Kapitel 6 - Beaver Hollow

Arthur rider till Saint Denis för att träffa Sadie. När han kommer in i staden börjar han plötsligt hosta blod. Han fortsätter att hosta kraftigt och kollapsar på gatan. Han får hjälp av en främling och lyckas ta sig till doktorn. Efter en undersökning beklagar läkaren och diagnoserar Arthur med tuberkulos. Han säger att det bästa Arthur kan göra är att ta det lugnt och hålla sig varm och torr, men Arthur säger att det inte är möjligt. När Arthur lämnar

40 läkaren befinner han sig i en surrealistisk verklighet där han är den enda personen i hela staden. Här utspelar sig tidigare dialoger i Arthurs sinne, där han bland annat tänker på vad Mrs. Downes sagt till honom. Efter ett litet tag återkommer Arthur till verkligheten och livet i staden flyter på som vanligt.

Här sker, enligt oss, en viktig vändpunkt som definieras som en kärnfunktion (Tønnessen, 1998, s.89). Till skillnad från tidigare kapitel sker här en kärnfunktion tidigt. Detta kapitel kommer att sluta med ytterligare en kärnfunktion, vilket gör att dessa kärnfunktioner ramar in det sista kapitlet genom att Arthur får ett annat perspektiv på sina omständigheter. Vändpunkten och kärnfunktionen som nämns ovan påverkar narrativet då Arthur skapar andra prioriteringar än tidigare. Han kommer hädanefter att ta Hoseas roll på ett tydligare sätt. Arthur kommer inte att sträva efter det slutgiltiga objektet (att få tillräckligt mycket pengar för att sedan fly) på samma sätt som tidigare, hans prioriteringar skiftar till att skydda de som står närmast honom. Denna vändpunkt kommer därför att påverka narrativet direkt och indirekt. Sjukdomen påverkar Arthurs fysik direkt, vilket gör att han är svagare än tidigare och att han på en gång börjar ifrågasätta sin framtid. Sjukdomen påverkar Arthurs val indirekt, då han kommer att sträva efter ett annat mål.

Arthur möter upp Sadie för att förbereda Johns fritagning. Hon frågar vad som hände i Guarma, och vad som hänt med Dutch. Hon antyder att han förändrats. Arthur säger att han inte vet, och att Dutchs förändring kanske har börjat tidigare. De lyckas ta sig till fängelset och förhandlar ut John ur fängelset med hjälp av en vakt som gisslan. De får sedan skjuta sig fri och tar sig bort från fängelset. På väg tillbaka till lägret säger Arthur att John inte ska förvänta sig ett jätteglatt bemötande då Dutch inte ville att de skulle frita John. John säger “So much for no man left behind”, och berättar också om när han blev arresterad. Han säger att det kändes som att Dutch hade en chans att hjälpa honom men valde att inte göra det. När de kommer fram till lägret bemöts de av Dutchs ilska. Dutch frågar vad John gör här, varpå Arthur svarar att han tog beslutet att rädda honom. Dutch menar att detta val endast gör dem mer synliga för lagen. Han menar också att Arthur inte varit lojal gentemot honom. Micah står bredvid Dutch och skakar på huvudet mot Arthur och John.

Utifrån aktionsnivån (Tønnessen, 1998, s.90–92) tar Sadie och Arthur rollen som subjekt för att sträva efter objektet att rädda John. Vi tolkar Abigail som sändaren då det är hon som förmedlar informationen om Johns omständigheter till mottagaren/subjektet. Här tolkar vi att det finns två olika motståndare, en direkt och en indirekt. Den direkta motståndaren är vakterna som försöker förhindra fritagningen av John. Den indirekta motståndaren är Dutch, då det är han som inledningsvis står i vägen för subjektets strävan mot objektet. Dutch ville inte att de skulle rädda John, vilket försvårar uppdraget. Hade de haft Dutchs godkännande så hade hela gänget kunnat hjälpt till, vilket hade förenklat strävandet mot objektet. I stycket ovan kommer temat samhörighet till uttryck. Arthurs och Sadies uppdrag grundas i gängets samhörighet då de riskerar sina egna liv för att rädda en gängmedlem. De genomför även detta uppdrag då Johns familj, Abigail och Jack, är beroende av honom. När John är i säkerhet får han reda på att Dutch inte ville rädda honom, vilket leder till att han ifrågasätter den samhörighet som Dutch förespråkar. När de sedan kommit fram till lägret står Arthur, Sadie

41 och John på ena sidan, och Dutch och Micah på den andra sidan. Här visar Dutch sitt missnöje, och Micahs samhörighet till Dutch uttrycks när han står på hans sida.

Arthur möter upp Micah och Dutch i Annesburg. Micah säger att det finns en förrädare i gänget, men Arthur tvivlar. Dutch håller med Micah och de båda menar att pinkertonagenterna har hittat dem väldigt enkelt den senaste tiden. Micah och Dutch säger att de ska besöka Cornwall och samtala med honom. Arthur säger att han inte vill att de ska genomföra ett idiotiskt hämnduppdrag. Dutch säger att det inte handlar om hämnd, men säger att Cornwall har jagat dem hela vägen och att han är skyldig till Hoseas och de andras död. De säger att de ska förhandla med Cornwall. Cornwall vill att de ska sluta råna honom, och Dutch menar att han betalar pinkertonagenterna att jaga dem, vilket de vill att han ska sluta med. De gömmer sig vid hamnen och Cornwalls båt kommer i land. Agenterna Milton och Ross stiger av båten. Cornwall säger åt dem att han har betalat väldigt mycket pengar för att de ska stoppa Dutchs gäng, varpå Milton svarar att de är nära och att de gör allt som lagen tillåter. Cornwall menar att de ska göra allt de kan och lämna lagen åt de som behöver den. När Milton och Ross lämnat Cornwall stiger Dutch fram. Han försöker förhandla med Cornwall om en båt och pengar, så Cornwall slipper se gänget igen. Cornwall skrattar och vägrar, varpå Dutch drar sin pistol och skjuter honom. En eldstrid bryter ut och Arthur, Dutch och Micah skjuter sig fria. När de lyckats fly uttrycker Arthur sin missnöjdhet, men Dutch och Micah menar att det var nödvändigt. De lyckades stjäla några dokument som innehåller beskrivningar av Cornwalls affärer.

Utifrån aktionsnivån (Tønnessen, 1998, s.90–92) tolkar vi att denna händelse innehåller två objekt; ett sant och ett falskt. Arthur får höra att objektet är att de ska förhandla med Cornwall, vilket hade gjort Arthur, Dutch och Micah till subjekt då de agerar utifrån gängets välmående. Detta är dock det falska objektet, då vi uppfattar att Dutch och Micah hela tiden strävade efter ett annat objekt; att hämnas. Detta gör Arthur till en hjälpare, då han inte strävar efter detta objekt. Han hjälper endast subjektet, Dutch och Micah, att genomföra sitt uppdrag. Eagle Flies besöker lägret och berättar att armén stulit deras hästar. Han menar också att hans far, hövdingen, är svag eftersom han inte vill göra någonting åt detta. Charles säger att han lovat Eagle Flies far att inte slåss över några hästar, men Dutch säger att han inte lovat något och tänker hjälpa till. Charles säger till Arthur att de måste följa med och se till att det inte går för långt. När de rider iväg berättar Eagle Flies att armén tagit deras kvinnor och män och skickat iväg dem till reformeringsskolor. Armén ser också till att stammen inte får medicin och andra förnödenheter. Arthur frågar Dutch varför han väljer att hjälpa Eagle Flies. Dutch säger att de behöver en distraktion om de ska lyckas fly. Han menar att en djupare konflikt mellan indianerna och armén kan bidra till en sådan distraktion som kan vara till nytta för gänget. De attackerar en av arméns båtar som hästarna står på. De slår vakterna medvetslösa, kapar båten och tar tillbaka hästarna. Dutch säger till Eagle Flies att det är helt rätt att gå emot armén, men Arthur och Charles är kritiska. Charles försöker prata med Eagle Flies och säger att hans far inte vill att detta ska ske. Eagle Flies säger att hans far inte vet någonting. Charles ber därför Arthur att hjälpa Rains Fall. Här får Arthur välja att rida iväg och tala med honom eller ej. Arthur väljer att hjälpa Rains Fall och får +honor.

42 I stycken ovan beskrivs en distributiv handling med många integrativa element (Tønnessen, 1998, s.88–89). Vi tolkar detta som distributivt då objektet att hjälpa Eagle Flies kommer att leda till andra objekt som driver narrativet framåt. De integrativa elementen grundas i temat medmänsklighet. Här beskrivs indianernas omständigheter i förhållande till det övriga samhället. Eagle Flies beskriver hur armén har förhindrat stammen från att få medicin, samt skickat människor till reformeringsskolor. Vi tolkar att dessa handlingar grundas i diskriminering av personer på grund av etnicitet (jmf. Skolverket, 2011, s.5). Denna syn på medmänsklighet kommer att återkomma när aktionsnivån behandlar indianerna. Temat medmänsklighet kommer även till uttryck på ett annat sätt i denna händelse. Dutch vill skapa en distraktion och menar att konflikten mellan armén och indianerna kan utnyttjas av gänget. Detta förhållningssätt är problematiskt utifrån temat medmänsklighet då Dutch inte visar solidaritet till andra människor och tänker inte på deras omständigheter (jmf. Skolverket, 2011, s.5). Han utnyttjar därför människors ställning för sitt eget bästa. I föregående stycke sker även en valmöjlighet där Arthur får välja att tala med Rains Fall eller ej. Vi tolkade att det bästa valet var att tala med Rains Fall. Detta val grundas i den medmänsklighet som tidigare beskrivits då Arthur nu kan hjälpa stammen i stället för att utnyttja dem. Här sker även en betingning utifrån behaviorismen (Säljö, 2017, s.209), då valet förstärks av +honor. Arthur rider iväg för att tala med Rains Fall i stammens läger som ligger i Wapiti Indian Reservation. Rains Fall märker att Arthur är sjuk, och Arthur berättar att han tror att han är döende. Rains Fall vet om att Arthur hjälpt Eagle Flies och Arthur ber om ursäkt. Rains Fall säger att en överste vid namn Favours redan har hämnats till viss del genom att överfalla två av stammens kvinnor. Han berättar att hans son vill ha krig, men att han själv har sett för mycket död. Han berättar också att Dutch talar mycket och att Eagle Flies är väldigt lättövertalad. Rains Fall vill visa Arthur någonting och rider iväg, de får sällskap av en kapten vid namn Monroe, han tillhör armén men är vän till Rains Fall. Monroe berättar att han talat med borgmästaren i Saint Denis och att oljebolaget har fått godkännande att borra på indianernas land. Han berättar att han försökt göra allt han kan och ber om ursäkt. Monroe ber Arthur om framtida hjälp i frågan och menar att det är bättre om någon utanför stammen hjälper till. Här får Arthur välja att hjälpa eller ej. Arthur väljer att hjälpa till och får +honor. Monroe rider därefter iväg och Arthur och Rains Fall fortsätter ensamma. De kommer fram till ett nedbrunnet tält uppe på ett berg. Detta har varit en ceremoniell plats för stammen. Rains Fall hoppar av hästen och är förtvivlad, han förstår inte vem som skulle kunna göra något sådant. Rains Fall säger att detta är en fredlig plats. Han säger också att en ceremoniell pipa är försvunnen och att de måste hitta den. På marken hittar de flera tomma whiskyflaskor. De får syn på ett arméläger nedanför berget. Rains Fall säger att armén har gått för långt och att hans folk kommer att vilja strida. Arthur säger att han kan ta sig in i lägret och hämta pipan för att förhindra stridigheter. Rains Fall säger att han inte har några pengar att ge honom, men Arthur menar att han inte vill ha några pengar. Arthur smyger in i lägret och tar tillbaka pipan, han lämnar tillbaka den till Rains Fall.

Vi tolkar denna händelse som integrativ (Tønnessen, 1998, s.89). Händelsen grundas i det val Arthur gjorde; att tala med Rains Fall, vilket betyder att detta uppdrag inte behövde genomföras för att driva narrativet framåt. Det går heller inte att veta vad som skulle ske om Arthur inte hämtade pipan och hur det skulle påverka narrativet. Här beskrivs dock konflikten

43 mellan indianerna och armén, vilket förklarar flera av kapitlets kommande objekt. Vi tolkar att denna konflikt kopplas till temat medmänsklighet på samma sätt som tidigare, då den grundas i diskriminering på grund av etnicitet (jmf. Skolverket, 2011, s.5). Medmänsklighet kommer även till uttryck då Arthur hjälper Rains Fall, då han visar en solidaritet för att motverka stammens utsatthet. De integrativa elementen lyfter fram indianernas utsatthet, men även Arthurs synsätt då han inte vill ha pengar för uppdraget. Här presenteras även en ny karaktär; kapten Monroe. Han kommer att hädanefter agera som sändare och/eller hjälpare när Rains Fall och stammens välmående är subjektet.

Arthur möter upp kapten Monroe i Wapiti Indian Reservation. Monroe berättar att staten har utlovat medicin till stammen, men armén har styrt om vagnen som bär medicinen. Detta är överste Favours beslut. Arthur tar beslutet att kapa vagnen för att hämta medicinen till stammen. Arthur frågar Monroe varför han inte berättar för regeringen i Washington om hur överste Favours behandlar indianerna, varpå kapten Monroe förklarar att det inte fungerar på det sättet. Arthur kapar vagnen och tar medicinen tillbaka till reservatet.

Denna händelse bygger på det val Arthur tidigare gjorde; att hjälpa kapten Monroe. Vi tolkar detta uppdrag som integrativt (Tønnessen, 1998, s.89), då det likt tidigare uppdrag inte behövde genomföras och driver ej narrativet framåt. Här agerar Monroe, utifrån aktionsnivån, som sändare då det är han som bidrar med informationen. Objektet är att hämta medicinen, vilket gör att stammen är subjektet då det är de som besitter en strävan att nå objektet. Detta betyder att Arthur är hjälpare, då det är han som hjälper subjektet att nå objektet. Denna händelse kan kopplas till medmänsklighet då Arthur visar solidaritet till stammen och vill hjälpa dem (jmf. Skolverket, 2011, s.5).

Arthur möter upp John. John säger att han tycker att Dutch är förändrad, och att han är orolig för framtiden och gällande det rådande läget. Dutch planerar att råna Cornwalls affärer återigen, efter att han tidigare fått tag på Cornwalls dokument. Denna plan omfattar även den distraktion han talat om. John säger att Dutchs plan känns ogenomtänkt. Arthur håller med och säger åt John att han borde ta Abigail och Jack därifrån och starta ett nytt liv. Arthur säger att John kan ge Jack någonting bättre. Han säger även att John ska göra det för Arthurs skull, och att han skulle känna sig bättre om John, Abigail och Jack är i säkerhet. Han säger att när tiden är kommen ska John fly och inte titta tillbaka. John säger att han alltid varit lojal, varpå Arthur svarar att även han alltid förlitat sig på lojalitet, men frågar även vart det har tagit dem. Han säger att lojalitet inte är allt och menar att John måste fly med de andra. Arthur säger även att Dutch har en massa pengar undangömt, varpå John svarar att Abigail kanske vet var pengarna finns. Efter att John ridit iväg sitter Arthur andfådd och hostar, det är märkbart att sjukdomen blir värre.

I föregående stycke uttrycks temat samhörighet på olika sätt. Här visar Arthur en bristande samhörighet till gänget, och framförallt till Dutch. Han har börjat ifrågasätta den lojalitet han tidigare levt efter och sätter inte längre Dutchs vilja först. Däremot visar Arthur en djupare samhörighet till John och hans familj. Vi tolkar att denna samhörighet grundas i Arthurs relation till Abigail, Jack och John. Han har tidigare hjälpt Abigail och John genom att rädda John ur fängelset. Han har även skapat ett djupare band med Jack då han bland annat fiskat med honom och räddat honom från Bronte. Här uppträder Arthurs nya prioriteringar. Han

44 börjar, utifrån aktionsnivån (Tønnessen, 1998, s.90–92), lämna gängets slutgiltiga objekt och skapar därför ett eget objekt. Detta nya objekt är att säkra sina närståendes välmående. Tidigare har gängets strävan definierats som subjektet i narrativet, men nu skapar Arthur en egen roll som subjekt.

Arthur träffar Trelawny i lägret. Han har packat sina väskor och säger att han tänker resa bort ett litet tag men att han kommer tillbaka. Arthur säger att han vet att Trelawny tänker resa bort för gott, och att han har helt rätt i att göra så. Trelawny tackar Arthur och ger sig av. Rains Fall besöker gängets läger. Han ber Arthur och Charles om hjälp då han ska träffa överste Favours och diskutera fred. Han vill att de två endast ska övervaka mötet. När de kommer fram till arméns läger sätter sig Rains Fall vid ett bord tillsammans med Favours och kapten Monroe. Arthur får ett hostanfall och är tvungen att sätta sig i ett tält. Här lyckas han höra en diskussion mellan två soldater, där den ena säger att Favours vet om att Monroe stulit medicinen och att han ska arresteras och hängas. Arthur går tillbaka till mötet där Rains Fall reser sig upp och börjar gå då han anser att översten inte respekterar stammens land. Monroe går emot Favours och försöker övertala honom om att göra fred, varpå Favours beordrar sina män att arrestera Monroe. Arthur tar en soldat som gisslan och han, Charles och Monroe lyckas på så sätt fly. De släpper av Monroe vid en tågstation och ger honom pengar. Här träffar Arthur Swanson, som sitter och väntar med packad väska. Swanson säger att han tänker fly då Dutch inte lyssnar på sunt förnuft. Arthur frågar om han tänker lämna Jack och kvinnorna varpå Swanson säger att han försökt övertalat dem också att fly men inte lyckats. Han säger att han inte vill dö på grund av en dåre och Arthur säger att han förstår. De säger farväl till varandra och Swanson går på tåget.

I föregående stycke beskrivs flera händelser med integrativa element (Tønnessen, 1998, s.89). Vi tolkar dem som integrativa då dessa händelser inte påverkar narrativets förlopp. En av dessa händelser är sammankomsten mellan Arthur, Rains Fall, Charles, kapten Monroe och överste Favours. Här får spelaren ta del av en djupare beskrivning av Favours och hans roll i konflikten. Han lyssnar inte på Rains Fall och respekterar inte stammens land, vilket resulterar i att konflikten inte kan lösas vid fredsmötet. Han framstår även som en tyrannisk karaktär, då han är villig att döda en av sina egna mannar, Monroe, då han hjälpt stammen med medicin. Här uttrycks temat medmänsklighet (jmf. Skolverket, 2011, s.5), då Favours inte accepterar en sympatisk gärning. Rains Fall har även berättat att Favours överfallit två av stammens kvinnor. I stycket ovan uttrycks även temat samhörighet. Både Trelawny och Swanson lämnar gänget, då de inte längre känner sig trygga och deras samhörighet fallerat. Här uttrycks återigen Arthurs nya prioriteringar då han accepterar att de lämnar gänget.

Arthur träffar Dutch i lägret. Där sitter två nya personer, Cleet och Joe, två vänner till Micah som de rekryterat till gänget. Arthur frågar Dutch vad som händer, och Micah svarar att han ska respektera Dutch. När de står och pratar rider Eagle Flies fram med en massa män. Han säger att hans folk blivit attackerade och dödade på grund av olja. Han vill rida ut i krig och attackera oljefältet. Här rider även Rains Fall fram och ropar stopp. Han försöker övertala Eagle Flies att inte rida ut. Han säger att han sett folk bli dödade i hela hans liv och att de nu