Sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta patienter med psykiatrisk och
somatisk samsjuklighet
Självständigt arbete, 15hp - 2VÅ61E
Författare: Jönsson, Lovisa & Lundberg, Oscar Handledare: Andersson, Sten Ove
Examinator: Lindberg, Catharina Termin: HT20
Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Examensarbete
Abstrakt
Bakgrund: Det är tidigare visat att patienter med psykiatrisk sjukdom lider en större risk för samsjuklighet än patienter med somatisk sjukdom. Parallellt med detta saknas det tillräcklig kunskap om psykiatriska tillstånd inom den somatiska sjukvården. Till följd av detta uppstår det svårigheter och utmaningar för sjuksköterskan som då blir omvårdnadsansvarig och behöver bemöta en patient som normalt sett inte vårdas i denna kontext.
Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet inom somatisk sjukvård
Metod: Examensarbetet utformades som en allmän litteraturöversikt. Två databaser, Cinahl och Psycinfo, nyttjades och åtta artiklar som motsvarade studiens syfte valdes ut. Resultaten sammanställdes utefter likheter och skillnader för att sedan sammanfattas under fyra övergripande teman.
Resultat: Sjuksköterskors kompetens avgör hur förberedd och kapabel denne är inför att bemöta patienter med samsjuklighet. Vårdmiljön, förmågan att kommunicera och att reflektera påverkar möjligheterna för ett positivt bemötande. Detta kan stödja sjuksköterskor i att vårda patienter utifrån ett livsvärldsbaserat perspektiv.
Slutsats: Sjuksköterskors kompetens avgör hur förberedd sjuksköterskan är inför att bemöta patienter med samsjuklighet. Dessa patienters behov möts inte i sjukhusmiljön.
Kommunikation är viktigt i syfte att kunna ta del av patientens livsvärld. Handlingar som baseras på fördomar och förförståelse som tar en negativ skepnad kan undvikas genom reflektion för patientens situation.
Nyckelord
Bemötande, Erfarenheter, Samsjuklighet, Sjuksköterska
Förord
Tack riktas till vår handledare Sten Ove Andersson som har varit mycket behjälplig under arbetets gång.
Jönsson, Lovisa & Lundberg, Oscar Kalmar, 2020
Innehåll
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 1
2.1 Samsjuklighet & stigmatisering ... 1
2.2 Föreställningar om psykiatrisk sjukdom ... 2
2.3 Patientens upplevelse ... 2
2.4 Uppfattningar inom vård & omsorg ... 2
2.5 Uppfattningarnas determinanter ... 3
2.6 Vård av patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård ... 3
2.7 Teoretisk referensram ... 4
2.8 Problemformulering ... 4
3 Syfte ... 5
4 Metod ... 5
4.1 Studiedesign ... 5
4.2 Datainsamling ... 5
4.3 Urvalsförfarande ... 6
4.4 Kvalitetsgranskning ... 6
4.5 Analys ... 7
4.6 Etiska överväganden ... 7
5 Resultat ... 8
5.1 Kompetens i förhållande till omvårdnad av patienter med samsjuklighet ... 8
5.2 Sambandet mellan arbetsklimat och omvårdnad ... 9
5.3 Relationen till patienter med samsjuklighet ... 10
5.4 Hur föreställningar påverkar förhållandet till patienter med samsjuklighet ... 11
6 Diskussion ... 12
6.1 Metoddiskussion ... 12
6.1.1 Datainsamling ... 13
6.1.2 Urvalsförfarande ... 13
6.1.3 Kvalitetsgranskning ... 14
6.1.4 Analys ... 15
6.1.5 Etiska överväganden ... 15
6.2 Resultatdiskussion ... 16
6.2.1 Kompetens i förhållande till omvårdnad av patienter med samsjuklighet ... 16
6.2.2 Sambandet mellan arbetsklimat och omvårdnad ... 17
6.2.3 Relationen till patienter med samsjuklighet ... 18
6.2.4 Hur föreställningar påverkar förhållandet till patienter med samsjuklighet ... 19
6.3 Kliniska implikationer ... 20
7 Slutsats ... 20
8 Förslag för vidare forskning ... 21
9 Referenser ... 22 10 Bilagor ...
Bilaga 1 – Sökschema Cinahl ...
Bilaga 2 – Sökschema Psycinfo ...
Bilaga 3 – Artikelmatris ...
Bilaga 4 – Frågeformulär ...
1
1 Inledning
Intresset för hur sjuksköterskor bemöter patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet uppstod ur författarnas erfarenheter från deras verksamhetsförlagda utbildning på sjuksköterskeprogrammet. Författarna har iakttagit både positiva och negativa situationer där sjuksköterskor bemött patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet vilket har väckt intresse för området. Beroende på kontext upplevde författarna att fenomenet hanterades på olika vis och att dessa patienter riskerar att marginaliseras eller förbises. Till följd av detta ämnade författarna att fördjupa sina kunskaper kring vilka faktorer som är avgörande för hur mötet ter sig mellan sjuksköterskan och patienten.
2 Bakgrund
2.1 Samsjuklighet & stigmatisering
Det är tidigare bevisat att patienter med psykiatrisk sjukdom lider en större risk för samsjuklighet än patienter med somatisk sjukdom. Det innebär att de i större utsträckning också lider av en somatisk sjukdom bredvid sin psykiatriska sjukdom till skillnad från det omvända förhållandet (Inspektionen för Vård och Omsorg, 2017). Det finns inte en klar definition av vad samsjuklighet innebär och därför definieras begreppet i denna litteraturstudie som att en patient lider av minst en psykiatrisk sjukdom samt en somatisk sjukdom samtidigt. Med psykiatriska sjukdomar menas sjukdomar som orsakar ohälsa i människans psyke. Schizofreni, bipolär sjukdom, psykossjukdomar, ångest och depression är exempel på psykiatriska sjukdomar. Till skillnad från psykiatriska sjukdomar så är somatiska sjukdomar ett samlingsbegrepp för olika kroppsliga sjukdomar. Exempel på somatiska sjukdomar är hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer (IVO, 2017).
De största barriärerna som hindrar återhämtning och tillgång till effektiv vård och behandling för patienter med psykiatrisk sjukdom är stigmatisering och diskriminering (Al-Awadhi, Atawneh, Alalyan, Shahid, Al-Alkhadhari & Zahid, 2017). Stigmatisering gentemot patienter med psykiatrisk sjukdom innebär en stor börda på dessa patienter och deras familjer (Ihalainen- Tamlander, Vähäniemi, Löyttynimei, Suominen & Välimäki, 2016). Stigmatisering är en form av negativa uppfattningar eller handlingar som utgörs av okunnighet på grund av bristande kunskap, fördomar byggda på negativa attityder och social exkludering resulterande i diskriminering av patienterna med psykiatrisk sjukdom (Al-Awadhi et al., 2017).
2 2.2 Föreställningar om psykiatrisk sjukdom
Negativa uppfattningar riktade mot personer med psykiatrisk sjukdom är enligt tidigare forskning ett problem som existerar i den allmänna befolkningen. Detta leder till diskriminering och stigmatisering i form av okunnighet eller felaktiga uppfattningar (Björkman, Angelman &
Jönsson, 2008; Granados-Gámez, López Rodríguez, Granados & Márquez-Hernández, 2016;
Ihalainen-Tamlander et al., 2016). Dessa uppfattningar inkluderar att personer med psykiatrisk sjukdom upplevs som konstiga, skrämmande, oförutsägbara, aggressiva, saknar självkontroll och i vissa fall är våldsamma (Björkman et al. 2008; Ma, Huang, Nie, Silenzio & Wei, 2018) eller farliga (Björkman et al., 2008; Granados-Gámez et al., 2016; Ihalainen-Tamlander et al., 2016; Ma et al., 2018). Vidare kan det leda till en känsla av rädsla riktad mot dessa individer eller att de upplevs opålitliga (Granados-Gámez et al., 2016). En vanlig förutfattad mening bland den allmänna befolkningen är att personer med psykiatrisk sjukdom är ansvariga för deras egna sjukdomar exempelvis depression (Ihalainen-Tamlander et al., 2016). Detta antyder att psykiatrisk sjukdom är något man själv orsakar eller aktivt kan välja bort.
2.3 Patientens upplevelse
Tidigare studier bekräftar att patienter med psykiatrisk sjukdom ofta erfar att den allmänna befolkningen bemöter dem med negativa attityder men också att de behandlas som mindre kompetenta eller undviks helt. Detta kan resultera i ökad social isolering, inkomstförluster, färre jobberbjudanden, ökad risk för depressiva symtom, minskad livskvalité och begränsad tillgång till sjukvård (Björkman et al., 2008; Ihalainen-Tamlander et al., 2016). I och med rädslan av att stigmatiseras söker personer med psykiatrisk sjukdom i mindre utsträckning vård och behandling för sina åkommor (Ihalainen-Tamlander et al., 2016).
2.4 Uppfattningar inom vård & omsorg
Stigmatisering är inte begränsat till den allmänna befolkningen utan existerar på liknande vis hos personal som arbetar inom vård och omsorg (Al-Awadhi et al., 2017; Björkman et al., 2008). Noblett, Lawrence och Smith (2015) beskriver i sin studie att läkare på tre sjukhus i London uppvisade en sämre uppfattning gentemot patienter som hade en psykiatrisk sjukdom i grunden vilket yttrade sig i att de inte kände att de kunde lita på vad patienterna rapporterade till dem avseende deras mående. Ma et al. (2018) beskriver i sin studie att majoriteten vårdgivare i en primärvårdsliknande kontext på landsbygden i Kina ansåg att psykiatriska sjukdomar inte gick att behandla och att individer med denna problematik borde låsas in permanent. I hälften av fallen påvisade vårdgivarna i studien åsikter som att individer med
3 psykiatrisk sjukdom inte kunde bidra till samhället i någon bemärkelse, att deras familjemedlemmar borde undvikas och att de skulle exkluderas ur sociala aktiviteter.
I Granados-Gámez et al. (2016) studie framgår det att sjuksköterskestudenter som inte hade erfarenhet att arbeta med patienter som har psykiatrisk sjukdom generellt sett hyste mer negativa tankar och uppfattningar gentemot dessa patienter än de studenter som hade erfarenhet av att göra så. Det är viktigt att poängtera att sjuksköterskor och andra vårdande professioner inte skiljer sig från den allmänna befolkningen i det faktum att negativa uppfattningar mot individer med psykiatrisk sjukdom förekommer även här (Al-Awadhi et al., 2017; Björkman et al., 2008; Granados-Gámez et al., 2016). Vidare verkar det också finnas ett samband mellan arbetssysslor och attityder gentemot patienter med psykiatrisk sjukdom. Sjuksköterskor som dagligen arbetar med dessa patienter påvisar i tidigare forskning en mer positiv attityd gentemot dessa än deras motsvarigheter inom primärvård eller den somatiska sjukvården (Björkman et al., 2008; Ihalainen-Tamlander et al., 2016).
2.5 Uppfattningarnas determinanter
Grunden till de negativa uppfattningarna och attityderna mot dessa patienter utgörs i regel av bristande kompetens samt bristande bemötande (Björk-Brämberg, Torgerson, Kjellström- Norman, Welin & Rusner, 2018; Granados-Gámez et al., 2016; IVO, 2017). Med bristande kompetens avses både det organiserade och strukturerade arbetssättet inom verksamheten men också individuell utbildningsnivå. Gällande bristande bemötande avses svårigheter att kommunicera med denna patientgrupp från vårdarens perspektiv samtidigt som att patienter med samsjuklighet rapporterat att de bemötts på ett mindre hänsynsfullt och respektfullt vis. I vissa fall ledde det till att de upplevde en försämrad livskvalité, självförtroende och att de valde att avsluta sin behandling i förtid. Vidare verkar dessa attityder uppstå genom komplexa relationer mellan en individs utbildning, färdigheter och erfarenhet men också sociodemografiska, kulturella samt religiösa faktorer (Al-Awadhi et al., 2017).
2.6 Vård av patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård
Inspektionen för vård och omsorg (2017) påvisar i sin rapport att det inte finns tillräckligt med kunskap om psykiatriska tillstånd inom den somatiska vården. Detta leder till att patienter med samsjuklighet kan bli felbedömda och att diagnoser förbises. Vårdgivare med bristande psykiatrisk kunskap saknar helhetssynen som krävs för att vårda dessa patienter och patienterna upplever att den somatiska vården inte tar mötet på allvar på grund av att de tidigare har vårdats
4 inom psykiatrin. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017) har alla människor rätt till en jämlik vård. Det innebär att alla människor ska få vård med respekt för varje individs värdighet.
2.7 Teoretisk referensram
Resultatet diskuterades utefter begreppet livsvärld vilket är ett centralt begrepp inom den fenomenologiska traditionen (Friberg & Öhlén, 2015). Teorin om livsvärld beskrivs som nödvändig vid formulerandet av vårdvetenskap enligt Dahlberg och Segesten (2010). Att arbeta utefter ett livsvärldsteoretiskt perspektiv innebär att forskaren ämnar beskriva och förstå företeelser utifrån hur livet erfars av individer med hänsyn till olika aspekter. Dessa aspekter kan exempelvis inkludera hälsa och vård men också sjukdom och lidande. När ett fokus på livsvärld bejakas kan forskaren inte bortse från patientperspektivet i vilket närstående och vårdares perspektiv också inkluderas. Livsvärlden är något personligt och unikt för alla människor och uttrycker hur de erfar och upplever världen runt omkring sig. Med livsvärlden som grund utgår sjuksköterskan från att patienten är den främste experten på sin sjukdom, sin situation och sin hälsa (Ekebergh, 2015). Vårdandet med livsvärlden som grund, innebär att sjuksköterskor kan förstå hur erfarenheter och upplevelser kan påverka patientens liv.
Begreppet livsvärld valdes som teoretisk referensram då det kan användas för att beskriva erfarenheter och upplevelser, vilket är centralt i denna litteraturstudie då syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter i relation till studerat problem. Begreppet användes till att föra en diskussion kring de resultat som framkom i de studerade artiklarna och medgav att ett väl underbyggt resonemang kunde föras vilket underlättade för författarna att förstå hur mötet mellan sjuksköterskor och patienter med samsjuklighet ter sig.
2.8 Problemformulering
Patienter med samsjuklighet riskerar att bli dåligt bemötta inom somatisk sjukvård. Patienterna kan uppleva en minskad livskvalité och eventuellt väljer att avsluta sina behandlingar i förtid på grund av detta. Svårigheten som sjuksköterska inom den somatiska sjukvården står inför är att vårda en patientkategori vilken normalt sett inte vårdas eller behandlas i denna kontext.
Detta ställer sjuksköterskor inför utmaningen att bemöta patienter med samsjuklighet på ett optimalt vis i syfte att främja en god kommunikation och kunna erbjuda en god vård.
5
3 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet inom somatisk sjukvård.
4 Metod
4.1 Studiedesign
Examensarbetet utformades som en allmän litteraturöversikt. Således ämnade författarna att sammanställa befintlig forskning i syfte att skapa en strukturerad sammanställning av det aktuella området (Friberg, 2012). Det innebär att nämnt material bearbetas på ett strukturellt vis för att identifiera skillnader och likheter i resultatet men också mönster avseende teoretiska utgångspunkter, metod, analys och syfte. Studiedesignen valdes då författarna ämnade belysa ett avgränsat problemområde. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och sammanställdes utifrån resultat samt samlades in simultant (Polit & Beck, 2020). Styrkan med att sammanställa data av olika typ är att man inte blir begränsad inom ramarna för en vetenskaplig ansatts och de kan komplettera varandra.
4.2 Datainsamling
Två databaser nyttjades för studien, Cinahl och Psycinfo. Det motiverades genom att de är etablerade databaser för material inom omvårdnad, allierad hälsa, sjukvård, psykologi, psykiatri och medicin vilket är relevant för studiens syfte. Inledande sökningar genomfördes i båda databaserna i syfte att kartlägga om det vetenskapliga underlaget var stort nog inför studien samt att identifiera relevanta sökord.
Litteratursökningen utgick från blocksökningar och var blandat med fritextord samt ämnesord.
I och med att Cinahl och Psycinfo har olika integrerade ordlistor för ämnesord innebär det att ämnesorden kan se olika ut beroende vilken databas som använts. I det första blocket ingick fritextorden Psychiatric illness OR Mental illness OR Mental health OR Mental disorder samt ämnesordet Mental disorders. I Cinahl användes också OR Mental health som ämnesord.
Fritextorden och ämnesorden har OR mellan sig i blocksökningen. I det andra blocket ingick fritextorden Experience OR Attitude OR View OR Perception OR Opinion och som ämnesord i Cinahl användes Attitude OR Perception och i Psycinfo användes Mental Illness (Attitudes Toward). I det tredje blocket användes fritextordet Nurs* och I Cinahl ämnesordet Nurse Attitudes och i Psycinfo Health Personnel Attitudes där fritextordet och ämnesordet hade AND
6 i mellan sig. I det fjärde blocket användes fritextordet Patient och ämnesordet Psychiatric Patients i båda databaserna och hade OR mellan orden. Sedan slogs alla blocksökningar ihop med AND i mellan orden och lämpliga avgränsningar bestämdes. Båda sökscheman presenteras i bilaga 1 respektive 2.
4.3 Urvalsförfarande
För att identifiera artiklar relevanta för studiens syfte gjordes en betydande avgränsning i urvalet avseende inklusions- och exklusionskriterier enligt Friberg (2012). För att inkluderas var artikeln tvungen att avhandla sjuksköterskors uppfattning om iakttaget fenomen och att patienterna i kontexten utgjordes av individer med samsjuklighet enligt definitionen i bakgrunden som vårdades inom somatisk sjukvård. Artiklar där psykiatrisjuksköterskor eller sjuksköterskor som arbetade på specialistavdelningar inom psykiatri intervjuades exkluderades då deras erfarenheter inte var relevanta för syftet i litteraturstudien. Utöver detta exkluderades ett antal artiklar då de inte följde ett vetenskapligt förfarande med hänsyn till att de saknade strukturerade inledning-, metod-, diskussion- och/ eller referenskapitel och därför inte höll en tillräckligt bra kvalitet för att anses vetenskaplig (Friberg, 2012). För att inkluderas krävdes också att artikeln var peer reviewed i syfte att säkerställa att den är granskad innan publicering, att den var skriven på engelska samt att den inte var äldre än tio år gammal.
Titlarnas relevans kopplat till syftet avgjorde vilka abstrakt som lästes. Totalt lästes 73 abstrakt och utifrån hur abstrakten passade in på syftet identifierades 31 artiklar som sedan lästes i fulltext. Initialt exkluderades 7 artiklar för att de inte var empiriska studier utan sammanställde tidigare forskning. Därefter granskade författarna 24 artiklar utefter om de höll tillräckligt god kvalitet för att inkluderas. 13 artiklar ansågs inte möta kraven för inklusion med hänsyn till kvalitetsgranskningen. Från Cinahl valdes sju artiklar ut och fyra från Psycinfo som mötte kraven för inklusion och exklusion. Tre valdes bort då de var dubbletter och fanns representerade i båda databaser och kvar stod 8 stycken artiklar som grund för litteraturstudiens resultat.
4.4 Kvalitetsgranskning
Artiklarna som identifierades i sökprocessen granskades utifrån Fribergs metod för kvalitetsgranskning av kvalitativa och kvantitativa studier (Friberg, 2012).
Kvalitetsgranskningen bestod av frågor enligt Fribergs exempel i syfte att bedöma studiers kvalitet. Ett exempel på frågor som författarna har använt sig av återfinns under bilaga 4.
7 I en artikel är det inte enbart resultatet som är det viktiga, artikeln måste beskriva hur författarna kommit fram till resultatet. Därav undersöktes också teoretiska utgångspunkter och metodval i de aktuella artiklarna. I syfte att få en mer överskådlig bild av artiklarnas kvalitét sammanställdes de i en artikelmatris (Bilaga 3). Kvalitetsgranskningen av artiklarna utfördes för att litteraturstudien skulle ha en tillförlitlig analys att grundas på samt i syfte att erhålla en förståelse för vad artikeln handlar om.
4.5 Analys
Samtliga utvalda artiklar lästes av båda författarna i fulltext två gånger i syfte att säkerställa att ingen viktig information missats och att få en förståelse för innehållet. Därefter sammanställdes de utvalda artiklarnas resultat i artikelmatrisen (Bilaga 3). Analysarbetet inleddes med att författarna identifierade likheter och skillnader som svarade på litteraturstudiens syfte. Därefter sorterades resultaten utefter gemensamma nämnare. Detta utgjorde grunden till resultatet för studien. Då resultaten är av både kvantitativ och kvalitativ data var det inte görligt att genomföra en direkt jämförelse mellan studiernas resultat. Däremot kunde författarna presentera dessa gemensamma nämnare under lämpliga rubriker och tillsammans bilda teman vilka kunde användas för att svara mot litteraturstudiens syfte (Friberg, 2012). Resultaten tolkades sedan i syfte att undersöka hur de hänger samman med varandra.
4.6 Etiska överväganden
Som en del av granskningsprocessen av alla artiklar lästa i fulltext undersöktes dessa utifrån etiska ställningstaganden och de etiska resonemang de aktuella författarna förde samt om studien erhållit tillstånd från en etisk kommitté och exkluderades om detta saknades (Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Vidare följde litteraturstudien de etiska överväganden och riktlinjer Barajas, Forsberg och Wengström nämner. Detta inkluderade att samtliga artiklar i litteraturöversikten redovisades på ett transparent och vetenskapligt vis, att alla resultat som svarar mot syften inkluderas och på så vis inte vinklar litteraturstudiens resultat åt något speciellt håll samt att författarna är medvetna om att förförståelsen av ett problem kan påverka resultatet. I syfte att undvika förvrängning av data och att bibehålla originaliteten i artiklarna översattes deras resultat med hjälp av engelsk-svensk ordbok.
8
5 Resultat
Syftet med denna undersökning är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet inom somatisk sjukvård vilket redovisas i fyra teman (1) kompetens i förhållande till omvårdnad av patienter med samsjuklighet, (2) sambandet mellan arbetsklimat och omvårdnad, (3) relationen till patienter med samsjuklighet och (4) hur föreställningar påverkar förhållandet till patienter med samsjuklighet.
5.1 Kompetens i förhållande till omvårdnad av patienter med samsjuklighet
Sjuksköterskor utan erfarenhet av att arbeta med psykisk ohälsa tenderade att hysa mer moraliska invändningar och en mer dömande attityd gentemot patienter som hade begått suicidförsök eller riskerade att göra så i kontrast till de sjuksköterskor som hade utbildning eller erfarenhet av psykiatri (Giacchero-Vedana, Magrini, Zanetti, Miasso, Borges & dos Santos, 2017). Sjuksköterskorna ansåg sig även behöva mer utbildning och färdighet i att vårda patienter med samsjuklighet (Holmberg, Hammarbäck & Andersson, 2020; Ordan, Shor, Libergall-Wischnitzer, Noble & Noble, 2017; Poggenpoel, Myburgh & Morare, 2011; Weare, Green, Olasoji & Plummer, 2019; Zolnierek & Clingerman, 2012). I kontrast till detta menade sjuksköterskorna att de inte behövde kunskap i akut psykiatrisk vård i syfte utföra patientbedömningar (Andersson, Carlsson, Karlsson & Holmberg, 2020). Samtidigt uttryckte sjuksköterskorna att de ville lära sig mer om hur fördomar kunde förebyggas (Ordan et al., 2017). Resultatet beskrev att sjukdomshistoria hos patienter med samsjuklighet ofta var komplex (Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011) och utgjordes av flera sjukdomar vilket sågs som en svårighet samtidigt som psykiatrisk sjukdom associerades med ett svårhanterat beteende (Poggenpoel et al., 2011).
Ju mer oro eller etiska dilemman sjuksköterskor kände av kopplat till patienter med samsjuklighet ju mer benägen var denne att vilja involvera sig genom att ordna samordningsmöten för fortsatt vård och vilja ta en ledarroll i syfte att informera patienterna (Ordan et al., 2017) samt att koppla in specialister inom psykiatri för att bättre kunna stödja patienterna (Ordan et al., 2017; Weare et al., 2019). Samtliga sjuksköterskor ansåg att de kunde utvecklas och bli bättre på att hantera situationer gällande patienter med samsjuklighet (Weare et al., 2019) i likhet med resultatet där sjuksköterskan kände sig oförberedd på att vårda patienter med samsjuklighet (Zolnierek och Clingerman, 2012). Sjuksköterskorna antog att mer kunde göras för patienter med samsjuklighet än vad de kunde erbjuda och lämnade gärna över
9 ansvaret till någon annan vilket påverkade deras självsäkerhet negativt (Holmberg et al., 2020).
Patienter som inte ville ha hjälp eller att sjuksköterskan upplevde att denne inte kunde bidra till en positiv förbättring hos patienten ledde till att sjuksköterskan kände sig ineffektiv, värdelös (Zolnierek & Clingerman, 2012) eller otillräcklig (Holmberg et al., 2020). Bristande kompetens leder till en upplevd fara och förvirring vilket i sin tur föranleder ilska och rädsla hos sjuksköterskor (Poggenpoel et al., 2011). Vidare beskrev sjuksköterskan en moralisk stress vid exempelvis tvångsvård eller av att hantera en utåtagerande patient (Zolnierek & Clingerman, 2012). Sjuksköterskan beskrev också att patientens somatiska sjukdom behandlades på sjukhuset men inte den psykiatriska och alltså inte grunden till patientens sjukdomsproblematik (Zolnierek & Clingerman, 2012).
5.2 Sambandet mellan arbetsklimat och omvårdnad
Sjuksköterskorna vittnade om att patientbedömningar behöver gå fort. En aspekt som hindrade detta var tidsbristen de upplevde när de vårdade patienter med samsjuklighet (Andersson et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde att patienter med samsjuklighet var extra tidskrävande än patienter som inte led av samsjuklighet (Andersson et al., 2020; Holmberg et al., 2020;
Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek & Clingerman, 2012). Följden av detta var att sjuksköterskorna upplevde att de fick mindre tid över för övriga sjuksköterskeuppgifter (Zolnierek & Clingerman, 2012). Utöver detta identifierades också ett genuint patientmöte som en viktig aspekt vid bedömningen av patienter med samsjuklighet vilket var svårt att genomföra enligt sjuksköterskorna på grund av tidsbristen (Holmberg et al., 2020).
Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med samsjuklighet är att det är viktigt att skapa en lugn miljö för dessa (Andersson et al., 2020) samt att sjukhusmiljön inte är anpassad för dessa patienters vårdbehov (Poggenpoel et al., 2011). Uteblivet stöd leder till att sjuksköterskor aktivt väljer att undvika patienter med samsjuklighet och bristande resurser leder till en sämre arbetsmiljö där missnöje och rädsla vid interaktion med dessa patienter upplevs av sjuksköterskorna (Poggenpoel et al., 2011). Sjuksköterskorna menade att både de själva och andra patienter på avdelningen upplevde att miljön påverkades negativt då en patient med samsjuklighet vårdades där (Poggenpoel et al., 2011; Weare et al., 2019; Zolnierek &
Clingerman, 2012). Detta på grund av att det fanns föreställningar om att dessa patienter skulle kunna skada dem eller i allmänhet bidrog till rädsla på avdelningen (Poggenpoel et al., 2011), att de bidrog till en oförutsägbar arbetsmiljö (Weare et al., 2019) eller att sjuksköterskan
10 upplevde att de behövde vara på sin vakt utifall något skulle ske (Zolnierek & Clingerman, 2012).
5.3 Relationen till patienter med samsjuklighet
Sjuksköterskorna kände empati för patienter med psykiatrisk sjukdom och ansåg att det var viktigt för deras vård och utfall. Däremot upplevde de att de inte gav psykologiskt stöd i tillräckligt stor utsträckning (Weare et al., 2019). I vissa fall utmanades också deras tålamod och empatiska förmåga när de bemöttes negativt eller patienten inte var medgörlig vilket ledde till att de stundtals ifrågasatte sig själva och sin professionella roll med hänsyn till inadekvat ansvarstagande och vård (Holmberg et al., 2020).
Sjuksköterskorna uttryckte en vilja av att få ta del av patienternas livsvärld och subjektiva förståelse av sin sjukdom i syfte att förstå deras situation (Holmberg et al., 2020). Dock visade resultatet också på att sjuksköterskorna ansåg att det inte var viktigt att stödja patienten i syfte att denne skulle kunna delta i konversation (Andersson et al., 2020). Dessutom ansåg de inte heller att bekräftelse av patientens subjektiva upplevelse av sin psykiatriska sjukdom var nödvändig. Sjuksköterskorna beskrev att de kände sig reserverade i interaktionen med patienter med samsjuklighet och ju mer benägna de var att stigmatisera dessa ju mindre benägna var de att utföra omvårdnadsåtgärder som syftade till att förbereda patienten för fortsatt vård. När patienten inte ville ta emot sjuksköterskans vård ledde detta till att de upplevde hopplöshet inför situationen (Zolnierek & Clingerman, 2012).
Sjuksköterskorna ansåg att deras förmåga att kunna kommunicera var viktig för god omvårdnad och att kunna tolka patientens tankar eller beteende (Andersson et al., 2020; Holmberg et al.
2020). Vidare ansåg sig sjuksköterskorna vara bekväma med att förmedla och diskutera medicinsk information med patienter som har samsjuklighet (Weare et al., 2019). I kontrast till detta framkom det dock att vissa sjuksköterskor kände sig mindre självsäkra i att kommunicera med patienter som har samsjuklighet (Ordan et al., 2017). Ett samband kunde identifieras mellan sjuksköterskorna där dessa beskrev en oro över att säga fel saker, uttrycka sig på fel sätt eller att informationen de ville förmedla misstolkades (Ordan et al., 2017; Weare et al., 2019).
Vanföreställningar och hallucinationer beskrevs som försvårade faktorer som hindrade kommunikation (Weare et al., 2019). Sjuksköterskorna upplevde att dessa patienter var svåra att förstå vilket orsakade att de kände obehag inför situationen eller ansåg att de var svåra att bedöma (Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek & Clingerman, 2012).
11 Vidare påvisade resultatet att det också förekom svårigheter i att lära känna dessa patienter på grund av deras sjukdom vilket försvårade vårdprocessen (Zolnierek & Clingerman, 2012).
5.4 Hur föreställningar påverkar förhållandet till patienter med samsjuklighet
Resultatet påvisade att sjuksköterskor ansåg att patienter med samsjuklighet utgjorde en risk då de var mer benägna till aggressivitet eller aggression (Holmberg et al., 2020; MacNeela, Scott, Treacy, Hyde & O’Mahoney, 2012; Poggenpoel et al., 2011; Weare et al., 2019). Den upplevda aggressionen ledde till att vissa sjuksköterskor inte ville ta hand om patienter med samsjuklighet (Weare et al., 2019). Vidare påvisade resultatet att patienter med samsjuklighet anses vara oförutsägbara och det leder till en känsla av osäkerhet och frustration (Holmberg et al., 2020;
Poggenpoel et al., 2011). Detta ledde bland annat till att sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde hantera uppkomna situationer (Poggenpoel et al., 2011) samt att sjuksköterskorna ansåg att de behövde mer träning i att hantera både sin egen och andra patienters rädsla (Holmberg et al., 2020).
Utöver att patienter med samsjuklighet kunde upplevas som aggressiva identifierades även att de ofta var mindre samarbetsvilliga (MacNeela et al., 2012; Poggenpoel et al., 2011) vilket yttrade sig i att de till exempel inte ville ta sin medicin eller var rymningsbenägna (MacNeela et al., 2012) eller att de vägrade äta, ha på sig id-band eller att ha på sig sjukhuskläder (Poggenpoel et al., 2011). Patienter med samsjuklighet beskrevs vara mer vårdkrävande (MacNeela et al., 2012; Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek & Clingerman, 2012) vilket innebär att dessa patienter enligt sjuksköterskorna, skapade oreda på avdelningen och störde strukturen i sjuksköterskans arbete (Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek & Clingerman, 2012). Patienter med samsjuklighet beskrevs ofta ha oproportionerliga krav på sin vård vilket också gjorde dem mer vårdkrävande (Zolnierek & Clingerman, 2012). Samtidigt beskrevs de som stundtals fysiskt och psykiskt kränkande, svåra att orka med och att de behövde övervakas över tid vilket också gör dem mer vårdkrävande (Poggenpoel et al., 2011). Sjuksköterskornas helhetsintryck av att bedöma patienter med samsjuklighet var att de behövde vara på sin vakt vilket begränsade deras öppenhet samt deras förmåga att genomföra lämpliga vårdåtgärder (Holmberg et al., 2020).
Det framkom att patienter med samsjuklighet uppfattades som mer sårbara, det vill säga överväldigade av situationen på sjukhuset, ångestfyllda i större utsträckning, labila och verkade ensamma (MacNeela et al., 2012). En föreställning som framkom var att de flesta patienter med
12 samsjuklighet som vårdades på avdelningen var där för att de skadat sig själva snarare än att exempelvis råkat ut för en olycka (Weare et al., 2019).
Ett samband mellan stigmatisering och ökade negativa attityder hos sjuksköterskorna gentemot patienter med svår psykiatrisk sjukdom framkom av resultatet (Ordan et al., 2017). Det utgjordes av att sjuksköterskorna upplevde en större oro och mer etiska dilemman angående patientens psykiatriska tillstånd och risk för återfall.
Vid bemötandet av patienter med samsjuklighet är det nödvändigt för sjuksköterskan att vara öppensinnad, icke dömande, human och att vilja engagera sig i syfte att kunna utföra en bedömning av denne (Andersson et al., 2020). Dock ansågs inte respekt av patientens privatliv vara en viktig faktor kopplat till bemötandet under bedömningen. Sjuksköterskor uttryckte även att patienter med samsjuklighet som skadat sig själva var slöseri med tid och inte förtjänade att få vård (Weare et al., 2019). Vidare uttryckte också sjuksköterskorna att de inte kunde lita på patienter med psykiatrisk sjukdomsproblematik (Holmberg et al., 2020). Resultaten vittnade om att sjuksköterskorna ansåg att dessa patienter var mindre intressanta än patienter med enbart somatisk sjukdom (Holmberg et al., 2020). Samtidigt framkom det att patienter med samsjuklighet både var med tidskrävande och krävde mer ansträngning från sjuksköterskornas sida och i och med detta prioriterades lägre än de patienterna med endast somatisk sjukdom (Holmberg et al., 2020; Poggenpoel et al., 2011; Zolnierek och Clingerman, 2012).
6 Diskussion
6.1 Metoddiskussion
En svårighet som uppstod ur ett metodologiskt perspektiv var att sjuksköterska som begrepp inte fanns på samma vis internationellt som i Sverige utan tog många olika skepnader. Därför behövde varje artikels resultat granskas utifrån vilken typ av sjuksköterska som beskrevs vilket ledde till att flera studier exkluderades. Vissa artiklar analyserade resultat från olika typer av sjuksköterskor vilket ledde till att författarna av litteraturstudien inkluderade de resultat som härleddes till sjuksköterskor med eftergymnasial utbildning.
Ett annat problem som uppstod var att de analyserade studierna riktade sig mot flera olika typer av psykiatriska sjukdomar gällande patienterna. I bakgrunden definierades patienter med samsjuklighet i detta arbete som en individ med åtminstone en psykiatrisk samt en somatisk sjukdom samtidigt men i övrigt definierades inte psykiatrisk sjukdom mer specifikt. Detta
13 motiverades genom att dataunderlaget inte medgav en mer specifik patientgrupp då materialet var för litet och därmed kunde inte detta avgränsas mer. Detta kan ses som en svaghet då olika psykiatriska sjukdomar kan erfaras olika av sjuksköterskor men det kan också ses som en styrka då verkligheten inte utesluter att sjuksköterskan stöter på hela registret av psykiatriska sjukdomar i sitt arbetsutövande. Därför kan det hävdas att detta är positivt då det bidrar till en bättre helhetsbild av det studerade fenomenet.
6.1.1 Datainsamling
En metodologisk utmaning gällande insamlingen av data var att de undersökta databaserna Cinahl och Psycinfo inte hade samma ämnesord i sina inbyggda ordlistor vilket gjorde att litteratursökningarna inte såg helt identiska ut. Detta kan dock ses som en styrka då det möjliggör för författaren att hitta liknande artiklar som är relevanta för det undersökta området och inte begränsar denne i forskningsprocessen då inte alla artiklar har exakt samma ämnesord, nyckelord eller rubriker. Vid båda databassökningar återfanns artiklar som svarade mot studiens syfte, både unika samt dubbletter, vilket tyder på att sökstrategin var relevant (Karlsson, 2015).
Sökstrategin utgjordes av blocksökning med fritextord samt ämnesord, användning av MeSH verktyg samt kombinationen av begreppen AND och OR. För att förfina sökstrategin och identifiera relevanta studier användes blocksökning med fritextord och ämnesord. Friberg (2012) beskriver att ”AND” är det vanligaste att använda sig av och det används för att koppla samman termer. Att använda sig av ”OR” är också vanligt och använda för att få träffar på någon av termerna eller på flera av termerna.
6.1.2 Urvalsförfarande
Författarna valde att studera olika vårdenheter inom somatisk vård i syfte att få en variation i urvalet som Kristensson (2017) förespråkar. Det kan ses som en styrka att litteraturstudien undersöker olika vårdavdelningar för att få ett brett perspektiv av sjuksköterskans erfarenheter i olika arbetsmiljöer. Däremot går det att vidare diskutera om avdelningen har någon påverkan på sjuksköterskans erfarenheter av patienter med samsjuklighet. En svaghet med urvalet är att en studie som valts undersökte intensivvårdssjuksköterskors upplevelse. Författarna bedömde ändå att det var relevant att inkludera studien med intensivvårdssjuksköterskor för att det är sjuksköterskor med extra utbildning inom intensivvård och inte extra utbildning inom psykiatri.
Upplevelsen av att bemöta patienter med samsjuklighet bör därför inte skilja sig från grundutbildade sjuksköterskor i denna kontext.
14 Artiklar före 2010 exkluderades i syfte att erhålla den senaste forskningen vilket kan ses som en styrka. Den geografiska aspekten begränsades inte i litteraturstudien. Genom att inkludera fler länder ökar dels trovärdigheten genom en variation i urvalet (Kristensson, 2017) samtidigt som det ger en bredare bild av fenomenet men också ökar resultatets applicerbarhet internationellt. En svaghet med att författarna har använt artiklar från en stor del av världen är att vården kan se olika ut beroende på vilket land och att kulturer samt religioner har olika syn på psykiatrisk sjukdom. Däremot kunde både likheter, skillnader samt teman hittas i studiernas resultat trots geografiska skillnader.
Studien har använt sig av både kvantitativa och kvalitativa resultat vilket kan ses både som en styrka och en svaghet. Styrkan i att analysera både kvantitativa och kvalitativa resultat ligger i att forskaren både får en subjektiv och en objektiv version av verkligheten som underlag för sitt resultat (Borglin, 2015). På så vis kan integrerandet av de två ansatserna generera både kvalitet och en överförbarhet av slutsatser. Vidare kan integreringen också innebära att trovärdigheten i resultatet ökar då traditionerna kompletterar varandra och minskar de enskilda begränsningarna de har. Nackdelen med att undersöka både kvalitativa och kvantitativa resultat är att det är ett relativt nytt sätt att arbeta på. Därmed finns det inte några etablerade bedömningsinstrument för kvalitetsgranskning av metodiken bakom mixad metod vilket ledde till att författarna av litteraturstudien granskade dessa på liknande vis som övriga artiklar i litteraturstudien men med tillägget av vissa frågeställningar enligt Borglin (2015). Det råder heller inte en konsensus inom forskarsamhället kring huruvida det är möjligt att slå samman kvalitativ och kvantitativ metod. Att mixa ansatserna har dock visat sig vara fördelaktigt inom omvårdnad då forskningen de senaste tio åren börjat röra sig från beskrivande till studier med praktisk och klinisk relevans och applicerbarhet i verksamheten. Detta på grund av att sjuksköterskans omvårdnadsarbete utvecklas och blir alltmer komplext.
6.1.3 Kvalitetsgranskning
Författarna valde att använda sig av granskningsfrågor ur Friberg (2012) som hjälpmedel för att undersöka kvaliteten i studierna. En styrka med mallen är att ett antal strukturerade frågor tar upp olika kvalitetsaspekter som påverkar studiernas tillförlitlighet. Granskningen hjälpte författarna att på ett strukturerat vis bedöma i vilken utsträckning studiernas resultat var trovärdiga. Till skillnad från andra befintliga bedömningsmallar som använder poängsystem i syfte att avgöra artiklars kvalitet kan författarna med denna metod själva undersöka om hela den studerade artikeln håller god kvalitet. Risken med poängbaserade bedömningsmallar är att
15 artiklar kan få hög poäng trots att viktiga metodologiska aspekter inte håller vetenskapliga kvalitet. Artiklar som inte hade tillräckligt god kvalitet exkluderades och detta kan ha lett till att relevant information till litteraturstudien har missats. Dock var artiklarnas innehåll bristfälliga och därav valde författarna att utesluta dem.
6.1.4 Analys
En styrka är att de utvalda studierna för litteraturstudien har lästs igenom ett flertal gånger för att förstå sammanhang och innehåll. Studierna dokumenterades i en översiktstabell samt sammanfattades som stöd i analysarbetet för att författarna skulle vara säkra på att allt väsentligt hade uppfattats och dokumenterats. Det resulterade i en pendling mellan helheten, delarna och den nya helheten, det vill säga det slutliga resultatet (Friberg, 2012).
Överförbarhet är en rimlighetsbedömning som görs av läsaren. Författarna har stärkt överförbarheten genom att vara tydliga vid beskrivningen av studiekontexten och urvalet av underlaget för litteraturstudien (Kristensson, 2017). Överförbarheten enligt författarna kan tillämpas på flera avdelningar inom somatisk vård då studien inte är riktad mot en specifik avdelning och flera geografiska områden då studien inte haft några avgränsningar till specifikt område i världen. Det finns en överförbarhet till sjuksköterskor som kan komma i kontakt med samsjuklighet. Författarna kan också se en överförbarhet till andra vårdprofessioner som bemöter patienter med samsjuklighet så som läkare, undersköterskor, sjukgymnaster och dietister.
6.1.5 Etiska överväganden
Enligt Sandman och Kjellström (2018) är vanliga brister i ett examensarbete att studenterna har begränsade engelskkunskaper samt kunskaper om metodik som krävs i syfte att göra rättvisa bedömningar av inkluderade artiklar. I syfte att översätta och tolka artiklarna på ett så etiskt korrekt sätt som möjligt kombinerade författarna sina befintliga engelskkunskaper med ordböcker. Vidare korrekturlästes texten och kontrollerades i jämförelse med originaltexten så att översättningen inte vinklades åt ett specifikt håll utan förhöll sig neutral. För att hålla god etik metodologiskt sätt grundades alla metodval på läromaterial i vetenskaplig metod samtidigt som det diskuterades författarna sinsemellan och med handledare.
Författarna är båda två sjuksköterskestudenter i termin fem och har således en grundläggande förförståelse av vården vilket behövts tas i beaktande under hela litteraturstudiens utformning.
16 Inspiration till det studerade ämnet hämtades ur studenternas verksamhetsförlagda utbildning vid olika vårdinrättningar inom somatiska sjukvården och inom psykiatrin vilket också riskerar att påverka förförståelsen i en riktning. Båda författarna har haft tankar innan studien utfördes om att detta kan vara ett problem i vården samt har erfarenhet av att interagera med eller har personer i sin omgivning som lider av psykiatrisk sjukdom. I syfte att undvika att detta skedde reflekterade författarna under litteraturstudiens gång över både metodik, resultat och vad resultaten innebar samt strävade efter att analysera resultaten på ett så objektivt vis som är möjligt. Detta bidrog till att stärka tillförlitligheten i litteraturstudien enligt Kristensson (2017).
Verifierbarheten stärkes genom att resultaten presenterades i en tabell så att läsaren själv kunde se det ursprungliga materialet. Detta arbetssätt bidrar till att öka trovärdigheten i resultatet och ger läsaren möjlighet att värdera själv hur förförståelsen kan ha påverkat författarnas slutsatser (Priebe & Landström, 2015).
6.2 Resultatdiskussion
6.2.1 Kompetens i förhållande till omvårdnad av patienter med samsjuklighet
Den aktuella litteraturstudien visade att sjuksköterskor anser att de behöver mer utbildning och färdighet för att kunna vårda patienter med samsjuklighet. Det är nödvändigt för sjuksköterskor att erhålla teoretisk, praktisk samt erfarenhetsbaserad kunskap för dennes yrkesutövande och kunskapsformerna måste kontinuerligt uppdateras (Kajermo, Johansson & Wallin, 2017). I likhet med litteraturstudien menar inspektionen för vård och omsorg (2017) och Al-Awadhi (2017) att brist på kunskap och erfarenhet om samsjuklighet föranledde negativa attityder hos sjuksköterskor. Samtidigt verkade personlig erfarenhet korrelera positivt med ökad positiv attityd hos sjuksköterskor (Björkman et al., 2008; Ihalainen-Tamlander et al., 2016; IVO, 2017). Enligt Benners teori från novis till expert leder en stor erfarenhet, vilket bygger på kunskap och färdighet, och insikt i sina egna styrkor och svagheter till en ökad trygghet i arbetsutövandet för sjuksköterskan (Kajermo et al., 2017). Samtidigt leder bristande kompetens, alltså sjuksköterskors förmåga att applicera sin kunskap och sina färdigheter, till upplevd fara och förvirring enligt den aktuell litteraturstudien. Därmed borde kunskap och utbildning leda till en ökad trygghet hos sjuksköterskor i bemötandet av patienter med samsjuklighet. Det påverkar således sjuksköterskors livsvärld positivt. Besitter sjuksköterskor kunskap och färdigheter i att möta patientens psykiatriska tillstånd så bidrar det också till att förstå patientens livsvärld. Implikationen av detta för patienten blir att denne erhåller en bättre vård än om förhållandet varit det motsatta. Resultatet från den aktuella litteraturstudien vittnar
17 om att patienter med samsjuklighet får en sämre vård än patienter som inte lider av samsjuklighet. Sjuksköterskorna ansåg samtidigt att de behövde mer kunskap och färdighet i att vårda patienter med samsjuklighet. Ett liknande resultat kunde påvisas bland sjuksköterskorna i Douglas, Standard-Goldson, James och Abel (2018) studie. Detta tyder på att det existerar ett samband mellan otillräckliga kunskaper samt färdigheter hos sjuksköterskor och en sämre vård för patienter med samsjuklighet.
Det framkom i den aktuella litteraturstudien att sjuksköterskor inom akutsjukvård ansåg att de inte behövde kunskap inom akut psykiatrisk vård i syfte att utföra patientbedömningar.
Författarna anser att detta kan bero på att akutsjukvård ofta tenderar att vilja utesluta somatisk sjukdom före psykiatrisk sjukdom vid akuta tillstånd. Detta liknar resultatet från aktuella litteraturstudien där det beskrevs av sjuksköterskorna att patientens somatiska sjukdom behandlades på den medicinsk-kirurgiska avdelningen men inte den psykiatriska sjukdomen.
Det tyder enligt författarna på att somatisk sjukvård tenderar att prioritera somatisk sjukdom.
Enligt inspektionen för vård och omsorg (2017) finns det brister hos vården gällande att se till patientens helhet vilket kan bero på att vården i många fall är specialiserad med avgränsad kunskap inom vissa arbetsfält. Den bristande helhetssynen kan enligt författarna bero på att man tenderar till att bli specialiserad på sitt område beroende på vilken avdelning man arbetar på även om sjuksköterskan inte utbildat sig till specialist. Det leder till att sjuksköterskors livsvärld formas och får implikationer för hur bemötandet av patienter med samsjuklighet utspelas. Den informella specialiseringen kan leda till att sjuksköterskor till viss del tappar förmågan att resonera holistiskt. Det innebär att när denne möter en patient utefter sin egen livsvärld så kan en känsla av att man inte kan hantera situationen på ett adekvat vis uppstå.
Detta resonemang speglas med den aktuella litteraturstudien där sjuksköterskor ansåg att de kunde utveckla sina färdigheter i detta samtidigt som det framkom att sjuksköterskor upplevde sig vara oförberedd på att vårda patienter med samsjuklighet. Slutligen konstaterar författarna att utbildning och färdighet är faktorer som är viktiga för hur förberedd och kapabel sjuksköterskan är inför att möta patienter med samsjuklighet.
6.2.2 Sambandet mellan arbetsklimat och omvårdnad
Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med samsjuklighet är att det både är viktigt att skapa en lugn miljö och att sjukhusmiljön inte är anpassad för dessa patienters behov (Douglas et al., 2018). Olika typer av funktionsnedsättningar, sjukdomar eller skador ställer unika krav på den miljö patienten vårdas i och konsekvensen av att den inte lever upp till dessa krav kan vara att patienten blir mer beroende av stöd och hjälp (Edvardsson & Wijk, 2017). Vidare
18 betonas att dessa behov patienten har är individuella och sjuksköterskor behöver ha kunskap om hur miljön kan anpassas till att möta behoven. Veale, Ali, Papageorgiou och Gournay (2020) beskriver i sin studie att patienter på psykiatriska avdelningar behöver hälsosamma sömnrutiner i syfte att minska psykiatriska symtom. Bristande sömnkvalitet beskrevs av patienterna i studien som en direkt negativ påverkan på deras psykologiska och sociala välmående. Miljöfaktorer som påverkade detta var ljud och ljus nattetid, inskränkningar på patientens privatliv och säkerhetsaspekter på avdelningen.
När patienter med samsjuklighet vårdas på somatiska avdelningar får detta enligt författarna konsekvenser i och med att det är vanligt att de är uppbyggda på ett sådant sätt att patienter vårdas på flersalar. Detta på grund av att flersalar per automatik inskränker patientens möjligheter till avskildhet och mindre störmoment vilket stöds av Edvardssons och Wijks (2017) resonemang. Då detta påverkar patientens psykiatriska och sociala välmående, vilket kan yttra sig i att de psykiatriska symtomen försämras, bidrar det till att skapa dåliga förutsättningar för mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Enligt författarna knyter detta an till den aktuella litteraturstudien där det framkom att sjuksköterskor upplever att miljön på avdelningen påverkades negativt då en patient med samsjuklighet vårdades där. Miljön beskrevs då som otrygg, oförutsägbar eller rentav farlig för både sjuksköterskorna själva men också för andra patienter. Det kan härledas till att patienters behov inte möts i sjukhusmiljön då de psykiatriska symtomen förvärras vilket leder till att sjuksköterskornas livsvärld genomsyras av otrygghet. Då livsvärlden ur forskarens perspektiv utgörs av både vårdarens och patientens egna versioner krävs det att sjuksköterskan ser till helheten i syfte att förbättra inte minst sin egen, men också patientens livsvärld. Genom att förbättra de båda parternas livsvärldar, det vill säga skapa ett mindre otryggt arbetsklimat för sjuksköterskor och att skapa bättre vårdmöjligheter för patienter med samsjuklighet på somatiska avdelningar, skapas möjligheter för ett positivt bemötande mellan dem.
6.2.3 Relationen till patienter med samsjuklighet
En viktig aspekt i sjuksköterskeyrket är att kunna kommunicera med patienten och det beskrivs som en självskriven del av Baggens och Sandén (2011). Vidare menar inspektionen för vård och omsorg (2017) att information och kommunikation är en central del i bemötandet mellan vårdpersonal och patient. Detta ligger i linje med den aktuella litteraturstudien där sjuksköterskornas erfarenhet var att kommunikation var viktigt för god omvårdnad samt för att kunna tolka patienters tankar eller beteende. Tidigare litteratur menar att det finns svårigheter i att kommunicera med patienter som har samsjuklighet samtidigt som denna bristande
19 kommunikation för följden av att patienterna upplever sig bemötta på ett mindre hänsynsfullt och respektfullt vis (Granados-Gámez et al., 2016). Utifrån detta resonerar författarna kring att det finns ett samband mellan bemötande och kommunikation där kommunikation är avgörande för bemötandet.
Den aktuella litteraturstudien påvisade både exempel där sjuksköterskor ansåg att de var bekväma med att kommunicera med patienter med samsjuklighet men också andra fall där sjuksköterskor kände sig mindre självsäkra i att göra så. Dock fanns det en underliggande oro hos båda dessa grupper över att säga fel saker, uttrycka sig fel eller att de dem sade skulle kunna misstolkas vilket kan komma att påverka sjuksköterskors bemötande. I sin tur uppfattar sjuksköterskor att patienter med samsjuklighet kan vara svåra att förstå och att bedöma. Detta kan bero på att sjuksköterskor inte har möjlighet eller bjuds in att ta del av patienters livsvärld.
Ekebergh och Dahlberg (2015) beskriver att öppenhet för den andres livsvärld är nödvändigt för god kommunikation och därför rimligtvis för ett gott bemötande. Den aktuella litteraturstudien visade att sjukdomsbilden hos patienter med samsjuklighet är en potentiellt försvårande faktor för kommunikation vilket utgör en barriär som sjuksköterskor behöver överkomma i syfte att kunna ta del av patienters livsvärld Avslutningsvis konstaterar författarna att sjuksköterskors förmåga att ta del av patienters livsvärld avgörs av dennes förmåga att kommunicera. Detta avgör i sin tur hur bemötandet upplevs. En försvårande faktor för detta är sjukdomsbilden som kan begränsa sjuksköterskors förmåga eller möjlighet att ta del av livsvärlden.
6.2.4 Hur föreställningar påverkar förhållandet till patienter med samsjuklighet
Den aktuella litteraturstudien visade att en vanlig föreställning vara att sjuksköterskor såg patienter med samsjuklighet som aggressiva eller var mer benägna till aggression och därför sågs som en risk. Detta ligger i linje med tidigare forskning som menar att det är ett vanligt förekommande fenomen i den allmänna befolkningen (Björkman et al., 2008; Granados-Gámez et al., 2016; Ihalainen-Tamlander et al., 2016; Ma et al., 2018). Vidare beskrevs patienter med samsjuklighet stundtals som fysiskt och psykiskt kränkande. Handlingar som dessa eller beteende som projicerar aggressivitet mot en annan individ kan enligt Sandman och Kjellström (2018) orsaka smärta hos den drabbade parten. Detta utgör ett etiskt dilemma för sjuksköterskor när denne bemöter en patient som upplevs vara aggressiv eller kränkande då ens egen rädsla och oro försvårar arbetsutövandet. Här menar Sandman och Kjellström (2018) att man, i detta fall sjuksköterskan, behöver reflektera kring det svar våra känslor ger i den givna situationen.
20 Det är av vikt att känna till professionens regler och normer för att dels känna till när någon bryter mot dessa, men också i syfte att kunna hantera sina känslor som i fallet där sjuksköterskan möter en samsjuklig patient denne upplever som aggressiv. Sjuksköterskan behöver sätta sig in i patientens livsvärld i syfte att förstå vad som gör denne aggressiv eller möjligen kränkande.
Däremot framkom det i den aktuella litteraturstudien att vissa sjuksköterskor inte ville ta hand om patienter med samsjuklighet just av denna anledning vilket tyder på att de inte var benägna att reflektera kring patientens livsvärld
Ett ytterligare iakttagande som gjordes var att det framkom polariserade åsikter kring hur sjuksköterskor bör förhålla sig gentemot patienter med samsjuklighet. Bland annat beskrevs det att det är nödvändigt för sjuksköterskor att vara öppensinnade, icke dömande, humana och vilja engagera sig i patienten. Samtidigt menade sjuksköterskor att patienter som skadat sig själva var slöseri med tid och förtjänade inte intensivvård vilket hamnar i direkt konflikt med detta.
Detta tyder på att sjuksköterskorna är begränsade i sitt synsätt och tenderar till att agera dömande. Genom reflektion för patientens situation skulle sjuksköterskor kunna undvika att falla tillbaka och basera sina tankar och handlingar på fördomar och förförståelse som tar en negativ skepnad. På så vis kan ett öppet förhållningssätt antas vilket innebär att vårdandet utgår från ett livsvärldsbaserat perspektiv (Ekebergh, 2015).
6.3 Kliniska implikationer
Genom att sammanställa litteratur kring hur sjuksköterskor upplever bemötandet av patienter med samsjuklighet och identifiera avgörande faktorer för vad som underlättar och försvårar för detta kan sjuksköterskor bli tryggare i sin arbetsutövning samtidigt som dessa patienter erbjuds en vård som bättre stödjer deras behov. Detta i och med att insatser kan riktas mot de svårigheter som uppmärksammas i litteraturstudien.
7 Slutsats
Författarna konstaterar att utbildning, färdighet och erfarenhet utgör sjuksköterskors kompetens och avgör hur förberedd och kapabel sjuksköterskan är inför att bemöta och vårda patienter med samsjuklighet vilka normalt sett inte vårdas i den somatiska sjukvården. Utöver detta verkar inte dessa patienters behov mötas i sjukhusmiljön vilket potentiellt leder till att deras psykiatriska symtom förvärras. Det i sin tur påverkar vårdmiljön som sjuksköterskor uppfattar som otrygg, oförutsägbar men också farlig. I syfte att kunna möta patienters behov och ta del
21 av dennes livsvärld är kommunikation viktigt. Hur kommunikationen fungerar avgör hur bemötandet upplevs. Sjukdomsbilden har visat sig vara en försvårande faktor som kan begränsa kommunikationen då sjuksköterskan möter en patient med samsjuklighet. Avslutningsvis konstaterar författarna att sjuksköterskors handlingar som baseras på fördomar och dennes förförståelse som tar en negativ skepnad kan undvikas genom reflektion för patientens situation.
Sjuksköterskor kan då bemöta och vårda patienter utifrån ett livsvärldsbaserat perspektiv.
8 Förslag för vidare forskning
Litteraturstudien belyser att mötet och vården av patienter med samsjuklighet är ett fenomen som vidare kan problematiseras. I litteraturstudien identifieras sjuksköterskors erfarenheter av detta på olika platser i världen. Därför är det av intresse att kommande studier utforskar vilka möjligheter som finns i syfte att göra så, då tillgänglig litteratur indikerar att detta är ett problem som existerar i den kliniska verksamheten. Områden som är av intresse är sjuksköterskors kompetens, både formell och reell, hur arbetsklimatet kan stödja sjuksköterskan på ett bättre vis både strukturellt och fysiskt alternativt hur kommunikation kan användas som instrument för ett bättre bemötande.
22
9 Referenser
Andersson, H., Carlsson, J., Karlsson, L., & Holmberg, M. (2020). Competency requirements for the assessment for patients with mental illness in somatic emergency care: A modified Delphi study from the nurses’ perspective. Nordic Journal of Nursing Research,
40(3), 162–170. Doi: 10.1177/2057158520946212
Al-Awadhi, A., Atawneh, F., Alalyan, M-Z-Y., Shahid, A-A., Al-Alkhadhari, S., & Zahid, M- A. (2017). Nurses’ attitude towards patients with mental illness in a general hospital in Kuwait. Saudi Journal of Medicine and Medical Sciences, 5(1), 31-77. Doi: 10.4103/1658- 631X.194249
Baggens, C., & Sandén, I. (2011). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. F. Friberg
& J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder - perspektiv och förhållningssätt (s. 201–233).
Lund: Studentlitteratur AB.
Barajas, K-E., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm:
Natur & Kultur.
Borglin, G. (2015). Mixad metod – en introduktion. M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (s. 269–286). Lund: Studentlitteratur AB.
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170–177. Doi: 10.1111/j.1471- 6712.2007.00509.x
Björk-Brämberg, E., Torgerson, J., Kjellström-Norman, A., Welin, P., & Rusner, M. (2018).
Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness:
A qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family Practice, 19(12), 1–11. Doi: 10.1186/s12875-017-0687-0
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur
& Kultur.
Douglas, C., Standard-Goldson, A., James, K., & Abel, W. (2018). Nurses’ perception of preparedness for moving mental health care from psychiatric to general hospital in Jamaica.
Rev Panam Salud Publica, 42. Doi: 10.26633/RPSP.2018.158
Edvardsson, D., & Wijk, H. (2017). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. A K. Edberg
& H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 75–101). Lund:
Studentlitteratur AB.
Ekebergh, M. (2015). Patientens värld – när människan blir patient. M. Arman, K. Dahlberg &
M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 63–90). Stockholm: Liber AB.
23 Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. M. Arman, K. Dahlberg, K & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 122–127). Stockholm: Liber AB.
Ekebergh, M., & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. M. Arman, K. Dahlberg, K & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 129–144). Stockholm: Liber AB.
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F., & Öhlén, J. (2015). Fenomenologi och hermeneutik. M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Giacchero-Vedana, K-G., Magrini, D-F., Zanetti, A-C-G., Miasso, A-I., Borges, T-L., & dos Santos, M-A. (2017). Attitudes towards suicidal behaviour and associated factors among nursing professionals: A quantitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 24(9-10), 651–659. Doi: 10.1111/jpm.12413
Granados-Gámez, G., López Rodríguez, M., Granados, A-C., & Márquez-Hernández, V.
(2016). Attitudes and Beliefs of Nursing Students Toward Mental
Disorder: The Significance of Direct Experience With Patients. Perspectives in Psychiatric Care, 53(2), 135–143. Doi: 10.1111/ppc.12147
Holmberg, M., Hammarbäck, S., & Andersson, H. (2020). Registered nurses’ experiences of assessing patients with mental illness in emergency care: A qualitative descriptive study.
Nordic Journal of Nursing Research, 40(3), 151–161. Doi: 10.1177/2057158520941753 Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Ihalainen-Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löytteniemi, E., Suominen, T., & Välimäki, M.
(2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: a cross sectional study in primary settings in Finland. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 23(6–7), 427–437. Doi: 10.1111/jpm.12319
Inspektionen för vård och omsorg. (12 december 2019). Samsjukliga patienter riskerar att drabbas av bristande tillgång till vård och omsorg. https://www.ivo.se/tillsyn/prioriterade- riskomraden-2018-2020/samsjukliga-patienter/
Kajermo, K-N., Johansson, E., & Wallin, L. (2017). Kunskapsbaserad omvårdnad – från kunskap till säker och effektiv vård. A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling (s. 297–325). Lund: Studentlitteratur AB.
Karlsson, E-K. (2015). Informationssökning. M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (s. 95–113). Lund: Studentlitteratur AB.
Kristensson, J. (2017). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur: Stockholm.
24 Ma, Z., Huang, H., Nie, G., Silenzio, V-M-B., & Wei, B. (2018). Attitude towards mental illness among primary health care providers: A community based study in rural China.
BioMed Research International, 1-6. Doi: 10.1155/2018/8715272.
MacNeela, P., Scott, P-A., Treacy, M., Hyde, A., & O´Mahoney, R. (2012). A risk to himself:
Attitudes toward psychiatric patients and choice of psychosocial strategies among nurses in medical-surgical units. Research in Nursing & Health, 35(2), 200–213. Doi:
10.1002/nur.21466
Noblett, J-E., Lawrence, R., & Smith, J-G. (2015). The attitudes of general hospital doctors toward patients with comorbid mental illness. The International Journal of
Psychiatry in Medicine, 50(4), 370–382. Doi: 10.1177/0091217415612721.
Ordan, R., Shor, R., Liebergall-Wischnitzer, M., Noble, L., & Noble, A. (2017). Nurses’
professional stigma and attitudes towards postpartum women with severe mental illness.
Journal of Clinical Nursing, 27(7-8), 1543–1551. Doi: 10.1111/jocn.14179
Poggenpoel, M., Myburgh, C.P.H., & Morare, M.N. (2011). Registered nurses’ experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg.
Journal of Nursing Management, 19(7), 950–958. Doi: 10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x Polit, D-F., & Beck, C. (2020). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (11 uppl.) Wolters Kluwer.
Priebe, G., & Landström, C. (2015). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (s. 31–50). Lund: Studentlitteratur AB.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken – etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur AB.
Veale, D., Ali, S., Papageorgiou, A., & Gournay, K. (2019). The Psychiatric ward
environment and nursing observations at night: A qualitative study. Journal of psychiatric &
Mental Health Nursing, 27(4), 342-351. Doi: 10.1111/jpm.12583
Weare, R., Green, C., Olasoji, M., & Plummer, V. (2019). ICU nurses feel unprepared to care for patients with mental illness: A survey of nurses’ attitudes, knowledge and skills. Intensive
& Critical Care Nursing. 53, 37–42. Doi: 10.1016/j.iccn.2019.03.001
Zolnierek, C-D., & Clingerman, E-M. (2012). A medical-surgical nurse perceptions of caring för a person with severe mental illness. Journal of the American Psychiatric
Nurses Association, 18(4), 226–235. Doi: 10.1177/1078390312446223.
10 Bilagor
1
10 Bilagor
Bilaga 1 – Sökschema Cinahl
Sökord &
kombinationer
Avgränsningar Antal träffar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Granskade artiklar Utvalda artiklar
S1 Fritextord Psychiatric illness OR Mental illness OR Mental health OR Mental disorder
201,474
S2 Ämnesord (MH) Mental disorders OR (MH) Mental health
594,465
S3 S1 OR S2 664,686
S4 Fritextord Experience OR Attitude OR View OR Perception OR Opinion
812,747
S5 Ämnesord (MH) Attitude OR (MH) Perception
523,059
S6 S4 OR S5 954,744
S7 Fritextord Nurs* 887,294
S8 Ämnesord (MH) Nurse Attitudes 31,730
S9 S7 AND S8 31,730
S10
Fritextord Patient 2,092,922
S11
Ämnesord (MH) Patients 265,696
S12 S10 OR S11 2,135,352
S13 S3 AND S6 AND S9
AND S12 1,625
Peer reviewed 1,452
Engelska 1,337
2010-2020 813 35 19 16 7
