KOGNITIV DISSONANS OCH ”LITTLE DYING”

McCaskey (1982) menar, liksom Hellgren och Melin ovan, att kognitiva kartor är svåra att utmana när de väl är installerade men då de sistnämnda främst fokuserar på den ensamme företagsledarens tänkesätt menar McCaskey att ju fler personer som delar samma karta ju starkare är kartan. En karta som är uppbyggd av en ensam individ är däremot mycket sårbar. Individen kämpar dock för att behålla sin kognitiva karta och måste individen eller till och med en hel grupp ge upp sin centrala delar av sin karta anser McCaskey att de genomgår något som kallas ”little dying” Detta betyder att individen måste ge upp något som står denne mycket nära och är något som kan orsaka ett kristillstånd hos individen. Detta kristillstånd inbegriper fyra faser hos individen nämligen förnekande/isolering, ilska, depression och slutligen acceptens. McCaskey menar således att istället för den inkrementella förändring som Hellgren och Melin ser så sker ett förkastande av en gammal

karta och en ny kommer till likt ett paradigmskifte. Enligt McCaskey borde således ensamma företagsägare ha lättare att ta in ny kompetens som förändrar dennes kognitiva karta än större grupper av företagsägare. Om det är mycket viktigt för företagsägaren att inte ta in extern kompetens i styrelsen kommer denne dock att kämpa mot att ta in ny information om något sådant för att undvika ”little dying”.

Kognitiv dissonansteori kan också användas för att förklara varför företagsägare inte tar in ny kunskap om styrelsearbete. Den kognitiva dissonansen (disharmoni) uppstår om individen får ny information som går emot den information som finns i individens kognitiva strukturer. Individen försöker att verka så dissonansen elimineras eller minimeras genom att lägga till nya kognitioner, ändra de redan befintliga eller att förkasta den nya informationen så att konsonans (harmoni) främjas. (Angelöw & Jonsson, 1990:46) Tanken är således att företagsägarna försöker att undvika situationer, tankar eller attityder som innebär att de riskerar att få tänka om. Företagsägarna kan följaktligen förkasta idén om att ta in externa styrelseledamöter för att själva kunskapen om deras positiva inverkan går emot deras kognitiva strukturer. En annan möjlighet är att företagsägaren ser det positiva med idén men vill inte sätta sig i en situation där en extern styrelseledamot tvingar på företagsägaren kunskap om den egna verksamheten som inte stämmer med dennes kognitiva strukturer och därför framkallar kognitiv dissonans.

3.6.3 ATTRIBUTIONSTEORIN

För att förklara hur erfarenheter eller historiska händelser påverkar företagsägarens tänkande blir begreppet attribution centralt. Attribution betyder att tillskriva någon en egenskap, ett motiv, ett behov, eller något som kan vara utgöra orsak till en handling. Vidare betyder attribution att den agerande individens omgivning tillskrivs orsaker som kan förklara individens beteende. Attributionsteorin behandlar hur individen tillskriver händelser i omvärlden olika orsaker som leder till att verkligheten blir mer begriplig, vilket kallas att individen generaliserar. Kopplat till uppsatsens problem skulle detta betyda att företagsägaren kan tillskriva en historisk framgång att inga externa styrelseledamöter var inblandade i styrelsen vid denna tid, det vill säga ägaren/ägarna skötte styrelsearbetet själv. Genom att förklara beteende med händelser i omvärlden blir så väl det egna som andra individers beteende mer

meningsfullt. Attribution legitimerar individens beteende och gör att framtida beteende kan förklaras och förutspås.(Angelöw & Jonsson, 1990:46-47) Detta kan då bidraga till att företagsägare resonerar att om de sköter styrelsearbetet själva, utan externa styrelseledamöter, så kommer detta även att leda till framtida framgång.

3.6.4 ATTITYD

I problemdiskussionen använder vi begreppet attityd för att behandla företagsägarnas åsikter och värderingar. Inom socialpsykologin är ”attityd” ett av de viktigaste begreppen och det kan ha flera betydelser vilket påkallar en definition innan vi försöker att beskriva hur attityder kan förändras.

Enligt Berkowitz (1972:71) finns det tre stycken grundbetydelser som kan tillskrivas attityd som begrepp. Den första betydelsen är attityd betraktat som en värdering eller en känsloreaktion, vilket gör att en persons attityd till en fråga är beroende på den känsla individen upplever i förhållande till frågan. Den andra betydelsen är attityd som en beredskap att reagera på ett speciellt sätt med hänsyn till attitydobjektet, medan den tredje är en mer komplex betydelse som är kombinerad av individens sätt att förstå, känna och handla gentemot frågan. Vi kommer att behandla begreppet enligt den senare tolkningen som således kombinerar företagsägarens kognition, affektion och slutliga handlande mot frågan att rekrytera externa styrelseledamöter. I detta fångar vi företagsägarens kognitiva strukturer som lägger grunden till dennes förståelse för frågan, men även de känslor som den kan utlösa och det sätt som företagsägaren verkligen handlar på. Vid jämförelse med marknadsföringsprocessen (Kotler, 1994:602-603) så inbegriper vår definition av attityd alla tre stadier i processen. Företagsägarna förstår, känner och handlar på ett visst sätt i frågan om externa styrelseledamöter även om de befinner sig i början av det kognitiva stadiet. Denna definition fångar således alla företagsägare oavsett på vilket stadium i efterfrågeprocessen de befinner sig på.

I den definition som vi ansluter oss till framkommer intresset för attitydförändringar då företagsägarens attityd sammankopplas med dennes handlande då attityder i denna mening skapar beredskap för beteende. För att förändra den aktiva efterfrågan på externa styrelseledamöter måste följaktligen attityden till frågan förändras. Då

attityder innefattar individens kognitiva strukturer kan en attityd till något bero på attributionsteorin det vill säga företagsägarens attityd till något är en generalisering av omvärlden. En positiv attityd till en fråga kan bero på att den nya information som individen erhållit passar med de redan etablerade kognitiva strukturerna så att konsonans uppstår och en negativ attityd kan tvärtom bero på att dissonans uppstått när ny information erhållits. Att förändra en attityd kan följaktligen kräva väldigt mycket av individen och kan även vara obehagligt för denne. Det finns dock ett antal betingelser som kan framkalla attitydförändringar vilka är förknippade med faktorer som kommunikationskälla, budskapets natur och personlighetsegenskaper. (Berkowitz, 1972:75)