Könsskillnader i diskussioner i klassrummet

Min fjärde forskningsfråga var: Finns det skillnader mellan könen när det kommer till förmågan och viljan att diskutera i klassrummet? I så fall, på vilka sätt och varför? Dessa aspekter har redan kommit in en del i de tidigare kapitlen, men förtjänar ändå eget utrymme. Denna fråga känns ständigt aktuell då det ofta pratas om att pojkar tar mer plats i klassrummet

38

men ändå inte når de uppsatta målen lika väl som flickorna. Jag kommer därför att undersöka om lärarna ser några könsskillnader när det kommer till diskussionsbenägenhet i samhällskunskaps- och då särskilt demokratiundervisningen samt hur de arbetar för att alla elever oavsett kön ska våga tala i dessa sammanhang.

4.4.1 Resultat

Om det är någon fråga där lärarna har särskilt skilda erfarenheter så är det i den om pojkars och flickors inställning till att diskutera. Karin säger att hennes kvinnliga elever är mycket entusiastiska till att diskutera och att det är just flickorna som klarar av diskussioner bäst enligt henne visar sig när jag frågar om hon kan se några svårigheter, eller kanske hinder och möjligheter med samtal som arbetsform:

Karin: Jag har ju väldigt stora grupper, så det är ju problemet kan jag tycka ibland…

Men släpper man lös dem i diskussionsfrågor så brukar det fungera. Nu har jag ju bara tjejer i år.

Intervjuare: Jo det är ju den typen av klassammansättningar som är lite speciellt på

den här skolan…

Karin: Mmm, och göra så med killarna var betydligt mycket svårare. Intervjuare: Varför är det så tror du?

Karin: Jo för de har inte samma disciplin att sitta och diskutera. Intervjuare: Vad tror du det kommer sig då?

Karin: Jo det är just när det gäller svåra samhällsfrågor, då det blir väldigt svårt och

som inte intresserar dem… Så de är svårare att tända till. Det har hänt att vissa grupper har fungerat bra men det är mycket, mycket svårare. Tjejerna är mera på bettet.

När jag ställer samma fråga till Stefan så säger han att ”i allmänhet så tar killarna mer plats” men att det är olika från klass till klass. Stefan har blandade klasser, en aspekt som kan ha betydelse.

Tommy har något liknande erfarenheter som Stefan: ”Nej, alltså jag menar, är det en övervägande killklass så kan det vara svårt för tjejerna att gå fram. Det beror på, men det är inte nånting som jag har reflekterat över direkt så… Inte så att jag kan säga att så här är det”. I Tommys och Stefans klasser har alltså pojkarna ett litet övertag när det kommer till diskussioner, men de verkar inte ha reflekterat över det på samma sätt som Karin som för tillfället endast har klasser med flickor.

39

Rickard är den som verkar ha funderat mest av lärarna kring frågan om könsskillnader när det kommer till olika undervisningsmetoder vilket visar sig när jag frågar om han sett några särskilda skillnader mellan pojkars och flickors prestationer i diskussioner:

Rickard: Alltså egentligen inte eller jo det gör jag ju naturligtvis. […] Jag kan säga att

tjejerna är ofta mer, (paus), ja alltså de skriver bättre. Det är där tankarna kommer. När det gäller diskussioner är ofta killarna mer framåt, i vanliga diskussioner då. Men tjejerna är mer, de kanske presterar bättre på examinationsuppgifter som är skriftliga så då. De skriver mer och… Men vad gäller just diskussioner så är de väl lite mer hårt åsatta tycker jag då…

Intervjuare: Tjejerna?

Rickard: Ja och vad det beror på, ja det kan man ju fundera på. Kanske att killarna tar

mer plats och…

Rickard har nästan enbart klasser med pojkar men han har haft en del blandade klasser, särskilt inom historieundervisningen, och med dessa erfarenheter ser han alltså att diskussioner är en metod som verkar passa pojkar bättre medan ett mer självständigt reflektivt skrivande fungerar för flickor. Han vet inte riktigt varför det ser ut som det gör men han hänvisar till de undersökningar som visat att pojkar tar mer plats i klassrummet. Rickard verkar även vara den av lärarna som funderat mest kring hur man kan komma runt detta så att pojkar och flickor får göra sina röster hörd på lika premisser:

Intervjuare: Hur jobbar man med det då i ett klassrum, att tjejerna också får ta plats? Rickard: Ja återigen så är det ju att tvinga fram det, eller alltså att ”App, app, app

Niklas nu håller du tyst! Nu är det Åsas tur.” Alltså att man har den…

Intervjuare: Att man försöker se mönster..?

Rickard: Ja och låta alla komma till tals och tvinga tjejer att prata. Alltså återigen, inte

tvinga tvinga så, utan att jag har gått runt och lyssnat på vad de säger och hör de åsikterna och lyfter fram dem och så de får komma till tals.

De andra lärarna säger inte så mycket om hur man kan jobba så att alla i klassrummet kan få komma till tals och hur man uppmuntrar till det. Tommy och Rickard påpekar att de inte tvingar någon medan Stefan och Karin verkar ställa högre krav på att alla är aktiva vilket visat sig i tidigare kapitel.

4.4.2 Sammanfattning och analys

Lärarnas erfarenheter utav pojkars och flickors diskussionsvilja samt förmåga ser som synes väldigt olika ut men i de klasser där det finns pojkar, det vill säga i Stefans, Tommys och Rickards klasser, där dominerar pojkarna. I Tommys klassrum vill helst inte pojkarna prata