En svårighet som uppstod ur ett metodologiskt perspektiv var att sjuksköterska som begrepp inte fanns på samma vis internationellt som i Sverige utan tog många olika skepnader. Därför behövde varje artikels resultat granskas utifrån vilken typ av sjuksköterska som beskrevs vilket ledde till att flera studier exkluderades. Vissa artiklar analyserade resultat från olika typer av sjuksköterskor vilket ledde till att författarna av litteraturstudien inkluderade de resultat som härleddes till sjuksköterskor med eftergymnasial utbildning.
Ett annat problem som uppstod var att de analyserade studierna riktade sig mot flera olika typer av psykiatriska sjukdomar gällande patienterna. I bakgrunden definierades patienter med samsjuklighet i detta arbete som en individ med åtminstone en psykiatrisk samt en somatisk sjukdom samtidigt men i övrigt definierades inte psykiatrisk sjukdom mer specifikt. Detta
13 motiverades genom att dataunderlaget inte medgav en mer specifik patientgrupp då materialet var för litet och därmed kunde inte detta avgränsas mer. Detta kan ses som en svaghet då olika psykiatriska sjukdomar kan erfaras olika av sjuksköterskor men det kan också ses som en styrka då verkligheten inte utesluter att sjuksköterskan stöter på hela registret av psykiatriska sjukdomar i sitt arbetsutövande. Därför kan det hävdas att detta är positivt då det bidrar till en bättre helhetsbild av det studerade fenomenet.
6.1.1 Datainsamling
En metodologisk utmaning gällande insamlingen av data var att de undersökta databaserna Cinahl och Psycinfo inte hade samma ämnesord i sina inbyggda ordlistor vilket gjorde att litteratursökningarna inte såg helt identiska ut. Detta kan dock ses som en styrka då det möjliggör för författaren att hitta liknande artiklar som är relevanta för det undersökta området och inte begränsar denne i forskningsprocessen då inte alla artiklar har exakt samma ämnesord, nyckelord eller rubriker. Vid båda databassökningar återfanns artiklar som svarade mot studiens syfte, både unika samt dubbletter, vilket tyder på att sökstrategin var relevant (Karlsson, 2015).
Sökstrategin utgjordes av blocksökning med fritextord samt ämnesord, användning av MeSH verktyg samt kombinationen av begreppen AND och OR. För att förfina sökstrategin och identifiera relevanta studier användes blocksökning med fritextord och ämnesord. Friberg (2012) beskriver att ”AND” är det vanligaste att använda sig av och det används för att koppla samman termer. Att använda sig av ”OR” är också vanligt och använda för att få träffar på någon av termerna eller på flera av termerna.
6.1.2 Urvalsförfarande
Författarna valde att studera olika vårdenheter inom somatisk vård i syfte att få en variation i urvalet som Kristensson (2017) förespråkar. Det kan ses som en styrka att litteraturstudien undersöker olika vårdavdelningar för att få ett brett perspektiv av sjuksköterskans erfarenheter i olika arbetsmiljöer. Däremot går det att vidare diskutera om avdelningen har någon påverkan på sjuksköterskans erfarenheter av patienter med samsjuklighet. En svaghet med urvalet är att en studie som valts undersökte intensivvårdssjuksköterskors upplevelse. Författarna bedömde ändå att det var relevant att inkludera studien med intensivvårdssjuksköterskor för att det är sjuksköterskor med extra utbildning inom intensivvård och inte extra utbildning inom psykiatri.
Upplevelsen av att bemöta patienter med samsjuklighet bör därför inte skilja sig från grundutbildade sjuksköterskor i denna kontext.
14 Artiklar före 2010 exkluderades i syfte att erhålla den senaste forskningen vilket kan ses som en styrka. Den geografiska aspekten begränsades inte i litteraturstudien. Genom att inkludera fler länder ökar dels trovärdigheten genom en variation i urvalet (Kristensson, 2017) samtidigt som det ger en bredare bild av fenomenet men också ökar resultatets applicerbarhet internationellt. En svaghet med att författarna har använt artiklar från en stor del av världen är att vården kan se olika ut beroende på vilket land och att kulturer samt religioner har olika syn på psykiatrisk sjukdom. Däremot kunde både likheter, skillnader samt teman hittas i studiernas resultat trots geografiska skillnader.
Studien har använt sig av både kvantitativa och kvalitativa resultat vilket kan ses både som en styrka och en svaghet. Styrkan i att analysera både kvantitativa och kvalitativa resultat ligger i att forskaren både får en subjektiv och en objektiv version av verkligheten som underlag för sitt resultat (Borglin, 2015). På så vis kan integrerandet av de två ansatserna generera både kvalitet och en överförbarhet av slutsatser. Vidare kan integreringen också innebära att trovärdigheten i resultatet ökar då traditionerna kompletterar varandra och minskar de enskilda begränsningarna de har. Nackdelen med att undersöka både kvalitativa och kvantitativa resultat är att det är ett relativt nytt sätt att arbeta på. Därmed finns det inte några etablerade bedömningsinstrument för kvalitetsgranskning av metodiken bakom mixad metod vilket ledde till att författarna av litteraturstudien granskade dessa på liknande vis som övriga artiklar i litteraturstudien men med tillägget av vissa frågeställningar enligt Borglin (2015). Det råder heller inte en konsensus inom forskarsamhället kring huruvida det är möjligt att slå samman kvalitativ och kvantitativ metod. Att mixa ansatserna har dock visat sig vara fördelaktigt inom omvårdnad då forskningen de senaste tio åren börjat röra sig från beskrivande till studier med praktisk och klinisk relevans och applicerbarhet i verksamheten. Detta på grund av att sjuksköterskans omvårdnadsarbete utvecklas och blir alltmer komplext.
6.1.3 Kvalitetsgranskning
Författarna valde att använda sig av granskningsfrågor ur Friberg (2012) som hjälpmedel för att undersöka kvaliteten i studierna. En styrka med mallen är att ett antal strukturerade frågor tar upp olika kvalitetsaspekter som påverkar studiernas tillförlitlighet. Granskningen hjälpte författarna att på ett strukturerat vis bedöma i vilken utsträckning studiernas resultat var trovärdiga. Till skillnad från andra befintliga bedömningsmallar som använder poängsystem i syfte att avgöra artiklars kvalitet kan författarna med denna metod själva undersöka om hela den studerade artikeln håller god kvalitet. Risken med poängbaserade bedömningsmallar är att
15 artiklar kan få hög poäng trots att viktiga metodologiska aspekter inte håller vetenskapliga kvalitet. Artiklar som inte hade tillräckligt god kvalitet exkluderades och detta kan ha lett till att relevant information till litteraturstudien har missats. Dock var artiklarnas innehåll bristfälliga och därav valde författarna att utesluta dem.
6.1.4 Analys
En styrka är att de utvalda studierna för litteraturstudien har lästs igenom ett flertal gånger för att förstå sammanhang och innehåll. Studierna dokumenterades i en översiktstabell samt sammanfattades som stöd i analysarbetet för att författarna skulle vara säkra på att allt väsentligt hade uppfattats och dokumenterats. Det resulterade i en pendling mellan helheten, delarna och den nya helheten, det vill säga det slutliga resultatet (Friberg, 2012).
Överförbarhet är en rimlighetsbedömning som görs av läsaren. Författarna har stärkt överförbarheten genom att vara tydliga vid beskrivningen av studiekontexten och urvalet av underlaget för litteraturstudien (Kristensson, 2017). Överförbarheten enligt författarna kan tillämpas på flera avdelningar inom somatisk vård då studien inte är riktad mot en specifik avdelning och flera geografiska områden då studien inte haft några avgränsningar till specifikt område i världen. Det finns en överförbarhet till sjuksköterskor som kan komma i kontakt med samsjuklighet. Författarna kan också se en överförbarhet till andra vårdprofessioner som bemöter patienter med samsjuklighet så som läkare, undersköterskor, sjukgymnaster och dietister.
6.1.5 Etiska överväganden
Enligt Sandman och Kjellström (2018) är vanliga brister i ett examensarbete att studenterna har begränsade engelskkunskaper samt kunskaper om metodik som krävs i syfte att göra rättvisa bedömningar av inkluderade artiklar. I syfte att översätta och tolka artiklarna på ett så etiskt korrekt sätt som möjligt kombinerade författarna sina befintliga engelskkunskaper med ordböcker. Vidare korrekturlästes texten och kontrollerades i jämförelse med originaltexten så att översättningen inte vinklades åt ett specifikt håll utan förhöll sig neutral. För att hålla god etik metodologiskt sätt grundades alla metodval på läromaterial i vetenskaplig metod samtidigt som det diskuterades författarna sinsemellan och med handledare.
Författarna är båda två sjuksköterskestudenter i termin fem och har således en grundläggande förförståelse av vården vilket behövts tas i beaktande under hela litteraturstudiens utformning.
16 Inspiration till det studerade ämnet hämtades ur studenternas verksamhetsförlagda utbildning vid olika vårdinrättningar inom somatiska sjukvården och inom psykiatrin vilket också riskerar att påverka förförståelsen i en riktning. Båda författarna har haft tankar innan studien utfördes om att detta kan vara ett problem i vården samt har erfarenhet av att interagera med eller har personer i sin omgivning som lider av psykiatrisk sjukdom. I syfte att undvika att detta skedde reflekterade författarna under litteraturstudiens gång över både metodik, resultat och vad resultaten innebar samt strävade efter att analysera resultaten på ett så objektivt vis som är möjligt. Detta bidrog till att stärka tillförlitligheten i litteraturstudien enligt Kristensson (2017).
Verifierbarheten stärkes genom att resultaten presenterades i en tabell så att läsaren själv kunde se det ursprungliga materialet. Detta arbetssätt bidrar till att öka trovärdigheten i resultatet och ger läsaren möjlighet att värdera själv hur förförståelsen kan ha påverkat författarnas slutsatser (Priebe & Landström, 2015).