• No results found

5. Analys & resultat

5.2 Analys av spelets narrativ

5.2.4 Kapitel 4 - Saint Denis

De lyckas ta reda på var Angelo Bronte bor och Dutch, Arthur och John går dit för att besöka honom. De träffar Bronte och han säger att de självklart ska få tillbaka Jack, men de måste genomföra ett jobb åt honom först. Han vill att Arthur och John ska stoppa ett gäng gravplundrare, så de rider iväg till kyrkogården och Dutch sitter kvar och samtalar med Bronte. Arthur och John dödar gravplundrarna, tar deras byte och lyckas undvika lagen. De återvänder till Bronte där Dutch och Jack står och väntar. Jack följer med tillbaka till lägret. När de kommit tillbaka till lägret firar alla att Jack är tillbaka.

Gänget har lyckats med objektet att rädda Jack. Däremot var de tvungna att nå ett annat objekt innan deras prioriterade objekt kunde nås. Detta är ytterligare ett exempel på hur subjektet måste sträva mot alternativa objekt för att nå sitt eget objekt. Utifrån aktionsnivån (Tønnessen, 1998, s.90–92) tolkar vi Bronte i denna del som motståndare. Han står i vägen för att gänget ska nå sitt objekt då han skapar ett helt annat objekt åt dem. Vi menar även att Bronte kan tolkas som subjektet i denna mening då det är hans vilja att nå det nya objektet, vilket betyder att Arthur, John och Dutch är hjälpare.

Tillbaka i lägret sitter Arthur och samtalar med Mary Beth. Han frågar om hon ångrar sig att hon följt med gänget, men hon säger att livet kan vara skrämmande för en kvinna och att gänget har tagit hand om henne. Medan de talar kommer Susan Grimshaw fram och säger att Tilly blivit tagen av Foreman Brothers, gänget som hon tidigare varit med. Arthur och Grimshaw rider dit för att hämta henne. På vägen berättar Grimshaw att Tilly tillhört det andra gänget, men att hon sedan dödat en av dem i självförsvar. De kommer fram till huset där Tilly hålls fången, dödar några vakter och hittar Tilly fastbunden. Arthur rider och jagar

32 efter gängets ledare Anthony Foreman. Han lyckas fånga honom och tar honom tillbaka till huset. Grimshaw säger till Anthony att han ska låta bli Tilly, då Tilly är hennes. Här hamnar Arthur inför ett val då han får välja vad som ska hända med Anthony. Tilly vill att han ska leva så att han kan säga till resten av sitt gäng att lämna henne ifred, men Grimshaw vill att Arthur ska döda honom då han är ett hot. Arthur väljer att skona honom så att han får leva, men hotar honom att han aldrig ska vistas i närheten av Tilly igen. Här får Arthur +honor. Vi tolkar föregående stycke som integrativt (Tønnessen, 1998, s.89). Händelsen där Tilly blir kidnappad och uppdraget att rädda henne är inte väsentligt för narrativets förlopp. Däremot fyller händelsen en funktion som bidrar till en djupare förståelse för temana medmänsklighet och samhörighet. Redan när Mary Beth samtalar om gänget uttrycks samhörigheten. Hon menar att det är bättre för henne att vara en del av ett kriminellt gäng, än att vara en ensam kvinna i samhället. Vidare uttrycks denna samhörighet då Grimshaw och Arthur rider iväg för att rädda Tilly. Detta uttrycker hur gängmedlemmarna är villiga att riskera sin egen säkerhet för någon annan i gänget. Grimshaw säger även att Tilly är “hennes”, vilket indikerar Grimshaws omtanke och omsorg för kvinnorna i gänget. I stycket ovan sker även ett val. Detta val är kopplat till temat medmänsklighet. Grimshaw och Tilly resonerar olika, då Grimshaw menar att det bästa för Tillys säkerhet är att döda Anthony. Vi tolkade att det bästa valet, utifrån ett medmänskligt perspektiv, var att låta honom leva. Detta grundas i människolivets okränkbarhet och solidaritet mellan människor (jmf. Skolverket, 2011, s.5). Efter valet fick Arthur +honor, vilket utifrån ett behavioristiskt perspektiv (Säljö, 2017, s.209) förstärker dessa val kopplat till medmänsklighet.

Arthur träffar en skribent vid namn Miller. Han presenterar två indianer, Rains Fall som är hövding, samt hans son Eagle Flies. Rains Fall säger att han sett gänget tidigare. Han var en av indianerna som observerade gänget när hjulet gick sönder då de rörde sig mot Horseshoe Overlook för första gången. Rains Fall berättar att staten tänker bryta en fredspakt och flytta indianernas läger på grund av olja. De ber Arthur att hjälpa till att stjäla några dokument. Arthur går med på att göra det om han får betalt. Eagle Flies hävdar att han är en legosoldat som “alla andra”. Arthur säger att han är efterlyst i två stater, och att regeringen inte tycker om honom mer än dem. Arthur och Eagle Flies lyckas bryta sig in på ett oljefält och stjäla dokumenten.

Vi tolkar denna specifika handling som integrativ (Tønnessen, 1998, s.88–90), den fyller ingen funktion för narrativets förlopp i detta kapitel. Med fokus på narrativets framtida förlopp tolkar vi dock denna händelse som distributiv, då detta är första kontakten med Rains Fall och Eagle Flies vilka kommer att ha en viktig roll i senare kapitel. Händelsen är integrativ på det sätt att den beskriver samhällsklimatet för indianerna. Vi tolkar detta samhällsklimat som en bristande medmänsklighet (jmf. Skolverket, 2011, s.5), då indianerna diskrimineras av staten på grund av deras etniska tillhörighet. Här uttrycks även en form av samhörighet när Arthur gör en jämförelse mellan sin egen och deras situation, och menar att även han är illa omtyckt av staten.

Arthur och Dutch talar om att råna spårvagnsstationen i Saint Denis. Det är Bronte som har tipsat dem om att det finns mycket pengar där. Medan de pratar ser de att en häst närmar sig lägret. Hästen bär Kierans döda kropp. O’driscolls attackerar lägret och gänget får försvara

33 sig. Gänget tar skydd inne i huset, men Sadie väljer att attackera motståndarna och med hjälp av Arthur lyckas de avvärja attacken. Dutch talar om att de måste bort därifrån. Arthur frågar om han menar ett nytt läger, men Dutch säger att Arthur inte förstår omfattningen på deras problem och att han inte tänker stort nog.

I föregående stycke beskrivs enligt oss en handling med integrativa element (Tønnessen, 1998, s.89). Kieran har blivit dödad, men hans roll har inte varit av stor betydelse för narrativet. Denna händelse bidrar dock till en fördjupad förståelse för Sadies karaktär. Hon har förlorat sin man på grund av O’driscoll-gänget, och här framkommer hennes ilska och hämndbegär gentemot dessa. Denna händelse är också av distributiv karaktär (Tønnessen, 1998, s.88). Vi tolkar denna del som en faktor för Dutchs desperation. Gänget har flytt från två läger tidigare då de är jagade, och antalet fiender ökar. Detta påverkar Dutch som hädanefter börjar ta beslut som är ogenomtänkta.

Arthur möter upp Dutch och Lenny för att genomföra ett rån på spårvagnsstationen. Dutch berättar om en idé; att gänget borde söka sig utomlands till Australien eller Tahiti. Arthur är kritisk till idén och undrar var de ska få pengarna ifrån, men Dutch menar att de får pengarna från stationen då Bronte sagt att det finns en mängd där. Innan de beger sig in i stationen säger Dutch att de har ont om tid innan Pinkertonagenterna hittar dem. De rånar stationen men märker att det knappt finns några pengar där. Polisen dyker upp och det bryter ut en eldstrid. De lyckas ta sig ifrån polisen och kommer undan med femton dollar. Dutch menar att Bronte gillrat en fälla och lurat dem. Han talar även om en bank som han och Hosea vill råna.

Denna händelse är enligt oss en distributiv händelse (Tønnessen, 1998, s.89). Denna del fungerar som ytterligare en faktor för Dutchs desperation. Han har planer att fly från landet och att råna stationen är ett objekt som ska ta dem närmare dessa planer. Anledningen till att denna del är distributiv är även på grund av att Brontes roll förändras utifrån aktionsnivån (Tønnessen, 1998, s.90–92). Det är Bronte som tipsar gänget om stationen, vilket definierar honom som sändare (Tønnessen, 1998, s.91) då han informerar subjektet (gänget) om hur objektet kan nås. Här får dock gänget reda på att Bronte gillrat en fälla åt dem, vilket ändra Brontes roll från sändare till motståndare. Hans information har försvårat gängets strävan att nå objektet.

I lägret samtalar Dutch, Hosea och Arthur om att råna banken i Saint Denis. Dutch vill attackera Bronte först eftersom han styr nästan hela Saint Denis, men Hosea menar att det känns som hämnd och att det måste finnas en annan väg. Dutch ber om tillit, och Arthur ställer sig till slut på Dutchs sida. Hosea säger att Dutch kommer att fördöma dem alla. Arthur och Dutch rider iväg för att hämta en båt de kan använda för att attackera Brontes hus från baksidan. Medan de rider ifrågasätter Arthur planen och hur det har gått för gänget hittills. Dutch höjer rösten och kallar Arthur för trångsynt och att han måste ha förtroende för Dutch som menar att han gör allt för gänget. Dutch säger även att han inte driver ett fängelse, och om man vill lämna gänget så får man göra det. De hämtar båten och gör sig redo att attackera Bronte.

I föregående stycke beskrivs hur samhörigheten i gänget börjar fallera. När Dutch blir kritiserad kräver han lojalitet, samtidigt som han menar att medlemmarna får lämna gänget

34 om de vill. Vi tolkar dessa konversationer och händelser som en följd av den desperation som Dutch nu börjar märka av. Denna del innehåller integrativa element då atmosfären i gänget kommer till uttryck, men även distributiva element (Tønnessen, 1998, s.88–90) då Dutch blir påverkad av den kritik han får från Arthur och Hosea. Vi tolkar att denna påverkan resulterar i en djupare konflikt inom Dutch vilket i sin tur leder till bristande välmående i gänget.

Bill, Lenny, John, Dutch och Arthur sitter i båten på väg mot Bronte. Dutch och Bill pratar om att Bill tidigare varit med i USA:s kavalleri. Bill säger att han kämpade väl, och att indianerna var vildar och barbarer. Dutch säger: “Watch your mouth there boy”. Han menar att de enda vildarna i dessa områden är sprit-tillverkande, inavlade lokalbor. Bill säger att han vet vad han såg, varpå Dutch säger att det Bill såg var personer som förlorade allt till barbari. Han menar att barbarerna var européerna.

Denna konversation är ett integrativt element (Tønnessen, 1998, s.89) som kopplas till medmänsklighet (jmf. Skolverket, 2011, s.5). Här uttrycks både Bills och Dutchs skilda värderingar gällande människosyn. Bill anser att indianerna är vildar och säkerställer detta med hjälp av sina erfarenheter. Dutch menar dock att vildarna är européerna, och att det är indianerna som är offren.

De kommer fram till Brontes hus och skjuter hans män. De kidnappar Bronte och tar med honom i båten. Bronte säger att Dutch och hans gäng är värdelösa, de betyder ingenting och står inte för något. Bronte menar att han själv är viktig och styr en hel stad. Dutch säger att han innehar saker Bronte aldrig kommer att förstå. Bronte säger att Dutch inte ens innehar sina egna män och erbjuder gänget ettusen dollar för att skjuta Dutch och frigöra Bronte. Gänget tittar bara på honom utan att göra något. Bronte säger att de är dårar och att lagen kommer att hitta dem. Dutch tar tag i honom och stoppar hans huvud under vattnet samtidigt som han skriker att Bronte ska kalla på sina vänner i Pinkertons. Dutch dränker Bronte och kastar ned hans kropp i vattnet bland alligatorerna. John blir chockad och frågar vilken del av Dutchs filosofibok som täcker att mata någon till alligatorer, varpå Dutch svarar att det är samma del som täcker svaghet. Dutch säger att det är antingen de eller honom, och menar att det lika gärna kan vara honom. Samtliga går av båten vid en brygga och John och Arthur står kvar och tittar bekymrat på varandra och på vattnet som färgas rött.

Föregående stycke behandlar kort den distributiva handlingen där de attackerar Bronte. Attacken är viktig för narrativets förlopp då gänget lyckas besegra en motståndare. I denna del uttrycks temat samhörighet då gänget inte tar Brontes erbjudande att gå emot sin ledare. Dock ifrågasätts samhörigheten när Dutch dödar Bronte på ett brutalt sätt. Arthur och John är märkbart chockade, och vi tolkar detta som att de är bekymrade över Dutch. Dutchs tillvägagångssätt fyller både en integrativ och distributiv funktion (Tønnessen, 1998, s.88-90) på liknande sätt som i föregående stycken. Dutchs handling beskriver hans egen personförändring, samtidigt som denna förändring påverkar narrativets förlopp.

Dutch, Arthur och Hosea planerar att råna banken i Saint Denis. Hosea menar att han och några andra har rekognoserat banken och att det inte finns så många vakter där. De är överens om att attackera banken mitt på dagen, eftersom det är svårare att ta sig in i banken på natten. Hosea och Abigail ska uppehålla polisen medan de andra går in i banken. Hosea och Abigail

35 rider i förväg. När de andra kommer fram till banken sker en explosion längre bort, detta är Hoseas och Abigails verk för att uppehålla polisen. Polisen springer mot explosionen, de andra går in i banken. De påbörjar rånet, men de hinner inte långt innan polisen och agenterna från Pinkertons står utanför. Agent Milton har tagit Hosea och håller en pistol mot hans huvud. Dutch försöker förhandla men Milton säger att det är för sent. Milton skjuter Hosea, och han dör på gatan. En eldstrid bryter ut mellan gänget i banken och poliserna utanför. Arthur spränger ett hål i bankens vägg och de lyckas fly upp till taket. När Dutch kommer upp på taket säger han att John har blivit arresterad. Nu måste Arthur, Dutch, Bill, Charles, Lenny, Javier och Micah fly via taken. Under flykten blir Lenny skjuten och dör. De övriga lyckas ta sig in i en lägenhet via ett fönster. Dutch säger att de inte kan återvända till lägret då resten av gänget skulle bli upptäckta. Han säger att de ska gömma sig tills det blir mörkt, sedan ta sig ombord på en båt. De tar sig ned till hamnen, varpå de ser några agenter som letar efter dem. Charles går fram och drar till sig deras uppmärksamhet och springer iväg. Dutch, Arthur, Micah, Javier och Bill lyckas ta sig ombord på ett skepp som lämnar hamnen. Skeppet är på väg till Kuba, och de planerar att gömma sig där ett tag för att sedan bege sig tillbaka. Under turen hamnar de i en storm så pass stor att skeppet sjunker. Arthur splittras från gänget i kaoset som uppstår, och hoppar sedan i vattnet för att undfly det sjunkande skeppet.

I föregående stycke beskrivs en kärnfunktion (Tønnessen, 1998, s.89). Detta stycke beskriver bankrånet som en vändpunkt i narrativet. Gänget som subjekt strävar mot sitt slutgiltiga objekt; att få tag i pengar för att sedan fly. De tar sig an objektet att råna banken vilket skulle bidra till det slutgiltiga objektet. När detta objekt sedan misslyckas står subjektet återigen på ruta ett, med två färre medlemmar (Hosea och Lenny). Anledningen till att vi tolkar detta som en kärnfunktion är inte endast för att det avslutar detta kapitel, utan även för att Hosea dör. Han har haft en viktig roll för gängets samhörighet och överlevnad då han är en av dem som varit med längst. Han har även haft rollen som informell ledare, och resonerat kritiskt kring vissa planer. Hoseas bortgång kommer att påverka Dutchs framtida beslut som ledare, vilket i sin tur påverkar gänget negativt. Denna kärnfunktion sträcker sig från bankrånet till skeppsbrottet. När bankrånet misslyckas skapar gänget ett nytt objekt; att fly från lagen. När de befinner sig på båten planerar de på att rymma till Kuba för att sedan återvända. Det uppstår dock nya komplikationer när skeppet sjunker, och det tidigare objektet måste bortprioriteras för gängets överlevnad. Till följd av detta slutar kapitlet med att gänget är splittrat, saknar pengar och befinner sig på en annan plats än där de planerat att vara.

Related documents