8. Diskussion
8.2 Metoddiskussion
Litteraturstudien utfördes enligt (Polit & Beck 2017) niostegsmodell vilket gav författarna vägledning, struktur och replikerbarhet i arbetet. Databaserna PsycInfo, PubMed och Cinahl användes för att garantera forskning med inriktning för psykologi, medicinsk kunskap och omvårdnad. Databaserna valdes då alla berör syftet med litteraturstudien.
I resultatdiskussionen har äldre artiklar ställts mot litteraturstudiens resultatartiklar som inkluderat forskning från 2015 och framåt. Äldre forskning inkluderades i diskussionen för att uppmärksamma olikheter och vilka de var. Personer med både svår och mild fysisk funktionsnedsättning inkluderades för att belysa hela MS- populationen oavsett svårighetsgrad av funktionsnedsättning. Inkludering av endast svår eller mild funktionsnedsättning hade begränsat möjligheten för ett brett perspektiv på MS- populationens psykiska hälsa.
28 De bestämda sökorden: “Multiple Sclerosis”, “Physical Disability”, “Disab*”, ”Mental Health”
och “Psychological or emotional or mental health or mood” speglade litteraturstudiens syfte och gav relevanta artiklar. En svaghet som uppmärksammades med litteraturstudien var att sökorden inte inkluderade “patients”, vilket hade varit passande till litteraturstudiens syfte mot ett individperspektiv. MS som sjukdomsbegrepp gav dock naturligt ger ett patientperspektiv, därmed även individperspektiv. De artiklar som lyfte närståendes- eller vårdgivares perspektiv exkluderades manuellt i träffarna och därmed säkerställdes ett individperspektiv. Utförda sökningar inkluderade både patienter på sjukhus vid undersökningstillfället och personer i hemmiljö, vilket motsvarar studiens inklusionskriterer. Sökordet “Mental Health” kunde inkluderat många psykiska sjukdomar i samspel med de psykiska besvär (depression och ångest) som uppmärksammades i litteraturstudiens resultat. Att inkludera artiklar där personer haft psykisk samsjuklighet sedan innan hade kunnat påverka resultatet missvisande.
Exempelvis hade kartläggning av hur den psykiska hälsan uppfattas i relation till fysisk funktionsnedsättning varit problematisk på grund av tidigare psykisk sjukdom. De enstaka artiklar som lyfte exempelvis bipolär sjukdom, schizofreni och demenssjukdom exkluderades manuellt för att undvika föreslagna misstolkningar. Det fanns undantag där (McKay et al. 2017) inkluderat bipolär sjukdom i studien. Resultaten redovisades däremot enskild för deltagare med bipolär sjukdom, depression och ångest där samtlig statistik för bipolär sjukdom exkluderades.
Det totala antalet träffar med sökorden var 461 artiklar och kan bero på att sökorden innebar omfattande begrepp. En noggrann granskning utfördes och artiklar som inte hade relevans för syftet med litteraturstudien exkluderades. För att precisera resultatet ytterligare kunde fler sökord som ämnesord i respektive databas valts ut. Kombination av fritextsökningar bestämdes dock som bäst lämpligt efter att ha beprövat olika kombinationer av ämnesord med bristande resultat. I den senast uppdaterade versionen av PubMed som användes inkluderades fritextsökning automatiskt som MeSH-termer samt trunkering, vilket säkerställde relevanta artiklar till urvalen. Sökord trunkerades och kombinerades med hjälp av booleska operatorer i databasen Cinahl och kan vara anledning till att flest artiklar hämtades in från Cinahl.
Artiklar från 2015 inkluderades i litteraturstudien eftersom forskning ständigt bedrivs inom MS.
Artiklar publicerade i det valda tidsspannet kunde garantera att resultatet baserades på aktuell forskning. Val av tidsspann kan också anses som en svaghet då risk för bortfall av relevanta artiklar finns. Utökning av sökningar från exempelvis 2010 hade möjligtvis givit ett bredare resultat och inkluderat fler kvalitativa artiklar. Litteraturstudien begränsades inte till någon speciell tidsperiod efter diagnostillfället, miljö, population, specificerad ålder förutom att barn
29 under 18 år exkluderades. Dessa avgränsningar hade eventuellt givit ett mer detaljerat resultat men speglade inte syftet med litteraturstudien. Majoriteten av studierna var från USA.
(Mohammadi et al. 2015) och (Al-Asmi et al. 2015) redogjorde för att forskning hittills mest bedrivits på västerländsk befolkning, vilket blev tydligt i litteraturstudiens resultat.
Litteraturstudien har utöver USA inkluderat data från sju andra länder, vilket ger ett brett perspektiv över MS- populationen.
I sex av artiklarna redovisades att personernas MS-diagnos fastställts av läkare men intyg var inget kriterium för att delta i studierna (Battalio et al. 2019; Bogart 2015; Hartoonian et al.
2015; Kasser et al. 2017; Kratz et al. 2016; Tan- Kristanto et al. 2015). Resterande artiklar hade inklusionskriterier enligt “McDonald Criterium” för sin diagnos (Al-Asmi et al. 2015; Lewis et al. 2017; McKay et al. 2018; Yildirim et al. 2020; Nunnari et al. 2015; Mohammadi et al. 2015).
Hur diagnostiseringen av MS fastställdes var något författarna inte tog hänsyn till vid uppstart av litteraturstudien. Det kan påverka resultatet negativt och tolkas som mindre trovärdigt än om samtliga artiklars inklusionskriterier varit enligt bestämda kriterier. McDonald kriterierna anses vara pålitliga i diagnostisering av MS och används internationellt (McDonald et al. 2001).
Åtta av tolv artiklar använde EDSS- skalan i bedömning av funktionsnedsättning. Att personer blivit bedömda enligt samma instrument och kriterier kan stärka tillförlitligheten av litteraturstudiens resultat. Majoriteten av de artiklar som inkluderats i litteraturstudien var av kvantitativ metod och därmed har databearbetning och analys inneburit en omfattande organiserad granskning. Avläsning av statistik var stundtals problematiskt men databearbetningen underlättades genom att kunna jämföra värden från likadana bedömningsinstrument. För den psykiska hälsan användes fler olika typer av bedömningsinstrument, exempelvis HADS-skalan, SF-36 och BDI. Avsaknad av kvalitativa studier kan varit en svaghet med litteraturstudien då resultatet saknade information om subjektiva upplevelser av psykisk hälsa i förhållande till funktionsnedsättning, däremot har litteraturstudien omfattat en stor population.
30 9. Slutsats
I samtliga artiklarna framgick det att personer med MS uppfattade att den psykiska hälsan påverkas vid fysisk funktionsnedsättning. Vanligtvis orsakade funktionsnedsättning depression och ångest men även ilska, spänning och sömnbesvär. Både höga och måttliga funktionsnedsättningar bidrog till depression och ångest. Depression vid fysisk funktionsnedsättning kunde kopplas till suicidtankar, suicidförsök och tankar på hur funktionsnedsättningen skulle utvecklas i framtiden. Funktionsnedsättning och dess bidragande till bristande självförmåga, copingstrategier och socialt deltagande samt sysselsättningsstatus i MS- populationen kunde orsaka depression och ångest. I vissa fall var inte den fysiska funktionsnedsättningen hindrande från socialt deltagande, utan den depression funktionsnedsättningen bidragit till.
10. Klinisk betydelse
Ur resultatet sågs ett behov av undervisning för sjuksköterskor rörande psykisk hälsa hos personer med MS. Ökad kunskap om vad som orsakar depression och ångest kan förhindra dess utveckling med hjälp av tidigt insatta interventioner. Litteraturstudiens betydelse för klinisk verksamhet är att sjuksköterskan kan skapa förståelse för hur personer med MS uppfattar att deras psykiska hälsa påverkas vid fysisk funktionsnedsättning. Sjuksköterskan bör som en del i vårdteamet beakta en tidig och kontinuerlig bedömning för psykisk hälsa som grundläggande i vårdplaneringen. Genom bedömning av den psykiska aspekten vid fysisk funktionsnedsättning kan depression och ångest uppmärksammas i god tid. Bedömningsinstrumenten [BDI] och [HADS] kan användas kliniskt för att identifiera allvarlighetsgrad och vidare val av lämpliga interventioner. Ett närmare samarbete mellan sjuksköterskor som vårdar MS patienter, exempelvis på en neurologavdelning och psykiatrin kan öka förståelsen kring stöd vid hantering av depression och ångest hos MS patienter. Sjuksköterskan bör sträva mot att bevara patientens livskvalitet. För att främja detta krävs en öppen kommunikation, emotionellt stöd, stöd vid patientens copingstrategier och bedömning av eventuella hjälpmedel. En viktig förutsättning för god omvårdnad är en förstående kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Det individperspektiv som lyfts i litteraturstudien kan liknas vid personcentrerad vård vilket är en grundpelare inom omvårdnad. MS är en sjukdom som kan vara svår att hantera och litteraturstudien kan utöver förståelse för vårdpersonal även initiera insikt för egen psykisk hälsa hos personer som lever med MS.
31 11. Förslag till fortsatt forskning
Resultatet har till störst del baserats på kvantitativ forskning. Vidare forskning av kvalitativ metod, exempelvis djupgående intervjuer hade kunnat ge värdefull information om subjektiva upplevelser av psykisk hälsa hos personer med MS. Få studier i litteraturstudien hade riktat fokus mot skillnaderna mellan skovvis förlöpande och progressiv MS och psykisk hälsa, vilket hade varit intressant att samla kunskap om eftersom funktionsnedsättningen manifesterar sig annorlunda. Utifrån litteraturstudiens resultat hade vidare forskning om likheter kring hur den psykiska hälsan uppfattas oberoende av funktionsnedsättning samt olika skeden i livet varit intressant. Detta kan skapa djupare förståelse för vad som orsakar depression och ångest vid olika tidpunkter. Även vidare forskning på hur de sekundära orsakerna bidrar till depression och ångest hade varit av intresse för att kartlägga vilka interventioner eller stöd sjuksköterskor kan behöva erbjuda sina patienter.
32 Referenslista
*= Artiklar som ingår i resultatet
Ahlgren, C., Odén, A. & Lycke, J. (2011). High nationwide prevalence of multiple sclerosis in Sweden. Multiple sclerosis (Houndmills, Basingstoke, England), 17(8), ss.
901–908. doi: 10.1177/1352458511403794.
*Al-Asmi, A., Al-Rawahi, S., Al-Moqbali, Z. S., Al-Farsi, Y., Essa, M. M., El-Bouri, M., Koshy, R. P., Gujjar, A. R., Jacob, P. C., Al-Hodar, A. & Adawi, S. A. (2015) Magnitude and concurrence of anxiety and depression among attendees with multiple sclerosis at a tertiary care Hospital in Oman. BMC Neurology, 15(1), ss.
1–9. doi: 10.1186/s12883-015-0370-9.
Almås, H., Johansen, E. R., Mastad, V. & Espeset, K. (2011). Omvårdnad vid sjukdomar.
Almås, H., Stubberud, D-G., Grönseth, R. (red.). Klinisk omvårdnad 2. 2 uppl.Stockholm: Studentlitteratur, ss. 225-282.
Askey-Jones S et al. (2012). A nurse-led mental health service for people with multiple sclerosis. Journal of Psychosomatic Research, 72(6), ss. 463–465. doi:
10.1016/j.jpsychores.2012.01.020.
Atlas os MS (2020). Fact sheet. https://www.atlasofms.org/fact-sheet/sweden. [2021-03-23].
Balto, J.M., Pilutti, L.A. & Motl, R.W. (2019). Loneliness in Multiple Sclerosis:
Possible Antecedents and Correlates. Rehabilitation nursing : the official journal of the Association of Rehabilitation Nurses, 44(1), ss. 52–59. doi:
10.1097/rnj.0000000000000128.
*Battalio, S. L., Jensen, M. P. & Molton, I. R. (2019) Secondary health conditions and social role satisfaction in adults with long-term physical disability. Health
Psychology, 38(5), ss. 445–454. doi: 10.1037/hea0000671.
33 Bertelsen Kjørsvik, A. (2017). Sjukdomar i nervsystemet. Ørn, S., Mjell, J., Bach-Gansmo, E.
(red.). Sjukdom och ohälsa - diagnostik och behandling. Studentlitteratur ss. 314-335.
*Bogart, K. R. (2015) Disability Identity Predicts Lower Anxiety and Depression in Multiple Sclerosis. Rehabilitation Psychology, 60(1), ss. 105–109. doi:
10.1037/rep0000029. Brenner P. & Piehl F. (2016). Fatigue and depression in multiple sclerosis: pharmacological and non-pharmacological interventions. Acta Neurol Scand, 200. ss. 47-54. doi: 10.1111/ane.12648. PMID: 27580906.
Burke, T., Dishon, S., McEwan, L. & Smrtka, J. (2011) The Evolving Role of the Multiple Sclerosis Nurse. International Journal of MS Care, 13(3), ss. 105–
112. doi: 10.7224/1537-2073-13.3.105.
Bužgová R, & Kozáková R. (2019) Informing patients with progressive neurological disease of their health status, and their adaptation to the disease. BMC Neurol. doi:
10.1186/s12883-019-1488-y. PMID: 31653233; PMCID: PMC6815047.
Cameron, O.G. (2007) Understanding comorbid depression and anxiety. Psychiatric Times,
24(14), ss. 51–56. Available
at http://search.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/login.aspx?direct=true&db=c in20&AN=105968168&site=ehost-live.
Carnero- Contentti, E., Pettinicchi, J. P., Caride, A. & López, P.A. (2019) Sexual Dysfunction in Patients with Multiple Sclerosis from Argentina: What are the Differences Between Women and Men?. Sexuality & Disability, 37(4), ss. 521–539.
doi: 10.1007/s11195-019-09603-5.
Çinar, B.P. & Yorgun, Y.G. (2018). What We Learned from The History of Multiple Sclerosis Measurement: Expanded Disability Status Scale. Noro psikiyatri arsivi, 55(Suppl1), ss. 69–S75. doi: 10.29399/npa.23343.
Claesson, Anna. Sveriges neuropsykologers förening (2019) Multipel skleros: Kognition, fatigue och psykisk ohälsa – faktorer avgörande för livskvaliteten hos patienter mitt i livet. https://snpf.se/multipel-skleros-kognition-fatigue-och-psykisk-ohalsa-faktorer-avgorande-for-livskvaliteten-hos-patienter-mitt-i-livet/ [2021-03-23]
34 Conradsson, D., Ytterberg, C., Engelkes, C., Johansson, S. & Gottberg, K. (2021) Activity limitations and participation restrictions in people with multiple sclerosis: a detailed 10-year perspective. Disability and Rehabilitation. 43:3, ss. 406-413, doi:
10.1080/09638288.2019.1626919.
Cowan, C.K., Pierson, J.M. & Leggat, S.G. (2020). Psychosocial aspects of the lived experience of multiple sclerosis: personal perspectives. Disabil Rehabil, 42(3), ss.
349-359. doi: 10.1080/09638288.2018.1498545.
D'Alisa, S., Miscio, G., Baudo, S., Simone, A., Tesio, L. & Mauro, A. (2009). Depression is the main determinant of quality of life in multiple sclerosis: a classification regression (CART) study. Disability and rehabilitation, 28(5), ss.
307–314. doi: 10.1080/09638280500191753.
Drulovic, J., Pekmezovic, T., Matejic, B., Mesaros, S., Manigoda, M., Dujmovic, I., Stojsavljevic, N., Kocev, N., Gavric-Kezic, M., Nikic, P. & Dragojlovic, M. (2007).
Quality of life in patients with multiple sclerosis in Serbia. Acta neurologica Scandinavica, 115(3), ss. 147–152. doi: 10.1111/j.1600 0404.2006.00729.
Ericson, E., & Ericson, T. (2002). Medicinska sjukdomar: specifik omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Etikprövningsmyndigheten (2019). https://etikprovningsmyndigheten.se [2020-02-15].
Folkhälsomyndigheten (2020). Vad är psykisk hälsa?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa/ [2021-02-12]
Fried, E.I., Epskamp, S., Nesse, R.M., Tuerlinckx, F. & Borsboom, D. 2016, "What are good depression symptoms? Comparing the centrality of DSM and non-DSM symptoms of depression in a network analysis", Journal of affective disorders, vol. 189, ss. 314-320. doi: 10.1016/j.jad.2015.09.005
35
Garfield, A.C. & Lincoln, N.B. (2012) Factors affecting anxiety in multiple sclerosis. Disability
& Rehabilitation. 34(24), ss. 2047–2052. doi: 10.3109/09638288.2012.667503.
Gay, M.C., Vrignaud, P., Garitte, C. & Meunier, C. (2010). Predictors of depression in multiple sclerosis patients. Acta neurologica Scandinavica, 121(3), ss. 161–170.
doi: 10.1111/j.1600-0404.2009.01232.x
*Hartoonian, N., Turner, A. P., Terrill, A.L., Beier, M L., Day, M. A. & Alschuler, K.N.
(2015) Predictors of Anxiety in Multiple Sclerosis. Rehabilitation Psychology, 60(1), ss. 91–98. doi: 10.1037/rep0000019.
Hubbard, E. A., Motl, R. W. & Fernhall, B. (2019) Acute High-Intensity Interval Exercise in Multiple Sclerosis with Mobility Disability. Medicine & Science in Sports
&Exercise, 51(5), ss. 858–867. doi: 10.1249/MSS.0000000000001866.
Jakobsson Ung, E, & Lutzén, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.).
Omvårdnadens grunder; Ansvar och utveckling. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 27-44.
*Kasser, S. L., Goldstein, A., Wood, P. K. & Sibold, J. (2017). Symptom variability, affect and physical activity in ambulatory persons with multiple sclerosis: Understanding patterns and time-bound relationships. Disabil Health J.Apr; 10(2), ss. 207-213.
doi:10.1016/j.dhjo.2016.10.006.
Kern, S., Schrempf, W., Schneider, H., Schultheiss, T., Reichmann, H. & Ziemssen, T. (2009).
Neurological disability, psychological distress, and health-related quality of life in MS patients within the first three years after diagnosis. Multiple sclerosis (Houndmills, Basingstoke, England), 15(6), ss. 752–758. doi:
10.1177/1352458509103300.
Kirchner, T. & Lara, S. (2011). Stress and depression symptoms in patients with multiple sclerosis: the mediating role of the loss of social functioning. Acta neurologica Scandinavica, 123(6), ss. 407–413. doi: 10.1111/j.1600-0404.2010.01422.x
36 Klevan, G., Jacobsen, C.O., Aarseth, J.H., Myhr, K.M., Nyland, H., Glad, S., Lode, K., Figved, N, Larsen, J.P. & Farbu, E. (2013). Health related quality of life in patients recently diagnosed with multiple sclerosis. Acta Neurol Scand, 2014 Jan;129(1)21-6. doi: 10.1111/ane.12142.
Knowles, L.M., Esselman, E.C., Turner, A.P., Phillips, K.M., Herring, T.E., Alschuler, K.N.
& Ehde, D.M. (2020). Depressive Symptoms and Suicidal Ideation in Progressive Multiple Sclerosis Compared With Relapsing-Remitting Multiple Sclerosis: Results From a Cross-sectional Survey. Archives of physical medicine and rehabilitation, S0003-9993(20)31125-4. doi: 10.1016/j.apmr.2020.09.385.
*Kratz, A. L., Ehde, D. M., Hanley, M. A., Jensen, M. P., Osborne, T. L. & Kraft, G. H. (2016) Cross-Sectional Examination of the Associations Between Symptoms, Community Integration, and Mental Health in Multiple Sclerosis. Archives of Physical Medicine
& Rehabilitation, 97(3), ss. 386–394. doi: 10.1016/j.apmr.2015.10.093.
*Lewis, V. M., Williams, K., KoKo, C., Woolmore, J., Jones, C. & Powell, T. (2017) Disability, depression and suicide ideation in people with multiple sclerosis.
Journal of Affective Disorders, 208, ss. 662–669. doi: 10.1016/j.jad.2016.08.038.
McDonald, W. I., Compston, A., Edan, G., Goodkin, D., Hartung, H. P., Lublin, F.
D., McFarland, H. F., Paty, D. W., Polman, C. H., Reingold, S. C., Sandberg Wollheim, M., Sibley, W., Thompson, A., van den Noort, S., Weinshenker, B. Y. & Wolinsky, J. S. (2001). Recommended diagnostic criteria for multiple sclerosis: guidelines from the International Panel on the diagnosis of multiple sclerosis. Annals of neurology, 50(1), ss. 121–127. doi: 10.1002/ana.1032
*McKay, K. A., Tremlett, H., Fisk, J D., Tingting Z., Patten, S B., Kastrukoff, L., Campbell, T.
& Marrie, R A. (2018) Psychiatric comorbidity is associated with disability progression in multiple sclerosis. Neurology, 90(15), ss.. e1316–e1323.
doi: 10.1212/WNL.0000000000005302.
Mikula, P., Nagyova, I., Krokavcova, M., Vitkova, M., Rosenberger, J., Szilasiova, J., Gdovinova, Z., Groothoff, J.W. & Van Dijk, J.P. (2014) Coping and its importance for quality of life in patients with multiple sclerosis. Disability &
Rehabilitation, 36(9), ss. 732–736. doi: 10.3109/09638288.2013.808274.
*Mohammadi, K., Rahnama, P. & Montazeri, A. (2015) Prevalence and risk factors for depression in women with multiple sclerosis: a study from Iran. Annals of General Psychiatry, 14(1), ss. 1–6. doi: 10.1186/s12991-015-0069-8.
37 Newland, P., Lorenz, R. A., Smith, J.M., Dean, E., Newland, J. & Cavazos, P. The Relationship Among Multiple Sclerosis-Related Symptoms, Sleep Quality, and Sleep Hygiene Behaviors. Neurosci Nurs. 2019 Feb;51(1), ss. 37-42. doi:
10.1097/JNN.0000000000000409.
*Nunnari, D., De Cola, M. C., D’Aleo, G., Rifici, C., Russo, M., Sessa, E., Bramanti, P. &
Marino, S. (2015) Impact of Depression, Fatigue, and Global Measure of Cortical Volume on Cognitive Impairment in Multiple Sclerosis. BioMed Research International, 2015, ss. 1–7. doi: 10.1155/2015/519785.
Park, C.L., Malone, M.R., Suresh, D.P., Bliss, D. & Rosen, R.I. (2008) Coping, meaning in life, and quality of life in congestive heart failure patients. Quality of Life Research, 17(1), ss. 21–26. doi: 10.1007/s11136-007-9279-0.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Sandström, L. & Kjellström, S. (2015). Forskningsetik. Etikboken. 5. uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 311-334.
Schmitt, M.M., Yael, G., DeLuca, J. & Chiaravalloti, N. (2014) Self-Efficacy as a Predictor of Self-Reported Physical, Cognitive, and Social functioning in Multiple Sclerosis. Rehabilitation Psychology, 59(1), ss. 27–34. doi: 10.1037/a0035288.
Schön, F. & Svensson, L. (2013). Neurologiska sjukdomar. I Grefberg, Nils (red.). Medicinboken: orsak, symtom, diagnostik, behandling. 5.uppl. Stockholm:
Liber, ss. 558- 619.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Simpson, R. J., McLean, G., Guthrie, B., Mair, F. & Mercer, S.W. (2014). Physical and mental health comorbidity is common in people with multiple sclerosis: nationally representative cross-sectional population database analysis. BMC Neurology, vol. 14, ss. 128. doi: 10.1186/1471-2377-14-128.
38
Socialstyrelsen (2016a). Nya riktlinjer för MS och
Parkinson. https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nya-riktlinjer for-ms-och-parkinson [2021-03-10].
Socialstyrelsen (2016b). Vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom; stöd för styrning ochledning.[broschyr].https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharep oint dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-1.pdf [2021-03-10].
Socialstyrelsen (2016c). Förskrivning av hjälpmedel. Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till
personer med funktionsnedsättning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2016-8-2.pdf [2021-03-24].
Socialstyrelsen (2019). Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/funktionshinder/hjalpmedel/Hjälpmedel [2021-03-24]
Socialstyrelsen (2021). Kommunikation och informationsöverföring.
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/kommunikation-och-informationsoverforing/. [2021-03-23]
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2012). Viktigt men svårt att mäta livskvalitet. https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/viktigt -men-svart-mata-livskvalitet [2020-03-03]
*Tan- Kristanto, S. & Kiropoulos, L. A. (2015). Resilience, self-efficacy, coping styles and depressive and anxiety symptoms in those newly diagnosed with multiple sclerosis. Psychol Health Med. 2015;20(6), ss. 635-645. doi:
10.1080/13548506.2014.999810.
39 Théaudin, M., Romero, K. & Feinstein, A. (2016). In multiple sclerosis anxiety, not depression, is related to gender. Multiple sclerosis (Houndmills, Basingstoke, England), 22(2), ss. 239–244. doi: 10.1177/1352458515588582
Tzartos J. S., Khan, G., Vossemkramper, A., Cruz- Sabada, M., Lonarda, S., Sefia, E., Meager, A., Elia, A., Middeldorp, J. M., Clemens, M., Farrell P. J., Giovannoni, G.
& Meier, U-C. (2012) Association of innate immune activation with latent Epstein-Barr virus in active MS lesions. Neurology, 78, ss. 15–23. doi:
10.1212/WNL.0b013e31823ed057.
Wilski, M., Brola, W. & Tomzak, M. (2019). Health locus of control and mental health in patients with multiple sclerosis: Mediating effect of coping strategies. Research in nursing & health, 42(4), ss. 296-305. doi: 10.1002/nur.21955.
World Health Organization (2020). Sexual Health. https://www.who.int/healthtopics/sexual -health#tab=tab_1 [2021- 02- 12]
*Yildirim, A., Boysan, M. & Çilingir, V. (2020) Associations between sleep quality, severity of dissociation, pathological worry, and functional impairment in multiple sclerosis: a case-control study. Dusunen Adam: Journal of Psychiatry &
Neurological Sciences, 33(1), ss. 29–39. doi: 10.14744/DAJPNS.2019.00058.
40 Bilaga 1 – Artikelmatris
Författare, årtal, land
Syfte Metod Huvudresultat
Al-Asmi et al. individer med MS som får specialiserad medicinsk vård med MS i jämförelser friska individer.
Resultatet visar att för personer med funktionsnedsättning och dess roll till ångest och depression hos individer med prediktor för lägre nivåer av ångest och depression hos patienter med MS.
41
depression på ångest över tid hos individer med MS. kopplat till ångest hos MS patienter. Somatiska symtom
Syftet är att 1) fastställa omfattningen av variationer i
Resultatet visar att de mest påtagliga symtomen vid MS var obalans, domningar, svaghet, trötthet samt att dessa symtom hade ett samband med
individers psykiska hälsa.
Lewis et al.
2017
Storbritannien
Syftet är att undersöka rollen mellan depression, suicidtankar än de som inte hade någon eller minimal depression.
42 hos kvinnor med MS och att identifiera riskfaktorer som av individerna med MS levde med en måttlig till svår depression och att var mer förekommande hos de patienter som hade lägre neurologisk funktion och därmed funktionsnedsättning.
43 Tan- Kristanto
et a.
2015
Australien
Syftet är att undersöka om grad av anpassning och och ångest var associerat med funktionsnedsättning,
Resultatet visar att oro var associerat med
44