Kategoriseringar av sångrepertoaren

Här kommer sångrepertoaren att kategoriseras för att kunna besvara vilka normer som kan identifieras i sångrepertoaren. Totalt ingick 32 sånger i repertoaren (se avsnittet om urval och bilaga 1). Det finns en mängd olika normer i samhället och på förskolan, vi har valt ut några kategorier för att granska ifall de förekommer normer inom dem (se avsnitt om analysprocess för att se urvalet kring kategorierna). Sångrepertoren har kategoriserats efter språk, ursprung/sammanhang, rörelse, stolek/ålder samt tema. Här beskrivs antalen i varje kategori och vilka sånger det är kan ses i respektive bilaga (bilaga 2-6).

4.2.1 Språk

Vi började med att kategorisera sångerna efter vilket språk texten i sången var på. Av de 32 sångerna var det 30 av dem som var på svenska, en på engelska och en på spanska (Bilaga 2). Sånger på svenska var en överhängande majoritet av sångerna.

Medan vi sorterar sångerna efter språk säger en pedagog medan hen håller i en sång; “Genast kadunk, den finns på engelska, jag kan den på engelska och vi sjunger den på svenska.” Pedagogen kan sången på fler språk än svenska men brukar inte sjunga andra varianter än svenska. En annan pedagog uttrycker “Det är ett uppvaknande, man har en känsla av att man sjunger mer om nånting som man inte gör” och syftar till att hen trodde de sjöng på flera språk än de gjorde. Det går att tolka det som att denna kategorisering synliggör något som de omedvetet gör; sjunger nästan bara på svenska.

Att nästan enbart sjunga på svenska skulle kunna tolkas utifrån Youngs (2000) teori om kulturell dominans att osynliggöra andra språk och göra svenska till norm.

4.2.2 Ursprung/sammanhang

Sångerna kategoriserade vi efter ursprung: vart låten kommer ifrån eller från vilket sammanhang låten uppkommit i. Denna kategorisering tog längst tid då det var många låtar vi inte visste varken vem som skrivit eller hur de uppkommit. Några låtar är kategoriserade efter melodin, så som “Vi sjunger ‘hej då’” (Jimi Hendrix, USA född 1942) och “jag vill ha mat” (Gitte Pålsson). Andra sånger så som “Alfabetssången” som har melodin “blinka lilla stjärna” hamnade i kategorin förskoletradition. Även om vissa sånger kategoriserats efter melodi och vissa efter sångtext så ger det en indikation på ursprung och sammanhang.

Resultaten visar att tio sånger har svenska upphovsskapare, fem stycken förblev okända och fyra sånger kategoriserade vi inom en svensk förskoletradition. Ytterligare fyra sånger klassade vi som traditionella och tre sånger med ursprung från klassisk musik. Tre sånger har avdelningen skrivit själva och en sång har melodin av Jimi Hendrix (Bilaga 3).

De svenska upphovsskaparna var Astrid Lindgren (fyra sånger från 70-talet, fd 1907), Lennart Hellsing (två sånger, fd 1919) och Alice Tegnér (fd 1864), Gitte Pålsson (fd 1957), Jujja Wieslander (fd 1944) & Tomas Wieslander (fd 1940), samt Kerstin Andeby (fd 1952) med en sång var. De svenska upphovsskaparna är födda mellan åren 1864-1957. Vi vet inte när själva låten är skapad men de alla är vuxna som skapat musik och sångtexter för barn, alltså kan sångerna klassas som barnmusik (Lorentzon 2012;32-33).

Blinka lilla stjärna som förskolan sjunger på tre olika språk har sitt ursprung från ett klassiskt stycke skrivet av Mozart på 1700-talet i Frankrike. Folksagan Bockarna Bruse härstammar från Norge nedtecknad i mitten på 1800-talet och folksången Hjulen på

bussen från Storbritannien nedtecknad i början på 1900-talet. Det klassiska stycket och

folksagan och sången är mellan ett till tre hundra år gamla.

Ser vi till när de tolv upphovsskaparna som är för oss kända är födda ser vi att den yngsta av dem är född 1957 och äldsta på 1700-talet, vilket inte säger när själva sången är skapad eller innehållet i sången men det ger en bild av vilka generationer som har producerat sånger i sångrepertoaren. Vi vet inte om de är liknade bakgrunder och levnadsvillkor eller vilka perspektiv som sångerna intar, men att ingen upphovsskapare är född efter 1957 visar att uttalade upphovsskapare från nutida generationer är frånvarande i sångrepertoaren.

De 13 sånger som klassas som okända, från svensk förskoletradition och som traditionella vet vi inte var, när eller av vem de är skapade. Det är möjligt att de är skapade av barn eller vuxna, i nutid eller för länge sen, i ett kollektiv som en vandringssång, men det kan vi inte veta säkert.

Då tre av pedagogerna har arbetat ihop tre-fyra år så drar jag slutsatserna om att de tre sånger som är avdelningens egna blivit skapade under denna period. Om det är pedagogerna, barnen eller dem tillsammans som skapat sångerna är osagt.

ifrån och från vilka generationer blir spridningen snävare. Förutom de som är okända så har sångerna sitt ursprung från Sverige, Frankrike, Norge, Storbritannien och USA. Som en pedagog sa: “de känns ju som att de är väldigt mycket från det anglosaxiska”.

Ursprung upplevde en pedagog var bland det svåraste att kategorisera, en annan reflekterar vidare:

D: Någonting jag tänker på att vi inte vet var sångerna kommer ifrån. Två pedagoger hummar jakande.

D: Alltså de blir lite så här, tänk om vi.. Förlåt att jag säger så här, men tänk om vi sjunger någon gammal rasist ramsa! Nej, men vi vet inte.

O: Worst case!

D: Ja, precis. Man vet inte ursprunget.

Då ursprunget till några av sångerna är okänt uttrycker en pedagog att det finns en risk att de kan härstamma från något förskolan inte kan stå för. Jag tolkar uttryck som en fundering kring ursprung, att inte veta sångernas bakgrund omöjliggör att aktivt välja en historiebeskrivning, sångens historiska kontext.

4.2.3 Aktiv/passiv

På vår första träff diskuterade pedagogerna normer kring aktivitet och passivitet. Några upplevde att de fanns normer kring att barnen skulle vara aktiva, att vuxna kunde bli oroliga för barn som ansågs vara passiva. Alla pedagoger höll inte med om detta. Utifrån texterna kategoriserade vi rörelse, ifall det fanns en aktivitet i sången eller inte. Vi diskuterade hur aktivitet kunde definieras:

K: Om nånting är där men inte rör sig är de då passivt eller neutralt? D: Vad sa du?

O: Blinka lilla stjärna

K: Den rör inte på sig i sången. O: Nej.

D: Den blinkar? I sången blinkar ju stjärnan, om jag blinkar så är jag ju aktiv. K: Men det är ju inte rörelse.

R: Blinka, är inte det en rörelse?

D: Jag tänker att det är en aktivitet, att blinka.

K: Ja, en aktivitet men inte rörelse, vart hamnar den då? J: Får den vara under aktiv?

I den fria tolkningen av aktiv blev 26 sånger aktiva, en överhängande majoritet av sångerna. Fem sånger tolkades som passiva och en neutral (Bilaga 4).

Att majoriteten av sångerna är aktiva behöver inte automatiskt betyda att aktiv är normerande, det normala och att det ges privilegium (Rosenberg 2002). Denna analys visar inte på vilket sätt aktivitet och passivitet tas upp men det indikerar att aktivitet tas upp oftare än passivitet. Denna avdelning är mycket utomhus och enligt vissa av pedagogerna ses aktivitet som det “normala” och önskvärda beteendet hos barnen och

att passiva barn blir avvikare. I den kontexten finns det en risk att fördelningen i sångerna utifrån kategorin aktiv/passiv förstärker en eventuell aktivitets-norm.

4.2.4 Storlek/ålder

När vi kategoriserade ålder uppkom det en diskussion kring ifall lilla/liten indikerade ålder, vi kom gemensamt fram till att även kategorisera storlek. 14 av sångerna kategoriserades som neutrala eller där ålder och storlek inte framkom i texten. I 13 av de 17 resterande sångerna nämns storleken liten genom begrepp som lilla, små, eller liten. I en av dem sångerna nämns också barn och vuxen, i två nämns även stor och i en nämns även barn. Det fanns en sång där endast stor framkom. Två sånger var med barn och vuxen och två med endast barn (Bilaga 5).

Av de sånger där storlek och ålder nämns är storleken liten överrepresenterad. Av de 14 sånger där storlek tas upp förekommer liten/lilla i 13 av dem. Det säger inget om hur storleken används eller gestaltas men de visar på att liten förekommer i mycket stor utsträckning. Det kan betyda att andra storlekar inte behöver benämnas, att det som är normen inte behöver definieras (Mulinari & de los Reyes 2005), men varför förekommer storleken liten så ofta? Kan en tänka sig att liten/lilla förekommer oftare i musik riktat till barn än till exempel populär musik? Kan det vara så att de som skrivit sångerna förknippar storleken liten till barn och barndom? Är det ett barnperspektiv i storleksbeskrivningarna?

4.2.5 Tema

Att definiera tema blev en utmaning då vi som fem olika personer tolkade tema lite olika, dels utifrån vad själva låten handlade om och dels syftet med låten. Efter diskussion kategoriserades sångerna efter vilket ämne/tema låten tog upp i texten. Totalt handlade fjorton sånger om djur varav sex av dem också innehöll människor. Nästan hälften av sångerna handlade alltså om djur. Av resterande sånger var det en till tre sånger per tema (barn, transportmedel, konstruktion, leksak/kramdjur, himlakropp, ute, hälsning, språk samt kroppsuppfattning). Djur-temat var alltså en klar majoritet. (Bilaga 6)

Förutom djur-temat så var det en bred spridning på teman. På samma sätt som storleken liten förekommer i stor utsträckning i sångrepertoaren ställer jag mig frågande till varför djur blev en majoritet bland teman. Förekommer djur lika ofta i musik som

riktar sig till vuxna? Förknippas även djur till barn och ett antagande att barn borde intressera sig av djur?

4.2.6 Sammanfattning

Här har vi tittat på sångrepertoaren som helhet för att kunna identifiera eventuella normer. Vi har valt en begränsad del av verksamheten och analyserat den, på detta sätt har vi synliggjort deras görande. Normer som identifierades var svenska som språknorm och aktiva sånger var i överhängande majoritet vilket kan förstärka en aktiv norm på förskolan. Ursprunget på sångerna var till stor del okänd vem som skapat och när, men av dem som var kända upphovsskapare så var ingen född senare än 1957 och främst från Sverige men också från Frankrike, Storbritannien, Norge och USA. Sångrepertoaren visar inte på mångfald utifrån generation och antalet länder upphovsskaparna kommer ifrån. Utifrån storlek var liten överrepresenterad och nästan hälften av sångerna handlade om djur.