Kategorisering av större grupper av elever

Alla de intervjuade gör kategoriseringar av större grupper. Dessa kan vara både positiva och negativa kategoriseringar. Här talar en respondent positivt om elever som är taggade och tycker att det är roligt i skolan . Kategorisering görs i ett sammanhang där en lärare ska hålla i ett tema med elever från olika klasser och årskurser och inom ett område som inte ingår i det vardagliga arbetet. Det har tagit extra mycket tid att förbereda och läraren har känt en viss nervositet inför arbetet. Men känner sig nöjd med resultatet.

En annan respondent som just nu arbetar med elever som är i socioemotionella svårigheter tycker att det är det dagliga kontakten med elever som är skolmotiverade och skolintresserade som gör att jobbet fortfarande är roligt. Arbetet med eleverna ställs i kontrast till möten och konferenser som lärare tvingas att delta i och som beskrivs som den negativa sidan av arbetet.

Här finner jag också de positivt inställda klasserna och de som är trevliga och går att ta hand om. Även de som inte är dumma i huvudet finns i denna grupp. Här finns också en respondent som gör en kategorisering av en hel ort:

Ja Norrby är känt i kommunen sedan skolans existens alla tider tillbaka så har de ett rykte om att vara ja om man säger minst sagt bisarra så skulle man uttryckt på annat sätt skulle man säga dumma i huvudet. Men i den grupp jag har det där är de inte dumma i huvudet utan adjektivet bisarr passar bättre. På en del utav dem va.

Dom skiljer sig därmed markant mot de så att säga inte allt för avlägsna grannarna i

Söderby den gruppen jag har där va. Helt annan stil på dem. Det går tillbaks på gamla tider. Hur folket är där ute i dessa bygder.

Läraren nämner bara i förbigående den bisarra gruppen av elever i en beskrivning av en vanlig arbetsdag. Intervjuaren reagerar på kategoriseringen och kommenterar bisarra och efter det följer ovanstående citat. Här finns också de elever som är i behov av specialpedagogisk undervisning, de som är i behov av speciella insatser och elever i socioemotionella svårigheter. En del klasser beskrivs som stökiga eller jobbiga. Läraren anger att en del av planeringstiden går åt till att diskutera med kollegor om hur dessa stökiga klasser ska hanteras. Här ställer en lärare upp och hjälper sin kollega med en stökig klass:

Nä, det var ju såhär att vid terminens start så, det är ju, vi var ju kä, klassen var ju känd sedan tidigare att det var en stökig klass.

Ja.

Och nu när de kom upp i sjuan så va där en del lärare som sa alltså jag går inte in i den klassen ensam, jag vill inte det. Så sa jag, nä, men jag har ett hål då för mina har musik sa jag så då kan jag, då kan jag hjälpa dig i den lektionen så, så kom det fram va.

Klassen är redan tidigare känd som stökig och i sjuan vill läraren inte gå in i klassen själv. Det som läraren hjälper till med är att hålla ordning på eleverna medan den ordinarie läraren planerar och genomför själva lektionen. Ovanstående lärare har en egen klass som beskrivs på följande sätt:

Nä, jag tror inte det för de är kärast när de är i 10 – 12 års åldern (skratt). Jag tycker det och den här klassen, båda de här sexorna är ju helt, det är ju fantastiskt fina ungar så att [???] man har ju det bra på det viset, man behöver inte va polis hela dagen.

Här har samme lärare en helt annan funktion och slipper vara polis. Här kan jag även ana hur olika lärares kompetens kan vara. Kanske inte bara dessa två lärare utan även de som har haft den stökiga klassen tidigare. Även i dessa citat handlar det om att försöka organisera arbetet med de grupper av elever som är jobbiga

5.4.1 Kategorisering utifrån svårigheter med att följa skolans regler

En stor undergrupp under kategorisering av större grupper av elever är de elever som har svårigheter med att följa skolan regler. I denna grupp finner jag den kategorisering av elever som används mest. Det handlar ofta om elevernas beteenden. Elever som enligt lärarna har ett stökigt beteende, uppträder oförskämt och är ouppfostrade och sådana som redan är urspårade. De som lärare benämner som jobbiga barn, elever som får utbrott och sticker, de som hamnar på elevvårdskonferenser och de som är alltför utåtriktade på fel sätt finner jag också här. Här finns de som anses ha minskande respekt för det normala, hur man normalt uppträder i grupp och mot vuxna människor och personal. Någon tycks också ha problem med de elever som har kepsar inomhus och de som ligger i sofforna och ser ut att sova. Här finner jag de som anses vara i svårigheter och må dåligt. Någon anses ha problematisk natur. De elever som behöver någonting

utöver kunskap och färdigheter. Det är elever som är i olika icke-inlärningssvårigheter, eller i sociala och emotionella svårigheter som enligt respondenten får inlärningseffekter eller störande effekter i klassen. En lärare talar om de elever som inte borde vara i vanliga klasser på grund av att de har så allvarliga svårigheter att de anses behöva helt andra skolmiljöer än de ”normala”:

Men du menar alltså att det finns elever i vanliga klasser som har såna allvarliga problem, så att du är rädd för att lämna dem.

Det kan finnas sådana, ja. Det… och att de… de resurserna har vi inte så att vi kan plocka ut alla dem som inte egentligen skulle inte platsa i normal, skolsocialmiljö. Det vill säga, ”normal”, så där. Eh… Det har vi inte, utan, det är mycket begränsat, utan… i ökande utsträckning så får vi fortsätta att försöka hålla dem inom normalklassramen ändå, va. Och det går [ohörbart], går och inte går, och det haltar och… Men relativt otillfredsställande på alla sätt och vis. Både för dem, så att säga, resurskrävande, problemskapande själva, för de skulle ju behöva något annat, kvalificerat och separerat från vi, oss. Och för det stora flertalet som blir lidande av det här. Av de här som ställer till det.

De blir så att säga störda de också?

Ovanstående citat handlar om brist på resurser att hantera elever med olika svårigheter, undantaget elever med inlärningssvårigheter. Respondenter berättar om att det ibland kan bli nödvändigt att lämna klassen för att reda ut svårigheter av något slag och då finns det elever i vissa klasser som gör att de inte kan lämnas ensamma ens kortare stunder. Det kommer också fram att respondenten anser att ett stort antal elever blir lidande av att de elever som har svårigheter finns i de vanliga klasserna. Läraren anser att dessa elever behöver något kvalificerat och separat från oss. I en beskrivning om olika arbetslags arbetsbelastning där ett arbetslag får hjälp av en konsult så säger en respondent så här:

Medan vi i vårt arbetslag har fått ett socialt belastat, både hemifrån och skolbeteende sen långt tillbaka, många såna. Vi har fått det tunga arbetet. I allmänhet. Jag har svårt att på ett meningsfullt sätt genomföra teman, för där är så mycket problem hela tiden, massa…, så vi har haft det rätt stormigt i arbetslaget. En konsult för ett år sen, en expert från något.. ja, metodik och skolproblem och arbetslagens arbete och hur man ska utveckla… lösa problemen.

Konsulten tycks enligt respondenten anse att arbetslaget enbart fokuserar på att de har elever från socialt belastat område. I dessa arbetslag så tar elevvårdsarbetet stor plats. Läraren menar att det är svårt att genomföra lektioner eftersom en stor del av tiden går åt till att lösa olika svårigheter som uppstår. Det betonas också att det i arbetet med elever i behov av särskilt stöd inte handlar så mycket om nå läroplans/kursplanernas mål.

Eh… Ja, det kan man säga, för att barn, eller de utvärderingsprogrammen som jag skriver då för de barnen, så, de så kallade social-emotionella barnen så att säga, där står väldigt lite i utvärderingsprogrammet om matematik, svenska, och skolan och det eller boken och dvd:n, utan där står väldigt mycket… dels lägesbeskrivningen, och dels de mål som, de sätter skolan, så handlar det om… om personliga problem, hur de behandlar andra, om de lägger band på sina känslor, till exempel. Så det handlar väldigt mycket faktiskt om det som finns i världen. Då finns ju då åtgärdsprogrammen, först börjar de lite högtravande, lite högtravande med ett förflutet mätt, som jag har sett, ja. Sen får man försöka föra ner det lite, prata om det med barnen. Men det är aktuellt, för allt, hela skeppet beter sig sen, förhoppningsvis mot barn som man ska göra. Och sen så att man diskuterar barn och barn emellan. Så jag tycker det har varit tufft.

Respondenten menar att det huvudsakliga arbetet med eleverna handlar om andra saker än matematik och svenska för att eleverna har för mycket andra svårigheter av olika slag. Läraren tycker att arbetet med dessa elever är tufft och hyser en förhoppning att all personal på skolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt gentemot eleverna.