Ur resultatet sågs ett behov av undervisning för sjuksköterskor rörande psykisk hälsa hos personer med MS. Ökad kunskap om vad som orsakar depression och ångest kan förhindra dess utveckling med hjälp av tidigt insatta interventioner. Litteraturstudiens betydelse för klinisk verksamhet är att sjuksköterskan kan skapa förståelse för hur personer med MS uppfattar att deras psykiska hälsa påverkas vid fysisk funktionsnedsättning. Sjuksköterskan bör som en del i vårdteamet beakta en tidig och kontinuerlig bedömning för psykisk hälsa som grundläggande i vårdplaneringen. Genom bedömning av den psykiska aspekten vid fysisk funktionsnedsättning kan depression och ångest uppmärksammas i god tid. Bedömningsinstrumenten [BDI] och [HADS] kan användas kliniskt för att identifiera allvarlighetsgrad och vidare val av lämpliga interventioner. Ett närmare samarbete mellan sjuksköterskor som vårdar MS patienter, exempelvis på en neurologavdelning och psykiatrin kan öka förståelsen kring stöd vid hantering av depression och ångest hos MS patienter. Sjuksköterskan bör sträva mot att bevara patientens livskvalitet. För att främja detta krävs en öppen kommunikation, emotionellt stöd, stöd vid patientens copingstrategier och bedömning av eventuella hjälpmedel. En viktig förutsättning för god omvårdnad är en förstående kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Det individperspektiv som lyfts i litteraturstudien kan liknas vid personcentrerad vård vilket är en grundpelare inom omvårdnad. MS är en sjukdom som kan vara svår att hantera och litteraturstudien kan utöver förståelse för vårdpersonal även initiera insikt för egen psykisk hälsa hos personer som lever med MS.
31 11. Förslag till fortsatt forskning
Resultatet har till störst del baserats på kvantitativ forskning. Vidare forskning av kvalitativ metod, exempelvis djupgående intervjuer hade kunnat ge värdefull information om subjektiva upplevelser av psykisk hälsa hos personer med MS. Få studier i litteraturstudien hade riktat fokus mot skillnaderna mellan skovvis förlöpande och progressiv MS och psykisk hälsa, vilket hade varit intressant att samla kunskap om eftersom funktionsnedsättningen manifesterar sig annorlunda. Utifrån litteraturstudiens resultat hade vidare forskning om likheter kring hur den psykiska hälsan uppfattas oberoende av funktionsnedsättning samt olika skeden i livet varit intressant. Detta kan skapa djupare förståelse för vad som orsakar depression och ångest vid olika tidpunkter. Även vidare forskning på hur de sekundära orsakerna bidrar till depression och ångest hade varit av intresse för att kartlägga vilka interventioner eller stöd sjuksköterskor kan behöva erbjuda sina patienter.
32 Referenslista
*= Artiklar som ingår i resultatet
Ahlgren, C., Odén, A. & Lycke, J. (2011). High nationwide prevalence of multiple sclerosis in Sweden. Multiple sclerosis (Houndmills, Basingstoke, England), 17(8), ss.
901–908. doi: 10.1177/1352458511403794.
*Al-Asmi, A., Al-Rawahi, S., Al-Moqbali, Z. S., Al-Farsi, Y., Essa, M. M., El-Bouri, M., Koshy, R. P., Gujjar, A. R., Jacob, P. C., Al-Hodar, A. & Adawi, S. A. (2015) Magnitude and concurrence of anxiety and depression among attendees with multiple sclerosis at a tertiary care Hospital in Oman. BMC Neurology, 15(1), ss.
1–9. doi: 10.1186/s12883-015-0370-9.
Almås, H., Johansen, E. R., Mastad, V. & Espeset, K. (2011). Omvårdnad vid sjukdomar.
Almås, H., Stubberud, D-G., Grönseth, R. (red.). Klinisk omvårdnad 2. 2 uppl.Stockholm: Studentlitteratur, ss. 225-282.
Askey-Jones S et al. (2012). A nurse-led mental health service for people with multiple sclerosis. Journal of Psychosomatic Research, 72(6), ss. 463–465. doi:
10.1016/j.jpsychores.2012.01.020.
Atlas os MS (2020). Fact sheet. https://www.atlasofms.org/fact-sheet/sweden. [2021-03-23].
Balto, J.M., Pilutti, L.A. & Motl, R.W. (2019). Loneliness in Multiple Sclerosis:
Possible Antecedents and Correlates. Rehabilitation nursing : the official journal of the Association of Rehabilitation Nurses, 44(1), ss. 52–59. doi:
10.1097/rnj.0000000000000128.
*Battalio, S. L., Jensen, M. P. & Molton, I. R. (2019) Secondary health conditions and social role satisfaction in adults with long-term physical disability. Health
Psychology, 38(5), ss. 445–454. doi: 10.1037/hea0000671.
33 Bertelsen Kjørsvik, A. (2017). Sjukdomar i nervsystemet. Ørn, S., Mjell, J., Bach-Gansmo, E.
(red.). Sjukdom och ohälsa - diagnostik och behandling. Studentlitteratur ss. 314-335.
*Bogart, K. R. (2015) Disability Identity Predicts Lower Anxiety and Depression in Multiple Sclerosis. Rehabilitation Psychology, 60(1), ss. 105–109. doi:
10.1037/rep0000029. Brenner P. & Piehl F. (2016). Fatigue and depression in multiple sclerosis: pharmacological and non-pharmacological interventions. Acta Neurol Scand, 200. ss. 47-54. doi: 10.1111/ane.12648. PMID: 27580906.
Burke, T., Dishon, S., McEwan, L. & Smrtka, J. (2011) The Evolving Role of the Multiple Sclerosis Nurse. International Journal of MS Care, 13(3), ss. 105–
112. doi: 10.7224/1537-2073-13.3.105.
Bužgová R, & Kozáková R. (2019) Informing patients with progressive neurological disease of their health status, and their adaptation to the disease. BMC Neurol. doi:
10.1186/s12883-019-1488-y. PMID: 31653233; PMCID: PMC6815047.
Cameron, O.G. (2007) Understanding comorbid depression and anxiety. Psychiatric Times,
24(14), ss. 51–56. Available
at http://search.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/login.aspx?direct=true&db=c in20&AN=105968168&site=ehost-live.
Carnero- Contentti, E., Pettinicchi, J. P., Caride, A. & López, P.A. (2019) Sexual Dysfunction in Patients with Multiple Sclerosis from Argentina: What are the Differences Between Women and Men?. Sexuality & Disability, 37(4), ss. 521–539.
doi: 10.1007/s11195-019-09603-5.
Çinar, B.P. & Yorgun, Y.G. (2018). What We Learned from The History of Multiple Sclerosis Measurement: Expanded Disability Status Scale. Noro psikiyatri arsivi, 55(Suppl1), ss. 69–S75. doi: 10.29399/npa.23343.
Claesson, Anna. Sveriges neuropsykologers förening (2019) Multipel skleros: Kognition, fatigue och psykisk ohälsa – faktorer avgörande för livskvaliteten hos patienter mitt i livet. https://snpf.se/multipel-skleros-kognition-fatigue-och-psykisk-ohalsa-faktorer-avgorande-for-livskvaliteten-hos-patienter-mitt-i-livet/ [2021-03-23]
34 Conradsson, D., Ytterberg, C., Engelkes, C., Johansson, S. & Gottberg, K. (2021) Activity limitations and participation restrictions in people with multiple sclerosis: a detailed 10-year perspective. Disability and Rehabilitation. 43:3, ss. 406-413, doi:
10.1080/09638288.2019.1626919.
Cowan, C.K., Pierson, J.M. & Leggat, S.G. (2020). Psychosocial aspects of the lived experience of multiple sclerosis: personal perspectives. Disabil Rehabil, 42(3), ss.
349-359. doi: 10.1080/09638288.2018.1498545.
D'Alisa, S., Miscio, G., Baudo, S., Simone, A., Tesio, L. & Mauro, A. (2009). Depression is the main determinant of quality of life in multiple sclerosis: a classification regression (CART) study. Disability and rehabilitation, 28(5), ss.
307–314. doi: 10.1080/09638280500191753.
Drulovic, J., Pekmezovic, T., Matejic, B., Mesaros, S., Manigoda, M., Dujmovic, I., Stojsavljevic, N., Kocev, N., Gavric-Kezic, M., Nikic, P. & Dragojlovic, M. (2007).
Quality of life in patients with multiple sclerosis in Serbia. Acta neurologica Scandinavica, 115(3), ss. 147–152. doi: 10.1111/j.1600 0404.2006.00729.
Ericson, E., & Ericson, T. (2002). Medicinska sjukdomar: specifik omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Etikprövningsmyndigheten (2019). https://etikprovningsmyndigheten.se [2020-02-15].
Folkhälsomyndigheten (2020). Vad är psykisk hälsa?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa/ [2021-02-12]
Fried, E.I., Epskamp, S., Nesse, R.M., Tuerlinckx, F. & Borsboom, D. 2016, "What are good depression symptoms? Comparing the centrality of DSM and non-DSM symptoms of depression in a network analysis", Journal of affective disorders, vol. 189, ss. 314-320. doi: 10.1016/j.jad.2015.09.005
35
Garfield, A.C. & Lincoln, N.B. (2012) Factors affecting anxiety in multiple sclerosis. Disability
& Rehabilitation. 34(24), ss. 2047–2052. doi: 10.3109/09638288.2012.667503.
Gay, M.C., Vrignaud, P., Garitte, C. & Meunier, C. (2010). Predictors of depression in multiple sclerosis patients. Acta neurologica Scandinavica, 121(3), ss. 161–170.
doi: 10.1111/j.1600-0404.2009.01232.x
*Hartoonian, N., Turner, A. P., Terrill, A.L., Beier, M L., Day, M. A. & Alschuler, K.N.
(2015) Predictors of Anxiety in Multiple Sclerosis. Rehabilitation Psychology, 60(1), ss. 91–98. doi: 10.1037/rep0000019.
Hubbard, E. A., Motl, R. W. & Fernhall, B. (2019) Acute High-Intensity Interval Exercise in Multiple Sclerosis with Mobility Disability. Medicine & Science in Sports
&Exercise, 51(5), ss. 858–867. doi: 10.1249/MSS.0000000000001866.
Jakobsson Ung, E, & Lutzén, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.).
Omvårdnadens grunder; Ansvar och utveckling. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 27-44.
*Kasser, S. L., Goldstein, A., Wood, P. K. & Sibold, J. (2017). Symptom variability, affect and physical activity in ambulatory persons with multiple sclerosis: Understanding patterns and time-bound relationships. Disabil Health J.Apr; 10(2), ss. 207-213.
doi:10.1016/j.dhjo.2016.10.006.
Kern, S., Schrempf, W., Schneider, H., Schultheiss, T., Reichmann, H. & Ziemssen, T. (2009).
Neurological disability, psychological distress, and health-related quality of life in MS patients within the first three years after diagnosis. Multiple sclerosis (Houndmills, Basingstoke, England), 15(6), ss. 752–758. doi:
10.1177/1352458509103300.
Kirchner, T. & Lara, S. (2011). Stress and depression symptoms in patients with multiple sclerosis: the mediating role of the loss of social functioning. Acta neurologica Scandinavica, 123(6), ss. 407–413. doi: 10.1111/j.1600-0404.2010.01422.x
36 Klevan, G., Jacobsen, C.O., Aarseth, J.H., Myhr, K.M., Nyland, H., Glad, S., Lode, K., Figved, N, Larsen, J.P. & Farbu, E. (2013). Health related quality of life in patients recently diagnosed with multiple sclerosis. Acta Neurol Scand, 2014 Jan;129(1)21-6. doi: 10.1111/ane.12142.
Knowles, L.M., Esselman, E.C., Turner, A.P., Phillips, K.M., Herring, T.E., Alschuler, K.N.
& Ehde, D.M. (2020). Depressive Symptoms and Suicidal Ideation in Progressive Multiple Sclerosis Compared With Relapsing-Remitting Multiple Sclerosis: Results From a Cross-sectional Survey. Archives of physical medicine and rehabilitation, S0003-9993(20)31125-4. doi: 10.1016/j.apmr.2020.09.385.
*Kratz, A. L., Ehde, D. M., Hanley, M. A., Jensen, M. P., Osborne, T. L. & Kraft, G. H. (2016) Cross-Sectional Examination of the Associations Between Symptoms, Community Integration, and Mental Health in Multiple Sclerosis. Archives of Physical Medicine
& Rehabilitation, 97(3), ss. 386–394. doi: 10.1016/j.apmr.2015.10.093.
*Lewis, V. M., Williams, K., KoKo, C., Woolmore, J., Jones, C. & Powell, T. (2017) Disability, depression and suicide ideation in people with multiple sclerosis.
Journal of Affective Disorders, 208, ss. 662–669. doi: 10.1016/j.jad.2016.08.038.
McDonald, W. I., Compston, A., Edan, G., Goodkin, D., Hartung, H. P., Lublin, F.
D., McFarland, H. F., Paty, D. W., Polman, C. H., Reingold, S. C., Sandberg Wollheim, M., Sibley, W., Thompson, A., van den Noort, S., Weinshenker, B. Y. & Wolinsky, J. S. (2001). Recommended diagnostic criteria for multiple sclerosis: guidelines from the International Panel on the diagnosis of multiple sclerosis. Annals of neurology, 50(1), ss. 121–127. doi: 10.1002/ana.1032
*McKay, K. A., Tremlett, H., Fisk, J D., Tingting Z., Patten, S B., Kastrukoff, L., Campbell, T.
& Marrie, R A. (2018) Psychiatric comorbidity is associated with disability progression in multiple sclerosis. Neurology, 90(15), ss.. e1316–e1323.
doi: 10.1212/WNL.0000000000005302.
Mikula, P., Nagyova, I., Krokavcova, M., Vitkova, M., Rosenberger, J., Szilasiova, J., Gdovinova, Z., Groothoff, J.W. & Van Dijk, J.P. (2014) Coping and its importance for quality of life in patients with multiple sclerosis. Disability &
Rehabilitation, 36(9), ss. 732–736. doi: 10.3109/09638288.2013.808274.
*Mohammadi, K., Rahnama, P. & Montazeri, A. (2015) Prevalence and risk factors for depression in women with multiple sclerosis: a study from Iran. Annals of General Psychiatry, 14(1), ss. 1–6. doi: 10.1186/s12991-015-0069-8.
37 Newland, P., Lorenz, R. A., Smith, J.M., Dean, E., Newland, J. & Cavazos, P. The Relationship Among Multiple Sclerosis-Related Symptoms, Sleep Quality, and Sleep Hygiene Behaviors. Neurosci Nurs. 2019 Feb;51(1), ss. 37-42. doi:
10.1097/JNN.0000000000000409.
*Nunnari, D., De Cola, M. C., D’Aleo, G., Rifici, C., Russo, M., Sessa, E., Bramanti, P. &
Marino, S. (2015) Impact of Depression, Fatigue, and Global Measure of Cortical Volume on Cognitive Impairment in Multiple Sclerosis. BioMed Research International, 2015, ss. 1–7. doi: 10.1155/2015/519785.
Park, C.L., Malone, M.R., Suresh, D.P., Bliss, D. & Rosen, R.I. (2008) Coping, meaning in life, and quality of life in congestive heart failure patients. Quality of Life Research, 17(1), ss. 21–26. doi: 10.1007/s11136-007-9279-0.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Sandström, L. & Kjellström, S. (2015). Forskningsetik. Etikboken. 5. uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 311-334.
Schmitt, M.M., Yael, G., DeLuca, J. & Chiaravalloti, N. (2014) Self-Efficacy as a Predictor of Self-Reported Physical, Cognitive, and Social functioning in Multiple Sclerosis. Rehabilitation Psychology, 59(1), ss. 27–34. doi: 10.1037/a0035288.
Schön, F. & Svensson, L. (2013). Neurologiska sjukdomar. I Grefberg, Nils (red.). Medicinboken: orsak, symtom, diagnostik, behandling. 5.uppl. Stockholm:
Liber, ss. 558- 619.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Simpson, R. J., McLean, G., Guthrie, B., Mair, F. & Mercer, S.W. (2014). Physical and mental health comorbidity is common in people with multiple sclerosis: nationally representative cross-sectional population database analysis. BMC Neurology, vol. 14, ss. 128. doi: 10.1186/1471-2377-14-128.
38
Socialstyrelsen (2016a). Nya riktlinjer för MS och
Parkinson. https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nya-riktlinjer for-ms-och-parkinson [2021-03-10].
Socialstyrelsen (2016b). Vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom; stöd för styrning ochledning.[broschyr].https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharep oint dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-1.pdf [2021-03-10].
Socialstyrelsen (2016c). Förskrivning av hjälpmedel. Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till
personer med funktionsnedsättning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2016-8-2.pdf [2021-03-24].
Socialstyrelsen (2019). Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/funktionshinder/hjalpmedel/Hjälpmedel [2021-03-24]
Socialstyrelsen (2021). Kommunikation och informationsöverföring.
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/kommunikation-och-informationsoverforing/. [2021-03-23]
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2012). Viktigt men svårt att mäta livskvalitet. https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/viktigt -men-svart-mata-livskvalitet [2020-03-03]
*Tan- Kristanto, S. & Kiropoulos, L. A. (2015). Resilience, self-efficacy, coping styles and depressive and anxiety symptoms in those newly diagnosed with multiple sclerosis. Psychol Health Med. 2015;20(6), ss. 635-645. doi:
10.1080/13548506.2014.999810.
39 Théaudin, M., Romero, K. & Feinstein, A. (2016). In multiple sclerosis anxiety, not depression, is related to gender. Multiple sclerosis (Houndmills, Basingstoke, England), 22(2), ss. 239–244. doi: 10.1177/1352458515588582
Tzartos J. S., Khan, G., Vossemkramper, A., Cruz- Sabada, M., Lonarda, S., Sefia, E., Meager, A., Elia, A., Middeldorp, J. M., Clemens, M., Farrell P. J., Giovannoni, G.
& Meier, U-C. (2012) Association of innate immune activation with latent Epstein-Barr virus in active MS lesions. Neurology, 78, ss. 15–23. doi:
10.1212/WNL.0b013e31823ed057.
Wilski, M., Brola, W. & Tomzak, M. (2019). Health locus of control and mental health in patients with multiple sclerosis: Mediating effect of coping strategies. Research in nursing & health, 42(4), ss. 296-305. doi: 10.1002/nur.21955.
World Health Organization (2020). Sexual Health. https://www.who.int/healthtopics/sexual -health#tab=tab_1 [2021- 02- 12]
*Yildirim, A., Boysan, M. & Çilingir, V. (2020) Associations between sleep quality, severity of dissociation, pathological worry, and functional impairment in multiple sclerosis: a case-control study. Dusunen Adam: Journal of Psychiatry &
Neurological Sciences, 33(1), ss. 29–39. doi: 10.14744/DAJPNS.2019.00058.
40 Bilaga 1 – Artikelmatris
Författare, årtal, land
Syfte Metod Huvudresultat
Al-Asmi et al. individer med MS som får specialiserad medicinsk vård med MS i jämförelser friska individer.
Resultatet visar att för personer med funktionsnedsättning och dess roll till ångest och depression hos individer med prediktor för lägre nivåer av ångest och depression hos patienter med MS.
41
depression på ångest över tid hos individer med MS. kopplat till ångest hos MS patienter. Somatiska symtom
Syftet är att 1) fastställa omfattningen av variationer i
Resultatet visar att de mest påtagliga symtomen vid MS var obalans, domningar, svaghet, trötthet samt att dessa symtom hade ett samband med
individers psykiska hälsa.
Lewis et al.
2017
Storbritannien
Syftet är att undersöka rollen mellan depression, suicidtankar än de som inte hade någon eller minimal depression.
42 hos kvinnor med MS och att identifiera riskfaktorer som av individerna med MS levde med en måttlig till svår depression och att var mer förekommande hos de patienter som hade lägre neurologisk funktion och därmed funktionsnedsättning.
43 Tan- Kristanto
et a.
2015
Australien
Syftet är att undersöka om grad av anpassning och och ångest var associerat med funktionsnedsättning,
Resultatet visar att oro var associerat med
44