Genom att sammanställa litteratur kring hur sjuksköterskor upplever bemötandet av patienter med samsjuklighet och identifiera avgörande faktorer för vad som underlättar och försvårar för detta kan sjuksköterskor bli tryggare i sin arbetsutövning samtidigt som dessa patienter erbjuds en vård som bättre stödjer deras behov. Detta i och med att insatser kan riktas mot de svårigheter som uppmärksammas i litteraturstudien.
7 Slutsats
Författarna konstaterar att utbildning, färdighet och erfarenhet utgör sjuksköterskors kompetens och avgör hur förberedd och kapabel sjuksköterskan är inför att bemöta och vårda patienter med samsjuklighet vilka normalt sett inte vårdas i den somatiska sjukvården. Utöver detta verkar inte dessa patienters behov mötas i sjukhusmiljön vilket potentiellt leder till att deras psykiatriska symtom förvärras. Det i sin tur påverkar vårdmiljön som sjuksköterskor uppfattar som otrygg, oförutsägbar men också farlig. I syfte att kunna möta patienters behov och ta del
21 av dennes livsvärld är kommunikation viktigt. Hur kommunikationen fungerar avgör hur bemötandet upplevs. Sjukdomsbilden har visat sig vara en försvårande faktor som kan begränsa kommunikationen då sjuksköterskan möter en patient med samsjuklighet. Avslutningsvis konstaterar författarna att sjuksköterskors handlingar som baseras på fördomar och dennes förförståelse som tar en negativ skepnad kan undvikas genom reflektion för patientens situation.
Sjuksköterskor kan då bemöta och vårda patienter utifrån ett livsvärldsbaserat perspektiv.
8 Förslag för vidare forskning
Litteraturstudien belyser att mötet och vården av patienter med samsjuklighet är ett fenomen som vidare kan problematiseras. I litteraturstudien identifieras sjuksköterskors erfarenheter av detta på olika platser i världen. Därför är det av intresse att kommande studier utforskar vilka möjligheter som finns i syfte att göra så, då tillgänglig litteratur indikerar att detta är ett problem som existerar i den kliniska verksamheten. Områden som är av intresse är sjuksköterskors kompetens, både formell och reell, hur arbetsklimatet kan stödja sjuksköterskan på ett bättre vis både strukturellt och fysiskt alternativt hur kommunikation kan användas som instrument för ett bättre bemötande.
22
9 Referenser
Andersson, H., Carlsson, J., Karlsson, L., & Holmberg, M. (2020). Competency requirements for the assessment for patients with mental illness in somatic emergency care: A modified Delphi study from the nurses’ perspective. Nordic Journal of Nursing Research,
40(3), 162–170. Doi: 10.1177/2057158520946212
Al-Awadhi, A., Atawneh, F., Alalyan, Z-Y., Shahid, A-A., Al-Alkhadhari, S., & Zahid, M-A. (2017). Nurses’ attitude towards patients with mental illness in a general hospital in Kuwait. Saudi Journal of Medicine and Medical Sciences, 5(1), 31-77. Doi: 10.4103/1658-631X.194249
Baggens, C., & Sandén, I. (2011). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. F. Friberg
& J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder - perspektiv och förhållningssätt (s. 201–233).
Lund: Studentlitteratur AB.
Barajas, K-E., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm:
Natur & Kultur.
Borglin, G. (2015). Mixad metod – en introduktion. M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (s. 269–286). Lund: Studentlitteratur AB.
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170–177. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00509.x
Björk-Brämberg, E., Torgerson, J., Kjellström-Norman, A., Welin, P., & Rusner, M. (2018).
Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness:
A qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family Practice, 19(12), 1–11. Doi: 10.1186/s12875-017-0687-0
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur
& Kultur.
Douglas, C., Standard-Goldson, A., James, K., & Abel, W. (2018). Nurses’ perception of preparedness for moving mental health care from psychiatric to general hospital in Jamaica.
Rev Panam Salud Publica, 42. Doi: 10.26633/RPSP.2018.158
Edvardsson, D., & Wijk, H. (2017). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. A K. Edberg
& H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 75–101). Lund:
Studentlitteratur AB.
Ekebergh, M. (2015). Patientens värld – när människan blir patient. M. Arman, K. Dahlberg &
M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 63–90). Stockholm: Liber AB.
23 Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. M. Arman, K. Dahlberg, K & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 122–127). Stockholm: Liber AB.
Ekebergh, M., & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. M. Arman, K. Dahlberg, K & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 129–144). Stockholm: Liber AB.
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F., & Öhlén, J. (2015). Fenomenologi och hermeneutik. M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Giacchero-Vedana, K-G., Magrini, D-F., Zanetti, A-C-G., Miasso, A-I., Borges, T-L., & dos Santos, M-A. (2017). Attitudes towards suicidal behaviour and associated factors among nursing professionals: A quantitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 24(9-10), 651–659. Doi: 10.1111/jpm.12413
Granados-Gámez, G., López Rodríguez, M., Granados, A-C., & Márquez-Hernández, V.
(2016). Attitudes and Beliefs of Nursing Students Toward Mental
Disorder: The Significance of Direct Experience With Patients. Perspectives in Psychiatric Care, 53(2), 135–143. Doi: 10.1111/ppc.12147
Holmberg, M., Hammarbäck, S., & Andersson, H. (2020). Registered nurses’ experiences of assessing patients with mental illness in emergency care: A qualitative descriptive study.
Nordic Journal of Nursing Research, 40(3), 151–161. Doi: 10.1177/2057158520941753 Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Ihalainen-Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löytteniemi, E., Suominen, T., & Välimäki, M.
(2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: a cross sectional study in primary settings in Finland. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 23(6–7), 427–437. Doi: 10.1111/jpm.12319
Inspektionen för vård och omsorg. (12 december 2019). Samsjukliga patienter riskerar att drabbas av bristande tillgång till vård och omsorg. https://www.ivo.se/tillsyn/prioriterade-riskomraden-2018-2020/samsjukliga-patienter/
Kajermo, K-N., Johansson, E., & Wallin, L. (2017). Kunskapsbaserad omvårdnad – från kunskap till säker och effektiv vård. A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling (s. 297–325). Lund: Studentlitteratur AB.
Karlsson, E-K. (2015). Informationssökning. M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (s. 95–113). Lund: Studentlitteratur AB.
Kristensson, J. (2017). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur: Stockholm.
24 Ma, Z., Huang, H., Nie, G., Silenzio, V-M-B., & Wei, B. (2018). Attitude towards mental illness among primary health care providers: A community based study in rural China.
BioMed Research International, 1-6. Doi: 10.1155/2018/8715272.
MacNeela, P., Scott, P-A., Treacy, M., Hyde, A., & O´Mahoney, R. (2012). A risk to himself:
Attitudes toward psychiatric patients and choice of psychosocial strategies among nurses in medical-surgical units. Research in Nursing & Health, 35(2), 200–213. Doi:
10.1002/nur.21466
Noblett, J-E., Lawrence, R., & Smith, J-G. (2015). The attitudes of general hospital doctors toward patients with comorbid mental illness. The International Journal of
Psychiatry in Medicine, 50(4), 370–382. Doi: 10.1177/0091217415612721.
Ordan, R., Shor, R., Liebergall-Wischnitzer, M., Noble, L., & Noble, A. (2017). Nurses’
professional stigma and attitudes towards postpartum women with severe mental illness.
Journal of Clinical Nursing, 27(7-8), 1543–1551. Doi: 10.1111/jocn.14179
Poggenpoel, M., Myburgh, C.P.H., & Morare, M.N. (2011). Registered nurses’ experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg.
Journal of Nursing Management, 19(7), 950–958. Doi: 10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x Polit, D-F., & Beck, C. (2020). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (11 uppl.) Wolters Kluwer.
Priebe, G., & Landström, C. (2015). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (s. 31–50). Lund: Studentlitteratur AB.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken – etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur AB.
Veale, D., Ali, S., Papageorgiou, A., & Gournay, K. (2019). The Psychiatric ward
environment and nursing observations at night: A qualitative study. Journal of psychiatric &
Mental Health Nursing, 27(4), 342-351. Doi: 10.1111/jpm.12583
Weare, R., Green, C., Olasoji, M., & Plummer, V. (2019). ICU nurses feel unprepared to care for patients with mental illness: A survey of nurses’ attitudes, knowledge and skills. Intensive
& Critical Care Nursing. 53, 37–42. Doi: 10.1016/j.iccn.2019.03.001
Zolnierek, C-D., & Clingerman, E-M. (2012). A medical-surgical nurse perceptions of caring för a person with severe mental illness. Journal of the American Psychiatric
Nurses Association, 18(4), 226–235. Doi: 10.1177/1078390312446223.
10 Bilagor
1
10 Bilagor
Bilaga 1 – Sökschema Cinahl
Sökord &
kombinationer
Avgränsningar Antal träffar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Granskade artiklar Utvalda artiklar
S1 Fritextord Psychiatric illness OR Mental illness OR Mental health OR Mental disorder
201,474
S2 Ämnesord (MH) Mental disorders OR (MH) Mental health
594,465
S3 S1 OR S2 664,686
S4 Fritextord Experience OR Attitude OR View OR Perception OR Opinion
812,747
S5 Ämnesord (MH) Attitude OR (MH) Perception
523,059
S6 S4 OR S5 954,744
S7 Fritextord Nurs* 887,294
S8 Ämnesord (MH) Nurse Attitudes 31,730
S9 S7 AND S8 31,730
S10
Fritextord Patient 2,092,922
S11
Ämnesord (MH) Patients 265,696
S12 S10 OR S11 2,135,352
S13 S3 AND S6 AND S9
AND S12 1,625
Peer reviewed 1,452
Engelska 1,337
2010-2020 813 35 19 16 7
2 Liknande artiklar/ från referenser
*3 artiklar som återkommer från första Cinahl-sökningen.
Bilaga 2 – Sökschema Psycinfo
Sökord & kombinationer Avgränsningar Antal träffar
Lästa abstrakt
Lästa i fulltext
Granskade artiklar
Utvalda artiklar S1 Fritextord Psychiatric illness OR Mental illness OR
Mental health OR Mental disorder
884,605
S2 Ämnesord ”MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE”
Mental disorders 869,177
S3 S1 OR S2 1,388,655
S4 Fritextord Experience OR Attitude OR View OR
Perception OR Opinion 1,623,081
S5 Ämnesord ”MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE”
Mental Illness (Attitudes Toward) 3,585
S6 S4 OR S5 1,623,081
S7 Fritextord Nurs* 175,225
S8 Ämnesord ”MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE”
Health Personnel Attitudes
23,814
S9 S7 AND S8 7,852
S10 Fritextord Patient 792,178
S11 Ämnesord ”MAINSUBJECT.EXACT.EXPLODE”
Patients
98,477
S12 S8 OR S9 794,327
S13 S3 AND S6 AND S9 AND S12 1,663
Peer reviewed 1581
Engelska 1528
2010-2020 647
38 12 8 4*
3
Metod & Urval Resultat
Andersson, Carlsson,
Tre nyckelteman identifierades: 1. Teoretisk och praktisk kunskap, 2. kommunikationsfärdigheter och en 3. respektfull attityd.
Sjuksköterskorna nådde ej en konsensus kring kunskap om akut psykiatrisk vård eller förmågan att kunna bedöma både somatisk och psykiatrisk sjukdom. Det kan bero på att patientbedömning inom akutsjukvården är biomedicinskt orienterad.
Sjuksköterskorna rapporterade om tidsbrist och att bedömningar av patienter behövde gå fort vilket författarna menar kan hindra reflektion och på så sätt ny kunskap.
Studiens resultat indikerar att sjuksköterskans förmåga att kommunicera, skapa en lugn miljö och att kunna tolka patientens tankar eller beteende är nödvändigt för att kunna bedöma denne. Dock kunde inte en konsensus nås angående stöd eller bekräftelse av patientens upplevelse av sin psykiatriska sjukdom eller att stödja denne för att personen ska kunna delta i en konversation.
Resultatet visar att det är nödvändigt att visa respekt genom att vara öppensinnad, human, icke dömande och vilja engagera sig i patienten med psykiatrisk sjukdom.
4 Respekt för patientens privatliv kunde inte påvisas som en viktig faktor då konsensus inte nåddes.
Giacchero Vedana,
Sjuksköterskor utan erfarenhet av att arbeta med psykisk ohälsa påvisade generellt sett mer dömande attityd eller hade i högre utsträckning moraliska invändningar mot patienter som hade begått eller riskerade suicid i kontrast till de sjuksköterskor som hade utbildning eller erfarenhet av psykiatri.
Sjuksköterskor som hade utbildning i psykisk ohälsa eller i att hantera suicid upplevde att de kunde hantera situationen bättre i allmänhet än de sjuksköterskor som saknade detta.
Holmberg,
Sjuksköterskorna ansåg att det var en komplex utmaning att bedöma patienter med psykiatrisk sjukdom och att de kände sig otillräckliga inför detta trots att de upplevde ett professionellt ansvar att kunna göra så.
De upplevde också att de saknade adekvat
kompetens för att bedöma detta patienter, antog att mer kunde göras och att de gärna lämnade över ansvaret till någon annan. De var inte säkra på vad de kunde säga eller inte säga vilket ledde till
5 qualitative descriptive
study.
Nordic Journal of Nursing Research.
psykiatrisk sjukdom inom akutsjukvård.
minskad självsäkerhet. Bedömningen var också beroende på att de kände att de behövde vara på sin vakt vilket begränsade deras öppenhet samt deras förmåga att genomföra lämpliga vårdåtgärder.
Patienter med psykiatrisk sjukdom uppfattades också som mindre intressanta och ges också en lägre prioritet än patienter med akuta somatiska besvär.
Sjuksköterskorna i studien uttryckte en vilja av att få ta del att patienterna med psykiatrisk sjukdoms livsvärld och subjektiva förståelse av sin sjukdom i syfte att förstå deras situation. Viljan och behovet av att nå patienterna betonades som viktiga både vid bedömning och i syfte att lindra/ mildra deras lidande. Ett genuint patientmöte erfors som en viktig faktor i syfte att bedöma patienter med psykiatrisk sjukdom vilket kräver tid, något som sjuksköterskorna ansåg ofta var en bristvara. Att kunna lyssna, men också att driva konversationen beskrevs som viktigt för god omvårdnad.
Sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att bedöma patienterna beroende på att de ibland inte kunde förstå dem eller att de upplevde att de inte kunde lita på vad de sade. I vissa fall utmanades också deras tålamod och empatiska förmåga när de bemöttes negativt eller patienten inte var
medgörlig vilket ledde till att de stundtals ifrågasatte sig själva och sin professionella roll med hänsyn till inadekvat ansvarstagande och vård.
Sjuksköterskorna beskrev också att situationen kunde skifta väldigt fort och att patienter med psykiatrisk sjukdom kunde vara våldsamma eller hotfulla vilket ledde till en känsla av osäkerhet.
6 Därför var de tvungna att ta hänsyn till både sin egen rädsla men också patientens samtidigt och var något de upplevde att de behövde mer träning i.
Patienter som inte ville ha deras hjälp bidrog också till en känsla av att vara otillräckliga.
MacNeela, Scott,
Sjuksköterskorna i studien identifierade patienten med psykiatrisk sjukdom som en potentiell risk och som sårbar. Risk-temat utgjordes av att
sjuksköterskorna uppfattade honom som potentiellt aggressiv, krävande, rymningsbenägen eller möjligtvis skulle vägra ta sin medicin. Temat sårbarhet speglade patienten i fråga som överväldigad av situationen på sjukhuset, ångestfylld, labil och att han verkade ensam.
När sjuksköterskorna fick tänka tillbaka på en egen erfarenhet antog sju av dem en riskorienterad attityd och fem en sårbarhetsorienterad attityd. En antog båda perspektiven. Åtta av dem var
konsekventa och bytte inte attityd mellan de två uppgifterna. Tre sjuksköterskor som inte antagit någon speciell attityd i den första uppgiften antog en riskorienterad attityd i den andra uppgiften. Två andra skiftade från risk till sårbarhet. Mest
konsekventa var de sjuksköterskor med längst praktisk erfarenhet. Strategier för psykosocial omvårdnad beskrevs oftare när sjuksköterskorna fick se inspelade filmer på andras interaktioner än när de fick tänka tillbaka på egna patientfall.
7
Ett samband mellan stigma och ökade negativa attityder hos sjuksköterskorna gentemot föräldraskap hos individer med svår psykiatrisk sjukdom framkom av resultatet.
Ju mer benägna sjuksköterskorna var att
stigmatisera patienter med psykiatrisk sjukdom ju mindre benägna var de att aktiva utföra
omvårdnadsåtgärder som syftade till att förbereda patienten på moderskapet.
Sjuksköterskorna upplevde en större oro och mer etiska dilemman angående färdigheter inför föräldraskap hos personer med svår psykiatrisk sjukdom.
Ju mer oro eller etiska dilemman sjuksköterskan kände av kopplat till patienten med psykiatrisk sjukdom ju mer benägen var denne att vilja involvera sig i form av att koppla in specialister inom psykiatri, ordna samordningsmöten för fortsatt vård och vilja ta en ledarroll i syfte att prata med patienten om föräldraskap ihop med
psykiatrisk sjukdom.
Kvalitativa resultat:
Tre teman kunde identifieras; 1. postpartum-sjuksköterskans uppfattningar om att känna sig otillräcklig gällande vård av kvinnor med svår psykiatrisk sjukdom post-partum, 2. svårigheter postpartum-sjuksköterskan upplever när de tar ansvar för att strukturera vården av dessa kvinnor och deras nyfödda barn samt 3. ett paternalistiskt tillvägagångsätt snarare än att stärka kvinnan i
8 hennes roll som mamma med hänsyn till vård av sitt barn.
1. Sjuksköterskorna kände sig mindre självsäkra i att kommunicera med kvinnor post-partum som led av psykiatrisk sjukdom. De uttryckte oro över att säga fel saker, att information skulle misstolkas och till följd av denna känsla uppstod också tankar kring om de hade rätt att ta kontroll över den psykiatriska delen av patientens vård.
Sjuksköterskorna uttryckte dessutom i samband med detta ett behov av mer utbildning och
färdighet i att hantera psykiatrisk sjukdom samt att lära sig mer om och kunna undvika fördomar.
Utöver detta ville sjuksköterskorna ha mer stöd i form av personal med specialistkompetens.
2. Sjuksköterskorna beskrev att de upplevde oro och etiska dilemman gällande vården av mödrarna med psykiatrisk sjukdom vilket utgjordes av patienternas psykiatriska tillstånd, risken för återfall och deras förmåga att ha hand om barnet.
De etiska dilemmana innebar att sjuksköterskorna kände sig manade att involvera specialister inom psykiatri och att samordna inför fortsatt vårt efter hospitalisering.
3. Sjuksköterskorna beskrev att de kände sig reserverade med att stärka modern i sin roll som förälder och att delegera över ansvaret över barnets vård på grund av att patienten potentiellt kunde bidra med inadekvat föräldraskap. Oro kring hur det skulle gå hemma, om barnet skulle skadas eller negligeras eller om man kunde lita på att mamman kunde ta hand om barnet efter utskrivning uppstod.
9 Även etiska dilemman som om det var rätt att skaffa barn i detta tillstånd framkom. Vissa
sjuksköterskor ansåg ytterligare att patienterna inte skulle lämnas själva med barnet eller ha eget ansvar över det på grund av detta.
dock har det visat sig att attityderna och
Tre huvudteman presenterades i studien resultat:
1. Sjuksköterskor erfar frustration då de upplever att patienterna med psykiatrisk sjukdoms beteende är oförutsägbart. Vidare beskrev de att de inte kunde hantera uppkomna situationer i och med detta. Patienterna upplevdes som icke
samarbetsvilliga, som fysiskt och psykiskt kränkande och svåra att orka med. En
sjuksköterska ansåg att dessa patienter skapade oreda på avdelningen och att de behövde övervakas över tid.
Sjuksköterskorna ansåg att patienter med
psykiatrisk sjukdom är tidskrävande och att det är svårt att förstå vad deras egentliga problem är.
Vidare betonade de att patientens psykiatriska problem inte tillgodosågs då sjuksköterskorna på avdelningen fokuserade mer på patienter som var fysiskt sjuka. De associerade psykisk sjukdom med ett svårhanterat beteende. En sjuksköterska
uttryckte att deras sjukdomshistoria ofta var komplex och ofta utgjordes av flera sjukdomar vilket sågs som ett problem.
Det fanns också föreställningar om att dessa patienter i allmänhet tenderade till att inte vilja ha id-band, använda sjukhuskläder och att de vägrade äta. Sjukhusmiljön är inte anpassad för dessa patienters vårdbehov och sjuksköterskorna
10 upplever inte att de får stöd av läkare när nya
bedömningar av patienter behövs akut.
2. Bristande resurser lede till en sämre arbetsmiljö där sjuksköterskor upplever missnöje och rädsla vid interaktion med patienter med psykiatrisk sjukdom. Uteblivet stöd leder till att sjuksköterskor aktivt undviker dessa patienter i så stor
utsträckning som möjligt. Arbetsmiljön upplevdes som osäker av respondenterna vilket ledde till föreställningar om att patienter med psykiatrisk sjukdom skulle kunna skada sjuksköterskorna eller andra patienter.
3. Brist på kunskap och färdigheter leder till en upplevd fara och förvirring vid interaktion med patienter med psykiatrisk sjukdom vilket leder till ilska och rädsla.
Sjuksköterskorna menade att närvaron av en patient med psykiatrisk sjukdom orsakade rädsla i allmänhet på avdelningen både bland personal och övriga patienter. Interaktion verkade mest göra dem mer aggressiva enligt sjuksköterskorna. De ansåg också att de behövde mer utbildning och stöd i syfte att bli bättre på att lösa dessa situationer. Brist på erfarenhet av att möta och vårda dessa patienter beskrevs också som en orsak till dessa attityder. teman: 1. Kunskap, 2. Färdigheter, 3. Attityder.
1. Sjuksköterskorna ansåg sig inte ha adekvat kunskap i att vårda patienter med psykiatrisk
11 att ta hand om patienter med psykisk sjukdom.
sjukdom. Ur resultaten framkom också att det fanns föreställningar kring att de flesta patienterna som vårdades på avdelningen med psykisk
sjukdom vårdades där på grund av att de skadat sig själva. De ansåg också att dessa patienter var mer benägna till aggression eller att bruka våld vilket bidrog till nervositet och att vissa inte ens ville ta hand om dessa patienter.
2. Samtliga sjuksköterskor ansåg att de kunde utvecklas och bli bättre på att hantera situationer gällande patienter med psykiatrisk sjukdom.
Majoriteten av sjuksköterskorna kände sig bekväma och ansåg sig kunna förmedla/ diskutera medicinsk kunskap till patienter med psykiatrisk sjukdom däremot var de rädda för att möjligtvis säga fel saker eller uttrycka sig fel. Att prata med en patient som hade vanföreställningar eller hallucinerade ansåg de vara svårt.
Majoriteten av sjuksköterskorna kände sig bekväma och ansåg sig kunna förmedla/ diskutera medicinsk kunskap till patienter med psykiatrisk sjukdom däremot var de rädda för att möjligtvis säga fel saker eller uttrycka sig fel. Att prata med en patient som hade vanföreställningar eller hallucinerade ansåg de vara svårt.