Nyanländas lärande- ett specialpedagogiskt perspektiv

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Nyanlända elevers lärande

Ett specialpedagogiskt perspektiv

The learning of newly arrived students,

from a special education perspective

Lena

Gyllensparre

Specialpedagogexamen/Speciallärarexamen 90 hp Slutseminarium 2016-01-13

Examinator: Kristian Lutz Handledare: Magnus Erlandsson

3

Sammanfattning/abstrakt

Syftet med studien är att undersöka nyanländas lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För att belysa detta har jag tagit del av vad specialpedagoger, lärare och nyanlända elever har för tankar och erfarenheter i ämnet. Utifrån den bild som växer fram av lärandet, ville jag se hur språkutveckling och därmed måluppfyllelse kan stärkas.

 Hur ser kartläggningen av nyanlända elever ut?

 Vilket samarbete finns i skolan kring nyanlända elever?

 Hur upplever nyanlända elever sitt eget lärande?

 Hur ser specialpedagoger på måluppfyllelsen för nyanlända elever?

Teoretisk förankring

Efter att analysen av resultatet av undersökningen, framkom ett mönster med sociala samband, snarare än språkliga. Den teoretiska förankringen bygger på resultatet och analysen som kommit fram genom en fördjupning i undersökningen. Det föreföll därför som ett självklart val att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel är i fokus. Eftersom undersökningen är att undersöka hur lärandet ser ut för nyanlända elever genom intervju och observation i verksamheten, blir det sociala samspelet och interaktionen i fokus.

Metod

Den metodologiska utgångspunkten är ett humanistiskt- hermeneutisk förhållningssätt. Det innebär att syftet inte är att hitta en enda sanning eller ett enda svar, utan för att få en större och djupare förståelse för ämnet enligt tolkning av den (Patel & Davidsson, 2014). Metodvalet som ligger till grund för undersökningen är intervjuer, observationer och informella samtal. För att uppnå syftet och därmed behandla frågeställningarna så föreföll det sig naturligt att använda sig av en kvalitativ ansats.

Analysen av metoden är en latent och manifest innehållsanalys med delresultat och delanalys. Det innebär dels att tolkningen görs mer textnära, för att hitta samband. Det innebär också att analysen och tolkningen av materialet bildar kategorier, som bildar en underliggande, djupare mening (Barajas Eriksson, Forsberg, & Wengström, 2013).

Resultat

4

 Kartläggning

 Samarbete

 Måluppfyllelse

 Individanpassad undervisning

För att en nyanländ elev ska ha förutsättningar för en bra lärmiljö i sin språkutveckling, behövs en grundläggande kartläggning över hans eller hennes styrkor och möjligheter. Skolverket har utarbetat ett nytt kartläggningsmaterial kring nyanländas lärande, som kommer i januari 2016, vilket skolorna är i stort behov av. Lärarna uttrycker en stor oro och osäkerhet kring att möta de nyanlända elevernas efter deras förutsättningar och behov. De menar att det råder en brist på resurser och kompetenser bland lärare och övrig skolpersonal, vilket även den tidigare forskningen och litteraturgenomgången betonar. Svenska som andraspråk och modersmål har präglats av en låg status i skolan. Det i sin tur har inneburit att skolan inte är förstått hur viktig kartläggningen är för de nyanlända elevernas lärande och språkutveckling (Hyltenstam, Axelsson & Lindberg, red, 2012, Lorentz 2013).

Det klara sambandet som studien visade är att det råder en brist på ett helhetstänkande kring nyanlända elever. Att kartläggning är viktigt enades både skolorna om, men båda är osäkra på hur arbetet ska se ut i praktiken. Det som saknas är ett samarbete kring elevernas situation och lärmiljö, där elevens bakgrund, hälsa och nuvarande situation strålar samman. Båda skolorna är fokuserade och stressade över måluppfyllelsen och alla krav som följer med det. De känner att de inte har resurser, tid och kompetens för att möta de nyanlända elevernas behov. För att det ska bli verklighet behöver lärarna ha ett närmare samarbete, med kommunikation, samtal och handledning.

Specialpedagogiska implikationer

Specialpedagogerna menar att det finns en vilja hos lärare att möta elever i ett inkluderande förhållningssätt men att det finns brister i kompetensen för att göra det fullt ut. Skolorna i undersökningen har ett behov av att specialpedagogerna får ett övergripande ansvar kring lärarnas förhållningssätt, med gemensamma mål. Kartläggningens betydelse är viktig för att veta hur eleverna ska kunna bemötas efter individuella förutsättningar och behov, på väg mot måluppfyllelsen. Samarbete mellan lärare och specialpedagog men även skolledning behöver prioriteras. En väg att nå gemensam förståelse är specialpedagogens samtal och handledning med lärarna.

5

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 7

SYFTE ... 9

PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR... 9

DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP ... 9

Nyanländ elev ... 9

Förberedelseklass ... 9

Inkludering ... 10

TIDIGARE FORSKNING ... 12

FÖRSTASPRÅK OCH ANDRASPRÅK ... 12

HINDER FÖR NYANLÄNDAS LÄRANDE ... 13

INTERKULTURELLT LÄRANDE ... 15

SPRÅKET GENOM ALLA SKOLÄMNEN ... 16

MODERSMÅLETS BETYDELSE ... 18

INKLUDERING AV NYANLÄNDA ... 18

STYRDOKUMENT OCH MÅLUPPFYLLELSE ... 19

TEORETISK FÖRANKRING ... 22 SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV ... 22 DELAKTIGHET ... 23 METOD ... 25 METODVAL ... 25 URVALSGRUPP ... 26 GENOMFÖRANDE ... 26

ANALYS OCH BEARBETNING ... 27

ETISKA ASPEKTER ... 28 RESULTAT ... 30 KARTLÄGGNING ... 30 DELANALYS AV KARTLÄGGNING ... 32 SAMARBETE ... 34 DELANALYS AV SAMARBETE ... 35 MÅLUPPFYLLELSE ... 35 DELANALYS AV MÅLUPPFYLLELSE ... 37 INDIVIDANPASSAD UNDERVISNING ... 38

6

DELANALYS AV INDIVIDANPASSAD UNDERVISNING ... 39

DISKUSSION ... 41 RESULTATDISKUSSION ... 41 SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 43 METODDISKUSSION ... 45 REFERENSER ... 46 BILAGOR ... 49

7

Inledning

Mångkulturella skolmiljöer och lärandet i dessa har alltid intresserat mig. Dels genom erfarenhet som lärare och dels genom ett genuint intresse för en mångfald av olika kulturer i samhället.

Ett av de viktigaste uppdrag vi som specialpedagoger har anser jag, är att förebygga eventuella fördomar. Min studie byggs kring en undersökning av nyanländas lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Lärande definierar jag som allting som rör elevernas utveckling och stimulans i skolans värld. Det kan givetvis också handla om situationer som elever upplever utanför skolan och som kan förankras i skolan.

Flyktingsituationen i Europa är den allvarligaste sedan andra världskriget. Det har aldrig funnits fler asylsökande människor i Sverige än idag. Främst är det kriget i Syrien som gör att fler människor än någonsin är på flykt till Europa och Sverige. Det innebär att den svenska skolan står inför stora utmaningar och behöver vara rustade för att ta emot de nyanlända eleverna. Enligt Skolverket (2015a) ska kommunerna erbjuda nyanlända elever skolgång inom en månad, men när det kommer många nyanlända elever till kommunen på kort tid har detta varit en stor utmaning för skolorna. Kommunerna är dock skyldiga att planera och arbeta för att eleverna ska tas emot i skolan så snart det är möjligt. Om placeringen blir i en förberedelseklass ska eleven tillhöra den som mest i två år. Successivt ska eleven slussas in i ordinarie undervisning.

Skolinspektionen har upptäckt stora brister i kvalitén i undervisningen av nyanlända elever, framförallt när det gäller måluppfyllelsen för elever i åk 7-9. Vidare har Skolinspektionen genomfört en kvalitetsgranskning på 10 kommunala grundskolor. Den visar att nyanlända elevers undervisning inte präglas av stimulans, utmaningar och individanpassning i tillräcklig grad. Anledningen tros vara att skolan inte arbetar gemensamt med de nyanlända elevernas utbildning, samt att det råder brist på rätt utbildade lärare, både i modersmålsundervisning och i svenska som andraspråk. Avsaknad av studiehandledare är också ett stort problem. Granskningen som gjordes i åk 7-9 visar att undervisningen i förberedelseklass fokuserar nästan uteslutande på det svenska språket och mindre på ämneskunskap. Detta resulterar i att eleverna tappar sin kunskap och hamnar efter direkt. En annan brist i nyanländas skolgång är övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass (Skolinspektionen 2014).

8

Skolan har som uppdrag att erbjuda nyanlända elever en utbildning av god kvalitet för att förbättra förutsättningarna för eleverna att nå målen. För att ge eleverna detta krävs en noga genomförd kartläggning över deras tidigare kunskap och erfarenhet (Skolverket 2015)

Skolverket tar just nu fram ett nationellt kartläggningsmaterial i tre steg. De två första kommer att presenteras i januari 2016. Vidare kommer steg tre att presenteras succesivt under våren från och med januari 2016. Syftet är att skolorna ska få ett stöd i deras bedömningsarbete och materialet är ett viktigt underlag om beslut av placering i årskurs och undervisningsgrupp. Det är också en viktig del för elevens fortsatta skolgång eftersom undervisningen då kan anpassas efter individen (Skolverket 2015).

Under de kommande åren planerar Skolverket att stötta rektorer och lärare i användandet av det nya nationella kartläggningsmaterialet. Det har även öppnats telefonlinjer för rektorer och lärare för att de ska kunna få direkt stöd i de olika frågorna om mottagandet av de nyanlända eleverna. Med hjälp av samtal, observationer och tester undersöks elevens styrkor och möjligheter i skolan. Självklart är det stor spridning på elevernas erfarenhet, en del av dem har dessutom genomgått svåra traumatiska händelser i hemländerna.

Jag vill med denna studie undersöka hur skolorna arbetar för att främja nyanlända elevers lärande.

9

Syfte

Det ökade antalet nyanlända, bristen på utbildade pedagoger och studiehandledare, samt bristen på måluppfyllelse gör att det finns ett behov av att belysa hur lärandet ser ut av nyanlända elever och hur skolan gör för att tillgodose det.

Syftet med studien är att undersöka nyanländas lärande utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. För att belysa det har jag tagit del av specialpedagoger, lärare och nyanlända elever erfarenheter i ämnet.

Preciserade frågeställningar

Följande frågeställningar utgår från olika aktörers bild av:

 Hur ser kartläggning av nyanlända elever ut?

 Vilket samarbete finns i skolan kring nyanlända elever?

 Hur upplever nyanlända elever sitt eget lärande?

 Hur ser specialpedagoger på måluppfyllelsen för nyanlända elever?

Definition av centrala begrepp

Nyanländ elev

Enligt Skolinspektionen definieras nyanlända elever som de som inte har svenska som modersmål och därmed inte behärskar det svenska språket. Även i skollagen är det beslutat om att begreppet nyanländ elev ska definieras som, en elev som har vuxit upp i ett annat land och som har börjat skolan i Sverige, när höstterminen börjat, från och med samma kalenderår då han eller hon fyller år sju år. Asylsökande barn har rätt till utbildning i den svenska skolan. Vidare definieras eleven som nyanländ upp till fyra år från skolstart i Sverige (Skolverket 2015).

Förberedelseklass

Det mest vanligt förekommande är att nyanlända elever placeras i förberedelseklass. Det har fram till nyligen inte funnits någon klar definition av vad begreppet förberedelseklass innebär. Med anledning av de nya bestämmelserna som träder i kraft den 1 januari 2016 har Skolverket

10

arbetat fram en remissversion av de allmänna råden för nyanlända elever. Det som numera beskrivs är en undervisningsgrupp som ger nyanlända elever möjligheter att nå skolans mål, vilket inte innebär att det är en form av särskilt stöd (Skolverket 2015b). Där undervisas eleverna i ett långsammare tempo än i övrig undervisning. Det förekommer ofta åldersblandade grupper där det finns en stor mångfald i både språk och kunskap.

I undervisning av nyanlända elever fungerar språkstödjare eller studiehandledare som tolk i ett nära samarbetet med svenska som andraspråkslärare (SvA). Det finns inga krav på behörighet hos studiehandledare. Ofta är studiehandledare personer som kan sitt hemspråk väl och som kan behärska svenska, men som däremot helt kan sakna en pedagogisk utbildning (Skolverket 2015a).

Introduktionsklass är en annan variant av placering som förekommer i skolorna. Innebörden av den är en kortvarig introduktion i svenska i väntan på att börja i ordinarie årskurs och klass.

Inkludering

Salamancadeklarationen befäster begreppet integrering i skolan vilket blev grunden för den inkludering forskningen belyser idag. I deklarationen menar man att man ska sträva efter en undervisning som bygger på goda pedagogiska principer som kan komma alla barn tillgodo. Att utgå ifrån att alla skillnader mellan elever är normala och att inlärningssituationer anpassas till elevens behov är en central faktor (Svenska Unescorådet, 2006).

Ahlberg (2013) menar att inkludering betyder att skolan ska organiseras utifrån att barn är olika och att det är skolan som behöver förändras. För att uppnå det, behöver skolan sätta eleven i centrum för lärandet, vilket gynnar alla elevers delaktighet, inte bara elever i behov av särskilt stöd. Med kommunikation som grund kan skolan sträv efter ett inkluderande förhållningssätt.

Den vägledande princip som ligger till grund för denna handlingsram är att skolorna skall ge plats för alla barn, utan hänsyn till deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella, språkliga eller andra förutsättningar. Den skall omfatta handikappade såväl som andra barn, gatubarn och barnarbetare, barn från språkliga, etniska eller kulturella minoriteter samt barn från andra eftersatta eller marginaliserade områden eller befolknings grupper (Svenska Unescorådet 2006, s 16).

Enligt Nilholm och Göransson (2014) är en inkluderande undervisning en skola där man strävar efter att göra den meningsfull för alla elever, vilket kräver att skolan undersöker hur eleven faktiskt har det. Nilholm (2007) menar dock eleverna kompenseras för sina brister och

11

att skolan ofta fokuserar på elevens problem. Ett kompensatoriskt tänkande är enligt honom något som länge har präglat skolan och dess styrdokument.

Vidare menar Nilholm och Göransson (2014) att det finns olika definitioner av inkludering. Det kan vara en fysisk placering i ordinarie klassrum, ett inkluderande av elevens akademiska och sociala behov, samt ett förhållningssätt för att skapa en lärande gemenskap. Min uppfattning och erfarenhet av inkludering är att det krävs en fysisk inkludering för att nå en social inkludering.

12

Tidigare forskning

I följande avsnitt behandlas forskning om nyanländas lärande och inkludering. Avslutningsvis finns en översikt av vad styrdokumenten belyser i ämnet.

Eftersom det finns stora brister i måluppfyllelsen för nyanlända elever är det relevant att även undersöka vilka direktiv skolans styrdokument och allmänna råd pekar på.

Förstaspråk och andraspråk

Enligt Abrahamsson (2009) är ett förstaspråk eller ett modersmål, det språk som en människa kan ta till sig först i livet. Genom att höra andra människor i dess omgivning tala förstaspråket lär sig barnet samma språk genom att härma och lyssna. Han menar att inlärningen inte påverkas av social bakgrund eller personlighet.

Däremot kan ett andraspråk vara vilket språk som helst som en människa lär sig efter att ha knutit an till ett förstaspråk. Kravet för att det ska vara ett andraspråk är att det talas och kommuniceras i den miljö som språket används. Ett andraspråk kan alltså läras både i och utanför klassrummet, som en informell inlärning till skillnad från den formella som äger rum i klassrummet. Han menar vidare att det inte är självklart att förstaspråket behärskas bättre, tvärtom har det visat sig att framförallt barn behärskar andraspråket bättre, som i slutändan blir deras förstaspråk. Det handlar om att barn ofta exponeras för och interageras i det svenska språket i större utsträckning än vuxna. Det handlar alltså mer om vilken ordning barnet lär sig språket. Detta benämns även som en succesiv flerspråkighet. Hyltenstam och Lindberg (2013) menar att skillnaden mellan förstaspråk och andraspråk, inte är lika stor idag. Anledningen är att vi har en större andel elever med utländsk bakgrund som redan har ett utvecklat modersmål. Det blir därför svårt att avgöra vem som är i behov av svenska som andraspråk. De menar också att många unga med utländsk bakgrund växer upp i flerspråkiga miljöer, vilket kan göra att elever utvecklar nya varianter av svenska. Detta brukar förknippas med att eleven har ett torftigt och bristfälligt språk. Det finns också enligt dem en föreställning i samhället om att nyanlända inte inser nödvändigheten att lära sig ett majoritetsspråk.

När det handlar om nyanländas lärande betonas vikten av en stimulerande språkutveckling för nyanlända elever. Den ursprungliga forskningen om andraspråk menade att språket enbart pågår som en kognitiv och mental process, helt avskärmad från det sociala sammanhanget.

13

Däremot visar forskning idag att vi lär oss i interaktion med andra människor (Axelsson och Nilsson, 2013, Säljö, 2015). Detta förhållningssätt präglas av det sociokulturella perspektivet som våra styrdokument vilar på. Skolbakgrunden men även elevens upplevelser sen tidigare påverkar vilken utgångspunkt han eller hon har för sitt lärande. Genom att veta var eleverna befinner sig i en kartläggning, så vet skolan också hur undervisningen kan utformas. För att uppnå en bra undervisning för de nyanlända eleverna, behövs kompetens hos lärarna för att möta deras individuella behov, vilket ofta är en brist (Hyltenstam & Lindberg 2013, Skoverket 2015). Dock menar Axelsson och Nilsson (2013) att det idag finns stor kunskap på skolorna att möta elever i en språklig och kulturell mångfald. Taylor och Sidhu (2012) menar att skolorna inte tar hänsyn till elevernas olika inlärningsbehov, utan enbart ser till den språkliga utvecklingen.

Hinder för nyanländas lärande

Enligt Gerge (2013) är posttraumatisk stresstörning (PTSS) en form av ångeststörning. Det kan uppkomma när en människa har utsatts för ett hot eller våld där känslorna varit överväldigande och livshotande händelser, bland annat i samband med krig. Känslan kan komma inom sex månader från det att händelsen har ägt rum. Människor som drabbas av syndromet kan reagera väldigt olika. Men det generella är att det kan vara svårt att göra sig av med obehagskänslan som finns i kroppen. Genom våra olika sinnen kan den drabbade återuppleva de traumatiska händelserna på nytt. Det kan också förekomma nedstämdhet, ilska, rädsla och sömn- och koncentrationssvårigheter till följd av upplevelserna. Att samspela med andra kan i det fallet kräva en enorm ansträngning, vilket i sin tur leder till stress och trötthet.

Andra symtom som kan förekomma hos elever är utagerande beteende, humörsvängningar, magproblem och huvudvärk samt svårigheter med självkänsla och tillit. Det kan också vara så att de drabbade inte vill prata om det som har hänt, de kanske inte minns alls eller bara minns delar av händelserna. Om man minns kan man ha väldigt svårt att prata om det som har hänt.

Barn är mer sårbara, om dem drabbas av en traumatisk händelse. Samma händelse behöver inte vara traumatisk för den vuxna. Barn är även känslomässigt mer sårbara. När det gäller barn som kommer utan sina föräldrar, ensamkommande barn eller tonåringar, är det självklart att det kan påverka deras lärande. Det i sin tur kan göra de otrygga och oroliga i ett helt nytt land utan sina föräldrar (Gerge 2013)

14

Om det är ett barn eller en ung tonåring som drabbats, vilket är åldersgruppen för studien, kan det uppstå ett fenomen som kallas ”Time skew”. Det innebär att barnet gör en förvrängning av tid och kastar om händelsernas tidsföljd. Ett annat begrepp är ”Omen formation”, vilket betyder att barnet skuldbelägger sig själv, och tror att det kunde ha förhindrat situationen. Vidare tror de att om de bara är tillräckligt uppmärksamma kommer det inte hända igen. Det kan vara bra att de som arbetar med eleven i skolan känner till vad det är som kan orsaka de nyanlända elevernas stress (Gerge 2013). Bačáková och Closs (2013) menar också att det är viktigt att inte enbart fokusera på den språkliga bakgrunden hos nyanlända elever. Däremot menar Block, Cross, Riggs och Gibbs (2014) att det hinder som eleverna möter i lärandet kan bli djupgående om inte skolorna bemöter dem rätt. Bristen på lyhördhet och rätt stöd för eleverna kan göra att eleverna får svårt att tillgodogöra sig språket och kunskapen. Begreppet KASAM, känslan av sammanhang är enligt Antonovsky (2010) en förutsättning att en människa ska uppnå en god hälsa. En människa behöver känna sammanhang i livet genom förutsägbarhet och struktur. Det hjälper oss att hantera motgångar och vi får en meningsfullhet genom att bli bekräftad och delaktig i ett sammanhang av betydelse.

Block m.fl. (2014) menar att för att stärka elevernas lärande behöver skolan fokusera på att undanröja hinder och uppmuntra elevernas styrkor och möjligheter. Då kan elevernas självkänsla stärkas och lärandet underlättas. Det menar även Antonovsky (2010) som hävdar att det salutogena synsättet, att se det friska, är viktigt för att uppnå KASAM.

Fortfarande präglas skolans värld på många håll av kategorisering och ett bristperspektiv av nyanlända elever. Det innebär att elever kategoriseras efter sina brister och sociala bakgrund (Nilholm 2012). Det betyder att trots det faktum att skolans läroplan förespråkar en skola som möter elevers olika behov, undervisas ofta nyanlända elever som en homogen grupp. Detta sker vid sidan av den ordinarie undervisningen och förklaringen har varit att eleverna ännu inte kan svenska. Taylor och Sidhu (2012) menar att det är vanligt att skolor fokuserar på problematiken av nyanlända istället för att se de som en tillgång i skolans mångfald. För att eleverna ska lyckas i sitt lärande, behöver skolor engagera sig i deras livssituation och även fokusera på det informella lärandet. Då menar Bačáková och Closs (2013) att det krävs en större förståelse och en bredare kulturell kunskap från skolor, lärare och lärarutbildare. Taylor och Sidhu (2012) menar också att det då krävs ett helhetstänk, där skolan har en gemensam strategi.

15

Interkulturellt lärande

Forskningen kring nyanlända elever präglas av hur betydande interaktionen är mellan de olika aktörer som påverkar elevens lärande i skolan. Även hur samhället är i stort och hur samspelet är mellan olika sociala grupper i samhället påverkar också hur eleven i skolan (Bunar, 2010). Enligt Eklund (2003) är det viktigt att skolorna behandlar mångfalden bland kulturer i skolan som ett interkulturellt lärande. Med det menar hon att lärarna arbetar för att få ett utbyte i interaktionen så att kulturerna möts och skapar ett lärande.

I pedagogisk forskning benämns kvalitén på de interkulturella mötena som

interkulturalitet. Med det menas meningsskapande kulturer (etniska, språkliga, religiösa,

tankemässiga, livsrelaterade, könsmässiga och klassmässiga) och hur de samverkar och berikar varandra. Här att det är viktigt att vara medveten om fördomar och förutfattade meningar i skolans värld. Det interkulturella lärandet bör prägla alla skolans aktörer och i synnerhet skolledarna (Lahdenperä 2007, Lorentz 2013) Det kan då vara viktigt att benämna det som en interkulturell pedagogik. Detta för att visa hur viktig den är, trots att han menar att den pedagogiken inte är speciell utan har en interkulturell inriktning eller perspektiv. I framtiden, i takt med ökad invandring, kan det också bli denna pedagogiska inriktning som dominerar och blir den allmänna. (Lorentz 2013). Bristen på interkulturell pedagogik kan också vara en av anledningarna till Skolinspektionens kritik av att nyanlända inte får den individanpassade undervisning som de behöver (Skolinspektionen, 2014). Lorentz (2013) betonar också att den pedagogiska inriktningen är till hjälp för att uppnå förståelse för kulturer och att förhindra fördomar. Bačáková och Closs (2013) menar att det behövs en bredare förståelse på skolorna för språklig och kulturell mångfald. Hur skapas ett bra interkulturellt lärande då? Enligt Lindberg (2005) är samtal en social aktivitet som har en avgörande roll i interkulturellt lärande och språkutveckling. För att kunna reflektera med andra är samtalet av stor betydelse. Samtal bygger på interaktion och samspel mellan människor och är det vanligaste sättet att använda språket på. Hon menar också att samtal är grunden för en delaktighet i det sociala livet. Där bygger vi relationer och skapar vår egen identitet. Det är även ett verktyg att utveckla och fördjupa erfarenhet och därmed kunskap. Normell (2002) menar att all utveckling är beroende av en nära relation till andra människor. Även lärarens möjligheter att skapa goda relationer till eleverna är en grundförutsättning för ett bra lärande. Det kan till och med betyda att eleven presterar sämre om han eller hon saknar bra relationer i skolan. Det i sin tur leder till brister i måluppfyllelsen. Lorentz (2013) anser också att pedagogik handlar om relationer, samt att värdegrundsarbetet är av största vikt på

16

mångkulturella skolor. Fungerar inte det, är risken större för diskrimineringar och kränkningar som i sin tur kan leda till en sämre måluppfyllelse för eleverna. Fridlunds undersökning (2011) tar också upp dilemmat i den interkulturella undervisningen i skolan. Hon belyser att andraspråksundervisningen ofta uppfattas av skolans aktörer som något med något lägre krav övrig svenskundervisning och därmed inte har så hög status bland lärare och elever. Magnusson (2013) och Bačáková och Closs (2013) menar också att bristerna i undervisningen av andraspråk kan bero på låg status bland lärare, elever och föräldrar. En av orsakerna kan vara att det är ett relativt ungt ämne om man jämför med övriga ämnen i läroplanen.

Lorentz (2013) kritiserar även de svenska läroplanerna som inte lyfter det interkulturella lärandet. För att det ska bli någon kvalitet måste det finnas både om en självklarhet i undervisningen av elever, men också som en naturlig del i utbildning för lärare. De tre delar som ingår i interkulturell, pedagogisk kompetens är således:

 Kommunikativ kompetens, som innebär kunskap och erfarenhet i kommunikativa möten, men också en kunskap om att det kan förekomma kommunikativa skillnader i olika kulturer. För att nå upp till den kunskapen behöver vi dekonstruera vår egen kultur för att förstå den, för att därigenom kunna förstå andras. I många fall är det omedvetna och självklara tankar och handlingar som förekommer. Processen som uppstår leder till att förstå mening med interkulturell kommunikation, som är ett resultat av språk, kommunikation och kultur.

 Social kompetents, en förmåga att hantera relationer mellan sig själv, andra och samhället genom empati. I det här fallet inom ramen för ett kulturellt sammanhang.

 Medborgerlig kompetens genom kunskap, förståelse, reflektion och insikt om hur vi kan leva demokratiskt i vårt samhälle

Detta förutsätter en väl fungerande samspelsprocess som är viktig i allt lärande. Det berör även interaktion och relationer mellan elever och elever och lärare. Det bygger dels på hur individen förhåller sig till sina medmänniskor men även hur vi på ett pedagogiskt sätt kan förmedla till eleverna att hur vi människor lever i samma samhälle fast med olika bakgrund. Det handlar alltså inte enskilt om pedagogik utan även om mänsklig kommunikation.

Språket genom alla skolämnen

Enligt Hyltenstam och Lindberg (2013) är det lätt att underskatta flerspråkiga elevernas behov av en särskild undervisning i svenska, för att kunna nå måluppfyllelsen i skolans övriga ämnen. Dessutom menar de att även tiden att lära sig skolrelaterade språkfärdigheter

17

underskattas. Det gör att andraspråkselever inte har samma förutsättningar som övriga elever. Undervisning på högstadiet kräver också att elevernas språkkunskaper är automatiserade, eftersom det krävs mycket läs-och skrivkunnighet på den nivån. Magnusson (2013) menar att det är en stor utmaning i bemötandet av nyanlända som en heterogen grupp, där både bakgrund och ålder varierar.

Gibbons (2009) anser att det finns en stor betydelse av att belysa litteracitet, vilket innebär förmågan att kunna läsa och skriva, inom olika ämnen i skolan. Med det menar hon att det är viktigt att kunna bemästra språket även i andra ämnen för att stärka språket men även för att stärka ämneskunskaperna. Detta gör också att lärarna kan reflektera över sina språkliga krav i övriga ämnen, vilket i sin tur bygger på ett samarbete mellan andraspråkslärare och ämneslärare. Hon menar även att ämnesundervisningen är den mest optimala miljön för att lära sig ett andraspråk. Magnusson (2013) menar också att undervisning i andraspråk behövs för att utveckla språket och därigenom kunskap i övriga ämnen.

Enligt Eklund (2003) är det vanligt att skolan fokuserar på mål istället för process, och glömmer bort att interkulturellt lärande är cirkulärt och inte linjärt. Med det menar hon att det ofta sker ett statiskt, linjärt lärande, där de olika språken och ämnen är separerade från varandra. Istället menar hon att det krävs en ömsesidig, cirkulär påverkan mellan förstaspråk, andraspråk och ämneskunskap. Gibbons (2009) menar också att när en elev förstår språk genom andra ämnen ger eleven ett meningsfullt lärande. Det ger även eleven en bättre chans att inte hamna efter i andra ämnen genom att lära sig ett språk isolerat. Eklund (2003) menar också att för att behärska andra ämnen i skolan med hjälp av språket behövs det även en djupare förståelse av ämnet i sig. Då behöver eleven utveckla både en muntlig och skriftlig kunskap i ämnet för att kunna utmana sig själva och därigenom uppnå målen. Integrering av språk och övriga ämnen underlättas genom att kursplaner och styrdokument tar hänsyn till andraspråkselevers lärande, vilket därmed ökar möjligheterna till inkludering i skolans ordinarie undervisning. En aspekt är också att eleverna stöttas i att utvecklas i både tal och skrift på båda språken. Därigenom kan de uppnå framgång i skolämnena, vilket blir svårare ju äldre de är. Det beror på att även det svenska språket i förhållande till ämnena innehåller allt fler nya begrepp och kräver en djupare förståelse. Därför är det av största vikt att stimulera eleverna från början i den kognitiva utvecklingen, vilket innebär att skolan inser vikten av att eleverna får en bred ämneskompetens på båda språken för ett fortsatt lärande.

Hyltenstam och Lindberg (2013) menar att det inte finns ett utarbetat system att integrera ämnen med svenska som andraspråk. I praktiken är den ofta isolerad från övriga ämnen. Dessutom finns det en väldigt låg andel utbildade lärare i modersmål och SvA- språk, trots det

18

faktum att elever med utländsk bakgrund utgör en stor del av elevunderlaget i skolan. I dagens mångkulturella skola är det en förutsättning att lärare har kunskap och insikt i det interkulturella lärandet, vilket kräver en lärarutbildning med fokus på tvärvetenskapliga ämnen som bland annat etnicitet och mångfald.

Modersmålets betydelse

Fridlund (2011) redogör för modersmålets betydelse. En elev som får tillgång till en bra kvalitet och kontinuitet i sitt modersmål har lättare för att ta till sig andraspråket.

Axelsson och Nilsson (2013) menar också att det som har varit problematiskt är att ämneslärare inte har konfronterats med ett dilemma kring språket tidigare. Därför är ämnesundervisningen ofta inriktad på elever som talar svenska som förstaspråk. Enligt Hyltenstam och Lindberg (2013) är alla lärare är i behov av att veta hur de ska anpassa undervisningen efter de språkliga färdigheterna som eleverna har. De menar därför att det finns ett stort behov av att lärare, skolledare har kunskap om flerspråkighet och ett interkulturellt lärande. Det betyder att skolan behöver prioritera interaktionens betydelse mellan elever av olika språkbakgrund men också mellan lärare och elever. Axelsson och Nilsson (2013) studie visade att trots att förberedelseklasserna hade färre elever än i den ordinarieklassen, fanns det en större variation i både ålder och ursprung. Därmed ökar även deras pedagogiska behov. När eleverna börjar i en ordinarie klass är det enligt deras studie vanligt att de inte får stimulans alls i deras modersmål längre.

Inkludering av nyanlända

Enligt Bunar (2015) står skolorna inför ett stort dilemma att hitta ett sätt där nyanlända elever är inkluderade, både pedagogiskt och socialt. Forskningen tar främst upp frågan om förberedelseklass eller direktinkludering. Direktinkludering är enligt Bunar (2010) när nyanlända elever får en placering i en ordinarie klass redan från början eller efter en kortare introduktion på en central mottagningsenhet. Axelsson och Magnusson menar att om eleven blir direktinkluderad är det av största vikt att eleven får en vidare stimulans i sitt modersmål. Annars riskerar eleven att inte förstå innehållet överhuvudtaget och får därmed en känsla av utanförskap (Hyltestam m.fl., 2012). Bunar (2015) framhåller i sin forskning att det bästa för nyanländas lärande skulle bland annat vara en tidsbegränsad tid i förberedelseklass (6-12 månader), och att den samverkar med övrig verksamhet så mycket som möjligt, att deltagande

19

i övriga ämnen sker gradvis. Vidare menar han att eleverna är i behov av tvåspråkig personal och en mentor samt att det sker uppföljning och utvärdering av deras skolgång.

Även studiehandledning, modersmålsundervisning, en bra samverkan med vårdnadshavare och ett socialt stöd för eleven har visat sig vara en bra grund för nyanlända elever (Axelsson & Nilsson 2013). Axelsson belyser dilemmat med undervisning för de nyanlända eleverna. Eftersom kritiken varit hård mot bristen på utbildade lärare och genomtänka pedagogiska strategier, är det en del kommuner som har beslutat att lägga ner sina förberedelseklasser, medan andra har startat upp nya (Bunar 2015). Däremot har det i Bačáková & Closs (2013) undersökning framkommit att lärarna är nyckeln till inkludering av nyanlända. En förutsättning för det är en lärarutbildning som belyser ämnet och fortbildning av lärare. Det handlar även om grundläggande värderingar och samarbete, vilket det råder brist på i skolan. För att stärka lärarna krävs diskussioner i ämnet, tid att utbyta erfarenheter, samarbeta och reflektera.

Styrdokument och måluppfyllelse

För att koppla till syftet, undersöks läroplanens mål i förhållande till nyanlända elever, svenska som andraspråk och en likvärdig utbildning. Skolans styrdokument och allmänna råd är en viktig grund för både lärare och elever. Där finns direktiv som ska främja elevernas trygghet och utveckling men också fungera som en hjälp till lärarna i arbetet med att hålla en god kvalitet i utbildningen. Vidare i studiens resultatdel och diskussion hålls ett resonemang kring om hur det kan förhålla sig.

Säljö (2015) menar att skolan vilar på en läroplansstyrd undervisning. Den kan bli både svår och abstrakt för eleverna då den personliga erfarenheten inte räknas med.

När det gäller de nyanlända elevernas skolgång betonas vikten av skolans likvärdighet, tillgång till utbildning, extra anpassning och särskilt stöd. Numera får asylsökande barn gå i skolan. Även barn som är gömda på grund av att de har fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har rätt till skolgång, men det är upp till varje enskild skola att erbjuda en plats. Mottagandet i kommunerna för nyanlända elever bör ha riktlinjer som skolorna kan arbeta efter med tydliga rutiner, för att eleven ska kunna börja skolan så snart det är möjligt. Det är också viktigt att utforma mottagandet efter familjernas behov och att inte riktlinjerna stannar på en organisatorisk nivå. Rektor ska ha en dialog med huvudmännen för att kunna förmedla behovet av resurser till de nyanländas skolgång. (Skolverket 2015). Vidare ska rektorn se till vilken kompetensutveckling som behövs för att stärka pedagogerna i

20

undervisningen med nyanlända elever. Enligt Hargreaves och Fink (2009) är skolan fokuserad på en ständig förbättring av resultat. Det ger en ökad kontroll av elevernas kunskaper och en betygsfixering vilket i sin tur leder till att lärarna får sämre självförtroende, växande stress och mindre fokus på lärargemenskapen. Här menar de att det är rektorns roll att stå för den som skapar förutsättningar för både elevers och lärares lärande. Säljö (2015) menar också att vår måluppfyllelse i skolan stressar lärarna och därmed påverkas även eleverna. Magnusson (2013) menar att det är vanligt att undervisningen för nyanlända elever präglas av språkkunskaper och färdigheter och mindre av det kommunikativa, trots att läroplanen visar annat.

Enligt läroplanens normer och värden ska skolan anpassas till elevens egna förutsättningar och behov. Elevens tidigare bakgrund, erfarenhet och språk ska vara en utgångspunkt i lärandet med olika vägar till målet (2015). Det är alltså stor spridning på de nyanländas erfarenhet och kunskap. Det som är gemensamt för nästan alla eleverna är att de har brutit upp från ett annat land. Det som kan påverka deras lärande i den svenska skolan är familjens möjligheter att stanna kvar, hälsotillstånd samt traumatiska upplevelser från hemlandet i samband med krig och flykt (Skolverket 2008).

Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Skolverket 2015, s 8)

Skolans läroplan, Lgr 11, betonar språkets betydelse för elever med svenska som andraspråk och menar att:

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts (Skolverket, 2015, s 234).

Läroplanen har särskilda mål som enbart rör elever som har svenska som andraspråk. Det ska syfta till att eleverna får kunskaper i det svenska språket och kan utveckla tal- och skriftspråket. Detta för att de ska kunna utrycka sig i olika sammanhang för att tänka och kommunicera genom svenskan, utifrån sina egna kunskaper (Skolverket 2015). Det tyder på att skolans läroplan uppmuntrar eleverna till en individuellt anpassad undervisning. En av skolans viktigaste uppdrag är att låta alla elever utvecklas utifrån egna behov och förutsättningar med hänsyn till elevens bakgrund, kunskap och språk. För att kunna möta det behovet behövs en kartläggning, vilket är en brist när det gäller nyanlända elevers lärande.

21

Runström Nilsson (2013) menar att en kartläggning bör ske på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Kartläggningen i det här fallet kan bearbeta frågan om vilken arbetsform som finns i organisationen i bemötande kring nyanlända elever samt vilket samarbete och förhållningssätt som finns i arbetslaget. På gruppnivå är det relevant att se hur gruppens sammansättning fungerar. På individnivå fokuserar man på elevens utveckling och måluppfyllelse, vilket har varit fokus under båda skolornas sätt att se på kartläggning. Vidare menar Runström Nilsson (2013) att en observation av elevens hela situation ger en helhetsbild. Även allmänna råd för extra anpassningar (Skolverket 2014) menar att observationer och kartläggningar är viktiga i pedagogiska utredningar för att kunna se på hela elevens lärsituation. När det gäller lärandet i elevernas modersmål står det att det ska användas i syfte att stärka deras språkutveckling i svenska men även i andra skolämnen (Skolverket 2015). Enligt Skollagen har elever som har ett annat språk i hemmet, rätt till modersmålsundervisning. Det är viktigt att tolk och modersmålslärare fungerar som ett stöd för nyanlända elever, dels för att ge de en möjlighet att berätta sin historia men även för att kunna upptäcka och ta tillvara deras resurser och styrkor i skolans ämnen. Det är viktigt för elevens fortsatta lärande att tidigt kunna se dess förmåga och starka sidor och kartlägga dessa. För att uppnå en god kvalitet i skolans undervisning av nyanlända elever krävs ett väl fungerande samarbete med all berörd personal. Att gemensamt planera, genomföra och följa upp arbetet med nyanlända elever, gynnar deras lärande i en positiv riktning. (Skolverket 2015). Det är lärarens förhållningssätt och arbetssätt som avgör om eleverna gör en bra språkutveckling (Skolverket 2012). Även Taylor och Sidhu (2012) menar att det krävs ett gemensamt förhållningssätt och en helhetssyn kring nyanlända elever.

I den nya remissversionen om nyanländas lärande finns även ett avsnitt om att obehöriga studiehandledare och modersmålslärare kan behöva en kompetensutveckling om den svenska skolan, vilket innebär dess värdegrund och kunskapsuppdrag. Det kan även behövas en kompetensutveckling för elevhälsan om traumatiserade barn och hedersrelaterat våld. För att kunna ha ett bra samarbete i skolan med nyanlända behöver skolan ha en väl fungerande organisation med en samsyn i ämnet. För att kunna sträva efter att gemensamt arbete kring ämnet behövs bland annat en struktur kring gemensamma mål och värderingar, tillvaratagande av skolans professioner, stimulera interaktioner och nya idéer (Hargreaves & Fink, 2009). Vidare menar de att den allra största utmaningen är att göra samsynen och förändringen så hållbar som möjligt. Förändringar kräver tid och reflektion för att kunna fungera.

22

Hållbart ledarskap och hållbar förbättring inom utbildningen bevarar och utvecklar lärande för alla som sprids och varar, och på sätt som inte skadar utan ger positiva för andra, nu och i framtiden (Hargreaves, 2009, s 26).

För att kunna uppnå detta krävs framförallt ett intresse för relationers betydelse i lärandet.

Teoretisk förankring

Genom att studera och analysera resultatet av undersökningen, framkom ett mönster med sociala samband, snarare än språkliga. Den teoretiska förankringen bygger på resultatet och analysen som kommit fram genom en fördjupning i undersökningen. Det föreföll därför som ett självklart val att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel är i fokus. Eftersom min undersökning är att undersöka hur lärandet ser ut för nyanlända elever genom intervju och observation i verksamheten blir det sociala samspelet och interaktionen i fokus.

Sociokulturellt perspektiv

Enligt det sociokulturella perspektivet, även kallat det kulturhistoriska, är människan en biologisk, social, kulturell och historisk varelse som under hela livet är i utveckling. För att förstå lärande behöver man också förstå hur de olika delarna kan påverka varandra i ett lärande (Strandberg, 2006, Vygotskij, 2007, Säljö, 2015). I det specialpedagogiska arbetet är detta en förutsättning för att kunna se helheten kring elevernas lärmiljö.

En viktig utgångspunkt för det sociokulturella perspektivet är att människans fysiska, intellektuella och sociala förmågor inte är medfödda. Istället utan kan människan utveckla fysiska och intellektuella redskap som i kombination är viktiga för vårt lärande när vi tänker och kommunicerar. Tillsammans bildar de kulturella redskap som kan användas på många olika sätt (Säljö 2015). Det går inte heller att skilja på en människas tankar och känslor, vilket innebär att det vi tänker speglar sig i vår relation med omgivningen (Vygotskij, 2007)

Det viktigaste redskap vi har enligt det sociokulturella perspektivet är språket. Med det menar man inte enbart det talande språket, utan även det språk som gör att vi kan beskriva, tolka och analysera vår omvärld. Det innebär att vi kan förklara samverkan mellan människor, det vill säga genom interaktion. Det i sin tur bygger på en kommunikation mellan människor, både språklig och ickespråklig. Att använda språket ger ett redskap för människan att beskriva vårt eget perspektiv och därigenom utveckla en egen identitet. Vygotskij menar bland annat

23

att vi blir tänkande varelser genom att kommunicera med andra och bekanta oss med ett språk (Vygotskij, 1999, Strandberg 2006, Lindqvist, red, 2007). Människan påverkas inte av vår kultur utan vi formas som sociokulturella varelser genom att använda dess redskap som finns till hands. Så på det viset kan vi ha olika redskap beroende på vilken kultur vi finns i (Evenshaug & Hallen 2001).

För att kunna ta till sig ett språk behöver man utsättas för språkliga uttryck från andra människor, för att i slutändan kunna behärska det. Lärandet sker genom ett deltagande i interaktionen mellan människor. Genom att människan kommunicerar utåt med andra människor och inåt när vi tänker, bildar detta gemensamt en strategi för att lära sig ett språk (Säljö 2015). Det är alltså en kombination av det inre och yttre språket som lärande blir till i en interaktion mellan människor. Först upplevs situationen utifrån, för att sedan bearbetas inifrån. När det gäller språkinlärning menar Vygotskij att vi behöver närma oss olika begrepp som vi inte känner till sedan tidigare, genom att använda dessa. När vi använder begrepp som hittills är okända, blir de efterhand kända allteftersom de får ett sammanhang. Begreppen blir ord och nycklar till en djupare förståelse för språket. Detta benämns som språkbadsprincipen, vilket innebär att ord och begrepp får en mening och använd i ett sammanhang som är betydelsefullt för eleven. En språkutveckling är helt beroende av det språk som pratas i relationen mellan människor. Att höra och ta del av en rik språkanvändning kan vara avgörande för hur man tar till sig språket. Utan väsentliga begrepp inom verksamheten kan inte heller helheten i kunskap uppnås.

Delaktighet

Vygotskij benämner också vikten av att elever behöver känna en delaktighet i sitt lärande (Strandberg 2006). När eleven har en känsla av att vara delaktig i sitt eget lärande uppstår också framgång i detsamma. Även om inte förståelse uppnås direkt, så känner eleven en trygghet i att det kommer att ske. Vidare menar Evenshaug och Hallen (2001) att det sociokulturella perspektivet grundar sig i att det lilla barnet och den vuxna har ett dialogiskt samarbete som innebär att den vuxna fungerar som en förebild förmedlar hur de ska gå tillväga i en viss situation. Den proximala utvecklingszonen innebär att i samspelet tolkar barnet den nya upplevelsen i sin närhet till sin egen. Kunskap går från det sociala till det individuella. Detta kan också förklaras som att det lilla barnet känner en trygghet och en lust till lärande. Att elever känner en motivation i sitt eget lärande bygger på att han eller hon känner till syftet med vad som händer i en lärandesituation. Dock behövs inte situationen vara

24

klar eller erövrad, det kan bara behövas en kännedom om det för att elevens motivation ska öka och finna en mening i sitt lärande.

När en människa får känna stöd i sin personliga kunskap kan man inom zonen i samspel med andra uppnå ny kunskap. Det kan räcka med att låna och imitera ett språk inledningsvis (appropriering) för att senare även bli en förståelse. Det innebär att kunskap och erfarenhet blir synlig mellan människor. Den inre motivationen föregås av den yttre i form av meningsfulla interaktioner mellan elever men även mellan lärare och elever. Enligt det sociokulturella perspektivet har läraren ett avgörande och betydande ansvar att skapa goda interaktioner i skolans miljö för att uppnå kunskap. (Strandberg 2006). Därför är det av största vikt att läraren stimulerar eleverna till ett samarbete, samt ger de den hjälp och det stöd de behöver för att utvecklas. Det sociokulturella perspektivet fokuserar på processen som till slut leder fram till utveckling och därmed får undervisningssituationen och samspelet en central roll i lärandet. Vygotskij menar också att undervisning och inlärning kommer först, därefter sker en utveckling i lärandet (Evenshaug & Hallen, 2001). Det är lärarens ansvar att organisera miljön för att underlätta elevens förutsättningar. Det är en process där läraren tar hänsyn till elevers relation till omgivningen och miljön de befinner sig i (Lindqvist 1999, Strandberg, 2006).

En människa känner sig redo för att använda ett begrepp när denne själv kan avgöra om det är relevant i ett sammanhang. Eleven utvecklar sitt lärande i förhållande till de utmaningar som finns. Människan utvecklas hela tiden genom att ta till sig av olika erfarenheter. Detta perspektiv bygger också på en vetskap om social kompetens, vilket anses vara en av grundstenarna i människors utveckling. Den omfattar all mänskligt samspel som i sin tur bidrar till utveckling och lärande. Det lägger grunden för både intellektuellt och emotionellt lärande (Strandberg, 2006).

25

Metod

I detta avsnitt presenteras inledningsvis studiens metodologiska ansatser. Därefter urvalet av grupp för undersökningen, genomförande, etiska överväganden och slutligen hur jag har valt att analysera min studie.

Utgångspunkten är ett humanistiskt- hermeneutisk förhållningssätt vilket innebär att syftet inte är att hitta en enda sanning, utan för att få en större och djupare förståelse för ämnet enligt tolkning av den. Enligt Patel och Davidsson (2014) är en hermeneutiker någon som tycker att ” mänsklig verklighet är av språklig natur, att man i och genom språket kan skaffa sig kunskap om det genuint mänskliga”( s 29). De menar också att det går att förstå människor genom att tolka dess språk och mänskliga uttryck och handlingar. Den hermeneutiska spiralen handlar om att pendla mellan att tolka helheten och delarna för att nå en förståelse. I analysen har jag valt att använda mig av en innehållsanalys för att kunna se både delar och helhet.

Metodval

Metoder som ligger till grund för undersökningen är intervjuer, observationer och informella samtal. För att uppnå syftet och därmed frågeställningarna föreföll det sig naturligt att använda sig av en kvalitativ ansats.

Intervjuerna med specialpedagoger och elever var halvstrukturerade eller ostrukturerade. Tiden för intervjuerna var en timme med specialpedagogerna och en halvtimme med eleverna. Frågorna fungerar som ett underlag i undersökningen av ämnet nyanländas lärande och inkludering, men de har ställts utan inbördes ordning, beroende på vad situationen har krävt. Fördelen är att det då ges en möjlighet att gå djupare in på ett ämne om informanten vill. Detta för att få en så djup information som möjligt (Stukát 2011). När det gäller intervjuerna är målet att även om informanterna ska beskriva så fritt som möjligt då det finns för mig vissa grundantaganden i ämnet (Kvale & Brinkman 2014). De menar vidare att intervjun är ett interpersonellt samtal där ett gemensamt ämne är i fokus.

Observationerna var ostrukturerade eller osystematiska, det vill säga att det inte finns något observationsschema som bakgrund, däremot ett syfte. Främst var syftet med observation att komplettera intervjuer och samtal, men även för att studera beteende i ett naturligt sammanhang (Barajas m.fl.) Ett annat skäl var att undersöka elever och lärares beteende i deras naturliga lärmiljö. Det som undersöktes vid observationstillfällena var det

26

verbala men och det känslomässiga uttrycket. Frågor som jag tog ställning till var bland annat vad det var jag ska observera, hur det skulle registreras, samt hur jag skulle förhålla mig. Omfattningen av intervjuerna sträcker sig över en hel skoldag.

Utöver observation och intervju har jag haft informella samtal med lärare och elever under rasterna.

Urvalsgrupp

Studien är genomförd på två skolor, åk 7-9, i två olika kommuner. Syftet var att kunna se likheter, men framförallt skillnader i mottagandet och lärandet av nyanlända elever. Skolorna skiljer sig åt då den ena ligger i en mångkulturell stadsdel i en större stad och den andra skolan i en mindre stad med färre antal nyanlända elever.

Studien utgår ifrån intervjuer med specialpedagoger och elever, samtal med SvA- lärare samt observation i klass/grupp där nyanlända elever befinner sig. Syftet med undersökningen från början var att jämföra lärandet av nyanlända elever i två kommuner av samma storlek. Dock drog sig den ursprungliga skolan sig ur och valet föll i stället på en annan skola i en tredje kommun som är betydligt mindre.

Ursprungstanken var att studien endast skulle innehålla intervjuer men allteftersom studien pågick upptäckte jag att det skulle behövas observationer för att stärka undersökningen. Som en följd av observationerna skapades tillfällen till informella samtal med lärarna. Enligt Barajas, Forsberg och Wengström (2013) kan det benämnas som ett sekventiellt urval där ett urval sker i en mindre skala, för att sedan byggas på sökandet av mer information i relation till forskningsfrågan.

Genomförande

Vid de båda observationstillfällena var jag en känd, icke deltagande observatör. Eleverna och lärarna på skola 2 såg mig under observationen och innan observationen startat vill lärarna presentera mig. Detta för att öka tryggheten för eleverna och inte skapa oro kring vem som sitter i deras klassrum. (Patel & Davidsson 2011). Under mina observationer i förberedelseklass och introduktionsgrupp koncentrerade jag mig på att observera hur språket fungerar mellan elever och mellan lärare och elever. Vilket språk dominerar i klassrummet? Hur och med vilka pratar eleverna med under lektionen/ rasten och på vilket språk?

27

Observationen på skola 1 ägde rum i en förberedelseklass. Den sträckte sig under tre lektioner inklusive raster. I klassrummet befann sig 12 elever mellan 14- 16 år, en SvA- lärare, en assistent samt en studiehandledare. Frågor jag ställde mig under observationstillfället var bland annat: Vilket språk dominerar i klassrummet? Hur och med vilka pratar eleverna med under lektionen/ rasten och på vilket språk?

Observationen på skola 2 var i en introduktionsgrupp under samma förutsättningar. Den huvudsakliga anledningen till det var att observationerna skulle vara likvärdiga och därmed jämförbara. Under observationens gång glömde de bort mig och återgår till det naturliga i undervisningen. Däremot under observationen på skola 1 upplevde jag att både lärare och elever hade svårt att förbise att de var observerade, vilket kan ha påverkat resultatet (Patel & Davidsson 2011) Det framkom också i ett informellt samtal med läraren efter lektionernas slut. Enligt Barajas m.fl. (2013) är det svårt att undvika att observatören inte påverkar situationen. Under observationstillfället antecknade jag kontinuerligt för att inte behöva hålla alla intryck i minnet.

Under intervjuerna med specialpedagogerna försäkrade jag mig om att vi fick sitta ostörda i en lugn miljö (Barajas m.fl. 2013). Då finns det förutsättningar för att informanterna är avslappnade och att det blir en lugn intervju. Under intervjuns gång ställde jag följdfrågor som inte var planerande men som jag ansåg var relevanta, dels för att besvara syftet och dels för att det var intressant att följa upp (Kvale & Brinkmann, 2014). Dock märktes det på eleverna vid de båda intervjutillfällena att de kände sig obekväma vid situationen. Förklaringen till det var att vi dels inte lyckades hitta en helt ostörd miljö och dels var de ovana vid att bli intervjuade. Efter intervjuerna samlade jag in de intryck som jag reflekterat över under intervjuns gång.

Analys och bearbetning

Analysen av den utförda undersökningen är en latent och manifest innehållsanalys med delresultat och delanalys. Det innebär dels att tolkningen som baseras på intervjuerna görs mer textnära i detalj, för att hitta samband. Det innebär också att analysen och tolkningen av materialet bildar kategorier, som bildar en underliggande, djupare mening (Barajas m.fl. 2013). Vilket kan jämföras med den hermeneutiska spiralen, där delar och helhet växelvis tolkas, för att nå en djupare förståelse (Patel & Davidsson 2014).

Enligt Fejes och Thornberg (2015) är det är av största vikt att göra en grundlig transkribering innan analys och resultat kan presenteras. Detta för att inte missa något

28

meningsfullt även om jag inte vid första anblicken tror att det är användbart. Det kan framkomma senare i jämförelsen och kategoriseringen av materialet.

För att komma fram till resultaten har transkriberingarna och anteckningarna från informella samtal studerats för att se uppenbara mönster och teman. Jag har även valt att lyfta fram det som skiljer informanterna åt och fördjupar mig det i en sammanfattande resultatdiskussion (Barajas m.fl. 2013). Att koda för att få en överblick på de kategorier som framträdde, krävdes det en upprepad läsning av materialet (Kvale & Brinkmann 2014)

Det som jämförs är materialet från intervjuer med specialpedagoger, eleverna, observationer i lärsituationer, samt informella samtal med lärare. Genom analysen har det framkommit teman som varit gemensamma för informanterna men det finns även områden som skilt dem åt. Analysen redogörs i form av delresultat och delanalys som följs upp av en avslutande resultatdiskussion. Resultaten av undersökningen kopplas till ett induktivt sätt att analysera, vilket innebär att tankar om teoretiska förankringar framkom först efter analysen av mitt empiriska material (Patel & Davidsson 2013).

När det gäller validiteten eller giltigheten i undersökningen är det viktigt att metoden undersöker det som är ämnat. Frågorna om kartläggning, samarbete och elevers lärande är innehållet i frågorna som sedan besvarades enligt syftet. Således framkommer validiteten i undersökningen. Vidare menar Kvale och Brinkmann (2014) att det är viktigt att validiteten genomsyrar hela undersökningsprocessen och inte bara slutprodukten. Eftersom undersökningen präglats av intervjuer, samtal och observationer har validiteten funnits med längs vägen i undersökningen. När det gäller validering menar de att det alltid finns utrymme att argumentera och tolka i en kvalitativ undersökning, vilket även kan jämföras med den hermeneutiska spiralen (Patel och Davidsson, 2014).

Etiska aspekter

Före genomförandet av undersökningen informerades informanterna om de etiska principerna. Det innebär att jag har följt de fyra huvudkraven: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2007).

Det innebär att jag har informerat specialpedagoger, lärare och elever om mitt syfte med genomförandet av undersökningen. Vidare informerades att det är frivilligt att delta och att de när som helst hade rätt att avbryta sin medverkan. Eftersom eleverna är minderåriga behövdes tillstånd och samtycke från deras föräldrar. Studiehandledare vidarebefordrade min formulering om tillstånd för observation och intervju i översättning på arabiska. Innan

29

intervjuerna berättade jag om mitt syfte och om det eventuellt har uppstått några frågor innan vi börjar (Kvale & Brinkmann 2014). Jag förklarade även att intervjun kommer att spelas in med hjälp av en ljudinspelningsfunktion på min mobiltelefon samt att det kommer att behandlas enligt de etiska principerna.

30

Resultat

Följande teman och mönster har framkommit genom en analys av innehållet kopplat till frågeställningarna.

 Hur ser kartläggningen av nyanlända elever ut?

 Vilket samarbete finns i skolan kring nyanlända elever?

 Hur upplever de nyanlända eleverna sitt eget lärande?

 Hur ser specialpedagogerna på måluppfyllelsen för nyanlända elever?

Kartläggning

Det fanns stora likheter i åsikterna om hur mottagandet av nyanlända skolor bör gå till. Båda specialpedagogerna betonar vikten av kartläggningens betydelse för de nyanländas skolgång. Den ena av specialpedagogerna, sp 1, menar att de har ett väl fungerande system i kommunen där de nyanlända familjerna samlas för en övergripande men grundlig kartläggning. Där finns lärare, socionomer, psykologer och sjukvårdspersonal som tillsammans sammanställer en överblick på familjen med barnet i centrum. Det fungerar som en sluss innan eleven kommer till en förberedelseklass i kommunen. Sp1 kommer ut i slussens verksamhet för att observera och ta del av kartläggning av deras tidigare skolgång, men även för att träffa de elever som är aktuella för deras skola. Där placeras de i olika förberedelseklasser beroende på vilken skolbakgrund de har. Innan dess kartläggs elevernas ämneskunskaper.

Det som kan vara problematiskt, är att nästan alla på skolan läser SvA och det svåraste av allt är när eleverna inte kan någonting, inte ens har någon skolbakgrund alls (sp1)

Sp 2 menar att de har önskemål att starta en sluss i kommunen eftersom de har förstått hur viktigt det är. Kommunen har på kort tid fått många nyanlända och då har man fått tänka om på skolorna. Innan flyktingströmmen blev de nyanlända eleverna placerade i en ordinarie klass direkt, vilket hon anser varit en omöjlig uppgift den här terminen. Nu har de startat en introduktionsgrupp som kan beskrivas som en tillfällig undervisning för nyanlända elever. Däremot tycker hon att det bästa för eleven är att de introduceras i en ordinarie klass direkt, för språkets skull.

Då blir de mer tvungna att använda sig av svenskan, annars finns risken att de dras till varandra för att prata deras hemspråk istället (sp 2)

31

Det bekräftas även under observationerna i introduktionsgruppen på skola 2. Där uppmuntras eleverna att tala svenska på lektionerna och blir tillsagda om det talas modersmål. L1 menar att det är för att de ska bli utmanade att använda svenska. Dock observerade jag att studiehandledaren hjälper till på arabiska om det behövs.

Någon kartläggning av de nyanlända eleverna har inte funnits överhuvudtaget, vilket har varit frustrerande, eftersom de inte kan möta och få med sig eleverna där de befinner sig. Hon menar vidare att viljan finns där men inte tiden och resurserna. ”Det är framförallt viktigt eftersom det finns elever som inte har någon skolbakgrund alls, eller så har man inte vågat gå till skolan” (sp2).

Elev 1 berättar att det har fungerat bra under tiden på slussen. Där tog de reda på vad hon kunde i skolan sen innan, vilket hon tycker var bra när hon började i förberedelseklassen här. Det hon upplever är att den svenska skolan varit bra på att fråga och testa vad hon kan. Men mycket av det hon har lärt sig i sitt hemland har hon glömt, eftersom det var så länge sedan hon gick i skolan. Däremot berättar elev 2 att det inte har funnits någon överhuvudtaget som frågat honom hur han har haft det under tidigare skolgång eller kunskap. Eftersom båda skolorna numera har många asylsökande elever, menar specialpedagogerna att situationen är stressande för eleverna. Sp 1 berättar om när familjer får avslag och ska överklaga, vilket skapar en otrolig stress för eleverna.

Det blir ett trauma som tär på hela familjen. Man har flytt hit och sen kanske man inte kan lära sig något nytt på grund av den stressen. Ibland är de som i ett vakuum. Det som händer hemma påverkar ju dem i skolan. Speciellt är det jobbigt för de ensamkommande. De har kanske ingen att falla tillbaka på (Sp1)

Sp 2 berättar att hon ofta tänker på hur eleverna har haft det innan de kommer hit. Vad har de upplevt? Där märker hon att en kartläggning hade underlättat. Beror svårigheterna i skolan på inlärningsproblem som funnits i tidigare skolgång eller kan det vara något som de har upplevt som har ställt till det? Här menar hon att det saknas kunskap. ”Det blir ju svårt at lära om man inte mår psykiskt bra” Hon berättar vidare att en del av skolans elever har främlingsfientliga åsikter, som hon tror kommer hemifrån. Lärarna på skolan arbetar därför aktivt med värdegrunden.

Specialpedagogerna uttryckte en osäkerhet och en oro i att bemöta nyanlända elever och deras lärande utifrån deras erfarenheter. Dels har eleverna svårt att prata om vad de har varit med om, och dels har inte skolan en tillräcklig kompetens att möta de nyanlända eleverna med stress.