Det fanns stora likheter i åsikterna om hur mottagandet av nyanlända skolor bör gå till. Båda specialpedagogerna betonar vikten av kartläggningens betydelse för de nyanländas skolgång. Den ena av specialpedagogerna, sp 1, menar att de har ett väl fungerande system i kommunen där de nyanlända familjerna samlas för en övergripande men grundlig kartläggning. Där finns lärare, socionomer, psykologer och sjukvårdspersonal som tillsammans sammanställer en överblick på familjen med barnet i centrum. Det fungerar som en sluss innan eleven kommer till en förberedelseklass i kommunen. Sp1 kommer ut i slussens verksamhet för att observera och ta del av kartläggning av deras tidigare skolgång, men även för att träffa de elever som är aktuella för deras skola. Där placeras de i olika förberedelseklasser beroende på vilken skolbakgrund de har. Innan dess kartläggs elevernas ämneskunskaper.
Det som kan vara problematiskt, är att nästan alla på skolan läser SvA och det svåraste av allt är när eleverna inte kan någonting, inte ens har någon skolbakgrund alls (sp1)
Sp 2 menar att de har önskemål att starta en sluss i kommunen eftersom de har förstått hur viktigt det är. Kommunen har på kort tid fått många nyanlända och då har man fått tänka om på skolorna. Innan flyktingströmmen blev de nyanlända eleverna placerade i en ordinarie klass direkt, vilket hon anser varit en omöjlig uppgift den här terminen. Nu har de startat en introduktionsgrupp som kan beskrivas som en tillfällig undervisning för nyanlända elever. Däremot tycker hon att det bästa för eleven är att de introduceras i en ordinarie klass direkt, för språkets skull.
Då blir de mer tvungna att använda sig av svenskan, annars finns risken att de dras till varandra för att prata deras hemspråk istället (sp 2)
31
Det bekräftas även under observationerna i introduktionsgruppen på skola 2. Där uppmuntras eleverna att tala svenska på lektionerna och blir tillsagda om det talas modersmål. L1 menar att det är för att de ska bli utmanade att använda svenska. Dock observerade jag att studiehandledaren hjälper till på arabiska om det behövs.
Någon kartläggning av de nyanlända eleverna har inte funnits överhuvudtaget, vilket har varit frustrerande, eftersom de inte kan möta och få med sig eleverna där de befinner sig. Hon menar vidare att viljan finns där men inte tiden och resurserna. ”Det är framförallt viktigt eftersom det finns elever som inte har någon skolbakgrund alls, eller så har man inte vågat gå till skolan” (sp2).
Elev 1 berättar att det har fungerat bra under tiden på slussen. Där tog de reda på vad hon kunde i skolan sen innan, vilket hon tycker var bra när hon började i förberedelseklassen här. Det hon upplever är att den svenska skolan varit bra på att fråga och testa vad hon kan. Men mycket av det hon har lärt sig i sitt hemland har hon glömt, eftersom det var så länge sedan hon gick i skolan. Däremot berättar elev 2 att det inte har funnits någon överhuvudtaget som frågat honom hur han har haft det under tidigare skolgång eller kunskap. Eftersom båda skolorna numera har många asylsökande elever, menar specialpedagogerna att situationen är stressande för eleverna. Sp 1 berättar om när familjer får avslag och ska överklaga, vilket skapar en otrolig stress för eleverna.
Det blir ett trauma som tär på hela familjen. Man har flytt hit och sen kanske man inte kan lära sig något nytt på grund av den stressen. Ibland är de som i ett vakuum. Det som händer hemma påverkar ju dem i skolan. Speciellt är det jobbigt för de ensamkommande. De har kanske ingen att falla tillbaka på (Sp1)
Sp 2 berättar att hon ofta tänker på hur eleverna har haft det innan de kommer hit. Vad har de upplevt? Där märker hon att en kartläggning hade underlättat. Beror svårigheterna i skolan på inlärningsproblem som funnits i tidigare skolgång eller kan det vara något som de har upplevt som har ställt till det? Här menar hon att det saknas kunskap. ”Det blir ju svårt at lära om man inte mår psykiskt bra” Hon berättar vidare att en del av skolans elever har främlingsfientliga åsikter, som hon tror kommer hemifrån. Lärarna på skolan arbetar därför aktivt med värdegrunden.
Specialpedagogerna uttryckte en osäkerhet och en oro i att bemöta nyanlända elever och deras lärande utifrån deras erfarenheter. Dels har eleverna svårt att prata om vad de har varit med om, och dels har inte skolan en tillräcklig kompetens att möta de nyanlända eleverna med stress.
32
Däremot var det ingen av de intervjuade eleverna som hade varit med om några traumatiska händelser i deras hemländer. Känslan var att de inte ville prata om tiden som varit. De förklarade dock båda två att skolan i Sverige är bättre, för här blir inte lärarna arga om man svarar fel. Elev 2 berättar för mig att han inte har gått i skolan sen åk 2 på grund av kriget och att hans föräldrar ville att han skulle gå i en skola som enbart läser koranen. Sen bodde de i Iran ett par år utan skolgång (kommer från Afghanistan). Elev 1 berättar att även hon har fått mellanlanda ett par år i ett annat land, i hennes fall Grekland. Beroende av flykten har hon inte haft en fungerande skolgång på flera år.