Lärdomar och möjliga effekter av projektet

I detta avsnitt kommer lärdomar och möjliga effekter som dragits av projektet att presenteras. Inför sista träffen beslöt vi att pedagogerna skulle fråga barnen i barngruppen vad de skulle vilja sjunga om, vilket var en effekt av projektet. Dessa svar kommer att diskuteras. Under projektets gång har det kommit upp förslag till utveckling av verksamheten, de presenteras och slutligen samtal kring möjliga effekter av projektet.

4.4.1 Sångsamtal med barn

På initiativ av en pedagog så bestämde vi att pedagogerna skulle ha samtal med barnen kring vad barnen skulle vilja sjunga om. Metoder för detta valde de själva men vi kom överens om att de skulle ställa öppna frågor. Syftet var att närma sig barnens perspektiv och intressen, att inte endast ha ett barnperspektiv i projektet (Halldén 2003, Johansson 2003). Två av pedagogerna gjorde detta och de svar som de fick in från barnen var att

de ville sjunga Dinosarietåget och om minioner , vilka kan klassas som nutida 9 10

barnkultur. De ville även sjunga Heros av Måns Zelmerlöv (populärkultur) samt Bä bä

vita lamm gick på resturang och “roliga sånger, om de vi har på kroppen”. En av 11

pedagogerna tolkade de sista svaret att barnet ville sjunga sången Snoppen och

snippan . Detta var några barns önskemål och intressen vilket inte kan stå för hela 12

barngruppen eller generaliseras att gälla för alla barn. Pedagogerna reflekterar kring sångsamtalen och svaren:

O: Det här är ju att fånga upp önskemål om vad som är viktigt i mitt liv, vad vill jag sjunga om, jag vill sjunga om tramsiga sånger, lite så är kiss och bajs. Det är uppenbart eftersom bä bä vita lamm gick på resturang, vem vill inte sjunga om kiss och bajs. K: Både den och miniorer, det är liksom två stycken [barn] som inte brukar sjunga, 13

deras intresse i sången är kanske inte representerat så jättemycket.

O resonerar kring barnens viljor och genom att fråga barnen kan de synliggöra barnens intressen. Jag tolkar O:s resonemang som att det är självklart (fast en inte kommer på det förens barnen säger det) att barnen vill sjunga om kiss och bajs. K tolkar att två barns intresse inte är representerade i sångerna de brukar sjunga. De sånger och teman på sånger som dessa barn önskar att sjunga om skiljer sig ifrån resultaten från pedagogernas sångrepertoar. Resultaten visar att nästan hälften av sångerna handlar om djur. Dessa resultat skiljer sig från dessa barns intressen. Kan sångrepertoaren ha ett barnperspektiv som tänker att detta är något som barn borde vilja sjunga om eller vad vuxna förknippar till barn och barnkultur? Blir bilden av barns kultur stereotypiserad i sångrepertoaren?

När två av pedagogerna säger att de inte har ett bagage av barnmusik från sin barndom så visar svaren från dessa barn att deras önskemål är högst aktuella, nutida barnkultur som även är en del av populärkulturen. Pedagogerna kanske använder sig av sitt bagage eller sin sångskatt som de har samlat på sig genom åren, men vad barnen vill sjunga om skiljer sig från pedagogernas sångrepertoar. Detta utesluter inte att barnen vill sjunga de sångerna också. Är det en diskrepans mellan pedagogernas syn på

Dinosarietåget är en animerad serie på Svt om förskoledinosarien Dino.

9

Minioner är små gula figurer som förekommer i filmen Dumma mig och har nu även en egen film

10

Minioner.

Texten: Bä bä vita lamm gick på restaurang vet du vad han gjorde bajsa under bordet då kom polisen

11

ridande på grisen släppte han fisen: Prutt!

Sången Snoppen och snippan framfördes av Bacillakuten på Barnkanalen under våren 2015 och fick

12

stor mediauppmärksamhet. Författarens tillägg.

barnmusik och den barnmusik som barnen vill sjunga? I såna fall är pedagogernas bakgrund och sångskatt inte avgörande för att sjunga om det barnen vill sjunga om idag. Det handlar snarare om tid och engagemang att sätta sig in i barnens perspektiv och intresse. Dock säger inte det att sångrepertoaren automatisk skulle få en större variation men kanske kan det vara mer representativ för barngruppen.

K upplever att två av barnen som svarar inte brukar vilja vara med och sjunga, att deras intressen inte är representerade i pedagogernas sångrepertoar. Vi pratar vidare om det barnet som ville sjunga om miniorer:

K: Jag kan tillägga att detta är ett barn som oftast svarar jag vet inte eller säger inget alls och är inte med och sjunger, så de är ganska kul att få höra vad vill du sjunga om, då gör vi det så kanske du också vill vara med..

Barnet som vill sjunga om miniorer, upplever K har svagt intresse för att sjunga och svarar sällan på frågor. Att barnet svarar på frågan tolkar jag att K uppskattar för då kan hen inkludera detta barn utifrån barnets intresse. O anser att det känns svårt att lyfta in populärkulturen:

O: Jag har svårt att se värdet, de är så mycket sånt här, de är någon annans produkt som kommer över en och varför skapas produkten och varför får den så stor utsträckning? Jag tror liksom de är..

K: Värdet här.. O: ..de är business..

K: Värdet kan ju vara att det här barnet kanske för första gången, i förskolan, känner glädje att sjunga.

O: Japp, ja.

K: Som aldrig sjunger annars.

O ställer sig tveksam till att lyfta in populärkultur eller nutida barnkultur då de skapats i kommersiella syften. Genom att sjunga om miniorer anser K att barnets eventuella glädje står över kommersiella aspekter och argument. Bryter barnens intresse O:s normer kring vad som bör ingå i barnmusik på en förskola?

Utifrån sångsamtalen har K en vilja att fortsätta och utveckla verksamheten, men inte hunnit innan sista träffen.

J: Hur hade du tänkt, vad var tanken?

K: Ja, spinna vidare lite på det som de säger, att testa lyfta sånger. Läsa på lite, om de vill sjunga om miniorer, då får jag väl sätta mig in i vad de är. Så finns de väl någon sång som handlar om dem eller så får vi hitta på en tillsammans. Kanske låta barnen hinna fundera lite för ibland är de så att man ställer en fråga och pratar om nått och så en vecka senare så kan de ta upp tråden igen.

K har ambitionen att läsa på om barnets intresse för att kunna inkludera barnet utifrån barnets intresse tillsammans med barnet. Genom att närma sig barns perspektiv kan sångrepertoaren utökas och breddas för att kunna inkludera flera av barnen. Dessa

samtal samt K:s resonemang och funderingar är en direkt effekt av detta utvecklingsarbete.

Om vi skulle se pedagogerna som den dominerande gruppen på förskolan, vilka har makten att definiera och framställa sina perspektiv som det allmängiltiga samt välja vad de vill ta upp i sångrepertoaren, detta skulle då kunna ses som att den dominerande gruppen lämnar utrymme för barnen att definiera sina egna intressen (Young 2000). Ordvalen att pedagogerna lämnar utrymme visar på hur jag tilldelar pedagogerna en maktposition som de kan välja att lämna eller inte. Det Young (2000) beskriver som kulturell dominans, att en dominerande social grupp har makten att framställa och definiera en annan social grupp, kan här jämföras med hur sångrepertoaren har ett barnperspektiv. Att vuxna har makten att definiera barnkultur i sångrepertoaren.

4.4.2 Utvecklingsförslag

Under våra tre träffar kom det fram många förslag på hur pedagogerna skulle kunna utveckla verksamheten. Här har jag samlat alla förslag på förändringsarbete som pedagogerna har uttryckt under projektets gång, vilket är lärdomar och möjliga effekter av utvecklingsarbetet. Vissa av dessa punkter gör de redan.

• En sångbok

• Prata om innehållet i sångerna med barnen

• Prata om ursprung av låten, vem som har skrivit osv med barnen • Byta ut ord från han till hon, från mamma till pappa osv

• Spela upp ursprungslåten exempelvis Blinka lilla stjärna som är ett klassiskt stycke • Spela fler versioner av en låt om den finns på flera språk

• Skriva egna låtar exempelvis om vad barnen vill sjunga om

• Använda PENpal till att barnen får ta med hem och spela in låtar, dels för att få sånger på flera språk och dels utifrån vad barnen vill sjunga.

• Spela skivor som komplement, visa på en bredd och olika typer av musikgenrer • Sjunga låtar på olika sätt, med annan melodi eller annan text

• Samtala med barnen kring vad de vill sjunga om, hitta eller komma på sånger • Barnen får ta med musik hemifrån

4.4.3 Samtal kring möjliga effekter av utvecklingsarbetet

Av detta tre veckors projekt kan vi inte mäta vilka effekter utvecklingsarbetet fått i verksamheten, men vi reflekterade kring möjliga effekter det skulle kunde ta.

R: Alltså att barnen blir mer sedda och bekräftade. K: Att vi anstränger oss mer.

D: Jag känner lite grann att se över vad det är vi sjunger och var de kommer ifrån, bara för att man har sjungit en sång i 50 år behöver man inte göra det i fem år till. Reflektera lite faktiskt.

Genom att vi har synliggjort deras görande tror K att de kommer att anstränga sig mer och R tror att detta projekt kommer leda till att pedagogerna kommer arbeta så att barnen blir mer sedda och bekräftade. D uttrycker ett behov av att fortsätta granska vad de sjunger om och välja sånger mer aktivt. Vi har synliggjort en del av pedagogernas verksamhet och skapat ny kollektiv kunskap kring den. Vi har skapat ett underlag för pedagogerna för att kunna förändra en del av verksamheten.

4.4.4 Sammanfattning

De lärdomar och möjliga effekter som kan dras av projektet är att de är en diskrepans mellan barnens intresse och sångrepertoaren. Barnens intresse är nutida, pedagogernas eventuella relation till barnmusik från barndomen har då mindre betydelse i jämförelse med dessa barns intresse. Genom att samtala med barnen kan deras intressen synliggöras vilket kan leda till att sångrepertoaren blir bredare och mer inkluderande för barnen. Mängder av förslag till verksamhetsutveckling har kommit upp under projektets gång som exempelvis att skriva egna sånger och prata om sångers innehåll och ursprung. Pedagogerna tror att de kommer att fortsätta att reflektera över sångrepertoaren och anstränga sig mer, vilket skulle leda till att barnen blir mer sedda och bekräftade.