Sammanfattning resultat

Vi har granskat en del av verksamheten utifrån ett normkritiskt perspektiv, synliggjort normer i syfte att vidga dem. Samtalen har riktas sig kring pedagogernas syn på likabehandling och normer med förskolan som kontext. Pedagogerna är medvetna om att de gör handlingar omedvetet och tar för givet vissa aspekter hos andra. De har en positiv syn på utveckling och att de aldrig kommer vara på den nivån de önskar. Ur ett normkritiskt perspektiv är det relevant med självreflektion, pedagogerna anser att de inte kan se sitt eget görande men ger exempel på hur de reflekterar kring verksamheten (sitt eget görande) och önskar en kollektiv process med kritiska kollegor.

och USA. Majoriteten av sångerna var aktiva. När pedagogerna reflekterar kring det anser de att alla barnen i barngruppen inte är representerade och att sångrepertoaren förstärker normer kring språk och att vara aktiv ses som önskvärt.

Pedagogerna kan ses som den dominerande gruppen som har makten att välja vad som ska ingå i sångrepertoaren. Alla barn blir inte representerade och exempelvis blir barn som pratar fler språk än svenska osynliggjorda.

Två av pedagogerna hade inte växt upp med barnmusik vilket gjorde att de inte ansåg sig ha ett varierat sångbagage. Nästan hälften av sångerna handlade om djur och storleken liten var överrepresenterad. När två pedagoger frågade några barn i barngruppen vad de skulle vilja sjunga var de framförallt nutida barnmusik och populärkultur. Att pedagogerna inte har ett bagage med barnmusik från barndomen verkar inte vara relevant ifall en lyssnar på barnens intresse, vilket är en lärdom från projektet. En stor del av sångerna handlar om djur och storleken liten vilket kan ses vara ett vuxenperspektiv på vad barn har för intressen eller vad som tillhör barndomen. Genom att samtala med barnen kan deras intressen synliggöras vilket kan leda till att sångrepertoaren blir bredare och mer inkluderande för barnen.

Mängder med förslag på verksamhetsutveckling uppkom under projektet, exempelvis att sjunga flera versioner av samma sång. Pedagogerna tror att de kommer att fortsätta att reflektera över sångrepertoaren och anstränga sig mer, vilket skulle leda till att barnen blir mer inkluderade och delaktiga i verksamheten.

5. Diskussion

Syftet med studien var att utifrån ett normkritiskt perspektiv granska och utveckla en del av verksamheten på en förskola tillsammans med delar av ett arbetslag i syfte att synliggöra och vidga normer. Vad vi har gjort i detta utvecklingsarbete är att synliggöra och granska pedagogernas sångrepertoar. Vi har tittat på en del av verksamheten som de inte har reflekterat kring tidigare och synliggjort vad de faktiskt gör. Ofta sjungs inte alla sånger samtidigt så vi har tittat på dem som en helhet och analyserat dem. I detta projekt har vi genererat kollektiv kunskap genom samtal som möjliggjort en förändring för verksamheten. I samtalen har de skapats många intressanta diskussioner. Detta skulle inte hända på detta sätt om inte jag kom dit, förhoppningsvis har de fått metoder att använda i verksamheten för att synliggöra deras görande. Resultaten visar att genom att inkludera barnen går det att vidga sångrepertoaren utifrån barnens intresse. Pedagogerna har uttryckt att projektet har väckt mycket tankar och det har de även gjort hos mig.

I detta arbete har jag utgått ifrån teorier som förklarar maktrelationer mellan sociala grupper och hur normer kan upprätthålla dessa. Jag har applicerat dessa teorier på en lokal nivå där lokala normer och samhällsnormer skapar en unik praktik. Eftersom samhället är ojämlikt så är det nödvändigt att varje verksamhet granskar sig själva utifrån vilka normer som skapas och reproduceras i praktiken. Genom att synliggöra detta går det att göra annorlunda och skapa en mer jämlik värld. Våra handlingar och görande påverkar barns bilder av sig själva och andra.

Vad som har varit helt avgörande för detta projekt är tiden. I förhållande till hur mycket detta projekt har genererat i jämförelse med tiden vi har träffats har det inte behövts så mycket mer än tid, kunskap och möjligheten till samtal. För att kunna hålla en verksamhet som är baserad på forskning och beprövade metoder behöver arbetslaget ha möjlighet att granska sin egen verksamhet för att kunna uppfylla detta. Reflektionstiden upplever jag är en mycket god möjlighet till detta. Som blivande förskollärare ser jag min yrkesroll som mycket komplex och ser tidsbristen för reflektion som ett hinder för att kunna bedriva en verksamhet där varje moment är grundat på vetenskaplig grund och medvetna val, vilket jag anser skulle vara önskvärt.

Under utvecklingsarbetets gång framgår det att minst två av de fyra pedagogerna har skrivit examensuppsatser inom förskollärarutbildning. Det är ingen av pedagogerna som tar upp utbildning i relation till deras egna bakgrund och hur det kan påverka hur de ser

utbildning, men det är ingenting som nämns. En pedagog säger att det egna bagaget inte kan vara det enda de har, vilket jag tolkar att formell kunskap inte är inräknat i. Kunskaperna de har kring sångrepertoaren verkar de koppla ihop till dem själva som privat personer och inte utifrån verksamhetsplaner eller utbildning. Hur kommer detta sig? Rosén (2010) anser att det behövs kunskap kring makt och normer för att kunna synliggöra dem. Var har pedagogerna fått sin kunskap ifrån? Hur påverkar utbildning vad en har i bagaget i allmänhet och hos dessa pedagoger i synnerhet? Då normer här genomsyrar i hela vårt samhälle, blir det då lättare att relatera det till sig själv som person än utifrån eventuell utbildning? Dessa frågor är intressant men fokus för projektet har främst varit att generera kollektiv kunskap utifrån den valda verksamheten. Genom detta projekt har jag fått testa att vara handledare samt metoder för att granska sin egen verksamhet. Detta är något jag tar med mig till min framtida yrkesroll som förskollärare. Genom att samla ihop material från en del av verksamheten har vi synliggjort pedagogernas görande i syfte att utveckla verksamheten så den kan bli mer inkluderande.

Normer reproduceras ofta helt oreflekterat och vi har analyserat en del av verksamheten som tidigare har skett per automatik, vi har synliggjort normerna och nu kan pedagogerna välja hur de kan gå vidare med detta. Projektet kan ses som ett underlag för pedagogerna att utgå ifrån när de väljer syfte för sångrepertoaren. Beroende på vilket perspektiv de väljer kommer verksamheten ta olika riktningar. Som förslag till förändringar till förskolans verksamhet, anser jag att pedagogerna kan testa och utvärdera alla de förslag som genererades under projektets gång. De metoder vi har använt skulle också kunna användas på flera delar av verksamheten, i syfte att utveckla verksamheten för att bli mer inkluderande. Utifrån resultaten anser jag att förskolan kan arbeta mer inkluderande genom att hela arbetslaget får generera och ta del av den kollektiva kunskapen som skapas under reflektionstiden.

Martinsson (2014) visar på att jämlikhetsarbete och jämlikhetsmaterial ofta riktar sig till vuxna och hur de “rätta” värderingar ska överföras till barn och elever. Detta arbete handlar inte om hur de vuxna ska överföra andra normer eller värderingar på barnen, de handlar om att synliggöra och ifrågasätta sånger som brukar sjungas på förskolan, sätta under lupp en aktivitet som redan sker. Detta är ett ansvar pedagogerna har enligt Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567), att granska sin verksamhet och ta ansvar över sin maktposition. I förhållande till Dolks (2013) avhandling som

visar att barn kan göra motstånd utesluter inte denna studie hur barn skapar sina egna sånger, sångstunder eller gör motstånd till det som sjungs.

Bromseth (2010) menar att genom att skapa berättelser som ifrågasätter sociala hierarkier utmanar vi normer och skapar möjligheter till bredare ramar. Granskningen av sångrepertoaren visade att de förmedlar normer utifrån språk med ett snävt ursprung. Detta kan liknas vid vad Holmberg (2014) kallar för sångkonon inom svensk förskola. Genom att reflektera kring och göra medvetna val finns det möjligheter till att använda sånger för att ifrågasätta normer och berätta en variation av historier ur en mängd olika perspektiv.

Pedagoger kan ses som den dominerande gruppen på förskolan som har möjlighet att välja vad som sjungs och ur vems perspektiv. Detta är en maktposition och vi har visat på att genom att inkludera barnen kan deras intresse synliggöras och inkluderas i sångrepertoaren.

För att detta inte ska bli något som görs under en period och sen glöms bort så behövs hållbara förändringar. Om de breddar temana om vad de sjunger om eller hittar på egna sånger, så kanske dessa kan samlas i en sångbok som finns lättillgänglig på avdelningen. Vad som skulle vara intressant att forska vidare på är hur förändringsarbete kan göras hållbart, hur den kollektiva kunskapen kan fortsätta att existera och förmedlas när arbetslaget förändras. Min rädsla är att detta blir en fokusfråga som sedan faller i glömska.

Vad detta projekt visar är att det finns mycket kunskap i arbetslaget och att det inte kräver så mycket resurser för att kunna generera förändring under kort tid. Genom att vi har samarbetat högskola och verksamhet emellan har vi utnyttjat våra kunskaper för att skapa förändring på plats på en gång i en verksamhet. Mitt förslag är att fortsätta med denna typ av forskning där vi tar tillvara på pedagogernas kunskaper kring verksamheten och personer från högskolans tid och kunskaper för att tillsammans skapa förändring och utveckla verksamheter.

Referenser

Alvehus, Johan (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Andersson, Kristina (2011) Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus. Diss. Norrköping : Linköpings universitet, 2011

Bromseth, Janne (2010) “Förändringsstrategier och problemförståelse: från utbildning om den Andre till queer pedagogik” ur Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.) (2010)

Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum

för genusvetenskap, Uppsala universitet.

Brown, Corliss Charonne (2013) Complicating Blackness in Teacher Education: Race, Intersectionality, and the Lives of Black Teachers, ProQuest LLC.


Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Dahlgren, Lars (1993) “Forskaren som deltagare” ur Holmer, Jan & Starrin, Bengt (red.) (1993). Deltagarorienterad forskning. Lund: Studentlitteratur.

Dolk, Klara (2011) “Genuspedagogiskt trubbel. Från en kompensatorisk till en komlicerande och normkritisk genuspedagogik” ur Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) (2011). En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Dolk, Klara (2013) Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Eidevald, Christian (2009) Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.

Enö, Mariann (2005) Att våga flyga: ett deltagarorienterat projekt om samtalets

potential och förskolepersonals konstruktion av det professionella subjektet. Diss. Lund:

Lunds universitet.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Förenta Nationerna (2008) “Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna” Tillgänglig på Internet: http://www.fn.se/PageFiles/7177/

Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Hämtad: 2016-04-19

Halldén, Gunilla (2003) Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige 8(1–2):12–23. issn 1401-6788.

Haraway, Donna Jeanne (1988) Situated knowledges: the science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist studies. 14(1988):3, s. 575-599.

Harding, Sandra (1993) “Rethinkning standpoint epistemology: What is “strong objectivity”” ur Alcoff, Linda & Potter, Elizabeth (red.) (1993). Feminist

epistemologies. New York: Routledge.

Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

Holmberg, Ylva (2014) Musikskap: musikstundens didaktik i förskolepraktiker. Diss. Lund : Lunds universitet, 2014.

Hutchby, Ian (2002) "Resisting the incitement to talk in child counselling: aspects of the utterance 'I don't know’”, Discourse Studies, vol. 4, no. 2, pp. 147-168.

Johansson, Eva (2003) Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige 8 (1–2):42–57. issn 1401-6788. Kulturdepartementet (2008) Diskrimineringslagen (2008:567)

Tillgänglig på Internet: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/ Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag- 2008567_sfs-2008-567/ Hämtad: 2016-05-28

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lorentzon, Ylva (2012). Barnets rättigheter, den vuxnes skyldigheter. Barnkultur, barns kultur och rätten till det egna perspektivet. I: Klerfelt, Anna, Qvarsell, Birgitta, (red.).

Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups, s. 27-42.

Lundgren, Aisha (2014) Normkritiska metoder - konkret likabehandlingsarbete i

förskolan Tillgänglig på Internet: http://www.normkritiskpedagogik.se/414187076

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Martinsson, Lena (2014) “Värdegrunder - normeras till frigörelse” ur Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2014). Skola i normer. 2. [omarb.] uppl. Malmö: Gleerup. Metodbanken (2016) “Börja mötet med en ‘må-runda’” http://www.metodbanken.se/ 2012/11/06/borja-motet-med-en-ma-runda/ Hämtad: 2016-05-26

Mulinari, Diana & de los Reyes, Paulina (2005) Intersektionalitet – kritiska reflektioner

över (o)jämlikhetens landskap. Stockholm: Liber.

Nylund, Monica, Sandbeck, Cecilia, Wilhelmsson, Barbro & Rönnerman, Karin (2010)

Aktionsforskning i förskolan - trots att schemat är fullt. Stockholm: Lärarförbundets

Utbildningsdepartementet (2010) Skollagen (2010:800)

Tillgänglig på Internet: https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/

Svenskforfattningssamling/ Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K6 Hämtad: 2016-05-28 Skolverket (2015) Beskrivande data 2014 Förskola, skola och vuxenutbildning. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation? _xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3418.pdf%3Fk%3D3418 Hämtad: 2016-05-05

Reimer, Eva & Martinsson, Lena (2008) Skola i normer. Malmö: Gleerups.

Reinharz, Shulamit (1992) Feminist methods in social research. New York: Oxford Univ. Press

Rosén, Maria (2010) “Likabehandlingslagstiftning och normkritiskt potential – möjligheter och be- gränsningar” ur Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.) (2010)

Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum

för genusvetenskap, Uppsala universitet.


Rosenberg, Tiina (2002) Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas

Rönnerman, Karin (2012 a) “Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan?” ur Rönnerman, Karin (red.) (2012) Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig

grund. 2., (rev.) uppl. Lund: Studentlitteratur.

Rönnerman, Karin (2012 b) “Vad är aktionsforskning?” ur Rönnerman, Karin (red.) (2012) Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. 2., (rev.) uppl. Lund: Studentlitteratur.

Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Diss. Malmö : Lunds universitet, 2011

Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/12151

Salmson, Karin & Ivarsson, Johanna (2015) Normkreativitet i förskolan: om normkritik

och vägar till likabehandling. 1. uppl. Linköping: Olika.


Sparrman, Anna (2002) Visuell kultur i barns vardagsliv: bilder, medier och praktiker. Diss. Linköping: Universitet. 2002.

Starrin, Bengt (1993) “Participatory reseach - att skapa kunskap tillsammans” ur Holmer, Jan & Starrin, Bengt (red.) (1993). Deltagarorienterad forskning. Lund: Studentlitteratur.

Young, Iris Marion (2000) Att kasta tjejkast: texter om feminism och rättvisa. Stockholm: Atlas.


Bilaga 1 - Urval sånger