Centrum-Torsvik – en stadsdel att må bra i

Planprogram för CentrumTorsvik

Centrum-Torsvik

– en stadsdel att må bra i

Bakgrund: White arkitekterFoto: Micke LundströM

Torsviks torg

mötesplatser och bostäder.

Stockholms- vägen

och bostäder.

Lejonvägen

stadsgata.

Centrum

butiker.

Centrum

för kultur.

Rubriken skrivs här ac ante ipsum

Nulägeskarta över programområdet Centrum-Torsvik Så här ser Centrum-Torsvik ut i dag.

Den streckade linjen markerar programområdets avgränsning.

Lidingö

Området Centrum-Torsvik ligger strax efter Lidingöbron, centralt beläget på Lidingö och i Stockholmsregionen.

Lidingö är centralt beläget i Stockholmsregionen. Befolkningen i Stockholms län förväntas öka med mer än en halv miljon invånare fram till år 2030. För att Stockholm ska behålla sin position som en attraktiv region är det enligt den regionala utvecklingsplanen (RUFS) viktigt att ha ett stort och varierat utbud av bostäder. Med sin närhet till Stockholm city, på ungefär samma avstånd som andra utvecklingsprojekt (se kartan) är Lidingö en attraktiv bostadsort.

Lidingö erbjuder inte bara närhet till natur och grönområden. Här finns också ett brett utbud av bostäder, arbetsplatser, handel, service och kultur.

Utvecklingen av Centrum-Torsvik kommer att bredda utbudet ännu mer och när Lidingöbanan rustats upp och länkats samman med Spårväg City, kan Lidingöborna resa direkt till Stockholms City ända från Gåshaga utan några byten.

Centrum- Torsvik

Norra Djurgårds-

staden Hagastaden

STOCKHOLM CITY Västra

Kungs- holmen

Lilje- holmen

Hammarby sjöstad

Lidingö ingår i en av de mest snabbväxande regionerna i Europa.

I grund och botten är detta något mycket positivt som bidrar till en bra arbetsmarknad för Lidingöborna. Men tillväxten ställer också krav på fler bostäder och en utbyggd infrastruktur. Detta är något som alla kommuner i regionen måste bidra till, så även Lidingö.

Med detta planprogram tar vi nu ett steg vidare i arbetet med

Centrum-Torsvik, som med sitt centrala läge på ön med god kollektiv- trafik och lokal service lämpar sig väl för utveckling. Genom att bygga på redan ianspråktagen mark kan dessutom våra grönområden och kulturhistoriskt värdefulla miljöer bevaras.

I ett allt hårdare konkurrensläge från Stockholm behöver Lidingö ett större och attraktivare centrum med ett bredare utbud av butiker, restauranger, kultur och annan service. Här finns också goda förutsättningar att skapa ett attraktivare och mer inbjudande bostadsområde.

Efter samrådet har programområdet minskat och nu är det i första hand Lidingö centrum som kommer att utvecklas. Med utgångspunkt i Lidingöbornas behov och önskemål kommer det att bli ett personligt centrum med bevarad småstadskänsla där handel och bostäder blandas med parker och mötesplatser.

Sammanfattningsvis innebär förslaget att Lidingö får en tydligare centrumkärna med ett större utbud av butiker, restauranger och annan service medan bilparkering i huvudsak sker under jord.

Centrumparken, Siggeboparken och Stureparken bevaras samtidigt

som Vasaparken utökas. Torsviks torg omvandlas från ett bullerstört blåshål till en attraktiv mötesplats och Stockholmsvägen liksom Lejonvägen görs trivsammare och tryggare medan gång- och cykelstråk förbättras. Cirka 900-1 000 nya bostäder planeras i området med en genomsnittlig hushöjd om fyra våningar. Det exakta antalet bostäder, liksom husens närmare placering och höjder beslutas i kommande detaljplaner.

Utvecklingen kommer att ske etappvis fram till 2030 och projektet beräknas ge ett överskott om ca 200 miljoner kronor vilket ger en god marginal för oförutsedda kostnader för att garantera att projektet inte kommer att belasta skattebetalarna eller kommunens kärnverksamheter. Tvärtom kan det komma att bidra till

finansieringen av annan viktig infrastruktur åt Lidingöborna.

Jag hoppas att planprogrammet ska ge en inblick i hur det skulle kunna se ut i Lidingö centrum om tio till femton år. En framtid som blandas av både gammalt och nytt för såväl dagens som morgon dagens Lidingöbor och som vi alla kan vara stolta och positiva över.

Paul Lindquist

kommunstyrelsens ordförande

Foto: Lotta LjungBerg

Centrum-Torsvik – en del av en

växande Stockholmsregion

Sammanfattning av planprogrammet

I

Vad är ett planprogram?

Planprogrammet anger Lidingö stads avsikter med området och är ett första steg i utvecklingen av Centrum- Torsvik. Området ligger centralt på Lidingö och är ett av de mest prioriterade i stadens översiktsplan. Det är ett viktigt nav för service, handel och kollektivtrafik.

Planprogrammet är vägledande för kommande detaljplanering och visar hur området på lång sikt kan utvecklas. Programmet fokuserar på att lägga fast en struktur med gator, grönska och bebyggel- seområden. Byggnadernas utformning regleras inte i detalj utan det är framför allt deras volym och stadsmiljöns övergripande gestaltningsidéer som behandlas i programmet.

Syfte och uppdrag

Syftet med planprogrammet är att utreda möjlig- heten att förtäta Lidingö centrum och Torsviks torg.

I september 2009 gav kommunstryelsen i uppdrag att ett planprogram skulle utarbetas. Uppdraget innebär att skapa förutsättningar för fler bostäder och en livskraftig handel, att kollektivtrafiken för- bättras och att det blir en tystare miljö med min- dre buller. Södra Kungsvägen som i dag är en stor barriär ska överbryggas så att det är lättare att röra sig inom stadsdelen.

Programområdet

Programområdet omfattar Lidingö centrum, Lejon- vägen, bebyggelse utmed Stockholmsvägen, Södra Kungsvägen och Siggebovägen samt Torsviks torg.

Centrum-Torsviks vision och mål

I projektet finns sex projektmål som styr mot visio-

nen en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel.

Målen utgår från hållbarhet och innebär i korta drag att skapa en stadsdel att må bra i. Projektet har från början haft som förutsättning att ha en ekonomi i balans.

Hållbar utveckling

För att säkerställa hållbar utveckling har Lidingö stad även tagit fram ett hållbarhetsprogram för Centrum- Torsvik.

Programförslaget

Centrum-Torsvik utvecklas för att bli en samman- länkad stadsdel med en tydligare centrumkärna.

Bebyggelsen koncentreras till centrum på redan ianspråktagen mark, genom att bland annat bebygga stadshusparkeringen och parkeringen utanför Coop.

I Centrum-Torsvik planeras mellan 900 och 1 000 bostäder, två nya förskolor skapas och handelsytorna blir dubbelt så stora. Detta genererar även nya arbets-

Planprogram Hållbarhetsprogram

Vision och mål

platser. Lejonvägen föreslås bli en stadsgata med trädplantering och ny bebyggelse söder om gatan.

Stockholmsvägen blir ett tydligare stråk. Torsviks torg får en överdäckning för att bli en tystare och trevligare plats. Så kallad tyst asfalt och bullerskär- mar längs Södra Kungsvägen medför också att om- rådet blir tystare.

Genomförande av programförslaget

Genomförandet av områdets utveckling beräknas pågå under lång tid. Området delas in i flera detaljpla- neetapper och efter varje detaljplan påbörjas bygg- nationen. Detaljplaneringen av Lidingö centrum kan påbörjas hösten 2014 och det nya centrum- området kan invigas 2021.

Efter centrum planläggs resten av området etapp för etapp för att avslutas vid Torsviks torg. År 2030 väntas hela området vara färdigbyggt.

Konsekvenser

Ett genomförande av programförslaget ger både po- sitiva och negativa konsekvenser. Förslaget förväntas leda till övervägande positiva konsekvenser jämfört med dagsläget. Det är framför allt överdäckningen som ger positiva konsekvenser som bättre kopplar samman stadsdelen för människor, växter och djur.

En förtätning i ett centralt läge är också positivt för att hushålla med naturresurser och möjliggöra ett livskraftigt centrum med nya bostäder. De negativa konsekvenserna, som är viktiga att ta med i den fortsatta planeringen, är vissa störningar under byggtiden, att några kulturhistoriskt värdefulla byggnader påverkas och att några nya bostäder blir bullerutsatta.

Medborgardialog och samråd

Dialog med Lidingöborna har varit viktig under

boende för att ta reda på vad de tycker om området.

Våren 2013, var programmet på samråd då fem framtidsbilder presenterades. Remissinstanser, företag, föreningar och över 2 000 privatpersoner lämnade synpunkter under samrådet. Synpunk- terna utgjorde ett underlag till kommunstyrelsens inriktningsbeslut i december 2013. I och med inrikt- ningsbeslutet minskades programområdet så att de tidigare delarna vid Torsviksberget och Flaggberget inte ingår. Planprogrammet fokuserar nu mer på utvecklingen av Lidingö centrum och att skapa en trivsammare miljö vid Torsviks torg.

Planprocessen

Efter godkänt program påbörjas detaljplanearbetet.

Då har Lidingöborna ytterligare tillfällen att lämna synpunkter. 2017 beräknas den första detaljplanen vinna laga kraft vilket innebär att byggnation kan

2015 2014

2013

Detaljplaner

påbörjas Första

byggstart Utvärdering

av samrådet

SAMRÅD om detaljplaner

startar 2015 SAMRÅD

om fem olika framtidsförslag

Förslaget godkänns i juni 2014

Detaljplaner antas löpande Ett program-

förslag tas fram och bearbetas

2018

Vill du Veta merFörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

Innehåll

Vill du VetFörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING

Centrum-Torsvik är en del av ett växande Stockholm . . . .5

Sammanfattning av planprogrammet . . . .6

VISION OCH MåL Vision . . . .12

Mål . . . .13

Tre dokument som styr mot visionen . . . .14

PROGRAMFÖRSLAG Programförslagets huvuddrag . . . .16

Ett exempel på hur stadsdelen skulle kunna utvecklas . . . .18

Områdets karaktär . . . .20

Kvarter och bebyggelse . . . .24

Service och handel . . . .32

Grönstruktur och parker . . . .36

Stråk och mötesplatser . . . .38

Trafiklösningar . . . .40

Teknisk försörjning . . . .48

Hur bidrar programförslaget till hållbar utveckling? . . . .50

KONSEKVENSER Konsekvenser . . . .54

FORTSATT PLANERING Fortsatt planering . . . .62

GENOMFÖRANDE Genomförande . . . .66

FÖRUTSäTTNINGAR Förutsättningar . . . . 72

VILL DU VETA MER? Ordförklaringar . . . .82

Mer information . . . .84

VETFÖRUTSäTTNINGARGENOMFÖRANDEFORTSATT PLANERINGKONSEKVENSERPROGRAMFÖRSLAGEN FRAMTIDSRESA MåL

10

Vill du VetFörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

Vision och mål

Vision

V

En hållbar stadsdel

Centrum-Torsvik ska vara en hållbar stadsdel där re- surserna används långsiktigt och med smarta lösning- ar. Visionen, ledorden och målen utgår från hållbarhet och goda stadskvaliteter. Om centrum förtätas till en grön centrumkärna med bostäder, service, parker, god kollektivtrafik och bra gång- och cykelvägar, skapas förutsättningar för en hållbar stadsdel. I förlängning- en kan det innebära mindre biltrafik, lägre luftförore- ningshalter och mindre bullerstörningar. Den gröna staden ger alltså möjligheter till både en hälsosam och en hållbar livsstil.

Tre ledord som förtydligar visionen

Ledorden beskriver hur stadsdelen ska upplevas, och är viktiga att ta hänsyn till när stadsdelen utvecklas.

• Småskaligt

• Varierat

• Anpassat till platsen

Småskaligt. Med småskalighet menas att kvarteren är uppbrutna, att husen inte är för höga och att gatorna är smala. Genom att bygga småskaligt skapas känslan av en småstad som utgår från människan. Gatorna är levande med utrymme för gående och cyklister och det finns flera mindre mötesplatser och torg. Lidingö centrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar.

Varierat. En variation i arkitekturen, inom en sam- manhållen helhet, skapar en livfull och spännan- de miljö. Viktigt är att hela miljön i området blir varierad där torg, gator, parker och hus samspelar.

En variation av bostäder, verksamheter och mötesplatser ger grunden för en kreativ miljö, liksom grönska i olika former. Mötet mellan gammal och ny bebyggelse ska ge en variation men kan även upplevas som spännande och överraskande.

Anpassat till platsen. Den utvecklade stadsdelen ska bygga på den befintliga karaktären genom utgå från hur det ser ut i området i dag och bygga vidare på det.

Lidingös identitet och befintliga kvaliteter bevaras samtidigt som området ges nya och samtida inslag.

Genom att bevara äldre bebyggelse får området en levande historia. Förändringar ska även ske med hänsyn till befintliga naturkvaliteter, såsom karaktär- sträd och berg i dagen.

Sex mål att uppnå

För att konkretisera visionen och lättare styra mot den finns sex mål. Varje mål har brutits ner för att underlätta planeringen. I programförslaget (sid 16- 51) redogörs för hur målen uppnås och hur håll- barhet skapas, vilket är fokus när Centrum-Torsvik planeras och utvecklas.

Centrum-Torsvik ska vara en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel.

Målen och ledorden strävar mot visionen.

Tillsammans utgår de från hållbarhet.

Vision Ledord

Mål Hållbarhet

Vill du VetFörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

Mål

PLATS FÖR MÖTEN

Bevara och bygga vidare

Utmärkande för bebyggelsen på Lidingö är en hög arkitektonisk kvalitet som är väl inpassad i landskapet. Genom att det befintliga bevaras får området en levande historia. Mötet mellan gammalt och nytt ger småskalighet och variation men kan också upplevas som spännande och överraskande.

En stadsdel att må bra i

Hälsoperspektivet är viktigt för att Centrum-Torsvik ska vara en stadsdel att må bra i och vara en plats med ett behagligt tempo i kontrast till storstadens brus. En trygg, välkomnande och tystare stadsdel med frisk luft, som lockar till utevistelse, är viktiga faktorer för en god hälsa. En attraktiv och spännande småstad med plats för kulturella evenemang.

Grönska runt hörnet

Det ska vara nära till tystare grönområden som är tillgängliga för alla, med olika aktiviteter och upplevelser. Grönskan ska vara närvarande i stadsdelen och underlätta spridning för växter och djur. Förändringar ska ske med hänsyn till befintliga kvaliteter och dagvattnet ska användas som ett element i området.

Hållbara kommunikationer

I Centrum-Torsvik ska det vara enkelt att välja hållbara sätt att förflytta sig inom, till och från området vilket minskar utsläpp, buller och trängsel. Gående och cyklister prioriteras före bussar och bilar.

Plats för möten

Centrum-Torsvik ska vara en plats för möten. Det innebär väl definierade platser med tydliga gränser mellan det offentliga och

privata. Det ska finnas offentliga rum, gator och gångvägar som kopplas ihop så att naturliga träffpunkter uppstår.

Ett levande centrum

Området ska vara en ännu tydligare knutpunkt för service och handel. Fler affärsidkare, arbetsplatser, serviceinrättningar och

butiker finns i stadsdelen. Stockholmsvägen är ett trevligt stråk som kopplar ihop Lidingö centrum och Torsviks torg. Lidingö centrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar.

EN STADSDEL ATT MÅ BRA I BEVARA OCH BYGGA V

IDARE

GRÖNSKA RUNT HÖRN

ET ETT LEVANDE CENTRUM

HÅLLBARA KOMMUNIKATION ER

P

Vision och mål för Centrum-Torsvik

Dokumentet Vision och mål för Centrum-Torsvik förklarar projektets vision och dess sex mål mer ingående och ligger till grund för avväganden i både planprogram och hållbarhetsprogram.

Planprogram för Centrum-Torsvik

Programförslaget är baserat på Vision och mål för Centrum-Torsvik. Planprogrammet redovisar lämplig markanvändning och ger riktlinjer för fortsatt plane- ring som gör att visionen nås men också att riktlinjer och lagstiftning kring planering och byggnation tillgodoses.

Hållbarhetsprogram för Centrum-Torsvik

Den fysiska planeringen kan skapa goda förutsätt- ningar för en hållbar stadsdel. En detaljplan kan dock inte innefatta eller reglera alla aspekter som behövs för en hållbar utveckling. Därför finns även ett håll- barhetsprogram för Centrum-Torsvik.

Tre dokument som styr mot visionen

Läs mer:

Vision och mål för centrum-torsvik (2014) hållbarhetsprogram för centrum-torsvik (2014) www.lidingo.se/centrumtorsvik

Planprogram Hållbarhetsprogram

Vision och mål

Vill du VetFörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

lam volutpat felis diam, ut sodales risus imperdiet eget. Suspendisse ut condimentum lorem. Vivamus in magna vitae arcu sollicitudin cursus. Quisque inter- dum nunc eget justo vulputate, eget sollicitudin erat aliquam. Integer pellentesque tincidunt arcu ut male- suada. Cras auctor vitae leo at elementum. Aenean ac nisl lobortis, congue sem vel, convallis turpis. Morbi sit amet laoreet felis. Pellentesque non purus orci. Cu- rabitur dignissim eu libero vitae volutpat. Maecenas tincidunt mi quam, id congue turpis consectetur nec.

Programförslag

PRogRAMFÖRSLAg

P

Först beskrivs de stora dragen och sedan hur det skulle kunna se ut i framtiden. Därefter följer kapitel där programförslaget beskrivs ämnesvis och hur projektets mål uppnås.

Ambitionen är att Centrum-Torsvik ska bli en stadsdel med småstadskaraktär. Den nya strukturen förstärker centrums roll som knutpunkt på ön med fler mötesplatser, bostäder, handel och service. Det ger i sin tur nya arbetsplatser. Gator, byggnader, torg och parker gör det lätt att röra sig inom och mellan stadsdelarna. Stärkta samband underlättar för växter att spridas samt för djur och människor att röra sig i området.

Förtätning koncentreras till centrum

Programförslaget visar en förtätning i centrum på i huvudsak mark som redan är ianspråktagen. Ny bebyggelse föreslås också kanta Lejonvägen, Sturevä- gen och Torsviks torg. Utanför de områden som nu redovisas med ny bebyggelse kan en förtätning vara aktuell om den uppfyller vissa krav enligt detta plan- program, se vidare sida 24 (Kvarter och bebyggelse).

En utökad handel och service

Ett centrum blir attraktivt när bottenvåningarna innehåller handel och verksamheter. Det innebär att bottenvåningarna ska inrymma lokaler i Lidingö cen- trum och utefter viktiga stråk som Stockholmsvägen, Lejonstigen och vid Torsviks torg. Utmed bland annat Lejonvägen och Sturevägen bör lokaler i bottenvå- ningen möjliggöras. Parkering för handel tillgodoses i garage. Nya förskolor behövs för att möta det ökade behovet från nya barnfamiljer i området. Skolbarn hänvisas till omkringliggande skolor.

Överdäckning vid Torsviks torg

Den barriär som Södra Kungsvägen utgör i dag, över- bryggas med en överdäckning vilket ger lägre buller- nivåer. För att ytterligare minska bullernivåerna från Södra Kungsvägen bör även andra bullerdämpande åtgärder vidtas så som bullerskärmar och så kallad tyst asfalt. Uppe på överdäckningen anläggs ett nytt grönt torg som blir en ny mötesplats för Lidingöbor. Den bidrar också till att de ekologiska spridningsvägarna genom stadsdelen förstärks.

Fler stråk och mötesplatser

Områdets gatustruktur görs om för att skapa mindre

och tydligare kvarter, vilket förbättrar orienterbar- heten, skapar fler genvägar samt fler möjligheter att röra sig inom området. Den nya överdäckningen och en ny gång- och cykelbro över Södra Kungsvägen ger flera stråk genom stadsdelen som knyter samman olika mötesplatser, parker och torg. Stockholmsvä- gen fortsätter att vara en viktig länk mellan centrum och Torsvik. Andra stråk som leder in till centrum, är Siggebovägen över Södra Kungsvägen och Flora- vägen över Lejonvägen. Stråket från Kyrkvägen till Lejonstigen bör finnas kvar.

Från trafikleder till stadsgator

Vägarna i området byggs om från trafikleder till stadsgator, där trottoarerna också ger plats för vistelse och möten. De nya gatorna ska underlätta för gående och cyklister att röra sig i området. Ett cykel- stråk genom stadsdelen skapas på Stockholmsvägen, Sturevägen och Lejonvägen. Lejonvägen får en ny sträckning mellan Vasavägen och Kyrkvägen för att möjliggöra ny bebyggelse. Den har en fortsatt viktig funktion för biltrafiken till och från centrum, samt för kollektivtrafik. Träd planteras längs Lejonvägen och Stockholmsvägen vilket bidrar till förbättrade gröna samband.

Programförslagets

huvuddrag

17

Vill du Veta mer?FörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

ANTAL LÄGENHETER PER OMRÅDE

BEFINTLIG BEBYGGELSE PARK

NY BEBYGGELSE PLANGRÄNS

ÖVERDÄCKNING

Torsviks torg

Herserudsvägen

Torsplan

Torsviks

skola Vasa-

torget

Stockholmsvägen

Sturevägen Vårv

Siggebovägen

Björnvägen

Södra Kungsvägen

Lejonvägen Lejonstigen Odenvägen

Lejonvägen Friggavägen

Kyrkvägen

Vasavägen

Stadshuset

Siggebo- gården

Ansgars-

kyrkan Bibliotek

Torsvikssvängen

Oskarsvägen Bussgatan

Flora vägen Sture-

parken

Vasa- parken

Centrum- parken

Siggeboparken

P P

P

Ny bebyggelse Programförslagets huvuddrag

Befintlig bebyggelse – förtätning kan övervägas

Kommunal service, äldreboende Plats att utreda till förskola Park, fickpark

Ekologisk spridningsväg Gata, gång- och cykelväg

Överdäckning, mötesplats Nytt torg, mötesplats Viktiga gång- och cykelstråk att beakta i planeringen Lokaler i bottenvåning Lokaler i bottenvåning möjliggörs Programområdets avgränsning

P Parkeringsanläggningar under mark Programkarta

Kartan visar programförslagets huvuddrag. Den grå streckade linjen visar programområdets avgränsning.

PRogRAMFÖRSLAg

Ett exempel på hur stadsdelen skulle kunna utvecklas

Jämför program- förslaget med dagens kartbild på

utviket, sidan 3.

Ny bebyggelse

Centrum-Torsvik utvecklas med nya bostäder och handels- och verksam- hetslokaler . Bebyggelsen uppförs i huvudsak i tre till fem våningar . De flesta kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna behålls . Antal nya bostäder 900 - 1 000

Varav hyresrätter 15%

Antal nya boende ca 1 600 Tillkommande ytor:

Bostäder ca 95 000 m² BTA Handel ca 10 000 m² BTA Kontor ca 2 000 m² BTA Förskola ca 2 500 m² BTA

Överdäckning vid Torsviks torg Torsviks torg är lugnare, tystare och grönare . Torget blir stadsdelens entré . Läget intill busshållplats och handeln i Torsvik gör den till en attraktiv mötesplats .

Bullerdämpning

En överdäckning i Torsvik, så kallad tyst asfalt och bullerskärmar utmed Södra Kungsvägen möjliggör ny bebyggelse mellan Sturevägen och Södra Kungs- vägen samt vid Torsviks torg . Gång- och cykelvänligt

För att möjliggöra snabbare cykel- pendling byggs en bredare cykelväg utmed Lejonvägen, Sturevägen och Stockholmsvägen .

En ny bro för gående och cyklister uppförs mellan Vårvägen och Sigge- bovägen, över Södra Kungsvägen för att bättre länka ihop stadsdelen .

Stockholmsvägen

Stockholmsvägen byggs om för att möjliggöra en bredare gång- bana på den norra sidan . Vägen knyter ihop centrum med Torsvik och bildar ett tydligare stråk . Kartan visar hur Centrum-Torsvik skulle kunna se

ut i framtiden. Jämför med utviket på sidan 3 som visar hur området ser ut i dag.

Vill du VetFörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

Grönområden och parker

• Stureparken är kvar i sin helhet .

• Vasaparken utvecklas och blir större .

• Minst två fickparker tillkommer .

Stadshusplatsen nytt torg Framför stadshusets entré skapas ett nytt torg och en mö- tesplats som även kan bli navet för kollektivtrafiken i centrum .

Lejonvägen

Lejonvägen byggs om till en stadsmässig gata . Utmed Lejonvägen är bebyggelsen uppbruten och anpassas i höjd för att samspela med befintlig bebyggelse .

Centrumkvarteren

I centrum kan bebyggelsen förtätas och bli mer stadslik med kvarters- bildningar . Förtätningen sker främst på befintliga parkeringsplatser, men även en del av Centrumparken bebyggs . Lokaler i bottenvåning- arna möjliggör ett levande centrum med handel . Parkeringsplatser för boende, besökare och pendlare skapas under mark . Totalt kan det bli upp till 800 platser, varav 200 av dem är avsedda som pendlarplatser .

Planprogrammets avgränsning Befintlig bebyggelse ny bebyggelse cykelstråk

tyst asfalt och bullerskärmar överdäckning

Förskolor

Förskola kan uppföras i eller i an- slutning till Siggebogården, vilket innebär att en del av parken kan komma att tas i anspråk .

Ny förskola behövs i de centrala delarna till exempel vid Kyrkvägen, bakom kvarteret Köp- mannen eller intill Vasavägen .

PRogRAMFÖRSLAg

B

En stadsdel med småstadskaraktär

Utvecklingen av Centrum-Torsvik har småstaden som förebild. Detta karaktäriseras av:

• Ett lugnt och behagligt tempo.

• Att många möts och känner igen varandra.

• Ett småskaligt men varierat utbud med den service som behövs för vardagliga ärenden.

• Arkitektur i mindre skala och stadsrum med små mått.

• Att växa i lagom takt, vilket avspeglar sig i en blandning av bebyggelse från olika åldrar.

• Att ha närhet till natur och vatten.

Utmärkande för bebyggelsen på Lidingö är en hög arkitektonisk kvalitet som är väl inpassad i landska- pet. Det är, tillsammans med de principer som anges ovan, viktiga för att bevara de kvaliteter som finns inom stadsdelen när vi bygger för framtiden.

En mänsklig skala

Centrum-Torsvik har i dag relativt stora kvarter, vil- ket begränsar olika rörelsemönster. I den nya struktu- ren kan kvarteren i stället vara korta och ha ett mer sammankopplat och förgrenat gatunät.

Stadsrum, gator och byggnader bör utgå från den mänskliga skalan. Småskaliga gator ger låga hastigheter och ökar möjligheten till kontakt mel- lan människor. Det innebär också att byggnaderna generellt sett inte bör vara högre än fem våningar.

Bebyggelsen bör utformas som varierad med detaljer i ögonhöjd och tydliga entréer som vänder sig mot ga- tan. Torg och parker ska vara tillgängliga och öppna, men ha en intim skala.

En grön och luftig stadsdel

Centrum-Torsvik kan även fortsättningsvis ge ett grönt och luftigt intryck, där grönskan alltid är närvarande. Gaturummen ges en småskalig och grön

profil, med träd och planteringar. Bebyggelsen bryts upp i korta kvarter där grönskan tillåts komma fram mellan byggnaderna. Det är viktigt att gårdarna har en tydlig gräns mot gatorna i form av lägre murar eller häckar, eftersom det skapar en gräns mellan det offentliga och det privata och uppfattas som tryggare.

I de tätare kvarteren föreslås grönska i form av gröna tak, terrasser och portiker in till gårdarna. I dag är

Områdets karaktär

Foto: soPhia caLLMer

Referensbilder som visar hur gröna gårdar med möjlighet till odling kan ge en grön och luftig stadsdel. Ovan: Växthus på gården förlänger odlingssäsongen för de boende.

Foto: MaLin LindqVist

Vill du VetFörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

bebyggelsens höjd generellt sett lägre än träden, vilket fortsättningsvis bör vara en grundläggande princip.

Samspel med landskap och befintlig bebyggelse Det är lämpligt att den nya bebyggelsen förhåller sig till nuvarande kvartersmönster i Torsvik och Lidingö centrum. Det är särskilt viktigt att bebyggelsen i villastaden längs Lejonvägen kan skönjas. Naturmark bör sparas så långt det är möjligt i parker och på kvar- tersmark. Den nya bebyggelsen bör samspela med befintliga byggnaders arkitektur, höjd och gårdsrum.

En stor del av befintlig bebyggelse har enkla volymer vilket innebär rektangulära och kvadratiska hus med sadeltak. För att bevara områdets levande historia, bör det nya bygga vidare på befintlig karaktär och i största mån bevara karaktärsträd, berg i dagen och befintliga hus. Detta ställer stora krav på samordning med anläggning av parkeringar under marken, efter- som de begränsar möjligheten att bevara stora träd.

Det är viktigt att nya byggnader anpassas till land- skapet och till befintlig bebyggelse, men det är lika betydelsefullt att ny bebyggelse tillåts utgöra egna årsringar. Mötet mellan det gamla och det nya bidrar till en variation som kan upplevas som spännande och överraskande.

Foto: öreBro koMMun

Referensbilder från Tyresö strandtorg som visar ett intimt och småskaligt torg med bebyggelse i tre till fem våningar.

Till vänster referensbild som visar hur en uppbruten arkitektur ger en småskalig- het. (Kv Gulsippan i Örebro.) Bilden till höger visar stads- radhus som har en varierad och småskalig arkitektur.

(Kv Mursnäckan i Kärrtorp.)

Foto: tresson Foto: arken arkitekter

PRogRAMFÖRSLAg

Anpassning till terrängen

De nya byggnadernas höjd och volym utformas i ett samspel med landskapets topografi, gaturummet, omgivande byggnader och gårdar. Nivåskillnader tillvaratas och nya byggnader bör utformas så att de trappas i höjd utefter terrängen, så att sprängning, schakt och utfyllnad minimeras. Souterrängvåningar, trappor och murar kan fånga upp höjdskillnaderna.

En blandad och varierad stadsdel

Målsättningen är att Centrum-Torsvik blir en blandad stadsdel med levande bottenvåningar för service och andra verksamheter. Detaljrika och

varierade bottenvåningar med verksamheter eller bostadsentréer ger händelserika miljöer. Verksam- heter, entréer, uteplatser, tvättstugor, cykelparke- ringar och köksfönster orienteras mot gatan för att signalera närvaro och ge trygga stråk.

Byggnader och stadsrum utvecklas efter princi- pen att variation är välkommet, men ingår samtidigt i en sammanhängande gestaltningsidé. För Cen- trum-Torsvik innebär det att gator, torg och parker skapar en harmonisk helhet. Platserna bör också ha en egen identitet, bidra till god orienterbarhet och tillgänglighet.

Hög arkitektonisk kvalitet

Förändringar i stadsmiljön ska representera vår tid och hålla en hög kvalitet. Byggnader, parker, gator och torg ges en medveten gestaltning med utgångs- punkt i platsens förutsättningar och vår tid. För att få en hög arkitektonisk kvalitet är det viktigt att tänka på att estetik, funktion och teknik samspelar. Hög arkitektonisk kvalitet innebär att arkitekturen kan ha egna, tidsenliga uttryck men förhåller sig till befintlig bebyggelse och landskap för att samspela med plat- sen. Byggnader och platser ges goda proportioner, är flexibla och består av naturliga och hållbara material så att de åldras vackert.

Exempel på hur terrasserade hus skapar en variation och samtidigt är anpassat till terrängen där trappor och murar fångar upp höjdskillnader. Referensbild från Hornsbruksgatan på Södermalm i Stockholm.

Foto: utoPia arkitekter och Veidekke

Vill du VetFörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

Viktigt att tänka på i planeringen

• Gestaltningsprogram som säkerställer att intentio- nerna kring områdets karaktär blir verklighet tas fram.

• Det är särskilt viktigt att bebyggelsen i villastaden kan synas i den nya stadsdeln. Extra studier av bebyggelsens höjd och utformning utmed Lejon- vägen behövs.

• Gator, torg och parker skapas med en unik prägel som stärker identitet och orienterbarhet. Utrust- ning som belysning, utemöbler och offentlig konst kan bli det sammanhållande elementet. Växtlighet och ljussättning kan skapa variation och ge platsen identitet.

• Platserna gestaltas för att skapa spännande, att- raktiva och småskaliga rum.

• Torgen har medvetna formspråk som knyter an till platsens historia och som samtidigt ger stadsdelen en tydlig förankring i nutid.

!

Ny modern arkitektur kan samspela väl med befintliga hus utan att vara en exakt kopia.

Här är ett exempel från Kungsbacka torg med lokaler i bottenvåningen.

En mix av gammalt och nytt. Carl Malmstensskolan på Lidingö är ett exempel.

Foto: WikiMedia Foto: seMrén & Månsson

• Ny bebyggelse anpassas till befintlig bebyggelse och till landskapet genom att ha låga byggnadshöjder och terränganpassat byggande .

• Ny bebyggelse, torg och parker av hög arkitektonisk kvalitet tillkommer.

• Ny bostadsbebyggelse med blandade upplåtelseformer och lokaler i bottenvåningar.

• Trädplanterade gator, ett naturanpassat byggande, korta kvarter och balkonger mot gatan möjliggör att stadsdelen fortsätter att vara grönskande .

• Torg och parker med en mänsklig skala skapas vid viktiga stråk.

BEVARA OCH BYGGA V

IDARE GRÖNSKA RUNT HÖRN

EN STADSDEL ATT MÅ ET

BRA I PLATS FÖR MÖTEN

ETT LEVANDE CENTRUM

Så här uppfylls målen:

Mål som uppfylls i

områdets karaktär:

PRogRAMFÖRSLAg

Ny bebyggelse Gångfartsområde Kvarter och bebyggelse

Byggnader som eventuellt rivs Byggnader med kulturhistoriskt värde som eventuellt rivs Utvecklingsområde

3

1

4 2

Torsviks torg

Herserudsvägen Torsplan

Vasa- torget

Stockholmsvägen

Sturevägen Vårv

Siggebovägen

Björnvägen

Södra Kungsvägen

Lejonvägen Lejonstigen Odenvägen

Lejonvägen Friggavägen

Kyrkvägen

Vasavägen

Oskarsvägen Stadshuset

Siggebo- gården

Ansgars-

kyrkan Bibliotek

Sture- parken

Vasa- parken

Centrum- parken

Siggeboparken

Torsvikssvängen Bussgatan

Flora vägen Kv Tor

Kv Holmia

Kv Stormen

Kv Oden

Kv Köp- mannen

Kv Öster- götland

Kv Stenbrottet

Kv Torselden

Kv Närke Kv Skåne

Kv Vasa

C

Varje kvarter planeras så att tysta, grönskande och väl avgränsade gårdar uppförs. Det här kapitlet berör viktiga faktorer för kvarterens och bebyggelsens utformning.

Ny bebyggelse

Ny bebyggelse med bostäder i varierande storlekar uppförs främst på mark som i dag är ianspråktagen av parkeringar och vägar. Bebyggelse (på cirka 650 bo- städer) föreslås huvudsakligen i Lidingö centrum, vid Torsviks torg, utmed Lejonvägen, Siggebovägen och Sturevägen. Därutöver tillkommer mindre förtätningar (på cirka 300 bostäder) vid Torsplan, utmed Kyrkvägen och i kvarteren Tor och Stormen. Byggnadshöjden fö- reslås få en tyngdpunkt på fyra våningar, men varierar mellan två och fem våningar, se vidare sida 28.

Byggnader som föreslås rivas

Sex byggnader föreslås rivas i programområdet. Det är Björntvätten vid Torsviks torg, en lägre bygg- nad inom kvarteret Torselden, ett flerbostadshus i

korsningen Stockholmsvägen/Sturevägen och två villor belägna vid Drottningvägen samt en utmed Lejonvägen. Två av byggnaderna (den i kvarteret Torselden och Björntvätten) har mycket högt kul- turhistoriskt värde och två av byggnaderna (villan i korsningen vid Drottningvägen/Lejonvägen och flerbostadshuset i kvarteret Skåne) har högt kultur- historiskt värde. (Läs mer på sidan 75.) Rivning av byggnader sker endast efter initiativ av fastighetsä- garen. Därefter ska också ett rivningslov prövas mot plan- och bygglagen.

1 Centrumkvarteren

Drygt en tredjedel, cirka trehundra lägenheter, av de planerade bostäderna uppförs i fyra nya kvar- ter i centrumkärnan. Dessa byggs på parkeringen utanför Coop, på stadshusparkeringen, i korsningen Lejonvägen/Vasavägen/Kyrkvägen och intill polishu- set. I bottenvåningarna ska lokaler för butiker och restauranger finnas och ovanpå dem byggs bostäder.

Byggnadernas höjd föreslås i huvudsak vara fyra till fem våningar.

Kvarter och bebyggelse

Karta kvarter och bebyggelse

På kartan ovan redovisas fastigheter eller platser som bedömts som möjliga att bygga på. Kommande detaljplanering ska i huvudsak utgå från dessa platser och studera lämplig placering av byggnader, höjd, innehåll och utformning i detalj. Där byggnader inte illustreras i detta läge kan dju- pare studier visa att förtätning och tillbyggnader är lämpliga. Det måste dock prövas från fall till fall så att det stämmer överens med områdets och byggnadens karaktär, klarar riktvärden för buller, parkering med mera.

Vill du VetFörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

2 Utmed Lejonvägen

I gränsen mot villastaden utmed Lejonvägen an- passas den nya bebyggelsen så att den ansluter till villakaraktären och den befintliga stadsbebyggelsen från början av 1900-talet. I kvarteret Holmia, mellan Lejonvägen och Holmiavägen, bör bebyggelse endast ske på befintliga tomter och ha en villaliknande karaktär i två till tre våningar.

Utmed den södra delen av Lejonvägen planeras cirka hundrafemtio lägenheter. Här är det viktigt att bebyggelsen bryts upp så att grönskan syns mellan byggnaderna och villorna bakom kan skönjas. Bygg- nadernas höjd ska i huvdsak vara två till fyra våningar.

Närmare Vasavägen kan femvåningshus accepteras då befintlig bebyggelse i kvarteret Vasa har en stadslik- nande karaktär.

3 Utmed Sturevägen

Ny bebyggelse mellan Sturevägen och Södra Kungsvägen är möjlig, om en bullerskärm längs Södra Kungsvägen uppförs. Den nya bebyggelsen

omfattar drygt hundra bostäder och höjderna anpassas så att Stadshuset fortfarande dominerar i stadsrummet.

4 Torsviks torg

Överdäckningen vid Torsviks torg gör att nya bygg- nader kan uppföras där Stockholmsvägens norra del sträcker sig i dag. Tre byggnader med lokaler i bot- tenvåningen föreslås utmed överdäckningens norra sida. I området tillkommer drygt hundra lägenheter.

Kvarterens öppenhet och slutenhet

I området kan kvarteren utvecklas på olika sätt bero- ende på de förutsättningar som finns på platsen. Den nya bebyggelsen anpassas till områdets karaktär där hänsyn tas till rådande kvartersmönster i Torsvik och Lidingö centrum. I Lidingö centrum finns det en tyd- lig kvarterstad medan det utmed Stockholmsvägen och i Torsvik är en mer upplöst bebyggelsestruktur.

Det innebär att bebyggelsen kan variera mellan att vara sluten eller öppen.

Bebyggelsen kan placeras så att kvarteren upplevs som mer slutna eller öppna. De två typerna till vänster visar mer slutna kvarterstyper som passar bäst runt Lidingö centrum. De två kvarterstyperna till höger är mer öppna och passar bättre närmast villabebyggelsen, utmed Stockholmsvägen samt i Torsvik.

Idébild: I centrum föreslås kvarteren uppföras i huvudsak mellan fyra till fem våningar med lokaler i bottenvåningarna.

Idébild: Lejonvägen kan utvecklas till en attraktiv stadsgata med nya trädplanteringar och nya bo- stadshus. Bebyggelsen har en uppbruten karaktär för att ge kontakt med villastaden bakom.

BiLd: White arkitekter BiLd: White arkitekter

PRogRAMFÖRSLAg

0,3 – 0,5 Föreslagna exploateringstal

0,6 – 1,0 1,1 – 1,5 1,6 – 2,0 2,1 – 2,5 Ny bebyggelse Torsviks

torg

Herserudsvägen Torsplan

Vasa- torget

Stockholmsvägen

Sturevägen Vårv

Siggebovägen

Björnvägen

Södra Kungsvägen

Lejonvägen Lejonstigen Odenvägen

Lejonvägen Friggavägen

Kyrkvägen

Vasavägen

Oskarsvägen Stadshuset

Siggebo- gården

Ansgars-

kyrkan Bibliotek

Torsvikssvängen Bussgatan

Floravägen

Bebyggelsens täthet – exploateringsgrad

I nya och befintliga kvarter kommer tätheten att va- riera. Exploateringsgrad, eller exploateringstal, är ett mått på täthet i byggd miljö. De ungefärliga exploate- ringstalen som anges i programskedet är nödvändiga för att uppnå en ekonomi i balans i projektet som helhet, liksom att styra var bebyggelsevolymerna tillkommer, baserat på områdets karaktär. Exploate- ringstalen för kvarteren varierar mellan 0,3 och 2,5, med en medelnivå på 1,2. I de mest centrala kvar- teren i centrum är bebyggelsen som tätast och här föreslås exploateringstalen variera mellan 2,1-2,5.

På nästa sida visas exempel på områden med olika exploateringsgrad.

Programförslagets exploateringsgrad baseras på faktorer som handlar om att skapa stadskvaliteter, förutsättningar för ekonomisk genomförbarhet, konsekvenser av olika parkeringslösningar, olika upplåtelseformer och bevarande av grönområden.

De relativt tätbebyggda kvarteren i centrum förutsät-

ter att stadskvaliteterna såsom exempelvis tillgång till mötesplatser, butiker, restauranger och parker uppnås. I detaljplaneskedet kan ytterligare studier visa att det går att göra avsteg från exploaterings- talet, om krav uppnås när det gäller anpassning till områdets karaktär, solinstrålning på gårdar, vistel- seytor, dagsljusförhållanden i bostäder, möjlighet att lösa parkering samt genomförbarheten i övrigt.

Bebyggelsens placering inom ett kvarter

Genom att placera bebyggelsen längs med gator kan tysta gårdar skapas både för den nya och befintliga bebyggelsen. Byggnaders placering i kvarteret påver- kar bland annat energiförbrukning, buller i bostäder samt känslan av trygghet. Målet är att bebyggelse placeras och utformas så att ett gott inomhusklimat kan uppnås och att energiförbrukningen minimeras.

Det kan exempelvis innebära att byggnaderna placeras så att solinstrålningen på tak maximeras, vilket ger goda förutsättningar för användning av bland annat solceller.

Bebyggelsens placering i förhållandet till gatan I Lidingö centrum, vid Torsviks torg, utmed Stock- holmsvägens södra sida och Sturevägen är det viktigt att byggnaderna är placerade intill gatan för att möj- liggöra lokaler i bottenvåningen. I vissa fall kan en förgårdsmark mellan gatan och byggnaden behövas för att skapa plats för uteserveringar, cykelparkering med mera. Förgårdsmarken bör i dessa fall ha samma beläggning som trottoaren.

Utmed Lejonvägens södra sida kan en grönskande förgårdsmark bidra till att skapa en övergång mellan villastaden och den tätare bebyggelsen i centrum. För- gårdsmarken ramas med fördel in av häckar eller låga murar för att skapa en gräns mellan offentligt och privat. Bostadsentréer direkt från gatan i kombina- tion med uteplatser och plats för cykel gör mycket för att ge en småskalig och varierad stadsmiljö. Förgårds- markens storlek kan variera beroende på om det finns kommersiella lokaler i bottenvåningen eller inte.

Samma exploateringsgrad kan ge olika stadstyper. Därför är det viktigt att även områdets karaktär och bebyggelsens höjd styr utformningen av nya kvarter.

Karta exploateringstal

Kvarterens olika exploateringstal inom programområdet.

Bebyggelsen är tätast i centrum och vid Torsviks torg.

EXPLOATERINGSTAL så här beräknas exploateringstalen (e):

(e) = bebyggelsens brutto area kvarterets area denna beräkningsgrund används för att beräkna exploateringstalen:

• Både ny och befintlig bebyggelse ingår i exploateringsgraden inom respektive kvarter.

• i kvarterets area ingår inte allmän plats som till exempel gata.

• i bebyggelsens bruttoarea har endast ljus Bta räknats in, inte källare eller inredd vind.

Vill du VetFörutsättningargenomFörandeFortsatt planeringKonseKVenserprogramFörslag

Principer för parkering inom ett kvarter När Centrum-Torsvik förtätas eftersträvas stads- mässiga värden och en småskalig miljö. Det innebär att bilparkeringen för ny bebyggelse huvudsakli- gen måste lösas under mark, på egen fastighet. En avvägning och anpassning måste alltid ske mellan att bevara karaktärsträd och åstadkomma parke- ring under mark. Markparkering ska alltid delas in i mindre enheter. Besöksparkering kan finnas som kantstensparkering längs gatan.

Cykelparkering för de boende anordnas inom fastigheten, nära bostadsentrén och bör vara väder- skyddad. Besöksparkering för cykel kan skapas på gatumark, där så är lämpligt.

Programförslaget är beräknat på parkeringsnor- merna i tabellen här bredvid. Om parkeringsnormen för bil ändras påverkar det områdets byggbarhet och karaktär då fler eller färre ytor behöver tas i anspråk för parkering. På tekniska förvaltningen pågår för närvarande ett arbete med en parkeringspolicy.

Dagvattenhantering inom ett kvarter

Lokalt omhändertagande av dagvatten, fördröjning och eventuell rening, är viktigt att eftersträva på kvartersnivå. Gröna tak minskar mängden takvat- ten som måste tas om hand och utjämnar också temperaturskillnader. Öppna dagvattenlösningar som dammar och kanaler kan även skapa attraktiva gårdar och biologisk mångfald.

Viktigt att tänka på i planeringen

• Bebyggelsen placeras och utformas så att förnyel- sebar energi kan användas. Byggnader formges för att möta höga krav på god energi- och resurshus- hållning.

• Nya gårdsmiljöer (och garagelösningar) i befint- liga kvarter utformas i samspel med de befintliga gårdarna. De bör också utformas så att fastigheter- nas bebyggelse och gårdsmark kan användas på ett effektivt och långsiktigt sätt.

• Parkering ska huvudsakligen ske under mark. Om markparkering anses mer lämpligt ska det brytas ner i mindre enheter.

• Varje detaljplan ska ha en dagvattenutredning som bland annat föreslår lösningar för lokalt om- händer tagande av dagvatten.

Byggnadernas placering intill gatan passar

exempelvis i Lidingö centrum. Byggnadernas placering med förgårdsmark passar exempelvis utmed Lejonvägen.

Bebyggelsetyp Cykel Bil Bostäder 2,2 p-plats/

lägenhet 0,8 p-plats/

lägenhet inkl 0,1 för besökande

handel 19 p-platser/

1 000 m² Bta

19-29 p-platser/

1 000 m² Bta övriga verksam-

heter (kontor, service och kultur)

13 p-platser/

1 000 m² Bta

14 p-platser/

1 000 m² Bta BERäKNAD PARKERINGSNORM

Rudboda har en rela- tivt låg exploaterings- grad, runt 0,5.

I de centrala kvarteren i dagens Lidingö cen- trum, är exploaterings- graden omkring 1,5.

I Dalénum kommer exploateringsgraden att vara runt 2,3.

Läs mer:

centrum-torsvik – teknisk rapport, underlag till planprogram (2014) www.lidingo.se/centrumtorsvik

!