BFN har delat upp företagen i fyra olika kategorier, nämligen K1, K2, K3 och K4. Vilken kategori ett företag tillhör beror på tre faktorer: nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning. De företag som hamnar i K1 är mindre företag som till exempel enskilda näringsidkare, handelsbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund. De största företagen placeras i K4, vilka gör koncernbokslut. Vad som skiljer de olika kategorier åt är hur omfattande redovisningen är, ju större företaget är desto mer omfattande blir redovisningen. En av anledningarna till varför de större företagen har en mer omfattande redovisning är för att de har fler intressenter och större kapital. Till exempel aktiebolag som placeras bland de större företagen som måste ha en mer omfattande redovisning, på grund av att deras aktieägare är i behov av viktig information för att kunna fatta viktiga beslut om hur de skall investera sitt kapital. För de mindre företagen så som enskilda näringsidkare som har mer begränsade resurser är behovet av omfattande redovisning inte lika stor (Broberg, 2008)
Figuren här nedan visar tydligt och översiktligt hur BFN har delat upp K1-K4 samt även angett vilka regelverk som reglerar hur ett räkenskapsår skall avslutas. (BFN, 2008).
27
3.7.1 K1 – Enskilda näringsidkare
Från och med 1 januari 2007 trädde K1 i kraft. Innan K1 trädde i kraft så omfattades inte alla företag av kravet att upprätta ett årsbokslut och årsredovisning. De företagsformer som enligt BFL var skyldiga till upprättandet av årsbokslut eller årsredovisning var enskilda näringsidkare, en del handelsbolag där alla bolagsmän är fysiska personer, ideella föreningar samt registrerade trossamfund som hade en omsättning över 20 prisbasbelopp (prop. 2005/06:116). De företag som inte behöver göra en årsredovisning över den löpande bokföringen skall nu istället göra ett årsbokslut, vilket även innebär att företag som har en omsättning som understiger tre miljoner kronor har möjlighet att göra ett förenklat årsbokslut (BFN, 2009c).
K1 utgörs av främst enskilda näringsidkare (enskild firma) men också handelsbolag med en omsättning på högst tre miljoner kronor. Dessa har möjlighet att upprätta ett förenklat årsbokslut i enlighet med BFL 6 kap 3 § 2 st (jmf 6:10). (BFNAR 2006:1). Detta förenklade årsbokslut är inte tvingande för företagen utan de kan själva välja om de vill redovisa enligt en annan kategori.
Enligt BFL 6 kap 10 § ”Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Det ska upprättas enligt god redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk form”.
K1 är tillför enskilda näringsidkare som använder sig av ett förenklat årsbokslut, vilket skall vara upprättat enligt god redovisningssed. BFN hade från början tänkt att det förenklade årsbokslutet skulle vara ett frivilligt val för enskilda näringsidkare, ideella föreningar och handelsbolag med fysiska ägare. Regelverket gäller inte för handelsbolagen idag, då en sådan förenkling kräver förändringar i skattelagstiftningen. Företag som har möjligheten till ett förenklat årsbokslut men som istället väljer att använda sig av ett vanligt årsbokslut, ska följa reglerna som finns i bokföringslagen och den normgivning som gäller vid ett årsbokslut. (BFN, 2008b. FAR 2006).
Enligt 4 kap 3 § 2 st i BFL skall en öppningsbalansräkning upprättas och det gäller för alla företag som är tvungna att göra ett årsbokslut eller årsredovisning. Balansräkningen skall ställas upp så nära som möjligt efter att företagets bokföringsskyldighet har trätt i kraft. Detta på grund av att man skall få en uppfattning om vad företaget äger samt hur det är finansierat (Prop. 2005/06:116).
3.7.2 K2 – Mindre aktiebolag
I K2 placeras företag som mindre aktiebolag. För att uppfylla kraven på att vara ett mindre aktiebolag så skall max ett av följande kriterium uppfyllas; omsättning på minst 50Mkr, minst 50 anställda eller minst 25Mkr i tillgångar. Ifall företaget uppfyller mer än ett av ovanstående kriterier så placeras det inte i K2 utan istället som ett K3 företag (ÅRL 6 kap).
28
Om företaget inte skulle uppfylla ställda krav för att placeras i K3 så kan företaget enligt ÅRL välja om det vill redovisa enligt K3 eller K2. Företag som hamnar i denna situation får göra vissa förenklingar som K2 har, nämligen de behöver inte upprätta någon kassaflödesanalys eller göra en koncernredovisning. Om företag väljer att använda sig av de allmänna råd som BFN ger ut om information om redovisningsregler så skall de fullföljas helt ut. (BFNAR 2008:1). Detta allmänna råd får inte praktiseras på publika aktiebolag. Företag som följer (BFNAR 2008:1) skall även upprätta sin årsredovisning enligt ÅRL (1995:1554).
3.7.3 K3 – Större aktiebolag
K3 är till för onoterade aktiebolag och ekonomiska föreningar som räknas till större företag. Dessa företag är dock inte tillräckligt stora så de måste följa IFRS/IAS regelverk (Holmström, 2009). K3 är inte fastställt ännu men i ett uttalande från BFN så kommer det att ha sitt ursprung från RR 1-29 samt BFN:s nuvarande normgivning. Definition på större företag enligt 1 kap 3 § punkt 4-5 ÅRL 1995:1554;
”4. större företag:
- företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller
- företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:
a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor,
c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor,
5. mindre företag: företag som inte är större företag”
3.7.4 K4 - Noterade aktiebolag, koncerner m.m. IFRS
De bolag som placeras i K4 är noterade aktiebolag. Sedan 1 januari 2005 och senare skall dessa svenska bolag upprätta en koncernredovisning i enlighet med de av EG- kommissionen antagna IFRS/IAS-regler (Holmström, 2009). Bolag som är icke noterade kan även de frivilligt upprätta en koncernredovisning enligt de internationella reglerna. (BFN, 2008b).
29