Hur lärarna använder kategorisering för att söka orsaker och lösningar i sin arbetsplanering.

I den andra belysningen tittar jag på den funktion kategoriseringen tycks ha i arbetsplanering. I samtalen får olika elevkategorier en betydelse för hur lärarna redogör för sitt arbete. De kan kopplas till orsaker till olika svårigheter i arbetet och lösningar de söker på problemen. I resultaten framträder de intervjuade lärarna som lärare som är engagerade och bryr sig om sina elever. Nedan talar läraren om hur viktig den röda tråden i undervisningen är, särskilt för de otrygga barnen så att de åtminstone kan känna trygghet i skolans rutiner. Den röda tråden kan uppfattas som en tidskategori. Arbete måste kunna ske utan direkta avbrott om det inte ska blir svårgreppbart. Istället för att betona betydelsen av innehållets utformning betonas formen och känslan av kontinuitet. Kategorin otrygga barn fungerar för att göra begripligt varför det måste finnas en röd tråd och varför rutiner planeras in.

Vilka saker behöver planeras?

Lektionerna behöver planeras så det blir en röd tråd i det hela… så det inte är hattigt. Nä.

Så att eleverna känner att det hänger ihop… Det är viktigt… och att man planerar in rutiner hos barnen så att de… otrygga barnen… tryggt kan veta såhär är det.

Mm.

Svårigheten att få fram hållbara planeringar kommenteras också av en lärare. På en fråga om vad som kan störa (förstöra) en lektionsplanering svarar respondenten:

Mm… det är ju detta som kan inträffa… oroliga barn har vi ju ganska gott om… och de stör ju undervisningen.

Ja, just det.

Ja, och det kan man nästan se på morgonen när barnen kommer in och när man pratar med dem där när de kommer in. Jag försöker stå vid dörren så de som har nått att säga kan säga det till mig och så jag kan prata med om det.

Otrygga barn fungerar här som en kategori som kan visa varför vissa sätt att agera måste planeras in. Läraren försöker hjälpa eleverna genom att stå i dörren när de kommer och inbjuder dem till att prata med dem om sådant som har hänt och som kan störa deras koncentration på lektionerna. Återigen hänvisar läraren till rutiner som knyts till förekomsten av en särskild elevkategori. Det handlar inte om hur skolans innehåll kan anpassas efter kategorin. Det handlar om en särskild form av ställningsbyggande där det som framstår som viktigt är att läraren finns till hands för att möta vissa behov som man förutsätter finns när kategorin oroliga barn finns i klassen.

En annan sak som kan ta tid och kräva speciella åtgärder är om det har hänt något på rasten.. Medan exemplen ovan visar på sådant som till en viss del kan förutses och därmed planeras handlar det här snarare om ha ha en förförståelse och en viss beredskap. I följande citat handlar det om skadade som behöver tas om hand:

Alltså det kan, det kan ju va så att… ett gäng blir oense och slåss och såna här saker… och det kan ju va nån som skadar sig… när man är ute på rastvakt eller på annat så att man får ta hand om dem. Det är ju såna saker jag ser… jag ser inga andra såna här.

Kategorin gäng snarare än grupp elever, eller kompisar knyts till konflikter som i vissa fall kan bli fysiska. Att hantera sådana gäng och deras aktiviteter beskrivs inte som något man planerar bort genom att agera proaktivt. Det proaktiva elementet är rastvaktssystemet. Men rastvaktssystemet bygger inte på att planera bort konflikter utan på att hantera dem. Som rastvakt är gängkonflikter något man får ta hand om.

Nedan resonerar en lärare om sitt eget humör och menar att det går att bli arg men menar att det inte får gå ut över de elever som inte är inblandade i bråken. Resonemanget visar på hur kategorier som ”inte långsint” påverkar konflikthantering som planerad aktivitet.

Det var torsdagen, ja… Fredagen tror jag… ??? nu har jag lagt alla sån här konflikthantering åt sidan… och det… det fanns under den här veckan.

Varför har du lagt konflikthantering åt sidan? Därför att jag är… jag är inte långsint. Nä.

Utan jag är, när nånting händer så hanterar jag det och sen så går jag vidare och det vet jag nån elev har sagt, du kan bli så fruktansvärt arg på den, men sen en liten stund efter så skrattar du… och det var ju skönt.

Ja, det är skönt, ja.

Mm… för andra ska ju inte lida för att… den där konflikten har uppstått… men jag har, det har mycket med min person… och göra… jag har blivit mycket, mycket förståndigare.

Här tar läraren upp ett problem som kan vara svårt att hantera nämligen att bli arg på någon och ändå kunna vara glad igen ganska snabbt, något som eleverna tycks uppskatta. Man kan säga att läraren gör en åtskillnad mellan empati som en intellektuell verksamhet där den är förnuftsmässigt involverad och gör bedömningar av hur konflikter skall hanteras snarare än emotionellt. Kategorin ”inte långsint” bidrar också till att skapa förståelse för varför konflikthantering inte blir en planerad klassaktivitet. Problem löses tillsammans med dem som är inblandade. Andra skall inte belastas negativt. Samtidigt framstår konflikthantering som ett reaktivt förhållningssätt. Det kopplas till ilska från lärarens sida. Vad läraren kan göra för att förebygga eller arbeta med konflikter efteråt tas inte upp. Det som framhålls och blir tydligt genom kopplingen till kategorin långsint är snarare att konflikter är något som blossar upp, hanteras och försvinner för att återkomma vid ett senare tillfälle.