Precis som det är svårt att skilja teori från metod och analys från resultat så är det svårt att skilja resultat från diskussion i en diskursanalytisk studie. Följande avsnitt ska därför betraktas som en vidareutveckling av resultaten där olika perspektiv sammanfattas i en reflektiv diskussion för att ge ytterligare klarhet i hur studien uppnått sina syften, svarat på sina frågor och bidragit till befintlig forskning på fältet.
Hur ser den framgångsrika företagande kvinnans identitetskonstruktioner ut och vilka strategier används för att göra dem möjliga?
Vad analysen gör tydligt är att det i första hand är tre kategorier som respondenterna gör relevanta för den egna identitetskonstruktionen: den framgångsrika företagerskan, den goda moder och den moderna kvinnan. De diskursiva möjligheterna och begränsningarna för dessa kategorier är sällan samstämmiga och därför krävs både ett skickligt retoriskt arbete och ett finkänsligt balanserande inom och mellan olika kontexter för att behålla trovärdigheten och bilden av ett komplett och genuint liv. Genom att dela upp berättelsen om sig själv i tre parallella delar så kan kategorierna skiljas åt och istället inordnas i presentabla enheter (jmf Gergen 2001b:253). Den framgångsrika företagerskan gör sin karriär i berättelsen om företagsamheten medan den goda modern kommer till sin rätt i berättelsen om familjen.
56 Det finns givetvis ett antal exempel på kategorier som där så är fallet och som då faller utanför ramen för det som brukar betraktas som det ”normala”, men dessa är inte relevanta att ta upp för innehållet i den här analysen. 57 Läs vidare om metaforerna om människors liv och interaktion som föreställningar på scener med publik i Goffman (2000).
Genom att framhäva egenskaper som betraktas som medfödda och essentiella skapas möjligheter att väva samman de olika kategorierna. Effektivitet är en sådan egenskap som ges stort utrymme eftersom den kan användas som stödjande till både den framgångsrika företagerskan, den goda modern och den moderna kvinnan. Den är alltså sammanhållande. Sammanhållande faktorer är också av stort vikt för att hantera det ideologiska dilemma som uppstår där den goda modern och den moderna kvinnan korsar varandra. Dessa kategorier ska fungera på samma privata arena men möter där konflikten mellan de traditionella och de moderna kvinnoprojekten. Genom att hålla fast vid sina essentiella egenskaper (ex. effektivitet), pendla mellan kategorierna beroende på situation och ta hjälp av kategoriseringen av personer i anslutning till situationen (exempelvis av de män som finns där) så upprätthåller respondenterna bilden av en sammanhållen identitet.
När berättelserna krockar och kategorierna inte längre går att hålla isär på ett framgångsrikt sätt utan att tappa i trovärdighet så växlar respondenterna till självbekännelseberättelsen. Här berättas historien om det genuint mänskliga och kategorin den ofullkomliga människan konstrueras. Läsarna erbjuds på såt sätt ett ”backstage-pass” till de dramatiserade föreställningarna av de övriga berättelserna, de uppriktiga erkännandena och den avväpnande självironin skapar där en trovärdighet och ärlighet som säkrar och upprätthåller bilden av ett komplett, genuint och därmed intressant liv. Samtidigt kan viljan och/eller förmågan att tala om känslor kopplas till det man brukar tala om som typiskt kvinnligt59, vilket också bidrar till konstruktionen av identiteten som kvinna.
Analysen av den pendlande kvinnans som bidrag till entreprenörskapsforskningen Föreliggande studie har kommit att handla om kvinnor som förhåller sig till sig själva på flera olika sätt samtidigt och som känner av och anpassar sig till förväntningar, situation och kontext. De pendlar mellan olika kategorier och förhållningssätt medvetet eller omedvetet för att upprätthålla koherens, inte tappa anseende eller ansikte (jmf Johansson 2005:125f). Vi har kunnat se hur respondenterna hanterar de konflikter det innebär att vara del i ”det hyllade entreprenörskapet” och ”det hyllade moderskapet” samtidigt och också balansera mellan traditionella och moderna kvinnoprojekt för att manövrera risken att bli sedd som ”en man i kjol”. Denna studie är naturligtvis inte den enda som undersöker identitetskonstruktion hos kvinnor kategoriserade som företagare eller entreprenörer60 och naturligtvis inte heller den enda som belyser villkoren för mödrar och kvinnor i arbetslivet. Däremot är det en av få som gör det på ett så empirinära sätt. Den empirinära ambitionen gör det möjligt att nyttja poängen med att undersöka entreprenörskapets och företagandets villkor utan att i förväg skilja dem från andra fält vilket visat sig framgångsrikt. Vad analysen visat är att det för företagande kvinnor inte finns några möjligheter att bygga hela sin identitet kring kategorin företagerska. Identiteten består oundvikligen av flera olika kategorier och dessa kan vara tröga att förändra, svåra att kombinera och/eller byta ut. De kategorier som föreliggande analys pekat på: den framgångsrika företagerskan, den goda modern, den moderna kvinnan och den ofullkomliga människan är grundläggande i konstruktionen av en framgångsrik företagerskas identitet i dag, i det samhälle vi lever i. De är oupplösligen sammanvävda och får självfallet därmed konsekvenser för det entreprenörskap eller företagande som kvinnan utövar (jmf studier om identitetskonstruktioner Berglund 2007a:211f; Börjesson & Palmblad 2007:8; Gergen 2001b: 257f; Giddens 1997:101f, Johansson 2005: 18; McKinlay & Dunnett 1998:47; Mead
59 Som tidigare diskuterats i förhållande till ”en man i kjol” på sid 24, not 43. 60 Se exempelvis Forum för Småföretagsforsknings publikationer på http://www.fsf.se/publikation/publikation.htm och Hjort & Steyaert (2005).
1998:24f). När den egenskapsbaserade forskning som tidigare utgjorde större delen av entreprenörskapsforskningen idag kritiseras så tenderar fokus att förflyttas från entreprenören till entreprenörskapet som om aktivitetens kunde skiljas från aktören (se ex Thornton 1999). I föreliggande analys ges möjligheter att åter fokusera på entreprenören och där igenom skapa större förståelse dels för hur entreprenörskap upplevs och görs men också hur entreprenören upplevs och görs. Man kan teoretisera kring hur stor möjligheten egentligen är att bli framgångsrik som företagare och entreprenör om man till att börja med har svårt att ens kategorisera sig som sådan på grund av att det krockar med den identitet man byggt upp som kvinna.
För att öka förståelsen för entreprenörskapets och företagandets fält så är studier av detta slag mycket användbara och nyttjandet av de begrepp som narrativ analys, kategoriseringsanalys och diskurspsykologi erbjuder verkningsfulla. Genom att betrakta respondenternas texter som del i arbetet med identitetskonstruktion och där använda kategoriseringsanalysens glasögon och verktygen kategoribundna aktiviteter och karaktäristika så kunde de fyra grundläggande kategorier som kvinnorna använder/är tvungna att använda sig av identifieras. Samtidigt kunde man se att dessa i sin tur förhöll sig till de par (SRP) och set (MCD) som respondenten ingår i (jmf Francis & Hester 2004:38ff; Okänd 1989:274f; Psathas 1999:143ff; Stokoe 2003:321; Widdicombe 1998:53). Hur detta går till klargörs via lyssnarens och betraktarens maxim (Francis & Hester 2004:41ff). Att sedermera titta på hur kategorierna säkrades genom att analysera texterna utifrån diskurspsykologiska begrepp som stake management, accountability och ideologiska dilemman visade på hur svårigheter i kombinationerna dem emellan måste hanteras för att respondenten ska bli trovärdig som människa (Billig 2001:218; Edwards & Potter 1995:90ff; Horton-Salway 2001:159f; Potter 1996:144f, 150, 205). Att använda den narrativa analysen som plattform och ha livsberättelsen som kontext gav en ökad förståelse för hur detta pågår i en ständigt upprätthållande och samtidigt reformerande praktik. Narrativet ger svaret på frågan vad medan kategoriseringsanalysen och diskurspsykologin ger svaret på frågan hur (Czarniawska 2004:20ff; Gergen 2001b:248ff; Hyden 1997:19; Johansson 2005:23f, 131; Riessmann 1993:26).
Den framgångsrika företagande kvinnan bör alltså inte anses vare sig förvirrad eller speciellt inkonsekvent i sitt arbete med identitetskonstruktion trots sitt pendlande mellan olika berättelser och kategorier (jmf Edwards & Potter 1992:24; McKinlay & Dunnett:34ff; Winter Jørgensen & Phillips 2000:106f,109). Snarare bör hon betraktas som skicklig retoriker och en kompetent samhällsanalytiker som vet att använda de diskursiva resurser som finns till hands och samtidigt vara medveten om den sociala kontroll som samma diskursiva resurser innebär (jmf Gergen 2001b:253: Johansson 2005:99 och Widdicombe 1998:53). Det är detta som gör henne framgångsrik som företagerska och som kvinna, vilket är en förutsättning för att företagande eller entreprenörskap ska kunna finnas, fortgå och utvecklas.
För nytta och framgång i företagande hos kvinnor
Studiens resultat samstämmer på många sätt med Erikssons (2003) forskning kring kvinnor i läkaryrket. Antagligen kan man se samma fenomen på många traditionellt manliga arenor där kvinnor numera verkar och är framgångsrika. Antagligen är fenomenet i sig inte heller något som är specifikt för kvinnor eller för traditionella manliga domäner61. Att vara människa och leva i ett samhälle innebär att anpassa sig och göra sig förklarbar i sitt sammanhang (även om det sannolikt är mer komplicerat under de omständigheter som innebär att de kategorier man
61 Vilket den tidigare genomgången av exempel på forskning som studerat komplicerade identitetskonstruktioner visat (under rubriken ”Kampen om kategorierna”).
inordnas i inte samstämmer med varandra). Men vad är det då som de berättelser vi fått ta del av åstadkommer (jmf Johansson 2005: 21)? Vad kan vi lära och vad kan studiens resultat användas till?
Att synliggöra flera dimensioner av företagande kvinnors villkor
Genom att sätta fingret på det arbete som företagande kvinnor måste göra för att upplevas som ”riktiga” företagare, kvinnor och mödrar och det komplicerade växelspel som sker när dessa kategorier ska samordnas på olika arenor så ökar förståelsen för att det inte nödvändigtvis är enkelt att vara företagerska. Det handlar inte bara om affärsplaner, skatteregler, marknader och drivkrafter utan det handlar också i högsta grad om att identiteten som kvinna och mamma står på spel och att många kvinnor kanske väjer för att spela det spelet. För hugade uppstartare av företag kanske också insikten om att de schabloner och stereotyper som styr dessa olika kategorier inte verkar kompatibla räcker för att dra slutsatsen att ”jag är kvinna – företagande är inte en kategoribunden aktivitet (för att använda kategoriseringsanalystermer), alltså bör jag inte ägna mig åt det”.
Att lyfta fram och synliggöra exempel på hur framgångsrika företagande kvinnor lyckas Förutom att man givetvis (men kanske under andra omständigheter) skulle kunna använda studiens respondenter som förebilder för andra företagande kvinnor så har studiet av dessa framgångsrika företagande kvinnor och analyserandet av deras sätt att konstruera identitet gjort det möjligt att identifiera tre strategier som kan antas verksamma för dem som vill ”spela spelet”.
1. Att skilja de kategorier som är problematiska att kombinera åt genom att istället skapa fungerande enheter i form av berättelse-kategori som kan presenteras var för sig. 2. Att konstruera sammanhållande faktorer, som specifika egenskaper (ex effektivitet),
vilka kan anses stödjande för flera av de kategorier man ingår i.
3. Att ha ett trumfkort på hand som kan användas då ovanstående strategier inte fungerar. Det trumfkort som analysen identifierat är enheten självbekännelseberättelsen - den ofullkomliga människan.
Även om man inte utifrån denna studie kan dra slutsatsen att dessa strategier är specifika för gruppen företagande kvinnor, eller ens att det är just dessa strategier som gjort att respondenterna blivit framgångsrika i sitt företagande så kan man anta att, eftersom de används, så hjälper de respondenterna i identitetskonstruktionen. Vad man kan göra med den vetskapen för oss in på nästa stycke.
Att skapa möjligheter för vidare insatser där kvinnors företagande kan underlättas
Om man anser att det är av godo att fler kvinnor startar företag och att fler företagande kvinnor blir mer framgångsrika i sitt företagande så kan studiens resultat användas som grund för vidare insatser för dessa syften. Genom att synliggöra för företagande eller möjliga företagande kvinnor de villkor de verkar under och vilka strategier som brukas av andra kvinnor i samma sits så finns möjligheter för dem att förbereda sig och påverka sin situation på ett mer medvetet sätt. Genom att människor i allmänhet också får upp ögonen för fenomenet och medvetenheten i samhället ökar så kan också en möjlig förändring komma till stånd. Att förändra bilden av kvinnan eller modern eller för den skull företagaren är inte gjort i en handvändning. Men med en diskursanalytisk utgångspunkt så kan konstruktionerna påverkas genom att man talar om dem på annorlunda sätt, något som kan göras medvetet, om man bara vet om det. Detta kan skapa större möjligheter för kvinnor att hitta sätt att kategorisera sig själva, men också andra kvinnor, som företagare och entreprenörer och kombinera den kategorin med andra kategorier som ryms i identitetskonstruktionen. Genom att dessutom syna och ifrågasätta konstruktioner av framgång finns därmed också möjligheter
att skapa mer framgångsrika företag och företagande kvinnor som är framgångsrika på flera olika och subjektiva sätt vilket nästa stycke anspelar på.
Att lyfta fram konstruktioner av framgång på flera olika sätt
Föreliggande studie lämnar en del kvar att önska för att till fullo uppfylla detta. Visst visar analysen på bilden av framgång som både tid, pengar, social status och möjlighet att själv bestämma över detta och det är gott. Det kan ge en vink om vad som kan ge kvinnor lust att starta eget företag och vilka alternativ till framgång som finns att arbeta med för aktiva företagerskor som exempelvis har svårt att frigöra pengar under en period. Men den framgång som analysen visar på är framförallt kopplad till kategorin den framgångsrika företagerskan och ger liten kunskap om hur framgång för kvinnan/modern som dessutom är företagerska kan se ut, vilket kanske hade varit än mer intressant. Vidare om studiens begränsningar och fortsatta möjligheter i nästa stycke.
Möjligheter och begränsningar
Det säger sig självt att om man i en analys letar efter kategorier så hittar man kategorier och om man letar efter berättelser så hittar man berättelser. Den metod man väljer att använda begränsar det resultat man har möjlighet att uppnå och den begreppsapparat som följer metoden begränsar hur resultatet kan beskrivas. Det är lite av en paradox att genom att göra en kategoriseringsanalys och beskriva resultatet genom att benämna kategorierna vid namn (som exempelvis ”den framgångsrika företagerskan” i denna studie) så har man också satt gränser kring den kategorin och skapat förväntningar på karaktäristika och aktiviteter. Eftersom Goffmans teorier kommit att bli relevanta under analysens gång så vore det intressant att närmare undersöka hur/om studiens skulle kunna tjäna på att kompletteras med ett symboliskt interaktionistiskt synsätt. Hade man ett mer genusteoretiskt perspektiv kan de glasögonen säkerligen också användas för att analysera studiens data och bidra till ett kompletterande av bilden av den företagande kvinnan i en könsmaktsstruktur. Jämställdhetsdiskussionen och båda könens tillgång till och ansvar för såväl privata som offentliga arenor har lämnats utanför studien. I ett annorlunda forum med större möjligheter och längre tidsperspektiv kunde den diskussionen säkert berika studien på flera sätt. De teoretiska och metodologiska begränsningarna och möjligheterna är annars sedan tidigare behandlade62, studiens specifika begränsningar och möjligheter kräver dock en mer utförlig diskussion.
Det finns alla möjligheter att vidga och fördjupa föreliggande studie för att komma åt fler perspektiv på det undersöka fenomenet. Två aspekter har behandlats tidigare, de angående status och genre63. Genom att lägga större vikt vid respondenternas status och söka dem som kan komplettera föreliggande studies ”kändis-kategori” så kan kunskapen kring strategiernas generalitet öka. Naturligtvis finns även andra kandidater som kan vara intressanta för en vidare analys, exempelvis storstad-/småstadsföretagare osv. Genom att dessutom komplettera datainsamlingen med intervjuer eller deltagande observationer kan förståelsen kring bloggen som genre och dess påverkan på identitetskonstruktionen öka. En ytterligare analys av dessa data kan sannolikt också bidra till större förståelse för identitetskonstruktionens komplexitet. En aspekt som föreliggande studie inte kom att beröra är äldre företagande kvinnors sätt att konstruera identitet. Sannolikt är ålder en betydande faktor för identitetskonstruktion av detta slag. Dels för att vårt samhälle lägger stor vikt vid ålder när vi kategoriserar människor, men
62 Se studiens hela första del men specifikt ”Att söka och finna det sanna – eller?” och ”Språk och interaktion som källa till kunskap”
också för att åldern gör det möjligt att kombinera den goda modern, den moderna kvinnan och den framgångsrika företagerskan genom att inte bara skilja dem åt via olika berättelser utan att också skilja berättelserna åt i tid och berätta dem i förhållande till olika livsfaser. En möjlighet är att fördjupa studien och koncentrera en analys kring framgångsrika företagande kvinnor som kommit förbi barnafödande ålder. Detta skulle förmodligen ge fler perspektiv på hur identitet kan konstrueras hos målgruppen.
Det är givetvis också av intresse att se hur framgångsrika företagande män arbetar med identitetskonstruktion. Mans- och papparollen är i ständig förändring (liksom de flesta andra roller i samhället) och det kan vara intressant att se hur företagande fäder hanterar den allt viktigare diskursen kring vikten av närvarande pappor, delad föräldrapenning osv. Närmar sig kvinnor och män i det fallet eller ser strategierna mycket olika ut?
Mönster och rörelser
I detta avslutande stycke skulle jag vilja göra några personliga reflektioner kring mönster och rörelser som visat sig under arbetets gång. Vid arbetet med min kandidatuppsats ”Drivkraftens diskursiva strategier. Om makt och möjligheter i entreprenörskap” hade jag nöjet att intervjua flera entreprenörer av båda könen. De funderingar och frågor som väcktes där och som låg till grund för föreliggande studie rörde framför allt hur de kvinnor och män jag talat med besvarade mina frågor på kvalitativt skilda sätt. I analyserandet av empirin slog det mig att kvinnorna berättat oerhört mycket om sina familjer, barn och hem även när själva frågan inte gällde de områdena explicit. Jag blev också intresserad av hur kvinnorna såg ut att hantera potentiella ideologiska dilemman genom språkliga handlingar, medan männen ofta lämnade dem därhän. Kvinnorna var mindre benägna att kategorisera sig själva som företagare och entreprenörer. Jag undrade om det var mitt eget sätt att omedvetet interagera olika och hantera situationerna annorlunda beroende på om det var en kvinna eller man jag haft framför mig som skapat skillnaderna i empirin. Idag tror jag att det mönster jag då kunde skönja var ett utslag av de berättelser som föreliggande studie mejslat ut. Därmed inte sagt något om den påverkan jag säkerligen hade på de intervjuer jag då gjorde eller om männens eventuella liknande berättelser.
Det som också slagit mig under arbetets gång var den tydliga bilden av rörelsen mot det som exempelvis Giddens (1991) och Bauman (2001) beskriver – bilden av identiteten som ett reflektivt projekt där ansvaret ligger på den enskilda individen att ”göra sig själv”. Det gäller att förhålla sig reflektivt och kompetent till den egna självbilden. Det värsta som kan hända är numera att bli sedd som naiv och ignorant, det gäller att ha koll på varje möjligt perspektiv. Idag kan vi följa tv-frågesporter som exempelvis ”Vem vet mest?” på en av de mest populära kanalerna. Där får deltagarna tävla i vem som kan svara rätt på flest frågor i de mest skiftande kategorierna. Detta får jämföras med den gamla klassikern ”10 000-kronorsfrågan” där de tävlande var specialister inom ett oerhört snävt område. Vi ska alltså inte bara skapa oss själva på ett ansvarsfullt sätt, vi ska också vara allmänbildade, kunna renovera själva, ha ett vackert hem, laga gourmetmat, satsa på en jämställd och framgångsrik karriär och samtidigt vara närvarande föräldrar. Allt på ett medvetet och kompetens sätt naturligtvis.
Men i samma andetag som man konstaterar att en rörelse kan identifieras så har man också insett att allt fortsätter att förändras. Vi lever i en pågående kulturell förhandling om hur man bör/kan framställa sig. Om det ser ut såhär idag så är kanske ”självbekännelserna” den