekesen närmare att de som är överordnade skulle vara varken bovar eller tyranner till föräldrar eller överhet. De skulle inte enbart förse sina barn, sitt tjänstefolk och sina undersåtar materiellt utan även vägleda dem till Guds ära.⁴

Luther noga betonade uppfyllandet av ömsesidiga och sociala plikter mot varandra samt arbete och lydnad mot överheten. Katekesens bibelcitat preciserade närmare hur olika åldrar, civilstånd och samhällsklasser borde förhålla sig till varandra. Tanken var att den goda husbonden skulle ansvara för undervisningen i sitt eget hushåll veckovis.⁵ Till sin hjälp kunde han vid behov anlita en lärare som speciellt ytterligare utvecklade tankegångar om lydnad men också ömsesidigt ansvar hos sina elever. En husbonde som inte var en god husfar uppfyllde inte sin plikt.⁶ Luther utvecklade utförligare sitt tankeutbyte i Stora Katekesen som inte användes lika ofta just för grundläggande folkundervisning utan var snarare avsedd för att användas av kyrkoherdar och predikanter i sin fortsatta utbildning.⁷

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av svenska dagstidningar studera hur tidningarnas skriverier under den pågående strejken reflekterar den Lutherska Hustavlans

1 Hedin 2017, s. 104.

2 Luther 1983, ss. 43-46.

3 Luther 1983, s. 43.

4 Luther 1999, s. 54.

5 Luther 1999, s. 16.

6 Luther 1999, s. 50.

7 Luther 1999, s. 11.

(7)

lärdomar. Jag vill alltså pröva tidningarnas argumentation utifrån ett antagande om att den Lutherska ideologin om samhället som indelat i hushåll, i tre olika stånd, kan användas för att analysera tidningarnas argumentering. Tidigare forskning har noterat att religionen fortfarande var självklar utgångspunkt under 1870-talet, innan det nya, moderna genombrottet under 1880- talet med dess nya, sekulära rörelser tog vid.⁸

I undersökningen används pressmaterial som med sitt ordval relaterar till den aktuella samhällsstrukturen och dess maktstukturer. Analysen av det befintliga materialet i sin tur görs mot bakgrund av Hustavlans struktur och idéer och med dess terminologi. Detta innebär att analysen använder Hustavlans ideologiska terminologi på textmaterialet som är skrivet med hänsyn till den terminologin som användes för att beskriva den aktuella samhällsstrukturen. Den samhällsstukturen om tre olika stånd som har presenterats tidigare kräver ytterligare en observation. Arbetstagare och arbetsgivare som analyseras i denna uppsats egentligen tillhör samma stånd fastän de har olika roller med utgångspunkt i idén om familjen i Hustavlan.

Jag prövar om denna Lutherska samhällsteologiska föreställning fortfarande var i funktion i tidningsdebatten, då denna idé om sammanhållet hushåll av god husbonde och lydiga undersåtar sattes på prov under denna konflikt. Följdefrågor som uppstår vid sidan av denna tanke är. Vilka förhoppningar som finns på husfadern och på de underlydande? Hur beskrivs förseelser mot hushållstanken, dvs. bristande omsorg från husfaderns sida respektive bristande lydnad hos tjänare?

1.2 Källor

Källmaterial i denna uppsats är tre svenska dagstidningar som har skrivit om Sundsvallsstrejken under tiden då strejken pågick och några veckor framöver under försommaren 1879. Exakta datum för detta material är mellan 25 maj och 25 juni 1879 som avgränsningar. Det kan vara skäligt att göra en sådan begränsning med tanke på dåtidens långsammare nyhetsförmedling med viss fördröjning för att få med också texter om eftertankar på strejkens händelseförlopp och innan juridiska efterspelen inleddes senare under sommaren och hösten. Eftersläpningen kan ha sina förklaringar också i det att tidningarna inte kom ut dagligen utan beroende på tidningen endast några gånger i veckan.

De tre tidningarna som har valts får representera dåtidens tidningsperspektiv på strejken utifrån sina egna ideologiska premisser genom rapporteringar och kommentarer på den aktuella

8 Claesson 2004, ss. 73-79.

(8)

6 arbetskonflikten. Fäderneslandet (Lund) var en radikal men med dåtidens mått mätt liberal tidning.

Medelpads Allehanda (Sundsvall) får representera den lokala rösten. Den var därtill liberal till sin ideologi. Nya Dagligt Allehanda (Stockholm) var en konservativ tidning. Kategorisering av dessa tidningar följer de riktlinjer som normalt används i facklitteraturen för tidningarnas ideologiska hemvist. Urvalet kan också i viss mån representera en regional spridning av tidningarna.

Dåtidens nyhetsförmedling skilde sig från dagens situation. Utöver sitt eget material så kunde artiklar och nyheter med samma textinnehåll även förekomma i flera tidningar.

Publicistklubben hade redan tidigare tagit upp frågan och begärt att källangivelser skulle anges.⁹ Så blev det dock inte alla gånger i fråga om dessa s.k. pressklipp i tidningstexter. Ibland markerar tidningarna dock sina källor. All textmaterial som sådant i tidningarna har i denna framställning dock tolkats som tidningens eget ställningstagande om inget annat framgår ur kontexten.

Artiklarna kunde vara redaktionella eller skrivna av en speciell korrespondent som dessutom kunde reflektera med sina egna uppfattningar. Urvalet av tidningar kunde vara större men jag har begränsat mig endast till dessa tre tidningar bl.a. med hänsyn till uppsatsens omfattning. Varje tidning bidrar ändå med flera artiklar under den aktuella perioden.

Angående tidningsmaterial skall några ytterligare fakta beaktas. Citaten som används i uppsatsen följer de formuleringar i ortografin och grammatik såsom de förekommer i artiklarna inklusive eventuella stavfel. Alltså dåtidens rättstavningsregler enligt Svenska Akademiens ordlista (1875) har inte beaktats för att standardisera texterna. Någon finare indelning beträffande textamaterialet har heller inte gjorts bland annat p.g.a. att dåtidens stoff ändå inte hade några skarpa gränser mellan nyheter och fördjupningstexter eller dylikt utan de kunde samtidigt ingå in i varandra i textmaterialet.¹⁰ Kommentarer om sådana omständigheter förekommer i artikelmaterialet har endast gjorts i analysen för att förtydliga om det har varit behövligt.

Tidningsmaterialet som används i denna uppsats är digitaliserade svenska dagstidningar för den aktuella perioden från 1879. Detta material administreras av Kungliga bibliotekets söktjänst för svenska dagstidningar.

Som sekundärmaterial används monografier över temat och som delvis kommer att presenteras närmare under kapitel ”Tidigare forskning”.

9 Rydén 1981, s. 31.

10 Rahm 2000, s. 31.

(9)

1.3 Tidigare forskning

Sundsvallsstrejken har tidigare behandlats både i enskilda monografier och som delar i andra undersökningar. I det följande utförs en kortfattad orientering av sådan forskning.

Väckelsen och Sundsvallsstrejken 1879 (1972) av Tage Larsson är en undersökning som för det mesta handlar om hur dagspressen etappvis före, under och efter den aktuella arbetskonflikten beskrev i sin nyhetsförmedling om strejken. Utöver pressmaterial med olika ideologiska inriktningar innehåller undersökningen också andra redogörelser såsom Treffenbergs, Hultgrens och Beckmans rapporter om strejken. Som pressmaterial före strejken använder författaren endast frikyrkliga tidningar. Men under och efter konflikten utnyttjas bredare material med flera tidningar innehållande olika ideologier och inställningar. Undersökningen omfattar även efterspelet med rättegångar och officiella rapporter om strejken under hösten 1879. Studien fokuserar för det mesta på skuldfrågan till strejken i pressmaterialet med frikyrkor och andra folkrörelser i centrum.

Sundsvallsstrejken 1879 (1979) av Harald Lundberg ger en översiktlig bild om strejken och dess händelser samt människor runtomkring. Undersökningen kartlägger initialt olika typ av samhällsförändringar och folkrörelser under 1870- och 1880-talen. Därefter relateras själva strejkrörelsen mer detaljerat till övriga samhället m.h.t. olika maktstrukturer och rättviseaspekten.

Övriga faktorer i samhället enligt studien kan vara folkbildning och olika folkrörelser såsom väckelserörelser och nykterhetsrörelsen. Väckelserörelserna omfattar flera religiösa inriktningar såsom baptister, metodister och missionsföreningar. En viktig komponent är också porträtten av olika individer som representerar sin maktsfär och sitt stånd. Det finns även omfattande bildmaterial i undersökningen från tiden under strejken. Undersökningen tar upp konfrontationen mellan olika faktorer och den pågående desintegrationen i samhället.

På plankbärarnas villkor: Tre dagstidningars bevakning av Sundsvallsstrejken 1879 (2000) av Henrik Rahm är en språkvetenskaplig undersökning som visar sambandet mellan pågående ändringar i samhället och dagstidningarnas textutformning i sina rapporteringar om strejken.

Denna studie ger en fördjupad bild av tidens nyhetsförmedling utifrån tekniska och redaktionella aspekter. Undersökningen analyserar också djupgående praktiska problem som dåtidens nyhetsförmedling stampades med samt den politiska och kulturella kontexten som inramade varje tidningens möjligheter att förmedla sina nyheter.

Hustavlans värld: Kyrkligt folkliv i äldre tiders Sverige (1970) av Hilding Pleijel handlar om Hustavlans värld och dess normer i Luthers Lilla Katekes mot det tidigmoderna svenska samhället men även beaktande historiskt perspektiv. Boken beskriver de kontexterna där

(10)

8 Hustavlans normer och det svenska folket mötte varandra såsom i husandakten, husförhören, husagan, psalmer, prästerskapet osv. på praktisk nivå. Författaren alltså binder ihop både det kyrkliga och folkliga praxis.

Ytterligare ett bidrag i tidigare forskning på Hustavlans värld är en uppsats ”Pigan i fadersväldet: Regler, undantag och mikrohistoriska möjligheter” i Historisk Tidskrift (2017) av Jonas Lindström och Karin Hassan Jansson. Författarnas utgångspunk är att Fadersväldet i Hustavlan var en ideologi där människor placerades in i religiöst baserad och statligt sanktionerad ordning. Denna struktur förutsatte också att de styrande och de lydande hade en ömsesidig relation med varandra beträffande vissa rättigheter och skyldigheter samt att brott mot denna ordning innebar ett brott mot både Gud och statsmakten och riskerade att underminera hela den patriarkala ordningen. Denna struktur realiseras genom tidigare forskning bl.a. med hänsyn till Pleijels verk om Hustavlans statiska värld.

Denna uppsats handlar om ett religiöst fenomen, Lutherska Hustavlan, som bakgrundsmaterial i dagspressen och hur den reflekterades i tidningarnas skriverier om Sundsvallsstrejken. Det aktuella samhället i desintegration beskrivs utifrån den rådande samhällssynen såsom den förekom i Lutherska Hustavlan med bifogade, bibliska citat. Dessa citat kompletterar både den ideologiska samhällsmodellen och idén om den gudomliga maktstrukturen. Kunskap om den gudomliga samhällsstrukturen på jorden hade undervisats sedan Reformationen för svenskarna genom kyrkans försorg. Senare fick man hjälp också utav den världsliga folkundervisningen då lagen om folkskolorna 1842 trädde i kraft och där också kristendomsundervisningen hade sin givna plats. Temat behandlades i tidningsartiklarna med terminologin som hänsyftar till det aktuella samhället och dess maktstrukturer varför kontextualisering till Hustavlans värld och dess terminologi blir nödvändig. Analysen baserar sig på samverkan mellan dessa två världar.

1.4 Metod

Metoden som används i denna uppsats är hermeneutisk metod med induktiv ingång som innebär att man initialt skapar överblick av materialet på dess egna villkor. Metoden innehåller också att man ställer frågor (hur? varför?). Genom att beskriva, förstå och förklara materialet skapar man sedan en helhet av delarna. Således både helheten och delarna skall förstås i relation med varandra och inte separat.¹¹

11 Kjörup 1996, ss. 149-152.

(11)

Analys i denna uppsats kommer alltså att utföras med hjälp av hermeneutisk metod och då speciellt med beaktande karaktären av det undersökta materialet. Utgångspunkten i tidningsanalysen är alltså Hustavlans tanke om ömsesidighet, den Lutherska hushållstanken.

Underlaget består av tidningsmaterial som analyseras utifrån innehållsmässiga och lingvistiska aspekterna. För analysens skull innebär detta att språkvetenskaplig metod tillämpas med närläsning av texterna som skall sedan kontextualiseras i det aktuella samhället sådant som det var känt vid den aktuella tidsperioden. Vidare skall komparativ metod tillämpas då dessa tre tidningar jämförs med varandra för att upptäcka både överensstämmelser och avvikelser.

Materialinsamling har skett utifrån tidningsmaterial där man har påträffat inlägg på temat. Urval av texter har således styrts av förekomsten av textmaterialet på respektive tidning.

En faktor som också har beaktats i studien är hur dagspressens textvärld konstruerades och framlades för utgivning. En annan fråga som aktualiseras är olika textmönstren och deras förekomst i textmaterialet. Utgångspunkten till dessa modeller finns i dåtida, samhälleliga och journalistiska förhållanden. 1879 betydde inte nystart endast i politisk, litterär och språklig bemärkelse utan också för den moderna journalistiken med tanke på den omfattning som strejken uppmärksammades för övrigt i samhället.

1.5 Teori

Grundidén i det svenska, officiella religionsutövandet sedan 1593 (Uppsalamöte) och fram till mitten på 1800-talet då desintegration av evangelisk luthersk teologi gav sig till känna var föreställning om fadersvärld som hade sina religiösa grunder i Luthers Lilla Katekes. I Lilla Katekesen delades världen upp i olika sfärer samt förklarades hur de skulle ledas samt förhålla sig till varandra. Denna värld fördelades utan hänsyn till den politiska ståndsindelningen (adel, präster, borgare och bönder) mellan de tre stånden som fanns upprättade i Katekesen och kallades för den Lutherska Hustavlan; det andliga, det världsliga och det hushålleliga. Varje sådant stånd var uppdelat i överhet och undersåtar. Hustavlans värld innebar ett socialt synsätt som beskrev varje människans existentiella plats i samhället, dvs. att varje människa hade en roll inom sitt stånd som även innebar ömsesidigt ansvar mot andra ståndsmedlemmar.

Men ordningen var också statligt sanktionerad. Den hade samtidigt sina hierarkiskt strukturerade sfärer i det aktuella samhället; den politiska, den religiösa och hushållet. Denna ordning blev således ledande i civilsamhället och strukturerade dess maktförhållanden. Den medgav vissa människor möjlighet att styra och de andra skulle lyda. Detta gav alla vissa rättigheter men också skyldigheter i relation till varandra. Sådan systematisering gynnade speciella

(12)

10 kategorier, exempelvis vissa män. Förbrytelse mot denna ordning innebar ett brott mot både Gud och statsmakten och riskerade att underminera hela den patriarkala ordningen.¹²

Undervisningen om fadersvälden sköttes primärt genom s.k. folkundervisningen och i första hand av kyrkan dels genom predikningar dels genom husförhören som fram till 1880-talen hade en examinatorisk prägel. Därefter blev de mer förtroliga meddelelser mellan prästen och åhörare.¹³ Men även husbonden hade sitt ansvar att inom hemmet undervisa sina barn och tjänstefolk. Mätte man sig inte med uppgiften kunde han få exempelvis hjälp av skolmästaren.

Genom lagen om folkskoleundervisningen 1842 och kommunallagarna 1862 förstärktes kyrkans roll också som undervisare inom det officiella skolväsendet. Kristendomsundervisning befäste således kyrkans roll att lära ut endast det Lutherska enhetssamhället.¹⁴ Men även växande frikyrkosamfunden började på 1860-talet anordna vardagsskolor för sina barn för att undvika statskyrkans kristendomsundervisning. Skolorna var öppna även för andra barn.¹⁵ Konventikelrörelse samt dissenterlagarna från 1860 och 1873 gav svenskarna rätt att lämna Svenska kyrkan om de samtidigt gick in i ett samfund som staten hade godkänt. Väckelsen var mycket baptistisk i Sundsvallstrakten. Senare kom även metodisterna samt andra väckelserörelser.

Men även Svenska kyrkan kom dit med sin missionsverksamhet.¹⁶

Men desintegrationen hade börjat även på andra samhälleliga områden. Nya politiska idéer från kontinenten hade trängt in i landet. Tvåkammarsystem och dithörande rösträttsreform hade införts 1866. Kommunikationerna med hjälp ny teknik spred sig. Behov av utökade nyhetsförmedling gjorde det möjligt att sprida demokratiska tankar vidare. Desintegration av det statiska samhällssystemet var igång inom flera områden av samhällsfunktioner.

Teorin som används i denna uppsats är den Lutherska Hustavlans struktur som tillämpas med hjälp av den aktuella samhällsstrukturen i desintegration. Aktuella situationen av denna desintegration baseras på tidigare undersökningar om det civila samhället i omvandling och dess konsekvenser.

1.6 Disposition

Kapitel 1 som inleder uppsatsen innehåller efter allmän inledning uppsatsens syfte och frågeställning. Därefter följer presentation av källor samt tidigare forskning samt genomgång av

12 Lindström och Hassan Jansson 2017, s. 362.

13 Bexell 2003, s.23.

14 Bexell 2003, ss. 21-22.

15 Lundberg 1979, s. 12.

16 Lundberg 1979, ss. 12-13.

(13)

uppsatsens metod och teori. Kapitel 2 innehåller analys av tidningsmaterialet som används för att illustrera uppsatsens huvudsyfte hur Sundsvallsstrejken uppfattas i dagspressen. Kapitel 3 sammanfattar analysen samt dess resultat. I slutet av uppsatsen finns bibliografi över materialet i analysen.

(14)

12

Kapitel 2. Diskussionen i olika tidningar

Diskussion i uppsatsen kommer att framställas m.h.t. nyhetsmaterialets kronologiska ordning i respektive tidning varför en kortfattad beskrivning av händelseförloppet kommer att göras i ett speciellt avsnitt. Materialet analyseras sålunda i den tur och ordningen som det förekommer i tidningarna beroende på deras tillgång till nyhetsmaterial. Diskussionen och dess analys omfattar tiden för själva händelseförloppet med en viss eftersläpning såsom det har diskuterats tidigare i denna uppsats. Rapporteringen i tidningarna fortsatte längre fram under sommaren och hösten med det rättsliga efterspelet för strejken och dess konsekvenser. Men dessa händelser faller utanför ramar av denna uppsats. Hur snabbt spreds sedan nyheterna berodde på hur ofta en tidning kom ut. Nya Dagligt Allehanda trycktes sex gånger i veckan, Medelpads Allehanda tre gånger och Fäderneslandet två gånger. Tidningarna använde också varandras nyhetsmaterial direkt eller kommenterade det varför samma artiklar nästan oförändrade kunde förekomma i flera tidningar.

Som redovisats redan tidigare så analyseras tidningarnas skriverier om strejken och dess händelser mot bakgrund av lärdom i den Lutherska Hustavlan. Men tidningarna använder terminologin som betecknar den aktuella samhällsstrukturen. Uppsatsens analys och kommentarer i sin tur kontextualiseras och presenteras utifrån terminologin i Hustavlan, dvs. den Lutherska hushållstankens ömsesidighet såsom den förekom i tidningarna.

2.1 Händelseförloppet för strejken

Strejken bröt ut den 27 maj 1879 då arbetarna i över ett 20-tal sågverk gick med på en arbetskonflikt och lade ned sitt arbete. De strejkande marscherade i massor till Skarpskyttelägret i Kubikenborg, öster om Sundsvall, som också skulle bli deras mötesplats under närmaste dagarna då konflikten pågick. Redan samma dag åkte landshövding Curry Treffenberg till de strejkande i Kubikenborg och deras strejkläger där och höll sitt första tal inför 5000-6000 strejkande. En delegation av strejkande arbetare hade bildats av hans önskan för att senare rådslå om strejken med honom. Den 29 maj anlände första militärtupper på begäran av landshövdingen till Sundsvall vilket också ledde till att han kunde börja uppträda hotfullare då han nästa gång träffade de strejkande. Den 31 maj kom ytterligare militära förstärkningar om sex kanonbåtar

(15)

med besättning bestående av ca 300 män. Även sågverksägarna och Medelpads Nykterhetsföreningarnas Centralkommitté hade vädjat till de strejkande att återgå till sitt arbete.

Den 3 juni sprängdes strejklägret i Kubikenborg då Skarpskytteföreningen först hade ansökt om vräkning av arbetarna på dess mark. Samtidigt upplästes även vräkningsbeslut för arbetare som bodde i bostäder som ägdes av sågverken. En del av arbetare fördes tillbaka under militäreskort till sina arbetsaplatser. Ett mindre antal arbetare arresterades för omedelbara förhör men släpptes senare utom några stycken som längre fram skulle bli föremål för juridiska åtgärder.

2.2 Diskussionen i Fäderneslandet

Fäderneslandet var alltså en tidning som konsekvent följde sin egen, radikala linje i dåtida tidningsvärld.¹⁷ Detta realiserades också i tidningens nyhetsförmedling med ett antal konkreta exempel som analyseras i detta avsnitt. Tidningen kom ut som halvveckotidning (onsdagar och lördagar). Den är nästan ensam om bland dagstidningar att även ha illustrationer på sina sidor i samband med nyhetsartiklar. Personer som förekommer i bilderna tecknas nästan som karikatyrer. Speciellt motståndarna saknar mänskligare anletsdrag.¹⁸

Fäderneslandet var en av de få tidningar som yrkade förbättringar för sågverksarbetare och överhuvudtaget visade sympati för dem och deras aktion. Å andra sidan en av tidningens ledstjärnor var att försvara tryckfriheten. Den visualiserades i tidningens logotyp på första sidan i form av ett lejon. Tryckfriheten skall försvaras mot våld, värld, orätt och tyranni med tryckfrihetens svärd (symbol). Denna kamp om rättvisan framställdes bl.a. med tidningens retoriska stil för att försvara småfolk mot överheten.¹⁹

Enligt Hustavlans princip som bygger på Guds ordning har överheten maktbefogenhet över medborgarna inom samhället, prästerna har auktoritet inom kyrkan och föräldrarna har makten över sina barn och tjänare inom familjen. Det finns alltså tre sorts fäder genom blodsband, husfäder och landsfäder samt andliga fäder som dessutom alla är skyldiga Guds lydnad.²⁰ I början av sin rapportering om arbetarstrejken ställer tidningen framför allt Hustavlans två stånd, nämligen tjänare (arbetarna) och husbonden (makthavarna), mot varandra och fokuserar på dem som representant för sin grupp och på deras relation med varandra. Tjänaren i sammanhanget är sågverksarbetarna som en massiv grupp och av husbonden som förkroppsligas personligen av landshövding Treffenberg med militärmakten till sin hjälp. Även andra

17 Rydén 1981, s. 73.

18 Rydén 1981, s. 72

19 Rydén 1981, ss. 72-73.

20 Luther 1999, ss. 53-54.

(16)

14 makthavare förekommer senare i tidningens spalter. Tidningen ställer alltså dessa två stånd i bjärt kontrast mot varandra, de värnlösa sågverksarbetarna och den beväpnade makteliten som förskansar sig bakom krav på ordning att följa lagens bokstav till varje pris.

Den 31 maj, några dagar efter det att strejken hade brutit ut, visas första strejknotiser och varnande kommentarer upp i tidningens spalter. Tidningen skapar en diskussion om en tänkbar hotbild mot den rådande samhällsordningen. Denna överhängande fara, enligt tidningen, är den världsliga överheten som har maktbefogenheter men som inte alls tar sitt ansvar för att försvara den aktuella samhällsordningen. Tidningen syftar följaktligen till socialistiska idéer som hade fått fotfäste både i Ryssland och i Tyskland och som kunde uppfattas även som fara mot den nuvarande maktbalansen i svenska samhället. Tidningen skriver i kritiska ordalag om sådana tecken som nu signaleras av arbetarkolonier på sågverksanläggningar i norra Sverige där ekonomiska villkoren har lett till att tusentals sågverksarbetare har gått i strejk. Tidningen uppmanar således makthavarna att upprätthålla ordningen och ta sitt ansvar med hjälp av lagstiftning för att motarbeta sådan hot. Den världsliga överheten tvivelsutan har som sin uppgift gentemot samhällsmedlemmarna att stifta lagar som förbättrar deras situation. Tidningens föreslår som utväg i sådan situation att stifta rättvisa, ekonomiska lagar till förmån för arbetarklassen för att åstadkomma djupgående och långvariga förbättringar på bristande maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förbättringen skulle garantera jämn fördelning av ekonomisk kompensation oavsett konjunkturer och samtidigt bära sina egna kostnader.²¹ Tidningen poängterar med emfas att det är makthavarna som goda husbönder som bär ansvaret för att rätta till missförhållanden, nämligen social och ekonomisk obalans i relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Enligt Lutherska Hustavlan är det föräldrarna och ansvariga myndigheterna som har ansvar för sitt folk för att hjälpa dem till trygghet och välfärd.²² Tidningen levererar i den synpunkt ett tydligt förslag till överheten

Vi måste hafva sociala lagar, som ordna de sociala förhållandena och i synnerhet förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetstagare [ … ] Dessa lagar måste vara sådana, att de någorlunda betrygga arbetspersonalens ekonomiska ställning jemväl under den svåra tiden, så att densamma icke då, efter att ha egnat en stor del af sitt lifsarbete åt arbetsgifvaren, helt plötsligt kan blifva satt på bar backe och slutligen falla fattigvården till last, allt under det att arbetsgifvaren, hvilken på sin arbetspersonal förtjent rikedomar, sauverad drager sig tillbaka från den dåmera icke tillräckligt vinstgifvande affären.²³

21 Fäderneslandet 31/5 1879.

22 Luther 1983, s.43.

(17)

Tidningen refererar i samma artikel också till arbetarna (tjänare) och anser att de tar sitt ansvar, uppför sig disciplinärt och inte överträder sina gränser med tanke på relationer till övriga samhällsgrupper utan är lojala. Deras avsikter är inte att omstörta den aktuella samhällsordningen.

Tidningen skriver i positiva ordalag om de strejkande och deras avsikter

Af allt hvad som under de båda första dagarne af denna strejk kunnat skönjas, framgår tydligen, att arbetarnes afsigter varit fullkomligt lojala. Nykterhet och sträng disciplin hafva de under denna tid sig emellan noggrannt upprätthållit, … ²⁴

Då det gäller makthavare Treffenberg anser tidningen att han genom sitt förhastade agerande och med hjälp av överdimensionerad militärmakt bryter mot konvention om umgänget mellan den som har makten och dem som skall styras. Tidningen har väl i tankarna vad som står skrivet i stora Katekesen om goda relationer mellan olika rollsinnehavare till varandra i detta avseende.

Sådant onödigt och hotfullt beteende som landshövdingen ger prov på får också arbetarna att reagera och som påverkar sinnesstämningen, dvs. att det utgör en fara för förtroendet mellan stånden. Tidningen fortsätter och ifrågasätter om makthavaren agerar obalanserat och inte såsom fadersämbete förutsätter som ”styrande med faderligt hjärta” underförstått såsom det anstår den gode husbonden i Katekesen.²⁵ Tidningen understryker speciellt den kolossala närvaron av olika militära enheter i sammanhanget

… och det var först landshöfding Treffenbergs förhastade åtgärd att infinna sig på platsen med en lifvakt af 24 (!!!) artillerister samt att ditkommendera ett kompani soldater dalregimentet, som af arbetarne måste betraktas såsom något dittills både onödigt och för dem hotfullt, och följaktligen bidraga att reta sinnesstämningen.²⁶

Den 4 juni, refererar tidningen till landshövdingens tal till arbetare i en krönika (Bref till syster Ulla). Tidningen beskriver hur landshövdingen med maktmedel hotar för att bevara ordningen, nämligen att förstärka sin egen position som makthavare. Tidningen bedömer för övrigt att landshövdingen utövade sina maktbefogenheter på ett sätt som borde ha fått Justitieombudsmannen att reagera.²⁷ Treffenberg åberopar i sitt tal också konungen till hjälp och

25 Luther 1999, s. :50.

27 Larsson 1972, ss.142-143.

(18)

16 hotar med mer fysiskt våld. Tidningen citerar ordagrant i ett avsnitt från talet om dessa hotelser

Om I nu inte hållen er vackert och beskedligt i skinnet, om I nu inte lyssnen till mina ord, så kommer jag med en stab af militärer och polis och tukta er! Ett annat af sina tal till de strejkande slutade hr Treffenberg med att höja ett ”lefve konungen!²⁸

I en annan artikel (Arbetarestrejken i Sundsvall) i samma nummer av tidningen refereras det till ett annat tal som landshövdingen också höll för arbetare i ett möte med dem. I avsnittet som citeras påminner landshövdingen arbetare om den kristnes skyldighet att hålla sig inom sin samhällsgrupp och visa det i sina relationer till övriga stånd i enlighet med Hustavlan. Det är första gången då tidningen i sina skriverier tar upp mer konkret den religiösa bakgrunden, dock endast gällande plikter för de underordnade. Artikelförfattaren hänvisar dock snarare till läran om samhällsbyggnaden som baserar sig på den gudomliga ordningen om respekt för sina överordnare. Tidningen citerar ett avsnitt i talet då landshövdingen uppmanar arbetarna att ta sitt ansvar i strejken inför sina överordnade. Trots tidningens kritiska inställning till makthavare så kommenterar den inte då landshövdingen ensidigt betonar undersåtarnas lydnadsplikt, dvs.

husbonden har inget ansvar i sammanhanget. Tidningen endast repeterar landshövdingens tal

Man säger, att I här ute morgon och afton umgåns med Gud i bönen; är det sant? (Ja, ja!

tusenstämmigt) Viljen I tjena Gud, konungen och samhället, bedjen då Herren upplysa edert omtöcknade förstånd och röra edra förtöcknade hjertan. Gud välsigne eder.²⁹

Senare i samma artikel beskriver tidningen de strejkande som disciplinerade. De har inte överskridit sina befogenheter över ståndsgränser såsom det anstår en trogen tjänare. Detta bekräftas också från flera håll och sådant beteende ”nästan” skaffar medlidande för de strejkande.

Tidningen fortsätter beskriva sin uppfattning om arbetare som exemplariska medborgare

Hela denna strejk vittnar om arbetarnes fredliga och fogliga sinnelag, som jemväl vitsorda både af landshöfdingen sjelf och många stadens invånare, och som, i förening med arbetarnes ordentlighet, gjort, att man nästan allestädes hyser medlidande med dem.³⁰

Krönikan fortsätter sedan med vidarerapportering om händelseutveckling och noterar arbetarnas samarbetsvilja i pågående förhandlingar mellan arbetarna och arbetsgivare, andra representanter

(19)

för makthavare. Förhandlingarna, för att få slut på strejken, avslutas dock utan ömsesidiga eftergifter. Tidningen återkommer i slutet av artikeln till ett negativt omdöme igen om landshövdingen som husbonde. Landshövdingen har lagrum och militära maktmedel till sitt förfogande som han utnyttjar till fullo. Här går tydligen två olika åsikter om den gode husbonden mot varandra. Landshövdingen anser att han med lagens rätt skall hålla ordningen. De strejkande menar, refererande till Katekesens lärdom, att man kan visa aktning för överheten såtillvida deras befallningar är överens med Guds vilja.³¹ Om strejken var tillåten enligt Guds stiftade ordning var ofta förekommande tvisteämne mellan arbetskonfliktens parter. Bägge lägren ansåg sig ha rätten på sin sida. Tidningen rapporterar en tydlig skiljelinje utan återvändo parterna emellan i frågan

Landshöfding Treffenberg besökte ånyo pingstdagen arbetarne, och sedan de ytterligare förklarat sig ej vilja återgå till arbetet, underrättade han dem att, om de ej voro skingrade före den 3 Juni, skulle upprorslagen uppläsas och trupperna ingripa. Arbetarne påstodo sig ej frukta trupperna.³²

Den 3 juni hade landshövdingen satt stopp på strejken och sprängt strejklägret i Kubikenborg där missionshuset vid Skarpskyttelägret hade fungerat både som andaktsrum och strejkexpedition.

Den 4 juni skriver tidningen i ett kåseri (Bref till syster Ulla) om upplösningen av strejken med hjälp av militären och speciellt om landshövding Treffenbergs insats. Med tanke på kåseriets litterära form kunde kanske Treffenberg kallas för ”boven i dramat” enligt tidningens redogörelse. Tidningen påpekar nu också Treffenbergs tidigare benägenhet till politiska lösningar med brutala maktmedel och hänvisar bl.a. till hans förslag (1869) som riksdagsman att giljotin kunde användas vid avrättningar.³³ Detta kan ses också mot bakgrund att det var endast undantagsvis som en dödsdömd person avrättades efter 1864 års strafflag och att en förnyad metod för hängning i förekommande fall började användas.

Tidningen beskriver Treffenberg som en blodtörstig och maktgalen representant för sitt stånd som ringaktar de strejkande och deras religiösa övertygelse. Relation mellan arbetare och överheten är totalt bruten tack vare överhetens maktmissbruk. Tidningen ifrågasätter också hans egen religiositet som hyckleri i beskrivande ordalag. Beskrivningen är långt ifrån att vara en idealbild för den gode husbonden enligt den Lutherska Hustavlan och ger en föga smickrande

31 Luther 1983, s. :44.

32 Fädernesland 4/6 1879.

33 Nordisk familjebok 1919, ss. 649-650.

(20)

18 bild av Treffenberg och hans umgängesformer med de underordnade

Sedermera, då de strejkande cernerats af knektar, som voro färdige att nedgöra dem med kulor och krut, med kanoner och bajonetter — då titulerade han dem ”lösdrifvare”! Då betecknade han deras gudtjenst såsom en hädelse mot Gud. ”Ingen tjenar Gud utan att tjena konungen”, sade hr Treffenberg. Liksom vore konungen Guds son och hr Treffenberg den helige ande! Men hvarje kristen arbetare vet nog också, att man icke på samma gång kan tjena Gud och mammon.³⁴

I en annan notis (Belöning för tapperhet i fält) av samma nummer av tidningen finns det en teckning som med tidningens typiska drag illustrerar sina antagonister. I teckningen tar landshövdingen emot en tapperhetsmedalj ur konungens hand. Treffenberg till vänster i bilden är klädd i en militäruniform med utdragen sabel i handen pekande rakt uppåt. Han tittar rakt konungen till höger som också är klädd i militäruniform och håller på att räcka fram medaljen till landshövdingen. I bakgrunden finns en uppvaktning av några personer med stridsyxor i sina händer. I den korta texten nedtill skrivs det något ironiskt om makthavarna vilket också bekräftar teckningens småelaka stämning

Landshöfding Curry Treffenberg dekoreras af ordningsmaktens högste representant med tapperhetsmedaljen för den utomordentliga strategiska skicklighet och det lika utomordentliga mannamod, han ådagalagt under arbetarestrejken i Sundsvall.³⁵

Den 11 juni är strejken redan över och tidningen börjar summera det inträffade. I en artikel (Bref från Norrland. Från red:s korrespondent) där Sundsvallsstrejken utgör den första delen av artikeln framställs ”förlorarna och vinnare”, dvs. arbetare och makthavare, mot varandra och analyseras deras relation till varandra under strejken. Bilden som ges verkar vara långt ifrån den harmoniska balansen som framställs i den Lutherska Hustavlan och fridsamma relationer mellan olika stånden. Den världsliga makten beskrivs som instängd sammanslutning med sina egna ekonomiska värderingar utan hänsyn till sitt samhälleliga ansvar om andra samhällsgrupper.

Tidningen understryker detta speciellt med vissa kursiveringar och skriver ”Dessa sågverksegare och patroner pläga eljest, som vi veta, förstå konsten att handla i eget intresse, till förmån uteslutande för sina kassakistor.”³⁶

36 Fäderneslandet 11/6 1879.)

(21)

Samtidigt beskrivs arbetare som en disciplinerad grupp som av ekonomiska skäl börjar strejka vid en väl utvald tidpunkt då deras arbetsinsats (att lasta skepp) behövs som mest.

Tidningen fortsätter beskriva arbetarnas livssituation under föregående vinter som miserabel för att klara sig sin utkomst. Den tändande gnistan enligt Fäderneslandet blir då staten ger lån om tre miljoner kronor åt den krisdrabbade skogsbranschen. Arbetarna anser att arbetsgivaren (den gode husbonden) skulle ge också dem en lönehöjning. Men svaret blir nej trots att det finns utrymme för kompromiss och tidningen fortsätter beskriva det kompakta motståndet från talrika makthavarnas sida men att det heller inte har skett utan kostnader för dem och på andra nivåer

Men patronerne svarade nej. Patronernes ställföreträdare, hrr inspektorer, förvaltare, disponenter uppträdde med all den imponerande myndighet, hvaraf sådane potentater äro mäktige gentemot fattige arbetare. Arbetarne hånades först och hotades sedan. [ … ] Så bröt stormen lös, som kunnat stillas med ett enda ord om tillmötesgående på halfva vägen, men som man nu måst besvärja med beväpnade knektar och plispatruller med kanoner och bajonetter!

Häraf faller af sig sjelft, att icke allenast sågverksegarne förlorat stora summor på strejken;

utkommenderingen af krigsmakten kostar äfven staten betydligt.³⁷

I den sista notisen för den aktuella perioden utger tidningen i en satirisk teckning på första sidan under rubriken ”Sluttablå i arbetarestrejken” där den segrande sidan, husbonden, har en segerfest över sina tjänare. I teckningen syns i förgrunden uniformerade makthavare sittande och stående samt pokulerande med champagneglas. Landshövding Treffenberg sitter på en trave med tjocka (lag)böcker för att visa att lagen finns på de segrandes sida. I bakgrunden bakom ett bord med bålskål står festklädda herrar också pokulerande. De har en stridsyxa i andra handen. Nedtill i teckningen finns en sarkastisk text

Sågverkspatronernes lukulliska fest i Sundsvalls Tivoli för den tappre arméns general och öfriga befäl, som räddat samhället. Arrangörerne hade särskildt tillsagt restauratören hr Knaust, att

”inga kostnader skulle sparas”. Då det gällde att i någon mån öka de fattige arbetarnes dagspenning, var det ondt om styfvern, men nu …³⁸

Fäderneslandet koncentrerar sig i sin rapportering om Sundsvallsstrejken i förhållandet mellan arbetarna och makthavare (husbonden) som egentligen tillhör samma klass dock med olika roller.

Om detta skall översättas till Hustavlans terminologi så blir arbetarna tjänare och makthavaren

(22)

20 husbonde. Arbetarna får tidningens sympatier som den gode tjänaren och de beskrivs som en disciplinerad grupp människor som endast vill ha en ekonomisk rättvisa som lösning för att kunna överleva. Detta anser tidning som ett rimligt krav då arbetarna dessutom inte har överskridit gränser för sitt stånd utan har velat endast en fredlig dialog och lösning på problemet.

Tidningen föreslår också en ekonomisk lagstiftning för att förbättra arbetarnas situation.

Arbetsgivarna som skall enligt Hustavlans struktur vara husbonde får en sekundär roll här då landshövdingen tar en funktion som självutnämnd representant för dem och tidningen fokuserar nästan enbart på honom. Således beskrivs makthavaren av tidningen som blodtörstig och maktgalen.³⁹ Han angrips av tidningen personligen. Sågverkspatroner beskrivs följaktligen som en anonym grupp och inte som några individer dock med samma mål som landshövdingen.

Även konungen förekommer i tidningens rapportering som någon slags bakgrundsfigur som ändå kan lyftas fram för att ge mer pondus åt landshövdingens agerande och förstärka trovärdighet av hans maktutövande. Till sitt förfogande har landshövdingen dessutom hela maktapparaten såsom lagen, begäran av ordning och framför allt militärmakten med sina kanoner och bajonetter samt övriga lagens väktare. Genom satiriska teckningar ger tidningen också åt makthavarna ett löjeveckande drag i sin maktbegäran och maktposition över arbetarna. Överheten beskrivs, utifrån Hustavlan, som en husbonde som inte behöver lyda Gud och ännu mindre visa någon faderlig ödmjukhet inför sina tjänare. Den dikterar villkoren hänvisande till lagen. Det är däremot tjänare som skall lyda lagen och visa lojalitet mot överheten.

Kyrkan får något mindre utrymme i tidningens spalter under perioden. Det finns endast en hänvisning till ståndsdelning med det gudomliga som bas för gällande samhällordningen.

2.3 Diskussionen i Medelpads Allehanda

Medelpads Allehanda var en sundsvallstidning som utkom tre gånger i veckan (måndag, onsdag och fredag, på afton) och representerar i denna uppsats den lokala rösten på arbetsinställelsen. Till sin ideologi var tidningen liberal. Tidningen ställer sig negativt till strejken överhuvudtaget i sina spalter redan från första början och speciellt till frireligiösa grupper som tidningen ser som stöd och anhängare till de strejkande. Tidningen åberopar den juridiska principen för att upprätthålla den samhälleligt rådande ordningen.

Den 4 juni skriver tidningen i en artikel om strejker i Norrland i största allmänhet och

39 Luther 1999, s.54. Jämförelsevis fastslår Luther i Stora Katekesen att varken bovar eller tyranner skall ha föräldrars ställning eller vara överhet. De skall i stället samvetsgrant och troget förvalta sitt ämbete samt vara lydiga och hörsamma mot Gud.

(23)

om skälen till dem. Arbetskonflikter hade uppstått bland sågverksarbetarna på flera håll i Norrland (Hudiksvall, Söderhamn osv.) och inte enbart i Sundsvall. I en artikel (Arbetsinställningar) refereras det till materialet som har funnits i Hudiksvallsposten. Där hänvisas det först till arbetskonflikten i Sundsvall samt beklagas den uppkomna situationen trots att de strejkande håller sig i styr. Därefter framförs det allmänna löneläget under lågkonjunkturen för arbetarna som ett av skälen till strejken. Sådana villkor till tidningens besvikelse skall inte vara berättigade att ändra konjunkturlagens ekonomiska villkor och utvidgar detta även att gälla allmänna samhällsordningen, dvs. mot den ordningen som sanktioneras av den Lutherska Hustavlan. Inga överträdelser skall vara tillåtna utan juridiska konsekvenser för att kunna kränka andra samhällsgruppernas medborgerliga rättigheter. Artikeln beskriver situationen i starkt juridiska ordalag och kräver också rättsliga åtgärder för att komma till rätta med problemet

Och hvad som oberoende häraf måste vara klart för hvarje svensk medborgare är, att hvarje förgripelse på andras frihet och sjelfbestämningsrätt är ett brott mot samhällets lagar, hvilka icke kan få lemnas ostraffadt.⁴⁰

Den 6 juni klagar tidningen starkt på väckelserörelser och deras s.k. präster och argumenterar kraftigt för patroner och deras samarbetsvilja p.g.a. att arbetsgivaren har låtit bygga bönehus och kapell för att främja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på egen mark samt för att sprida gudsfruktan.⁴¹ Enligt andemeningen i tidningstexten har arbetsgivaren uppträtt som en god husbonde för att upprätthålla den ordningen som Gud har skapat. Tidningen ger en positiv bild av arbetsgivaren som således har bidragit till för att förstärka relation mellan olika stånden i Hustavlans anda då patronerna har sett till att bönhus har kunnat byggas för arbetarna på arbetsgivarnas marker.

Larsson låter dock bli att uppmärksamma då tidningen i samma artikel även påpekar statskyrkans frånvaro med sina predikningar för att undervisa sina medlemmar så att de inte skall lämna sitt stånd och sålunda rubba den gängse samhällsordningen. Det finns alltså en förväntan på andliga fäder som tidningen efterlyser. Luther menar i Katekesen att brist på sådan respekt leder till att lögnpredikanter får utrymme med allt det onda som detta innebär.⁴² Tidningen frågar efter statskyrkans ansvarstagande och undrar om dess representanter alltså är rädda för att möta sina motståndare och ta strid för endräkt. Tidningen finner att läroståndets auktoritet håller på att svika och efterlyser återskapandet av den andliga maktbalansen

40 Medelpads Allehanda 4/6 1879.

41 .Medelpads Allehanda 4/6 1879..

42 Luther 1999, s. 53.

(24)

22 Men hvar hafva vi då statskyrkans prester? Hvarföre söka icke kyrkoherdarne i Timrå, Skön, Alnön och Njurunda att tala fridens ord till dem, hvilkas andlige ledarne de äro satta att vara?

Befara de möjligen att bland strejkens hufvudmän möta de vinkelpredikanter, som de å inre missionens vägnar här och der tillsatt?⁴³

Den 9 juni skriver tidningen i en artikel och ställer sig frågande till ordningsmaktens agerande (Hvad gjorde stadens myndighet och polisstyrka under de tre första strejkdagarne?) inledningsvis beskriver tidningen i negativa ordalag de strejkande arbetarna som med hot och våld rycker fram på gatorna i sina demonstrationståg. Enligt tidningstexten skall demonstranterna även systematiskt ha sökt stöd hos andra arbetare samt blockerat arbetare i hamnen som sjöledes kom dit som ersättare. Man ger en bild av en skara arbetare som egenmäktigt överskrider sina lagliga rättigheter med våld. Detta motsvarar inte längre en bild av ett disciplinerat folk som det har gjort tidigare. Tidningen ställer också en fråga om ordningsmakten har skött sin plikt att upprätthålla den allmänna ordningen under protesterna? Tidningens utgångspunkt är legitimitetsprincipen som den söker efter hos bägge deltagare och inte minst hos myndigheterna ”Hvad gjorde nu den myndighet och den personal, som staden aflönar, för att ordning och säkerhet må varda upprätthållen?”⁴⁴

Tidningen besvarar själv sin egen fråga och beskriver de berörda myndigheterna som undfallande och kraftlösa för att upprätthålla ordningen i staden då de har gått med på de strejkandes krav att hålla krogarna stängda och brandkåren i beredskap, dvs. att de styrda har dikterat villkoren och således också har överskridit sina befogenheter i samhället för sin omstörtande verksamhet. Tidningen fortsätter klagande över myndigheternas flathet i sin yrkesutövning som om inget hade hänt

Efter dessa kraftanstängningar återsjunka magistrat och polis i sitt dolce far niente och se åtminstone för verldens ögon ut, som om platt ingen strejk, intet övervåld, inga lagbrott egde rum i vårt goda samhälle.⁴⁵

Tidningen påminner även om de befogenheterna som genom lagen är föreskrivna för ordningsmakten. Att hålla sig strikt i lagens bestämmelser utan undantag verkar vara tidningens lösning på problemet för att kunna styra samhället. Tidningen yttrar sin besvikelse över utebliven maktdemonstration

45 Medelpads Allehanda 9/6 1879.)

(25)

Vår vördnad för lagen och vår månhet om dess helgd äro dock för stora för att vi skola tro, att icke lagens majästet just ovilkorligen fodrar, att en sådan protest, ett sådant förbud skall af lagens handhafvare och verkställare aflåtas. […] Att så icke sker förefaller oss i vår juridiska fåvitskhet såsom brist på kraft och omedvetenhet om den makt, som blifvit lagd i en polismyndighetens hand.⁴⁶

Tidningen ser alltså frågan om Hustavlans ståndsindelning med sitt respektive ansvar snarare som en fråga om strikt samhälleliga legitimitet än som fråga om att en ömsesidig hjälp till trygghet och välfärd människor emellan. Tidningen saknar exempelvis helhetssyn på att olika ståndsrepresentanter kan ha olika roller över ståndsgränser.

I en annan artikel (Sundsvall den 9 Juni. Sågverksarbetarnes strejk) i samma nummer av tidningen refereras det till en redogörelse om händelseförloppet och åtgärder som landshövdingen den 6 juni lämnade till civildepartementet. Texten till landshövdingens rapport publiceras i sin helhet. Alla praktiska och lagliga åtgärder redovisas detaljerat som har vidtagits för att återgå till det normala arbetet på sågverken då makthavarna med våld har återställt ordningen, dvs. den gode husbonden har utövat våld på sina tjänare. Tidningen utger t.o.m. rapportens slutord, utan någon närmare kommentar då landshövdingen även vill inräkna tidningar i sitt redskap för att påverka arbetarna att återta sin givna plats i samhället. Detta kan också tolkas som tidningens ställningstagande för att återställa ordningen med maktmedel då den redan initialt var negativt inställd till strejken utifrån legitimitetsprincipen, nämligen att inte störta den rådande samhällsordningen.

Rättvisan fordrar ock det erkännande, att samtliga tidningarna på platsen intagit en berömvärd hållning gent emot strejken i det desamma verkat lugnande, upplysande varnande och förmanande på arbetarne.⁴⁷

Den 11 juni hänvisar tidningen i en artikel (Sundavall den 11 Juni. Sundsvallsarbetarnes strejk) till en artikel som har funnits i Aftonbladet (i lördags) och då speciellt till ett tal som landshövding Treffenberg i går åtta dagar sedan höll för arbetarna där han bl.a. konstaterar att arbetarna har brutit mot den gudomliga ordningen som kräver underdånighet mot den gällande samhällsordningen, underförstått enligt Hustavlans lärdom. Tidningen kräver tydligt att lagens bokstav om samhällets bevarande skall följas till punkt och pricka för att bevara det gällande samhällssystemet såsom landshövdingen kräver i sitt tal

(26)

24 Och han visade dem, att de brutit mot Guds lag, som fordrar, att man skall vara all mensklig ordning underdånig, mot samhällets lag, som fordrar, att allas rätt skall aktas, och mot sedelagen, som bjuder, att en hvar skall villigt underkasta sig hvad samhällets lag kräfver.⁴⁸

Något senare refererar tidningen till samma tal och i starka ordalag påminner arbetarna om deras kristna plikt att underordna sig till den rådande samhällsordningen

Och ändtligen gaf han i slutet af sitt tal ett varmt erkännande åt den fromhet och kristliga tukt, som utmärkt de strikande i åtskilliga hänseenden, samt uppkallade till sist till sin och samhällsrättens talman i de vilsefördas sinnen den inre röst, som manat dem att morgon och afton samlas inför Gud i bön.⁴⁹

Tidningen fortsätter att med tillfredställelse hänvisa också till strejkens religiösa grunder i landshövdingens tal, dvs. påminnelse om var och ens plats i samhället enligt den gudomliga ordningen och till lydnad för överheten såsom det undervisas i Katekesens Hustavla ”… fick han också anledning att än en gång återkomma till den arbetarstrikens religiösa karakter, till hvilken han förut så värdigt och aktningsfullt vädjat.”⁵⁰

Landshövdingen har enligt artikeln under pingsthelgen kommit till insikt att arbetarnas morgon- och aftonbön endast var skenhelighet. Tidningen tolkar detta som skådespel från arbetarnas sida och börjar prata om skuldfrågan till strejken och gör landshövdingen till språkrör i denna fråga. Han utpekar kolportörernas och svartmålar dem och deras läror mot bakgrund hur folkets medborgerliga och religiösa regler egentligen ser ut. Artikeln påminner om varje människans samhälleliga och religiösa plats på jorden.⁵¹ Tidningen avslutar med ett citat ur landshövdingens tal där han gör sig språkrör för detta budskap

… och det är derför på tiden, att hvar och en andligen vaken man i landet vet sin plats såsom den medborgerliga och religiösa sjelfständighetens värn gent emot den nya uppenbarelse af munkkristendomens anda, som nu håller på att genomsyra nationen.⁵²

Då strejken är över börjar det strömma in till redaktionen insändare som tidningen utger i sina spalter. En lång debattinlägg, som uppdelas av tidningen i flera nummer, initieras den 18 juni. Där

51 Luther 1999, s. 54.

(27)

hänvisas det till en tidigare artikel i tidningen från den 6 juni 1879 som ifrågasätter vilka religiösa håll som egentligen bär ansvaret för strejken. Var det frireligiösa och aktiva församlingar eller statskyrkan med sin passivitet? Artikelförfattaren betvivlar uppsatsskrivarens förmåga att avgöra vilka religiösa samfund som skall utpekas som ansvariga till strejken och efterlyser närmare precisering i skuldfrågan då alla religionsutövare har tidigare dragits över en kam. Artikeln vill frigöra vissa delar av religiösa föreningar och lägga skulden endast på några andra, frikyrkliga fraktioner och redovisar närmare sin egen uppfattning

Men har författaren fällt dom, såsom oss synes öfver en religion, och i och med det samma naturligtvis öfver alla religionsutöfvare, då är sjelfklart, att icke blott baptister, metodister m. m.

komma under domen, utan äfven sådana, hvilka väl icke i likhet med dessa förra på något sätt söndrat sig från statskyrkan …⁵³

Senare hänvisar tidningen till en artikel som har funnits i en annan tidning, nämligen i Nya Dagligt Allehanda, där det har skrivits speciellt om skuldfrågan till strejken. Arbetarna beskrivs där rätt så positivt utan avsikt att skada andra. Skuldfrågan (underförstått) ligger hos några frireligiösa grupperingar

Våra arbetare äro till karaktären och genom uppfostran i allmänhet allt för rättsinnige för att vilja skaffa sig fördelar genom att skada andra, för flitige för att trifvas med sysslolösheten. Men genom fromleriet tystade de sina samveten.⁵⁴

Senare i samma artikel utpekas dock kolportörerna som okunniga fanatiker som har orsakat splittringen som beror på brist på respekt mot andliga fäder. Detta är en av de viktigaste principerna som Luther poängterar i Hustavlan.⁵⁵ ”Denna fruktansvärda villfarelse var det, som utbreddes och underhölls af kolportörerne; en dylik religion är det som af okunnigheten och fanatisme bjudes vårt folk.”.⁵⁶ Tidningen spekulerar vidare om att sådant beteende kan ha stimulerats även av ”andra högre ställda samhällsklasser”. Den ställer sig och utpekar både predikanter och deras anhängare som ansvariga för det inträffade utifrån att samhällets och kyrkans föreskrifter inte har noggrant efterföljts, nämligen p.g.a. bristande respekt för gällande samhällsordningen vilket leder till förvirring

54 Medelpads Allehanda 20/6 1879-

55 Luther 1999, s. 53.