Att göra en analys på det sätt som görs i föreliggande studie kräver att man också är medveten om och reder ut två andra perspektiv på de data som använts och som har betydelse för analysens värde. Det ena är respondenternas status som ”kändisar” och det andra är bloggen som genre.
Kändisbloggen
De kvinnor som fungerar som respondenter i denna studie skulle, förutom att de är företagerskor och bloggare, även kunna kategoriseras som ”kändisar”. De är individer som människor känner till, de förekommer i media och lever i många fall ett officiellt liv också
utanför bloggen. Man skulle därmed kunna analysera deras blogginlägg med utgångspunkt i deras kändisskap istället för deras företagande. Följande inlägg, som analyserats tidigare, skulle också med fördel kunna analyseras på det sättet.
Grymma Gävle… (X: publicerat 2008-12-03 endast delvis utskriven)
Har haft en kanonkonsert i Gävle ikväll! Publiken var grym! Stod upp i slutet och ville inte sluta applådera! Det var i och för sig inte första gången dom gjorde det...! Men dom var verkligen delaktiga från början till slut! Känns som vi har fått till en riktigt bra blandning av show, glädje, humor och allvar i denna julkonsert! Och den riktiga julstämningen börjar verkligen infinna sig nu när julen nalkas med stormsteg! […]
Genom att se detta inlägg som en del i byggandet av identiteten som ”kändis” får orden ett delvis nytt liv och ny mening. Kändisen och publiken är ett kategoripar som stödjer varandra, grym publik är lika med strålande artist. En ”riktig kändis” har en stor och hängiven publik som gärna står upp och applåderar. I detta fall görs gällande att stående ovationer var ett återkommande inslag och att publiken var delaktig från början till slut vilket attribueras till att showen är gjord på ett bra sätt. Kändisen är lyckad och publiken är lycklig. Att på detta sätt också lyfta fram och hylla sin publik är en ödmjuk handling som parerar att inlägget kan betraktas som arrogant översitteri. En ”god kändis” är inte en översittare. I kändisskapet ingår också en hel del av den glamour som tidigare beskrivits som framgångsmarkörer för företagare. Följande citat skulle kunna ses som en del i kändisskapet snarare som en del i det framgångsrika företagandet som tidigare gjorts.
Helig fredag (Å: publicerat 2008-11-07 delvis utskrivet)
[…] Den här sovmorgonen har nu utvecklats till en hel förmiddag. Jag förtjänar det. Jag vaknar vid halv nio. Jag ligger i sängen och har det gött till nio ungefär. Sen släpar jag mig upp och sätter på espressomaksinen som genast börjar mala kaffebönor så att den underbara kaffedoften sprider sig i lägenheten och ger mig ett kafferus. […]
Att ingå i kategorin kändis innebär ofta att stå över andra människors tråkiga vardag. Lyxiga sovmornar, dyra vanor och extravaganta aktiviteter ger kändisskapet den strålglans som gör det värt att exponera. Se exempelvis detta citat som också använts tidigare i analysen: ”Avslutar med en bild från logen iklädd gammal trasa från Karen Millen och matchande skor från Asos” (X: publicerat 2008-12-04 delvis utskrivet). Vem skulle vara intresserad av att läsa om den gamla trasan från internationella billighetskedjan eller postorderkatalogen som man själv och grannen och grannens syster nyligen visat upp sig i?
Men i kändisskapet ingår sällan historier om hur man jobbat med bihåleinflammation och hämtat barnen på dagis iklädd pyjamas för att rusa hem och steka fiskpinnar innan det var dags att börja med självdeklarationen. De framgångsmarkörer som analysen visat att företagerskorna använder sig av för att presentera sig som framgångsrika är generella53 i vårt samhälle och sammanfaller med de som används för att kategorisera kändisskap. Kändisskap i sig är idag ett mått på framgång. De som inte har tillgång till eller möjlighet att använda Östermalmshallen, Sturebadet eller de allra mest exklusiva klädmärkena för att visa sin framgång använder det som står dem till buds, kanske den nyaste mobiltelefonen, importerade viner eller ett årskort på lokala gymmet där de kan träna på dagtid. Vilka framgångsmarkörer som är gångbara vet alla som är medlemmar i ett samhälle. Respondenterna i denna studie ingår förvisso även i kategorin ”kändisar” men detta förtar inte värdet av den analys som gjorts av deras berättelser om företagsamheten och konstruktionen av kategorin den framgångsrika företagerskan. De respondenter som ingår i studien har ett företagande som innebär kändisskap och ett kändisskap som innebär företagande. Däremot skulle en analys av berättelsen om kändisskapet och de
kategorier som där lyfts upp och görs relevanta antagligen bidra till en ökad förståelse för hur kända företagerskor måste arbeta med sin identitet, detta ligger dock utanför föreliggande studie.
Bloggkändisen
Många aspekter av bloggen som empiri har redan avhandlats. Det finns dock anledning att ta upp bloggen som genre även i analysen. Man får inte glömma bort att liksom det finns ett sätt att skriva protokoll, ett sätt att skriva personliga brev och ett sätt att skriva jobbansökningar så finns det också ett sätt att skriva blogginlägg. Exakt hur det görs varierar naturligtvis, precis som hur man skriver jobbansökningar varierar beroende på avsändare och mottagare, men man gör det inte hur som helst. Då många av studiens respondenter får betalt för sitt bloggande så får man anta att de skriver för att få nya och behålla sina läsare. De är dessutom skickliga i sitt bloggande eftersom deras bloggar är välbesökta och kända. Att blogga kan möjligen beskrivas som ett hantverk som vissa lärt sig att bemästra. De har blivit framgångsrika bloggare och ”bloggkändisen” är numera en etablerad kategori i media54. Att
göra en analys som utgår från kategorin framgångsrika bloggare istället för framgångsrika företagerskor skulle säkerligen belysa både de specifika respondenternas identitetsarbete men också bidra till att öka förståelsen för hur identitetsarbete på internet generellt går till och hur trovärdighet och integritet hanteras. Kanske skulle man hitta andra berättelser än de som lyfts upp i denna analys och se hur berättelsen om det intressanta vardagslivet konstrueras? Detta har nosats på men inte undersökts och explicitgjorts i denna analys och även om det är nog så intressant så ligger det utanför denna studie.