Kollektivtrafik

Majoriteten av fritext svaren behandlade att de svarande önskade en bättre fungerande kollektivtrafik (figur 16), något vi även kan se i fråga 9 där flest svarade att kollektivtrafiken påverkar respondenten negativt gällande att bo i Tjällmo eller Godegård (se figur 11). Med tanke på att det även lyfts i fritextsvaren stärks åsikterna ytterligare kring just kollektivtrafikens funktion i Tjällmo och Godegård. Motala kommun nämner kollektivtrafiken ofta och brett i sina strategidokument, trots att det inte är en fråga som kommunen har yttersta ansvaret för (Region Östergötland). I utvecklingsplanen för landsbygden 2015–2020, ville kommunen att resenärerna i kollektivtrafiken skulle ha ökat, något som kommunen fortfarande trycker på i den nya utvecklingsplanen för 2021 - 2026, vilket påtalar att detta mål fortfarande inte är uppnått (Motala kommun, 2021). Samrådsversionen för ÖP 2040 behandlas kollektivtrafiken genom planer för ett framtida tågstopp i orten Godegård, huruvida kommunen har visioner gällande

kollektivtrafiken i Tjällmo framgår inte i något av kommunens strategidokument som vi valt att analysera. Vi kunde dock redan i utvecklingsplanen för landsbygden 2015 - 2020 se att kommunen önskade ett tågstopp i Godegård, vilket då är något de fortfarande inte uppnått inför den nya utvecklingsplanen för 2021 - 2026 i och med att det fortfarande står kvar som ett mål i den nya planen. Det bör finnas i beaktning att detta ligger på Region Östergötlands ansvar. Att kommunen däremot väljer att ta upp det igen i sin nya utvecklingsplan visar dock att kommunen har en vilja och vision gällande kollektivtrafiken på landsbygden. Allt detta kring tågstoppet, och att ingen ytterligare utveckling för kollektivtrafik i Tjällmo finns som visioner kan höra ihop med gehöret från enkätundersökningen kring det missnöje som finns gällande kollektivtrafiken, samt att den största andelen av svarande ansåg att kommunen inte arbetar för att utveckla förutsättningarna för unga i orterna (figur 15). Att vi inte i den nya utvecklingsplanen kan se någon konkret förbättring eller utveckling av kollektivtrafiken i Tjällmo eller Godegård gentemot situationen 2015, kan anses som ett misslyckande gällande en önskad samverkan mellan kommun och region just gällande denna fråga. Detta specifikt med tanke på det gehör som existerar kring frågan utifrån vår enkätundersökning.

Att kollektivtrafiken anses fungera dåligt i Tjällmo och Godegård är dock inte något lokalt problem, kollektivtrafiken i Sverige fungerar generellt sett dåligt på landsbygden (Forsberg, 2019). Problematiken existerar delvis på grund av att människor väljer att flytta från landsbygden, något som gör att resurserna omfördelas gällande kollektivtrafiken (Forsberg, 2019). Enkätundersökningen visar att kollektivtrafikens problematik gör människor mer benägna att flytta från landsbygden (figur 13), vilket gör problemet kring kollektivtrafiken ännu svårare att hantera då det som tidigare forskningen menar blir och krävs en omfördelning på kollektivtrafikens resurser, detta påverkar i slutändan de som bor kvar på landsbygden, och fortfarande är i behov av en fungerande kollektivtrafik (Forsberg, 2019). Att resurserna omfördelas innebär generellt sett inte att det finns mer resurser, utan att regionerna får fördela resurserna där dem behövs mest. Detta gör landsbygden lidande, och speciellt de som fortfarande bor kvar på landsbygden. I den nya utvecklingsplanen framgår hur kommunen tillsammans med utvecklingsgrupperna vill marknadsföra Närtrafiken samt att de vill ordna samåkningsprojekt (Motala kommun, 2021). Vi kan därmed se att kommunen har visioner gällande att försöka fördela de resurserna som redan existerar genom att människor på landsbygden ska kunna beställa sin kollektivtrafik när de behöver den. Detta för att det inte ska behöva gå allt för många tomma bussar i onödan med för få resenärer. I och med att detta dokument ännu inte kommit ut för allmänheten samt att detta är en strategi som kommunen ännu inte verkställt så kan detta mål komma att påverka kollektivtrafikens förutsättningar för unga och deras tillgänglighet och mobilitet positivt i framtiden, hur utfallet blir beror dock inte på Motala kommun, utan snarare om regionen beaktar och lyssnar på Motala kommuns visioner som de tagit fram i sina strategiska dokument. Kommunens samåkningsprojekt som de planerar att satsa på kan även vara en möjlig och hållbar lösning om vi utgår från den tidigare forskning som påvisar att människor på landsbygden är mer benägna till att ta bilen framför kollektivtrafiken, en problematik som motarbetar kollektivtrafikens funktion på landsbygden, att ha samåkningsprojekt kan vara en hållbar lösning på detta ur ett hållbarhetsperspektiv, men även gällande ökad tillgänglighet och mobilitet (Forsberg, 2019). Att dirigera samåkning i privatpersoners bilar är inte något som faller inom regionens ansvar för kollektivtrafiken, utan är ett fristående projekt som Motala kommun själv ansvarar för. Detta påvisar att kommunen är väldigt måna om att utveckla en fungerande mobilitet på sin landsbygd.

Huruvida Motala kommun samt Region Östergötland har fler resurser gällande kollektivtrafik är inget vi har kunskap inom, utan det vi kan fastställa utifrån resultatet av arbetets enkätstudie är att det finns en stor efterfrågan av kollektivtrafik i Tjällmo och Godegård. Värt att notera är

att kommunen i fråga har goda visioner och strategier kring frågan, dock ligger som tidigare nämn ansvaret på regional nivå och frågan är hur region Östergötland kommer kunna bemöta Motala kommuns visioner och planer gällande kollektivtrafiken utifrån de strategiska dokumenten. Utöver detta krävs det också resenärer för att göra kollektivtrafiken lönsam, något som vi inte studerat djupare inom, utan det vi vet är att det finns en brist och en efterfrågan i nuläget och hur kommunen i samverkan med regionen kommer lyckas möta denna efterfrågan med Närtrafik är något som kommer visas i framtiden.