Inkludering av nyanlända inte helt självklar, enligt undersökningen. Det visar sig att det finns en vilja bland både specialpedagoger och lärare men också att det saknas kompetens att möta eleverna fullt ut. Det råder en brist på utbildade lärare för elever med svenska som andraspråk, och de lärarna som möter nyanlända får ingen handledning.
44
Utifrån intervjuer och observationer i undersökningen fann jag ingen självklar roll för specialpedagogerna i arbetet med nyanländas lärande. Viljan fanns där i att tänka inkluderande men det visar sig vara svårt att följa det i praktiken. Det kategoriska perspektivet är fortfarande dominerande.
För att lärarna istället ska kunna fokusera på det relationella perspektivet, där svårigheter uppstår i relation mellan individen och omgivningen (Normell 2002) är det viktigt att tid ges till att reflektera över sitt förhållningssätt, vilket saknades på de båda skolorna i undersökningen. För att leda lärandet framåt med ett specialpedagogiskt förhållningssätt behövs ett nära samarbete mellan lärare och specialpedagog. Genom kommunikation i olika sammanhang i skolan skapas det också förutsättningar för ett inkluderande förhållningssätt (Ahlberg 2009).
Studien visar ett stort behov av ett samarbete mellan alla aktörer i skolans värld, för att kunna ha ett gemensamt förhållningssätt kring nyanländas lärande. Här kan specialpedagogens roll vara mer central. Som ansvarig för kartläggningens utformning och utförande är specialpedagogen länken mellan skolledning och lärare.
Specialpedagogens yrkesroll innebär att skapa goda lärmiljöer runt eleven genom att belysa det ur organisations-, grupp- och individperspektiv. För att kunna göra det behövs ett salutogent förhållningssätt, vilket innebär att omgivningen runtomkring eleven fokuserar på hans eller hennes styrkor och möjligheter (Antonovsky 2010). Det betyder också att det är specialpedagogens roll att skapa förutsättning tillsammans med skolledning för att det ska bli möjligt.
Kartläggning av elevernas lärmiljö är ett sätt att möta elevernas olika behov och förutsättningar, för att kunna se elevernas individuella behov på vägen till måluppfyllelse.
Eftersom det saknas både handledning och reflektion på de båda skolorna, som i sin tur skapar en osäkerhet i lärandet med de nyanlända eleverna, är detta något som behöver prioriteras. Det som är relevant ur ett specialpedagogiskt perspektiv är därför vikten av att se förklaringen av en situation runt en elev i skolan ur ett organisatoriskt perspektiv. För att komma åt vad det är som behöver arbetas med krävs en förståelse kring ämnet. Utgångspunkten är relationen mellan samhälle och skola och det sociala och kulturella sammanhang i vilket eleven befinner sig (Ahlberg 2013, s 47).
45
Metoddiskussion
Nackdelen med halvstrukturerade frågor kan vara ett dilemma då intervjuerna kan skilja sig åt, eftersom intervjuerna kan bli väldigt olika. Det kan då bli svårt att jämföra intervjuerna (Stukát 2011) Miljön under elevintervjun på skola 1 var i ett klassrum eftersom det inte fanns några andra rum lediga. Det gjorde tyvärr att jag upplevde att eleven upplevdes en aning stressad, vilket resulterade i att jag la ett större fokus på observation och informella samtal.
En annan aspekt på elevintervjuerna att det fanns vissa språkliga begränsningar. En av intervjuerna genomfördes på svenska utan studiehandledare. Det jag upplevde som ett dilemma under intervjuerna med eleverna är att det kan vara svårt att uttrycka känslor på annat språk än sitt modersmål. Då fokuserade jag på att observera deras kroppsspråk och ansiktsuttryck för att kunna sätta mig in elevens olika känslor kring frågorna. Därmed kan jag inte fullständigt veta om det är riktigt, det blir en tolkning. Analys och tolkning av det empiriska materialet utgår ifrån en kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att jag fördjupat mig i undersökningen för att kunna se mönster och teman (Barajas m.fl. 2013).
46
Referenser
Abrahamsson, Niclas (2009) Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur AB. Antonovsky, Aron (2010) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber AB.
Axelsson, Monica & Nilsson, Jenny (2013) Welcome to Sweden, s 137-164.
International Electronic Journal of Elementary Education. Vol.6, Issue 1.
Stockholms universitet.
Bačáková, Markéta och Closs, Alison (2013). Continuing professional development (CPD) as a means to reducing barriers to inclusive education: research study of the education of refugee children in the Czech Republic, s 203–216 European Journal
of Special Needs Education. Vol. 28, No. 2.
Barajas Eriksson, Katarina, Forsberg Kristina, & Wengström, Yvonne (2013)
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.
Block, Karen, Cross, Suzanne, Riggs, Elisha och Gibbs Lisa (2014) Supporting schools to create an inclusive environment for refugee students. International Journal of
Inclusive Education. Vol 18, Issue 12, ss. 1337-1355.
Bunar, Nihad (2010), Nyanländas lärande- en forskningsöversikt om nyanlända elever i
den svenska skolan. Vetenskapskapsrådet.
Bunar, Nihad, red (2015). Nyanlända och lärande. Stockholm: Natur och kultur.
Eklund, Monica (2013) Interkulturellt lärande, intentioner och realiteter i svensk
grundskola sedan 1960- talets början. Institutionen för lärarutbildning, Luleås
tekniska universitet.
Evenshaug, Hallen (2001) Barn och ungdomspsykologi. Studentlitteratur, Lund.
Fejes, Andreas & Thornberg Robert (2015) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Fridlund, Lena (2011) Interkulturell undervisning, ett pedagogiskt dilemma. Talet om
undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Göteborgs
universitet. Institution för pedagogik och specialpedagog.
Gerge, Anna, red, (2013) Vad har du varit med om? PTSD och dissociation hos unga.
Förekomst, diagnostik och behandling. Vaxholm: Insidan förlag.
47
Gjems, Liv (1997) Handledning i professionsgrupper. Studentlitteratur: Lund.
Havnesköld, Leif, Risholm Mothander, Pia (2009) Utvecklingspsykologi. Stockholm Liber AB.
Hargreaves, Andy & Fink, Dean (2009) Hållbart ledarskap i skolan. Studentlitteratur: Lund.
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, (red),(2012) Flerspråkighet- en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, (red),(2013) Svenska som andraspråk- i
forskning, undervisning och samhälle. Lund, Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, Pirjo (2008) Interkulturellt ledarskap- förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Inger (2005) Språka samman. Stockholm: Natur och kultur. Lindqvist, Gunilla (1999) Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lorentz, Hans (2013) Interkulturell pedagogisk kompetens- integration i dagens skola. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2012) Barn och elever i svårigheter- en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm Claes & Göransson Kerstin (2014). Conceptual Diversities and empirical shortcomings- a critical analysis of research on inclusive education. European
Journal of Special Needs Education. Vol 29, Issue 3, ss. 265-280.
Normell, Margareta (2002) Pedagog i en förändrad tid- om grupphandledning och
relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, Ulrika (2013). Paradigms in Swedish as a Second Language – Curricula for Primary School and Secondary School in Swedish as a Second Language..
International Electronic Journal of Elementary Education, ss. 61-82.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Runström Nilsson (2013) Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers
behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Skollagen (SFS 2010:800).
48
Skolverket (2012): Greppa språket: Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Rapport.
Skolinspektionen, kvalitetsgranskning (2014: 3).
Skolverket (2015a) allmänna råd, utbildning för nyanlända elever.
Skolverket (2015b) allmänna råd, utbildning för nyanlända elever, Remissversion. Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken. Stockholm: Nordstedts förlagsgrupp AB. Stukat, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2015) Lärande- en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Svenska Unescorådets skriftserie (2006) Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Taylor, Sandra, Sidh Ravinder Kaur (2012) Supporting refugee students in schools:
what constitutes inclusive education? International Journal of Inclusive Education. Vol. 16, No. 1, ss. 39-56.
Vetenskapsrådet (2007) Forskningsetiska principer inom humanist- samhällsvetenskaplig forskning. Mölnlycke: Elanders Gotab
49
Bilagor
Bilaga 1