Kapitel 3 - Clemens Point

När gänget bosatt sig i det nya lägret beger sig Arthur, Dutch och Hosea ut för att fiska. På vägen träffar de en sheriff, Leigh Gray, och en vice-sheriff som transporterar fångar. Några av fångarna lyckas fly och Arthur följer med vice-sheriffen för att hämta in dem. Efteråt berättar vice-sheriffen om två gamla plantagefamiljer, Grays och Braithwaites, som bor utanför Rhodes och har haft en fejd i åratal över ett påstått rebellguld. Leigh Gray och vice-sheriffen tillhör familjen Gray och uttrycker sitt förakt gentemot Braithwaites. Efter detta åker Hosea, Dutch och Arthur och fiskar. De talar om gamla minnen och anekdoter. När de kommer tillbaka till lägret säger Dutch att han vet att allt kommer att bli bra när han har Hosea och Arthur vid sin sida.

Senare träffar Arthur Dutch hos sheriffen, och där har de blivit goda vänner. Arthur och Dutch har blivit anställda av Leigh Gray. De får ett uppdrag där de ska stoppa några som jobbar åt Braithwaites och bränner sprit. När de fullbordat uppdraget rider Arthur och Dutch tillbaka. När de har kommit tillbaka till lägret säger Dutch till Arthur att han inte bara är som en son för honom, utan han är mycket mer än så.

I föregående stycken tolkar vi att gänget besitter olika handlingsfunktioner utifrån aktionsnivån (Tønnessen, 1998, s.90). Arthur agerar både som hjälpare och subjekt. När han hjälper sheriffen Leigh Gray och vice-sheriffen att fånga in de kriminella, eller stoppa spritbrännarna, hjälper han sheriffen att nå sitt objekt. När Arthur hjälper Leigh Gray att nå sitt objekt utgår han även från gängets bästa, då de kommer att ha ett större inflytande hos sheriffen. Detta betyder att Arthurs handlingar fyller rollen som hjälpare för Leigh Gray, men

29 även som subjekt för gängets strävan mot välmående. Dessa händelser kopplas även till temat samhörighet. Denna samhörighet kommer till uttryck då Dutch uttrycker sitt lugn av att ha Arthur och Hosea vid sin sida. De tre har varit med längst i gänget, och deras samhörighet kommer till uttryck när de spenderar tid tillsammans utanför lägret. Dutch uttrycker även sin samhörighet när han säger att Arthur är mycket mer än bara som en son för honom. Vi tolkar att dessa delar fyller en distributiv funktion för narrativet samtidigt som delarna innehar integrativa innehållselement. Handlingarna som Arthur och gänget genomför för sheriffen är signifikanta för berättelsens förlopp, då dessa driver berättelsen framåt (Tønnessen, 1998, s.88–89). Med de integrativa innehållselementen tydliggörs omgivningen runt omkring gänget, vilket i detta sammanhang handlar om att sheriffen tillhör familjen Grays, och att det existerar en släktfejd mellan två familjer. De integrativa indikatorerna förekommer också när Arthur, Dutch och Hosea spenderar tid tillsammans, då talar Dutch för gruppens atmosfär och hur deras gemenskap har förstärkts.

Lenny vill prata med Arthur. Han säger att han talat med andra färgade i stan, och att det finns ett gäng i ett hus, Shady Belle, som ligger i närheten. Lenny menar att dessa människor är vapenhandlare och tror inte på att inbördeskriget är över. Han menar att dessa personer har en massa pengar och vapen och att de kan råna dem. Medan de rider talar Lenny om att Arthur och gänget är annorlunda. Han menar att folk skulle kunna kalla Arthur för “nigger lover” om de såg dem rida tillsammans. Båda uttrycker ett nöje att få råna dessa människor. De kommer fram till Shady Belle, ett gammalt plantagehus. Lenny går fram för att locka fram motståndargänget. De kommer fram till Lenny, med dragna vapen, och säger bland annat: “Get out of her darkie”, och “Get out of here, nigger piece of shit”. En eldstrid bryter ut. Arthur och Lenny besegrar motståndaren och tar en vagn full med vapen. På väg ut från området stöter de på tre motståndare till. De frågar varför en svart man är på väg ut från Shady Belle med deras vapen. Arthur och Lenny skjuter dem och rider tillbaka till lägret. Föregående stycke beskriver en integrativ händelse (Tønnessen, 1998, s.89). Vi tolkar inte detta uppdrag som viktigt för narrativets förlopp. Dock innehåller denna händelse viktiga integrativa element för att ge spelaren en förståelse för omgivningens föreställningar. Här uttrycks den rasism som Lenny och andra mörkhyade människor får ta del av från samhället. Lenny menar dock att Arthur och gänget är annorlunda och uttrycker en slags tillhörighet. Här kommer även temat medmänsklighet till uttryck. Dessa vapenhandlare har stridit för sydstaterna i inbördeskriget och besitter rasistiska föreställningar. De accepterar inte Lenny på grund av hans hudfärg, vilket strider mot medmänskligheten (jmf. Skolverket, 2011, s.5). Arthur pratar med Dutch och Micah om den rådande situationen i Rhodes. Dutch och Micah menar att gänget ska råna både Greys och Braithwaites. Arthur uttrycker en oro och menar att de är efterlysta och drar till sig för mycket uppmärksamhet. Gänget lyckas komma i kontakt med Catherine Braithwaite genom att lämna tillbaka den sprit de tog från spritbrännarna. Genom hela detta kapitel genomför gänget uppdrag för båda familjerna. Uppdragen går ut på att störa rivalfamiljernas liv och affärer, och omfattar bland annat att stjäla hästar från Braithwaite, samt att Arthur och Sean eldar ned Grays fält. De specifika uppdragen kommer ej att analyseras då de inte är relevanta för undersökningen. Sammanfattningsvis är

30 uppdragens roll att fördjupa konflikten mellan de två familjerna. På så sätt hamnar omgivningens uppmärksamhet på konflikten och inte på gänget.

I ett uppdrag går Arthur, Bill, Micah och Sean till Rhodes för att möta Greys på salongen och prata om ett jobb. Arthur tycker att någonting verkar fel och att de går rakt in i en fälla. Män tillhörande Grays familj dyker upp och börjar skjuta, vilket resulterar i att Sean dör. Arthur, Micah och Bill lyckas skjuta sig fria och dödar Leigh Gray. Arthur är missnöjd med hur allting utspelade sig, och menar att de inte utnyttjade familjerna utan familjerna utnyttjade dem. Micah kritiserar Arthur och menar att han klagar hela tiden. Arthur hävdar att Micah bara tänker på sig själv och inte de andra i gruppen. Arthur ber Bill att ta med Seans kropp och begrava den, sedan säger han till Micah att de inte borde prata på ett tag. Efter det sker en inre monolog där Arthur talar om hur Sean var som en irriterande lillebror för honom och att han älskade honom mer än han visste.

När Arthur kommer tillbaka till lägret får han reda på att Jack är borta. Hosea säger att det är familjen Braithwaite som tagit honom, då de har sett några av deras mannar i närheten. Nu ger sig Dutch, Arthur, Hosea, Bill, John, Lenny, Charles och Javier iväg till Braithwaite för att hämta Jack. De kommer fram till huset och Dutch försöker tala med männen utanför. Han menar att kidnappa barn är någonting man inte gör, men de bryr sig inte och en eldstrid bryter ut. När gänget besegrat samtliga motståndare drar de ut Catherine Braithwaite från huset. Hon säger att de gav Jack till Angelo Bronte, och att han troligtvis är i Saint Denis nu. De bränner ned huset men låter henne leva.

Dessa händelser behandlar integrativa element, distributiva element och även en kärnfunktion (Tønnessen, 1998, s.88–90). När Arthur och Micah kritiserar varandra bidrar detta till en förståelse för en pågående osämja mellan dem. Detta är ett integrativt element som behandlar hur samhörigheten ifrågasätts. Dock behandlas en stark samhörighet då Arthur beskriver sin och Seans relation. Detta integrativa element presenteras genom en personlig berättare, i form av en inre monolog, utifrån narrationsnivån (Tønnessen, 1998, s.93–94). Spelet i sin helhet behandlas genom en opersonlig berättare då narrativet endast observeras av spelaren. Här kommer Arthurs personliga tankar till uttryck och lämnar inget utrymme för tolkning. Denna del är performativ då “Berättarhandlingen blir en del av händelserna som återges när berättaren ger sig in i handlingen på olika nivåer.” (Tønnessen, 1998, s.94). Arthurs inre monolog säkerställer en förståelse för gängets samhörighet som en familj. Samtliga av dessa handlingar; skottlossningen i Rhodes, kidnappningen av Jack samt nedbränningen av familjen Braithwaites hus är distributiva. De fyller en viktig funktion för narrativets förlopp, då de inte längre kan stanna kvar i samma läger. Här framkommer även en kärnfunktion då Jack blir kidnappad. Detta tolkas av oss som en vändpunkt där gänget måste rikta bort sitt fokus från det slutgiltiga objektet (få tag i pengar och fly), då räddningen av Jack är ett viktigare objekt. Att detta tolkas som en vändpunkt är också på grund av att antagonisten Bronte presenteras. När de kommit tillbaka till lägret får de besök av agenterna Milton och Ross. De säger att detta är ett civiliserat land, och att de inte dödade alla vildar för att tillåta kriminella gäng härja runt. Milton säger att han har ett erbjudande; att Dutch följer med dem och att de andra får tre dagar på sig att fly någon annanstans för att leva. Dutch säger (ironiskt) att han gärna följer med. Då drar gänget fram sina vapen och Mrs. Grimshaw säger att hon tycker att

31 agenterna borde gå därifrån. Milton säger att de gör ett fruktansvärt misstag, men Dutch säger att de har någonting att leva och dö för. De måste packa ihop lägret, och Arthur föreslår att de rör sig mot Shady Belle där han och Lenny varit förut och dödat vapenhandlarna. De rider dit och upprättar ett nytt läger. Dutch vill att Arthur följer med honom in till Saint Denis. Molly vill prata med Dutch, men han säger att han inte har tid. De rider mot Saint Denis, under tiden berättar Dutch om en idé att fly från landet men att de måste hitta Jack först och att de behöver mer pengar. De kommer fram till Saint Denis.

Dessa händelser visar på hur ett objekt kan leda till ett annat objekt. När Arthur, Bill, Sean och Micah går in i Rhodes har de som objekt att tala med Gray. De får snabbt ett nytt objekt då de måste överleva eldstriden. När Jack blir kidnappad förändras objektet till att hitta honom. Här har gänget fortfarande det slutgiltiga objektet att få tag i pengar, men objektet att hitta Jack är viktigare för stunden. I dessa händelser är därför gänget subjektet som strävar mot objekten. När agenterna kommer till lägret skapas dock ett nytt objekt som måste prioriteras; att fly och upprätta läger någon annanstans. I föregående stycke behandlas temat samhörighet utifrån ett integrativt element. Här ställer sig gänget bakom Dutch, även fast de får erbjudandet att fly och rädda sig själva. Agenterna tar en tydlig roll som motståndare då de nu skapar hinder för subjektet att nå både det slutgiltiga objektet, samt det prioriterade objektet att rädda Jack.