Förutsättningar
4 Karta detaljplaner som har pågående genomförandetid
1. Detaljplan för Kv. Holmia, östra delen. 2. Detaljplan för Lejonet II.
3. Detaljplan för Lejonet III. 4. Detaljplan för Valhallavägen med mera.
Karta stadens markinnehav
Markägare i Centrum-Torsvikområdet.
Staden
Stadens markinnehav (2013-02-18)
Tomtbolaget Lidingöhem
FÖRUTSäTTNINgAR
Stadsbilden i området skiljer sig åt och bebyggelsen är tätare vid Torsviks torg och i Lidingö centrum.
Däremellan finns mer uppbruten bebyggelse som karaktäriseras av hus i park, antingen i form av punkt- eller lamellhus. Områdets exploateringsgrad, hur tätbebyggt ett kvarter är, varierar mellan 0,2-2,9, där villaområdena har lägst exploateringsgrad och kvarteret Vasa har högst.
Bebyggelse
Inom programområdet bor i dag cirka 1 300 personer fördelade på cirka 800 hushåll. En stor del av arkitek-turen på Lidingö håller genomgående en hög kvalitet ned till minsta detalj. Det gäller även i Centrum-Tors-vik. En stor del av byggnaderna i området är lamell- eller punkthus med fasader i puts eller tegel.
Färgsätt-ningen är enhetlig i jordfärger, främst i röda och gula nyanser. Byggnaderna har omsorgsfullt utformade entréer och en stor andel har vita fönsterbågar. Taken består huvudsakligen av rött lertegel eller plåt, oftast i form av sadeltak.
Bebyggelsen vid Torsviks torg har en bredd i arki-tekturen. Från en låg och intim 1930-talsbebyggelse till kopparhusens modernistiska centrumbebyggelse från 1950-talet. Lidingö centrum har en antydan till kvartersstruktur med arkitektur från modernismens och postmodernismens era.
Bebyggelsens höjd varierar från två till nio våningar där en majoritet av bebyggelsen har tre till fyra våningar. De högsta byggnaderna, nio våningar, finns vid Torsviks torg med kopparhusen och vid Lidingö arena. I Lidingö centrum är byggnaderna fyra
till fem våningar och placerade i gatulivet. Byggna-derna mellan Torsviks torg och Lidingö centrum är huvudsakligen tre till fyra våningar, vilket bidrar till områdets småskalighet. I den fortsatta planeringen är det viktigt att förhålla sig till dagens våningsantal, fasadmaterial (puts och tegel) och färgsättning.
Service och handel
Service och handel är huvudsakligen lokaliserad till Lidingö centrum med cirka 12 000 m2 butiker. Här finns bland annat biograf, polisstation, vårdcentral och bibliotek. Handelsutbudet vid Torsviks torg och utmed Stockholmsvägen kompletterar centrums utbud.
År 2009 var antalet arbetsplatser runt 2 000 stycken, varav de flesta i Lidingö stadshus och dess närhet.
1 – 5 våningar Lejonstigen Lejonvägen
Kyrkvägen Lejonstigen Lejonvägen
Kyrkvägen
Kartan visar hur våningshöjderna varierar i dagens Centrum-Torsvik. Högst byggnader finns runt Torsviks torg med Lidingö arena och Kopparhusen. I gränsen mot villastaden är byggnaderna två till tre våningar.
Hus i park Typ av bebyggelse
Villabebyggelse Institutionsbyggnader
Småskalig bebyggelse placerad intill gatan Kvartersliknande bebyggelse Lejonstigen Lejonvägen
Kyrkvägen Typ av bebyggelse
Villabebyggelse Institutionsbyggnader
Småskalig bebyggelse placerad intill gatan Kvartersliknande bebyggelse Lejonstigen Lejonvägen
Kyrkvägen
Bebyggelsen i Centrum-Torsvik har olika karaktär.
I Torsvik dominerar ”hus i park” med lamellhus och punkthus medan det runt Lidingö centrum finns en antydan till stadskvarter. I gränsen till programom-rådet finns villabebyggelse.
Vill du VetFörutsättningar
material inFör Beslut i KF 2014-06-16 MATERIAL INFÖR BESLUT I KF 2014-06-16
Skolor och förskolor
Det finns inga förskolor inom programområdet, men det finns fem stycken förskolor med plats för sammanlagt cirka 300 barn i närheten. I anslutning till området finns också Torsviks skola med 850 elever från förskoleklass till årskurs 9. När området växer kommer antalet förskolor behöva ses över och befintliga skolor i närområdet utvecklas.
Kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Det finns sex kulturhistoriskt värdefulla områden inom programområdet. De är belägna vid Kopparhu-set till Björntvätten, Torsviksplatån, längs med Stock-holmsvägen, Siggebovägen/Björnvägen, Stadshuset samt Lidingö villastad (kvarteret Holmia). Inom dessa områden finns det 27 byggnader som var och en för
sig, bidrar till att upprätthålla karaktärsdragen inom områdena. Utöver dessa byggnader finns ytterligare två längs Lejonvägen som har mycket högt respekti-ve högt kulturhistoriskt värde. Det är fastigheterna Lejonet 28 och 29.
Mötesplatser
År 2012 hölls en medborgardialog om området Cen-trum-Torsvik med Lidingöborna för att ta reda på vilka områden som de tycker mest respektive minst om. Lidingö centrum är en av de mest omtyckta mötesplatserna och uppskattas för sin småskalighet och personlighet. Sittplatser och grönska upplevs höja vistelsevärdena i centrum. Många skulle vilja se en utveckling av centrum med ett utökat stråk mot Torsviks torg, men med bevarad småskalighet. Fler
kaféer och restauranger, gärna med uteserveringar, är också ett stort önskemål. De synpunkter som hittills har kommit fram i dialogen är viktiga att ta hänsyn till i den fortsatta planeringen.
Torsviks torg är en plats och knutpunkt där många vistas men den dominerande trafikanlägg-ningen gör att det upplevs som en otrivsam plats.
Platsen bedöms dock ha potential att utvecklas till en trevlig plats. Andra mötesplatser, som enligt medbor-gardialogen är viktiga att ta hänsyn till, är Stadshu-set, Ansgarskyrkan, biblioteket och Statoil-macken vid Torsvikssvängen.
Rekreation och idrott
Hälsans stig passerar genom programområdet och Elfviksleden börjar i Lidingö centrum. Några
idrotts-Torsviks Lejonstigen Lejonvägen
Kyrkvägen
Byggnad med mycket högt kulturhistoriskt värde Kulturhistoriska värden
Byggnad med högt kulturhistoriskt värde Område med mycket högt kulturhistoriskt värde
Område med högt kulturhistoriskt värde Byggnad med kulturhistoriskt värde som föreslås rivas 1 Lejonstigen
en
Byggnad med mycket högt kulturhistoriskt värde Kulturhistoriska värden
Byggnad med högt kulturhistoriskt värde Område med mycket högt kulturhistoriskt värde
Område med högt kulturhistoriskt värde Byggnad med kulturhistoriskt värde som föreslås rivas
1
2
3
4
Karta kulturhistoriska värden Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och miljöer.
1. Kvarteret Torselden.
3. Kvarteret Skåne.
2. Björntvätten.
4. Kvarteret Lejonet 29.
Byggnader med kulturhistoriskt värde som föreslås rivas Se byggnadernas läge i kartan till höger.
MATERIAL INFÖR BESLUT I KF 2014-06-16
FÖRUTSäTTNINgAR
MATERIAL INFÖR BESLUT I KF 2014-06-16
platser finns inte i Centrum-Torsvik, utan de ligger utanför området. Närmast finns Torsviks skola med en bollplan och sedan finns även Lidingövallen som bland annat har tennishall och löparbanor. Cykel- och gångvägnätet är välutvecklat vilket gör det lätt att ta sig till spår och leder i närliggande Grönsta, Stockby samt Elfvik. Möjligheterna att utveckla idrottsplatser inom programområdet är begränsade. Därför är det viktigt att det även fortsättningsvis ska vara lätt att ta sig till andra idrottsplatser i närheten. Det är också viktigt att beakta möjlighet till spontanidrott.
Grönområden och parker
Inom programområdet och i dess närhet finns en stor mängd grönyta, men flertalet har en eftersatt skötsel eller störs av trafikbuller. I Centrum-Torsvik finns det fem parker: Siggeboparken, Stureparken, Centrum-parken, Stadshusparken och Vasaparken. Totalt har de en area på 18 000 m2. De flesta som bor i området har
i dag mindre än 200 meter till ett grönområde och ing-en har längre än 500 meter. Det är viktigt att behålla grönskan i området och att boende fortsatt har nära till grönområden. Torsviksparken och Sagaparken, som är belägna utanför programområdet, är så stora att de kan fungera som områdets stadsdelsparker.
Grönområden kan inrymma olika sorters upple-velsekvaliteter. På Lidingö är det generellt sett brist på kvaliteterna: det gröna torget, det kulturella och det festliga. Dessa karaktärer brukar oftast återfinnas i mer anlagda parker. I Centrum-Torsvik finns det möjlighet att utveckla dessa tre karaktärer. Vasapar-ken har nyligen blivit upprustad men övriga parker bedöms vara i behov av att rustas upp eller utvecklas för att öka upplevelsekvaliteterna.
Naturvärden
Lidingö stads naturinventering för programområdet visar att naturmiljön generellt sett är påverkad av
mänskliga aktiviteter och att det har en låg grad av kontinuitet och naturlighet. En stor del av området bedöms inte ha några specifika naturvärden. Grön-området vid Siggeboparken och Siggebogården har ett visst naturvärde av lokal karaktär som är viktigt för fåglar. Det har potential att inom 30 till 50 år utveckla en högre grad av naturlighet och ett högre naturvärde kan uppnås. Det är viktigt att bevara karaktärsträden samt att ta fram skötselplaner för grönområdena så att högre naturvärden kan uppnås.
Spridningsvägar och ekologiska samband Lidingö är en del av Järvakilen som ingår i den re-gionala grönstrukturen. Lidingö utgör där ett svagt samband. För att förstärka det behöver främst ek- och tallmiljöerna bevaras. Dagens infrastruktur med vägar och byggnader utgör barriärer för spridning.
Det är därför angeläget att undvika att ytterligare barriärer tillkommer. Den mest uppenbara barriären
Torsviks Lejonstigen Lejonvägen
Kyrkvägen
Parker och grönområden Nuvarande grönstruktur
Områden med lokal betydelse (artrikt eller som kan utvecklas naturvärden inom 30-50 år) Spridningsvägar för växter och djur
Karta nuvarande grönstruktur Befintliga grön-områden och parker.
Torsviks Lejonstigen
Kyrkvägen
Parker och grönområden Nuvarande grönstruktur
Områden med lokal betydelse (artrikt eller som kan utvecklas naturvärden inom 30-50 år) Spridningsvägar för växter och djur
Vill du VetFörutsättningar
material inFör Beslut i KF 2014-06-16 MATERIAL INFÖR BESLUT I KF 2014-06-16
i programområdet är Södra Kungsvägen.
Grönområdet vid Siggeboparken och Siggebogår-den har störst betydelse för spridning av växter och djur mellan programområdet och andra närliggande delar av Lidingö, där djur och växter relativt obehind-rat kan röra sig. Detta grönområde är tillsammans med de grönområden som finns närmare vattnet, Flaggberget och Torsviksberget, en länk mellan vatt-net och östra Lidingö. De gröna gårdar och villatomter som finns inom och intill programområdet fungerar som spridningszoner och livsmiljöer för vissa arter.
Om det byggs mer i området så kan möjligheten till spridning minska. Därför är det viktigt att planera för gröna tak och alléer när stadsdelen utvecklas.
Trafik
Inom Centrum-Torsvik trafikeras Södra Kungsvägen och Lejonvägen främst av biltrafik. Södra Kungsvä-gen är en viktig väg för biltrafiken mellan Stockholm
och södra Lidingö. Lejonvägen leder en stor del av biltrafiken till och från centrum, samlar upp trafiken från Hersby och Stockby och trafikeras till stor del av bussar till och från Ropsten. Även Stockholmsvägen har en stor andel busstrafik.
Den mest trafikerade vägen inom programområ-det är Södra Kungsvägen, med cirka 20 600 fordons-rörelser per vardagsmedeldygn. Stockholmsvägen länkar samman Torsvik och Lidingö centrum och är viktig för kollektivtrafiken.
Gående och cyklister
Ett regionalt cykelvägnät knyter ihop Lidingö med Stockholm via Gamla Lidingöbron. Vid brofästet på Lidingösidan delar sig cykelnätet för att söderut följa Lidingöbanan mot Gåshaga och norrut följa Norra Kungsvägen. Inom programområdet är många cykelstråk separerade från bebyggelsen, till exempel omkring Stadshuset. Gång- och cykelvägnätet är
stormaskigt beroende på stora kvarter och det finns få korsningar, bland annat över Södra Kungsvägen.
Cykelvägar finns utefter Stockholmsvägen, Lejonvägen, Lejonstigen och Kyrkvägen. Cykelväg finns även utmed Södra Kungsvägen, söder om cirkulationsplatsen.
Södra Kungsvägen utgör en barriär för gående och cyklister. Broar finns från Siggebovägen till Sturevägen och över Lejonvägen från Floravägen till Bussgatan. Stockholmsvägen är ett viktigt stråk för gående och cyklister. Den leder både till och från Stockholm samt kopplar ihop centrum och Torsviks torg. I centrum är den en gågata där det inte finns nå-gon markerad cykelbana. Det kan leda till konflikter mellan gående och cyklister med tanke på de tidvis höga gångflödena. Utmed de flesta gatorna i progra-mområdet finns traditionella gångbanor. Gatorna i programområdet har inte genomgått någon modern översyn när det gäller tillgänglighet som exempelvis ledstråk, höjder och avfasningar.
Barriär av bilanpassade stråk där biltrafiken prioriteras genom få korsningar för gående Nuvarande trafiksituation
Gång- och cykelvägnät Gågator
Anger antal passerande fordon per dygn (2012) 4 900 Lejonstigen Lejonvägen
Kyrkvägen
Barriär av bilanpassade stråk där biltrafiken prioriteras genom få korsningar för gående Nuvarande trafiksituation
Gång- och cykelvägnät Gågator
Anger antal passerande fordon per dygn (2012) 4 900 Lejonstigen
en
Kartan visar trafikmänger för bilar samt hur gående och cyklister kan röra sig i området.
Läs mer:
allmänekologisk naturinventering i centrum-torsvik (2011)
ekologisk spridningsanalys (2013) centrum-torsvik – teknisk rapport, underlag till planprogram (2014) www.lidingo.se/centrumtorsvik
MATERIAL INFÖR BESLUT I KF 2014-06-16
FÖRUTSäTTNINgAR
MATERIAL INFÖR BESLUT I KF 2014-06-16
När centrum utvecklas bör planeringen förbättra tillgängligheten ytterligare. Det är också viktigt att cykelnätet inom Centrum-Torsvik på ett bra sätt kopplas ihop med det regionala cykelstråket.
Kollektivtrafik
Centrum-Torsvik trafikeras av 16 busslinjer varav två är närtrafiklinjer och två är nattlinjer. Bussarnas turtäthet varierar. Flest bussar går det mot Ropsten under morgon och eftermiddag, cirka en buss var tredje minut. Lidingö centrum och Torsviks torg är de mest frekvent använda busshållplatserna i om-rådet och är viktiga knutpunkter. Kollektivtrafiken är i dag välutbyggd och det behöver bevaras. Det är dock en brist att det inte finns någon direktkoppling mellan södra och norra Lidingö.
Parkering
Det finns ett anpassat utbud av parkeringsplatser för centrumbesökarna, cirka 450 platser. Det finns dock brister i parkeringsanläggningarnas
utform-ning avseende köbildutform-ningar, trygghetsfrågor och manöverutrymme, som bör beaktas i fortsatt plane-ring. Centrumparkeringen kan användas bättre och störningar kan minskas med tydligare utformning, skyltning och övervakning.
I bostadskvarteren runt busshållplatsen i Tors-vik uppstår tidvis parkeringsproblem. Resande mot Stockholm använder gatuparkeringen som pend-larparkering då byggnationerna i Norra Djurgårds-staden minskat parkeringsmöjligheterna i Ropsten.
I den fortsatta planeringen måste möjligheten att tillgodose pendlarparkering beaktas.
Buller
Det är främst utmed Stockholmsvägen, Södra Kungs-vägen och LejonKungs-vägen som bullernivåerna översti-ger gällande riktvärden på 55 dB(A) för ekvivalent ljudnivå vid fasad. Enligt stadens bullerutredning ligger ett tjugotal bostadshus inom de bullerstörda zonerna. Detta måste beaktas i fortsatt planering.
Riskfaktorer
Transporter med farligt gods hänvisas till Södra Kungsvägen som är en sekundär led. Därtill finns bensinstationerna som också utgör riskkällor och kan medföra olägenheter för omgivningen. Boverket med flera myndigheter anger därför riktvärden för skyddsavstånd till sammanhållen bostadsbebyggelse och personintensiva verksamheter.
En riskanalys för området visar att:
• Området utmed Södra Kungsvägen ska lämnas bebyggelsefritt 20 meter från vägen alternativt 15 meter om en strålningsskärm uppförs.
• Byggnader inom 25 meter från bensinstationen vid Drottningvägen kräver fasadåtgärder för att nå en acceptabel risk.
• Vid planering intill eller omlokalisering av bensin-stationer inom Centrum-Torsvik samt för bebyg-gelse utmed Södra Kungsvägen behöver riskanaly-ser göras.
Område som kan innehålla markföroreningar Risker
Transportled för farligt gods Bensinstation Lejonstigen Lejonvägen
Kyrkvägen
Karta risker och markföroreningar
Källor till risk och möjlig förorenad mark som kommande planering måste ta hänsyn till.
Karta dagens bullernivåer
Bullernivåerna i området är som högst längs Södra Kungsvägen.
Buller, ekvivalentnivå från vägtrafik dB(a), fasadnivåer frifältsvärden utredningskarta inkl fasadreflex
Område som kan innehålla markföroreningar Risker
Transportled för farligt gods Bensinstation Lejonstigen
Kyrkvägen
Vill du VetFörutsättningar
Markföroreningar
Enligt stadens kartläggning (enligt MIFO fas 1) och bedömning samt länsstyrelsens kartläggning av risken för markföroreningar, har det funnits två verksamheter inom programområdet som fortfarande bedöms utgöra en risk för människors hälsa och miljön. En plats är vid Centralpalatset, Vasa 1, som har klassats som riskklass 2, vilket innebär att den sammanvägda hälsorisken bedöms som stor. Här behöver i första hand provtag-ningar utföras om förändringar ska göras i den aktuella fastigheten eller i närområdet. Den andra platsen är vid Stadshuset 3 som har klassats som riskklass 4 med liten risk för hälsa och miljö. En miljöundersökning bör utföras vid ändrad markanvändning. De två nuvarande bensinstationerna, Stenbrottet 10 och Repslagareba-nan 1 kan innebära att marken är förorenad. Det måste beaktas vid förändringar av de fastigheterna.
Dagvatten
Stora delar av marken i Centrum-Torsvik består till stora delar av berg vilket hindrar dagvattnet från
na-turlig infiltration. Områdets dagvatten avleds därför huvudsakligen genom dagvattenledningar, främst via Baggebytunneln till Lilla Värtan. En mindre del av programområdets dagvatten leds även till Inre Kyrkviken och sedan vidare till Askrikefjärden.
Inom programområdet finns en viss översväm-ningsrisk vid kraftiga skyfall. Det är så kallade instängda områden som beror på begränsad kapacitet i ledningsnätet. Dessa områden är främst lokaliserade till Lidingö centrum och Stadshuset. I fortsatt plane-ring är det därför viktigt att dimensionera dagvatten-hanteringen för så kallade 100-årsregn.
Miljökvalitetsnormer
Utvecklingen av Centrum-Torsvik måste ta hänsyn till gällande miljökvalitetsnormer avseende luft och vatten. Fastställda kvalitetskrav för utomhusluft överskrids i dag inte på Lidingö. Den fortsatta plan-läggningen ska säkerställa att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. För vattenkvaliteten i Lilla Värtan och Askrikefjärden finns specifika
miljökvalitetsnor-mer att förhålla sig till. Det innebär bland annat att dagvattnet behöver renas innan det når Lilla Värtan och Kyrkviken. En betydande del av programområdet har avrinning av dagvatten till Lilla Värtan som är en fysiskt förändrad vattenförekomst, vilket gör att kraven på dess funktion för växt- och djurliv är lägre än normalt. 2021 ska Lilla Värtan ha en god ekologisk potential och 2015 en god kemisk ytvattenstatus.
2009 var statusen måttlig ekologisk potential och vat-tenmyndighetens egen riskbedömning är att det finns risk att dessa mål inte kan nås inom angiven tidsram.
Delar av området runt Lidingö centrum har avrinning till Kyrkviken och sedan till Askrikefjärden.
I dagsläget har Askrikefjärden en otillfredsställande ekologisk status, det vill säga en begränsad funktion för växt- och djurliv. 2021 ska Askrikefjärden ha en god ekologisk status och 2015 en god kemisk ytvat-tenstatus. 2009 var statusen måttlig ekologisk status och vattenmyndighetens egen riskbedömning är att det finns risk att dessa mål inte kan nås inom angiven tidsram. Lejonstigen Lejonvägen
Kyrkvägen
Via Baggebytunneln till Lilla Värtan
Lilla Värtan
Kyrkviken
Karta dagvattenavrinning Dagvattnets avrinning i området.
Läs mer:
Miljökvalitetsnormer – norra östersjöns vattendistrikt (2009)
Bullerutredning centrum-torsvik (2014) inventering och riskklassning av äldre potentiellt förorenande verksamheter på Lidingö (2012)
trafikbuller i bostadsplaneringen (2007) riskhänsyn vid ny bebyggelse (2000) centrum-torsvik – teknisk rapport, underlag till planprogram (2014) www.lidingo.se/centrumtorsvik
FÖRUTSäTTNINgAR