Klara Svenskan (för årskurs 5)

I Klara Svenskans första analyserade uppgift ska eleven skapa sin egen reklam för en vara och redovisa denna muntligt för klasskamraterna. De varor som föreslås är: T-shirts, yllestrumpor, bröd samt rökt korv. Till uppgiften finns en checklista, samt en så kallad “Argumentbyrå” som stöd.

Exempel 7 – ”Reklam” Nu är det din tur att tala

Tänk att du ska knacka dörr och sälja en vara för att få ihop pengar till klasskassan. Hitta på vilken vara du vill sälja. Ta hjälp av förslagen i rutan om du vill!

1. Förbered det du ska säga genom att fylla i Argumentbyrån. Om du vill kan du även skriva dina stödord från varje låda på egna talkort.

Argumentbyrån Checklista

Rubrik Jag använder Argumentbyrån som stöd när jag planerar mitt tal.

Inledning Jag talar tydligt.

Bindeord, argument 1 Jag använder något av de tre reklamknepen Bindeord argument 2 Jag har tre övertygande argument.

Bindeord, Argument 3 Jag avslutar med en slogan.

Avslutning Jag har en tydlig “avsändare” (vem som säljer varan). Signatur/Avsändare

3. Rita en bild av det du ska sälja. Den kan du visa när du ska göra reklam för din vara inför klassen. 4. Öva tillsammans med en kamrat och ge varandra respons utifrån checklistan.

5. Redovisa din reklam inför klassen eller inför en grupp kamrater.

6. Hur gick det att redovisa din reklam? Ge dig själv två stjärnor och en önskan.

(Eriksson, Sahlin, 2016, ss. 26-27)

I ”Reklam” syns ett flertal av parteslärans delar. I uppgiften uttrycks att talet ska redovisas inför kamrater, men med tanke på vad talet ska handla om - knacka dörr och sälja in en vara - kan det tänkas att man går in i en annan retorisk situation genom att låtsas att åhörarna är potentiella köpare. Således är ”intellectio” en del av uppgiften. Gällande ”inventio” är talets innehåll inte på förhand givet, förutom de varuförslag som ges, och eleven måste därav fylla talet med egna fakta och argument. Vad gäller ”dispositio” ger uppgiften via “Argumentbyrån” en tydlig betoning vid att talet ska innehålla fungerande inledning, huvuddel med argument samt avslutning. Vidare representeras ”memoria” genom uppmaningen att använda stödord och talkort, samt öva. Checklistan instruerar bland annat eleven att avsluta talet med en slogan. Ett sådant slags slagkraftigt uttryck är ett knep för att skapa ett minnesvärt tal, vilket innebär att även ”elocutio” framträder i uppgiften.

”Elocutio” kan även tänkas finnas närvarande i nästa del, uppgift 3. Att rita en bild till sitt tal kan i detta sammanhang addera humoristiska inslag som också bidrar till att åhörarna bär med sig talet i minnet. Samtidigt fungerar en bild som ett visuellt och engagerande stöd vid presentationen. Bilden bär därmed med sig både ”elocutio”, ”actio” och ”memoria”.

Både uppgift 4. och uppgift 6. erbjuder tillfälle till reflektion över talsituationen, ”feedbacktio”, och uppgift 5. innebär att det mynnar ut i ett faktiskt redovisande. Fördelen med uppgift 4. kan

sägas vara att responsen sker innan slutgiltligt framförande, varför den konstruktiva kritiken kan tas till hänsyn i utvecklandet av talet. Ett sådant strukturellt val i konstruktionen av uppgiften kan tänkas vara ett didaktiskt knep från läroboksförfattarnas sida. För att stötta förberedelse av uppgift 5., framförandet, anges i checklistan att talaren bör tänka på att “tala tydligt”. Detta kan sägas ha med ”actio” att göra, då röst anges som en del av ”actio” i analysmodellen. Dock saknas ytterligare konkreta tips som eleven ska tänka på, och som är framtaget i analysmodellen (fokus på kroppshållning, röst och mimik).

”Ethos”, ”logos” och ”pathos” har samtliga fått utrymme i uppgiften. Talaren får chansen att bygga sitt ”ethos” genom att “Argumentbyrån” instruerar att talet ska innehålla signatur/avsändare (den som säljer varan). Detta avspeglar det som Sigrell och Johannesson tillskriver ”ethos”; att bygga upp förtroende genom att dela med sig av sin personlighet. ”Pathos”, vilket innefattar känslor i talet, kan tänkas framgå genom reklamens tidigare nämnda humoristiska potential. Slutligen utspelar sig ”logos” genom att talaren ska sälja in en vara till potentiella köpare och på så vis överföra inre resonemang till ett argumenterande tal. De reklamknep som omnämns i checklistan tycks vara ett hänvisande till tidigare avsnitt i kapitlet som ej berör förmågan “tala”. Det är därför sannolikt att ”Reklam” är svår att genomföra om kapitlets inbördes avsnitt inte genomförts i rätt ordning. Följaktligen kan konstateras att ”Reklam” beror av kunskap som byggts upp genom övning av läs- och skrivförmågorna, men uppgiften demonstrerar emellertid hela partesläran samt samtliga av retorikens tre grundpelare. Det andra exemplet i Klara Svenskan som lämpar sig för analys handlar om att eleven ska skapa ett tal baserat på tidigare arbete med faktatext. Bredvid uppgiftsinstruktionerna finns en bild på ett monster som här fyller en pedagogisk funktion. Monstret säger: “Din redovisning ska gripa tag i lyssnarna, ha ett maffigt innehåll, och gärna avslutas med en knorr, precis som jag!”. Det finns även illustrationer av barn som vardera ger förslag på hur inledning respektive respons kan uttryckas.

Exempel 8 – ”Faktamonstret”

Nu ska du få redovisa det du skrivit om i din förklarande faktatext.

1. Räkna ut hur många talkort du kommer att behöva till din redovisning. Tänk ett kort till varje del i förloppet som ska beskrivas och ett kort till avslutningen

2. Skriv stödord på talkorten. Använd dig av förklaringskedjan.

3. Öva tillsammans med en kamrat och ge varandra respons utifrån checklistan. 4. Redovisa för varandra i helklass eller i grupper.

5. Ge varandra respons.

6. Ge dig själv två stjärnor och en önskan.

Vid applicering av analysmodellen kan konstateras att också denna uppgift innehåller övning av ett flertal retoriska beståndsdelar. Monstrets uttalande kan tolkas vara en gestaltning av ”dispositio”, då fokus på inledning, innehåll och avslut sker. Även stödord och talkort nämns - alltså finns parteslärans ”memoria” närvarande. I denna uppgift framhävs mer detaljerat hur talkorten ska konstrueras, vilket är ett specifikt didaktiskt bidrag och det är således inte upp till läraren själv att visa hur. Uppgiftens tillbakasyftande inslag, “Förklaringskedjan”, är ett annat exempel på didaktiskt stöd som finns, så att läraren får tips på hur innehållet ska förmedlas till eleven. Uppgift 3. som instruerar övning och respons visar dels på ytterligare en aspekt i ”memoria”, och dels på det som kännetecknar ”feedbacktio”. Även uppgift 5. och uppgift 6. kan kopplas till ”feedbacktio”, då de innebär respons och självreflektion. Även denna gång är responsen upplagd på ett sådant sätt att korrigering kan ske innan talet slutgiltligen ska hållas inför hela klassen. Uppgift 4. innebär själva framförandet. Valmöjligheten att redovisa i mindre grupp kan baseras på tanken att en mindre skara åhörare upplevs tryggare för eleven, och därför är något som läraren bör ha i åtanke vid genomförande av uppgiften. De förekommande illustrationerna som föreställer barn med citat kan tänkas vara värdefulla didaktiska bidrag som fungerar som komplement till lärarens undervisning. Läraren får på så vis stöd i att exemplifiera hur tal kan inledas och respons på andras anföranden kan ges. Gällande de retoriska grundpelarna finns det enligt oss inga tydliga kopplingar. Då genren faktatext har en saklig innebörd ges exempelvis ej tillfälle att föra ett resonemang (”logos”). Möjligtvis kan det sägas något om monstrets uppmaningar. Ett “maffigt innehåll” kan tänkas ha en känslomässig laddning och därför anspela på ”pathos”. Även “gripa tag” anspelar på åhörarens känslor, men innebär också ett försök att vinna och förtjäna åhörarnas förtroende och därigenom få dem att vilja fortsätta lyssna. På så vis representeras även ”ethos”.