BFN:s mål var att arbeta fram en förenklings regelverk inom redovisningen för mindre företag som har en omsättning på högst 3 miljoner kronor och i januari år 2007 kom det färdiga förslaget ut, nämligen K1 (BFN, 2009c). K1 medför att berörda företag får chansen att upprätta ett förenklat årsbokslut med färre poster som följd. Enligt tidigare studier (Hedberg & Petersson, 2007) visar det sig att revisorer inte ser några fördelar med ett förenklat årsbokslut då det blir bristfällig information. I denna studie som gjorts bland enskilda näringsidkare i Jönköpings län visar det sig att bland de deltagande respondenterna är det endast 9 av 36 som använder sig av ett förenklat årsbokslut. Merparten medger att de inte har fått någon information eller har någon vetskap om att ett förenklat årsbokslut är möjligt. Detta väcker en tankeställare om huruvida BFN har uppnått syftet med det nya regelverket eller inte. Svaret enligt studiens empiri har det uppkommit att BFN själva inte ger ut någon information om K1 direkt till berörda företag. Företagen får själva leta fram informationen om de vill ta del av den och få ökade kunskaper om vad det innebär med regelverket K1. BFN:s enda skyldighet är att arbeta fram vägledningar för att förenkla arbetsbördan och för att publicera informationen på sin hemsida och diverse nyhetsbrev och informationsblad som vem som helst kan prenumerera på.
4.16.2 Institutionell teori
Enligt Artsberg (2005) speglar den institutionella teorin dagens utveckling inom redovisningsområdet, då tyngdpunkten är att vi människor är motståndare till förändringar. Människorna är vana att göra saker och ting på sitt eget sätt som man alltid har gjort det och som de själva uppfattar vara bäst. Enligt denna studie har det framkommit att merparten av de tillfrågade näringsidkarna inte använder sig utav ett förenklat årsbokslut,
50
bland annat för att de inte har kunskapen eller vetskapen om dess befintlighet samt att många av respondenterna redovisar enligt gammal vana. Det kan tyckas vara underligt att företag inte vill ta till sig det nya regelverket och på så vis bryta mot gamla vanor. För varje företag speciellt för de mindre där vinsten är av en betydande roll för fortlevnaden så borde det anses vara av intresse att ta till sig det nya regelverket, just för att minska kostnaderna och få en högre vinst. Företagarna som samtidigt väljer att sköta redovisningen själva får en bättre kontroll och överblick av företagets ekonomi. Samtidigt måste företagarna ha i åtanke om kostnad och nyttan med redovisningen, då vissa företag skulle få en ekonomiskt sämre situation då kostnaden för att ta över redovisningen själva kan bli högre än vad nyttan är med informationen och kunskapen om redovisningen. Det gäller att försöka finna en balans mellan kostnad och nyttan. Kostnaden för hur stor summa som redovisningen utgör kan vara svår att få fram, då det får bli en generell siffra utifrån vad företaget själva anser.
4.16.3 Kostnader och den administrativa bördan
Enligt nationella mätningar (Nutek, 2009) visar det sig att de administrativa kostnaderna är väldigt höga och med hjälp av nya regelverk vill man sänka dels kostnaden samt den administrativa bördan för företagare. Denna studie kom fram till att 2 av 9 som använder sig av ett förenklat årsbokslut märker av att de administrativa kostnaderna har reducerats för dem. Övriga 7 av 9 respondenter svarar att de inte är medvetna om det har skett någon kostnadsbesparing eller inte, därför är det svårt att förutse att det har skett några ändringar. Enligt (Gröjer, 2002) är det svårt att värdera informationen till ett visst pris och kostnaderna för den administrativa bördan kan företagen bara uppskatta. Hur omfattande redovisningsinformationen är beror på vilken verksamhet som bedrivs; vissa kräver mer upplysningar på grund av flera intressenter såsom kreditgivare. Det är upp till företagen själva att besluta om hur fördjupade de vill vara i sin redovisning och är beredda att betala för den informationen. Då många beslut görs utifrån en korrekt redovisning om den ekonomiska ställningen i företagen både internt och externt, så är det troligtvis som så att företagen är beredda att betala. Tidigare studier (Andersson, Eriksson & Karlsson, 2007) visar att kostnaderna har sänks markant i och med det förenklade årsbokslutet, på grund av att de flesta respondenter i den studien anlitade extern hjälp såsom redovisningsbyråer. Det kan vara som så att både i den tidigare studien och i denna studie att företagen har använt sig av det förenklade årsbokslutet för kort tid och därmed inte hunnit göra ekonomiska kalkyler som visar på en reducering av kostnaderna. Däremot visar denna studie på en positiv respons från respondenterna om att en förenkling av arbetsbördan har skett i och med det förenklade årsbokslutet. Detta visar att ju mer företag som blir medvetna om K1 regelverket och använder sig av den så kommer förmodligen fler att bli positivt inställda till den. Eftersom många tycker att det blir jobbigt att byta redovisningsmetod så kan det förenklade årsbokslutet var en fördel för nystartade företag, då de oftast behöver lägga ner mer tid på det praktiska i verksamheten än redovisningen.
51
5 Slutsats
I följande kapitel kommer frågeställningarna som är beskrivna i det inledande kapitlet att besvaras utifrån den tidigare analys som har gjorts i studien. Vidare efter det kommer det att ges förslag till framtida forskning.
Till vilken grad har användningen av K1 regelverket förändrat redovisningsarbetet för de enskilda näringsidkarna?
Av de 36 respondenterna som deltagit i undersökningen visar det sig att merparten inte sköter sin redovisning själv idag, utan tar hjälp från externa parter exempelvis redovisningsbyråer, revisorer, konsulter med flera. Det framkommer att endast 9 av 36 deltagande respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut. Hela 24 respondenter har idag ingen vetskap och har heller inte blivit tilldelade någon information om det nya regelverket K1 som ger möjlighet till förenklat årsbokslut. Utifrån dessa respondenter som använder sig av ett förenklat årsbokslut visar det sig att 4 av 9 tycker att det har bidragit till en enklare redovisning. Anledningar till att K1 kanske inte används i den utsträckning som det var tänkt sig kan vara för att många enskilda näringsidkare tar hjälp av externa parter i sin redovisning. De externa parterna besitter en högre kunskap om ekonomiska frågor och kanske inte ser någon förbättring med det förenklade årsbokslutet då det ger en mer reducerad ekonomisk information om företaget. Även några respondenter anser att den gamla vanliga metoden ger en mer fördjupad ekonomisk information och att den används av gammal vana.
För att komma fram till varför så få enskilda näringsidkare har vetskap om K1, så kontaktades BFN. Det kom fram att BFN själva genomför inga undersökningar på huruvida K1 tillämpas eller inte och det på grund ekonomiska skäl. De enskilda näringsidkarna får själva söka upp information om de är intresserade.
Enligt en analys baserad på studiens enkätundersökning visar det sig att endast två respondenter som idag inte sköter redovisningen själv kan tänka sig att göra den själv i framtiden i och med K1:s införande, de behöver bara lite mer information och kunskap om det.
Har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan?
2 av 9 deltagande respondenter som använder sig av det förenklade årsbokslutet anser att det har bidragit till att de administrativa kostnaderna har minskats för dem. 7 av 9 vet inte om det har bidragit med någon kostnadsbesparing. Här kan det mycket väl vara så att respondenterna inte har använt sig av det förenklade årsbokslutet så länge och därmed inte hunnit göra några ekonomiska kalkyler som kan påvisa om det har bidragit med kostnadsreduceringar när det gäller den administrativa bördan. Eftersom många av
52
respondenterna använder sig av extern hjälp med sin redovisning så kommer de inte nämnvärt att känna av om ett förenklat årsbokslut kan leda till administrativa kostnadsbesparingar. De externa parterna tar ut ett fastpris så det kommer inte bli någon förändring i kostnad för de enskilda näringsidkarna vare sig om den externa hjälpen använder ett förenklat årsbokslut eller inte. Om företaget är nystartat och vill sköta sin redovisning själv så kan K1 och det förenklade årsbokslutet vara ett bra alternativ, då man som nystartat företag har väldigt mycket att tänka på och skall marknadsföra sig mer för att bli känd i branschen, skapa sig kunder och att utveckla företaget. Redovisningen kanske då kommer i andra hand och inte blir prioriterad. Även om de tar hjälp av expertis exempelvis med deklaration, så kommer de spara en hel del, då de betalda tjänsterna minskar. Kan hända att företagen behöver flera perioder på sig för att kunna hinna registrera om det har skett en kostnadsbesparing, då många fortfarande inte har hunnit implementera K1.
I och med K1 så får fler möjligheten till att redovisa enligt kontantmetoden då gränsen idag är att företaget högst får ha en omsättning på 3 miljoner kronor. Vilken metod som används är smaksak eller hur väl den passar in på företaget. Vill företaget ha färre konteringar så rekommenderas kontantmetoden då man endast bokför när en betalning görs eller mottagits. Färre konteringar leder till mindre administrativt arbete bör därför reducera dess kostnader.
Författarna anser att det förenklade regelverket för enskilda näringsidkare är ett bra alternativ till den vanliga redovisningsmetoden, om inte verksamheten kräver en omfattande redovisning. Exempelvis kan nystartade enskilda näringsidkare använda det förenklade årsbokslutet då det inte omfattar ett byte från en gammal redovisningsmetod som används på grund av gammal vana. Dessutom borde företag i allmänhet bli mer uppmärksamma på nyutgivna regler och normer, då dessa gagnar dem. Syftet med dessa är oftast till för att underlätta redovisningen för dem. Dock anser författarna att det förenklade årsbokslutet inte kommer att användas så flitigt på grund av att många företag får extern hjälp med sin redovisning. Men förhoppningsvis så kommer denna studie att leda till en ökad medvetenhet hos deltagande respondenter om möjligheten till ett förenklat årsbokslut som på långsikt kommer att leda till en reducerad administrativ börda.
53