Linköpings universitet/Linköping University | TEMA Kandidatuppsats, 15hp | Samhällsplanering
VT2021 | LIU-TEMA/SAP-G--2021/001-SE
Unga vuxnas förutsättningar och
inflytande på Motalas landsbygd
- Ett exemplifierande fall av två landsbygdsorter i
Motala kommun
Emilia Gustafsson
Tekla Lindroos
Handledare: Sofia Morberg Jämterud Examinator: Anna Storm
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida
https://ep.liu.se/ .
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances.
The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page:
https://ep.liu.se/.
Sammanfattning
Denna uppsats diskuterar och undersöker unga vuxnas förutsättningar och inflytande på Motalas landsbygd. Problematiken grundar sig i urbanisering som är både ett nationellt och internationellt fenomen. Vald problembeskrivning undersöks i två landsbygdsorter i Motala kommun, Tjällmo och Godegård, där undersökningen sker genom en enkätundersökning med valda orters medborgare. Uppsatsen inkluderar förutom denna enkätundersökning, en dokumentanalys av fyra av kommunens strategiska dokument, där just landsbygdsutveckling och ungdomars förutsättningar samt inflytande behandlas. För att analysera materialet tillämpas teorin push and pull. Resultatet visar att det finns en generell trivsel för ungdomar i Tjällmo och Godegård, men att det finns vissa brister i förutsättningarna kring att bo kvar och leva där i många fall. Respondenterna anser även att det finns en bristande funktion i inkluderandet av unga i kommunens landsbygdsutvecklingsarbete. I resultatet visas det att Motala kommun har en vilja och en plan för att utveckla just inkluderingen av unga i kommunens utveckling av landsbygden. Nyckelord: landsbygd, unga vuxna, ungdomar, urbanisering, push and pull
Abstract
This thesis discusses and analyses the opportunities and the influence of young adults living in the countryside in Motala county. The problematic lies within the urbanisation, a phenomenon that can be seen both nationally as well as internationally. The chosen description of problem has been investigated/examined/analysed in two municipality’s in Motala county, these are Tjällmo and Godegård. The investigation has been implemented through a survey that the younger citizens of the multiplicity has participated in. Besides the previously mentioned survey, the thesis also includes a document analysis based on four strategic documents from Motala county where the development of the countryside and the impacts of the younger population has been issued. To analyse the material the theory of “push and pull” has been applied. The results shows that the well-being in general is good within the target group in Tjällmo and Godegård, but implies that in some cases they lack the right prerequisites to live there in the future. The respondents also states that there is a lacking function in Motala county concerning including the younger population in the development of the countryside. In the result you can see that Motala county has a will to improve and further develop the inclusion of their young citizens in the development of the countryside.
Förord
Den här uppsatsen är en kandidatuppsats som skrivs i samband med vårt avslutande vid Samhällsplanerarprogrammet, Linköpings Universitet under våren 2021 och omfattar 15 högskolepoäng.
Vi vill börja med att tacka vår handledare Sofia Morberg Jämterud, som bistått med bra vägledning och goda råd under uppsatsskrivandet. Vi vill även tacka våra kontaktpersoner på Motala kommun, Lena Petersson och Anders Bengtson som hjälpt oss bolla idéer och försett oss med material som varit för stor betydelse för vår uppsats. Slutgiltligen tackar vi de respondenter i Tjällmo och Godegård som frivilligt la sin tid för att medverka i vår enkätundersökning.
Linköping, april, 2021.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte & frågeställningar... 2
1.2 Avgränsning... 2
2. Teori ... 3
2.1 Push and pull-teori ... 3
3. Tidigare forskning och bakgrund ... 5
3.1 Demografiska förändringar... 5
3.2 Unga vuxnas inkludering på landsbygden ... 5
3.3 Landsbygdens utmaningar och möjligheter ... 6
3.4 Statistik - Motala, Tjällmo & Godegård tätort ... 7
4. Metod & material ... 10
4.2 Enkätmetod ... 10
4.3 Dokumentanalys och material ... 11
4.4 Metoddiskussion ... 13
4.5 Källkritik ... 13
4.6 Etik- och validitetsdiskussion ... 14
5. Resultat ... 14
5.1 Resultat av enkätsvar ... 14
5.2 Analys över valda strategidokument ... 21
5.2.1 Övergripande bild av innehållen ... 21
5.2.2 Ungas inflytande ... 22 5.2.3 Tillgänglighet ... 24 5.2.4 Kollektivtrafik ... 24 5.2.5 Infrastruktur ... 25 5.2.6 Boendemöjligheter ... 25 5.2.7 Arbetsmöjligheter ... 26 6. Diskussion ... 27
6.1 Social samvaro & arbetsmöjligheter ... 27
6.2 Service & tillgänglighet ... 28
6.3 Kollektivtrafik ... 28
6.4 Ungas inflytande i landsbygdsutvecklingen ... 30
6.5 Boendemöjligheter... 32
7. Slutsats ... 34
Referenser ... 37
Källhänvisning till bild ... 38
Bilagor ... 39
1. Inledning
Att allt fler väljer att flytta från landsbygden in till städer, är ingen ny trend i Sverige. Större städer växer i snabb takt, samtidigt som mindre städer och landsbygder minskar i befolkningsmängd. Detta fenomen kallas urbanisering, och skapar konsekvenser samt utmaningar för såväl städerna som landsbygderna (Amcoff et al, 2015). En stor del av de människor som står för utflyttningen från landsbygden till städer är främst unga i 20 - 30 års ålder. Anledningen till flytten är oftast på grund av förändringar i ungdomens hushåll, eller förändringar i livscykeln som exempelvis studier och arbete. Det är främst mindre tätorter med sämre arbetsmarknad som har större andel utflyttningar (Svensson, 2006).
Motala kommun har en befolkningsmängd på 43 625 människor, detta är fördelat på 10 olika orter. Av de orterna är Motala tätort samt Borensberg tätort de två största orterna som dessutom har den största befolkningsökningen och står för den främsta kommersiella servicen (Motala kommun, 2020). Utöver de två större tätorterna finns åtta mindre orter. I Motala kommuns samrådsversion av Översiktsplanen 2040, belyser kommunen sju prioriterade orter i deras avsnitt kring Motalas landsbygdsutveckling. Orterna är Nykyrka, Fågelsta, Tjällmo, Godegård, Österstad, Fornåsa och Klockrike. Dessa sju orter ska vara i fokus gällande kommunens prioritering av service, bostadsbyggande och kollektivtrafik, detta för att möjliggöra förutsättningarna för boende och företagande på Motalas landsbygd (Motala kommun, 2020). I och med att urbaniseringen kan medföra problematik för svenska kommuners landsbygder samt att unga här är en majoritet av de som faktiskt flyttar från just landsbygden, är det av intresse att vidare undersöka detta genom ett exemplifierande fall i form av två landsbygdsorter i Motala kommun, Sverige.
1.1 Syfte & frågeställningar
Uppsatsen ämnar till att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för att unga vuxna väljer att bo kvar alternativt planerar för att flytta från Motalas landsbygd. Uppsatsen ska även undersöka hur Motala kommun arbetar för ungdomars möjligheter och förutsättningar kring att bo kvar på landsbygden, samt vilka insatser kommunen i fråga riktar till ungdomar gällande inkludering i en landsbygdsutveckling. I detta fall har två av de sju prioriterade orterna på landsbygden valt att undersökas, dessa orter är Tjällmo samt Godegård.
• Vilka faktorer spelar in för unga vuxna gällande valet av att bo kvar alternativt flytta från Tjällmo och Godegård?
• Vilka strategier och visioner finns i Motala kommuns strategiska dokument som kan komma att påverka unga vuxna på landsbygden?
1.2 Avgränsning
Vi har valt att avgränsa vårt arbete till två av de sju prioriterade orterna som framgår i samrådshandlingen för Motala kommuns nya ÖP. Detta för att avgränsa allt för många olika förutsättningar för ungdomar som annars kunde blivit problematisk om vi istället valde Motala kommuns landsbygd i stort. De orter vi valt är Tjällmo och Godegård, vi valde dessa dels utifrån deras geografiska plats. Godegård gränsar väster mot Tjällmo och det är de två orterna som ligger längst från kommunens största tätorter Motala tätort och Borensbergs tätort. Tjällmo valdes även på grund av att det nämns i samrådshandlingen att ungdomar som vill bo kvar i orten istället hänvisas till de större tätorterna som exempelvis Borensberg.
2. Teori
2.1 Push and pull-teori
Vid analysen kommer vi använda oss av push and pull-teorin. Teorin användes ursprungligen vid förklaring av migration, och teorin presenterades av professor Everett Lee i en artikel, A Theory of Migration, som publicerades år 1966 (Olsson & Vilhelmson 1997). Denna valda teori utgår från att människor utsätts för skjutande och dragande faktorer. I detta fall har vi valt att tillämpa denna teori gällande anledningar och faktorer till att flytta eller bo kvar på sin landsbygdsort, vilket vi anser relevant utifrån teorins ursprung i just migration. Teorin kan visualiseras med två cirklar, varav ena representerar hemorten, landsbygdsorten, och den andra eventuell ort att flytta till, exempelvis en storstad. Dessa cirklar innehåller plus, minus- och nolltecken. Plussen representerar det positiva, minus det negativa och nolltecken det som personen anser sig ställa sig likgiltigt till. Mellan cirklarna kan det finnas hinder, som ska visualisera försvårande aspekter, som exempelvis ekonomi och avstånd (Olsson & Vilhelmson 1997).
Illustration över push and pull-teorin
Figur 1
Plus och minus visualiserar eventuella för- och nackdelar för vald ort, och mellan cirklarna ligger det hinder och faktorer som spelar in, exempelvis avstånd och familj. (Egen illustration, figuren är baserad på Theory of Migration, Everett Lee 1966)
När en individ väljer eller planerar för att flytta kan olika push and pull faktorer spela in på valet på när eller destination. Push-faktorerna är de faktorer som gör att individen vill flytta från en geografisk plats och pull-faktorerna är de faktorer som gör att individen vill flytta till alternativt bo kvar på en annan geografisk plats (Lödén, 2019). Push-faktorerna kan alltså här jämföras med de minustecken som illustreras i figur 1, och pull-faktorerna som plustecken. Exempelvis kan push-faktorerna vara att en plats har hög arbetslöshet och låg social status medan pull-faktorerna kan vara det motsatta som exempelvis bredare arbetsmöjligheter som leder till högre inkomster, bättre utbildningsmöjligheter och ett mer välfungerande välfärdssystem. Dessa olika faktorer som spelar in på individers val till eventuell bostadsflytt är olika viktiga beroende på individers olika behov och förutsättningar. Faktorerna kan exempelvis spela olika stor roll
beroende på om det är en ung man utan bindningar eller om det är en stor familj med flera småbarn (Lödén, 2019). Även de mellanliggande faktorerna kan vara väldigt komplexa beroende på vem man är, eller vart man ska flytta. Ur ett perspektiv gällande just migration kan exempelvis juridiska aspekter spela in. Däremot utifrån arbetets valda problemområde, det vill säga unga på landsbygden, kan ett mellanliggande hinder vara faktorer som kostnader av att flytta, som exempelvis bostadspriser, men även avstånd till familj och vänner (Löden, 2019). Enligt Boyle, m fl (1998: 67) så är det just push and pull-faktorer som har möjliggjort för just migration och förflyttningar.
3. Tidigare forskning och bakgrund
Urbanisering är ett ämne som det finns mycket tidigare forskning kring då det är ett globalt fenomen (Buchenrieder et al. 2019). I detta stycke har vi sammanställt forskning samt relevant bakgrund som vi anser relevant i förhållande till arbetet och dess frågeställningar.
3.1 Demografiska förändringar
Att mindre kommuner krymper i befolkningsmängd samtidigt som den äldre befolkningen växer i kommunen, är ingen nyhet fastställer Syssner (2018a). Dessa kommuner brukar generellt också arbeta för att öka sin befolkning, och då främst genom att försöka locka tillbaka de unga som redan hunnit flytta från kommunen (Svensson, 2017). Att lyckas med att locka hem dessa individer skulle vara väldigt värdefullt för landsbygden, då individerna bidrar med nya värdefulla kunskaper som kan ha erhållits genom studier eller arbete på annan ort (Buchenrieder et al. 2019). Enligt statistiken flyttar inte dessa ungdomar tillbaka till hemkommunen, men det finns data som talar för att om möjligheten hade funnits för ungdomar att stanna kvar efter gymnasiet, hade dem även gjort det enligt Svensson (2017). Med möjligheten till att bo kvar syftas det på jobb och studiemöjligheter som exempel. Förutom att möjligheter till jobb och studier oftast är sämre på mindre orter, försvinner även ofta möjligheterna till ett socialt liv påpekar Westholm (2018). Han menar att den sociala samvaron påverkar alla på landsbygden på olika vis. Tidigare forskning visar även att landsbygden fortfarande kan ses som attraktivt, exempelvis kan det locka med billig mark och bostadspriser, samtidigt som närheten till djur och vacker natur ökar. Forskningen menar också att det inte ska glömmas att de billiga priserna på bostad och mark oftast även beror på de långa avstånden till bland annat service, skola och vård (Tidaholm, 2017).
Enligt Amcoff (2015) är det viktigt för en kommun att ha en blandad sammansättning av åldersgrupper bland sina invånare, detta för att kunna skapa och upprätthålla en fungerande välfärd. Om en kommun har en högre andel äldre invånare kräver detta att skattesatsen höjs, samtidigt som det är en stor andel av befolkningen som är i behov av välfärdstjänster vilket även kräver en befolkning som är arbetsför (Amcoff, 2015). När den äldre befolkningen lever kvar i kommunen eller orten och de unga arbetsföra väljer att flytta därifrån, försvinner även den målgruppen som har möjlighet att föra arbetet framåt i orten och kommunen, exempelvis äldrevård och omsorg (SKL, 2015).
3.2 Unga vuxnas inkludering på landsbygden
Forskning visar att den främsta anledningen till att unga överlag väljer att flytta till städer är för att i sin tur få ökade möjligheter till arbete eller studier (Westholm, 2018) (Buchenrieder et al. 2019). Dock är det inte enbart aspekter som jobb och studier som spelar in, utan normen kring att flytta eller bo kvar på sin hemort spelar också in när ungdomarna står inför valet att flytta. Det vill säga, är normen på ungdomens hemort att stanna kvar så ökar chanserna till att de bor kvar då det känns mer realistiskt och tänkbart i och med att andra gör det (Svensson, 2017). Svensson (2017) menar även att trots verkligheten och forskningen har fastställt detta, har det tagit lång tid för kommuner att inse att det krävs resurser riktade mot ungdomar på landsbygden för att få dem att bo kvar.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor genomförde 2010 en analys, som påvisade att boendeort spelade in, och att hemortens attityd kan komma att spegla ungdomens attityd och inställning till olika dilemman, som exempelvis att flytta. Analysen visade även att ungdomar på landsbygden generellt sett känner sig utanför samhället och mindre delaktiga i samhället än exempelvis ungdomarna i storstäder (Svensson, 2017). Ännu en aspekt som spelar in menar Svensson (2017) är ungdomarnas känsla av utanförskap och att de vill ha möjligheter till grundläggande resurser i välfärden och bättre möjligheter till ett socialt liv och social samvaro. Detta innebär att det enligt Svenssons forskning finns en problematik kring vem som framför och formulerar landsbygdens behov och problem, och att möjligheten till inflytande inte räcker till för de unga som känner sig bortprioriterade på landsbygden. Svensson (2017) menar att enligt Landsbygdskommittén är det väldigt viktigt att svenska kommuner inkluderar unga i just utvecklingsarbetet för att öka möjligheterna för de unga att eventuellt bo kvar i sin landsbygdsort (Svensson, 2017). Tidigare forskning visar dock att många unga vill bo kvar på sin hemort trots denna problematik som finns men att omgivningen brukar pusha unga till att flytta för att de inte ska verka oambitiösa (Svensson, 2017). Detta går att beskriva som en kultur, där flytten krävs för att komma vidare i livet (Stockdale & Ferguson, 2020).
3.3 Landsbygdens utmaningar och möjligheter
Enligt Ulver (2012) har synen på landsbygden generellt förändrats. För 50 år sedan ansågs livet på landsbygden vara fritt och harmoniskt, medan det idag existerar en annan bild gällande landsbygden. Idag anser många att livet på landet är isolerande och för människor i ett utanförskap. Människor i staden kan beskriva människorna på landsbygden som människor som lever som eremiter, vilket de flesta inte vill beskrivas som, och något som med stor sannolikhet inte heller stämmer. De flesta människor vill ha lugn och ro, men också kunna vara en del av en gemenskap, denna möjlighet anses oftast finnas till större del i staden (Ulver, 2012). Landsbygden kan till exempel erbjuda attraktiva boenden, där närhet till vacker natur kan erbjudas till ett rimligt pris (Tidaholm, 2017). Att urbaniseringen är ett faktum och att många människor har valt att flytta från landsbygden, har enligt forskning även bidragit till problematik kring kollektivtrafiken på landsbygden (Forsberg, 2019). Enligt tidigare forskning beror delvis problematiken kring kollektivtrafiken på att när människor väljer att flytta från landsbygden till staden, förflyttas även resurserna för kollektivtrafiken till staden, vilket skapar en problematik kring en fungerande kollektivtrafik för de som bor kvar på landsbygden (Forsberg, 2019). Trots att många boende på landsbygden anser att kollektivtrafiken är ur funktion, visar forskning att människor på landsbygden i större utsträckning väljer bilen framför just kollektivtrafiken, vilket även bidrar till problematiken gällande att ha en fungerande kollektivtrafik (Forsberg, 2019). Den tidigare forskningen angående detta menar alltså att det finns en problematik gällande fungerande kollektivtrafik på landsbygden, samtidigt som det är en problematik gällande vem som ska nyttja den kollektivtrafik som faktiskt fortfarande existerar. Kollektivtrafiken är en fråga som svenska regioner har ansvar för. Gällande Motala kommun, som ligger i Östergötland län, ligger det yttersta ansvaret för kollektivtrafiken så som trafikplanering och tidtabeller hos Region Östergötland (Region Östergötland). Det vill säga att den problematik som Forsberg (2019) beskriver, är en problematik som Sveriges regioner har ansvar för.
Att unga valt att flytta från landsbygden är en struktur som genomsyrats under årtionden och något som även forskning styrker (Westholm, 2013). De flesta väljer att förflytta sig till städer som erbjuder högskolestudier, dessa individer är främst unga vuxna och generellt kvinnor. Detta har lett till en åldersstruktur på landsbygden som innebär ett underskott av främst kvinnor. Detta flyttmönster har skapat följder i form av en minskning av barn på landsbygden som ett exempel vilket i sin tur speglats i konsekvenser i form av nedskärningar av skolor och butiker enligt
Westholm (2013). Westholm (2013) menar även att urbaniseringen i sin tur bitvis har ersatts av en befolkningsminskning som beror på en slags åldersstruktur på landsbygden där både möjligheter som studier och arbete spelar in, men även aspekter som trender och gemenskap som generellt sett är något som unga människor lockas av. Att ha en fungerande välfärd är även något som många unga värdesätter när de väljer bostadsort, då de vill kunna ha en välfungerande vardag med familj och dess behov (Svensson, 2017).
3.4 Statistik - Motala, Tjällmo & Godegård tätort
I utvecklingsplanen redovisar Motala kommun sin befolkningsstatistik, vilket indikerar att cirka 28 % av kommunens invånare lever i mindre tätorter eller på landsbygden, och att det skett en befolkningsminskning i både Tjällmo och Godegård mellan åren 1990 - 2019, under samma tidsperiod har Motala tätort samt Borensberg haft en ökning på sin befolkning. För att få en djupare bild kring de två valda orterna Tjällmo och Godegård har vi valt att använda oss av statistik som utvecklingsplanen för landsbygden 2021 - 2026 presenterade. Vi har valt att använda statistik över Motala tätort, Tjällmo tätort samt Godegård tätort. Statistiken över de tre tätorterna sträcker sig från 1990 - 2019, detta var de årtal som det fanns data över i utvecklingsplanen (Motala kommun, 2021).
Tjällmo tätort hade år 1990 en befolkning på 632 människor. Sedan dess har orten haft en generell minskning på sin befolkning, förutom år 2005 då orten var uppe i 572 människor, vilket var den högsta siffran sedan år 1995. År 2019 bodde det 530 människor i Tjällmo, vilket är en minskning på 98 människor sedan 1990 (se figur1) (Motala kommun, 2021).
Figur 2
Diagram baserat på statistik från Motalas utvecklingsplan för 2021 - 2026 (Motala kommun, 2021, s.8).
Godegård tätort hade år 1990 249 invånare, och har också påverkats av en minskning av invånare. År 2005 var orten uppe i 229 invånare vilket är den högsta siffran sedan år 2000. År 2019 bodde det 196 personer på orten. Detta är en minskning på 53 personer sedan 1990 (se figur 3) (Motala kommun, 2021).
Figur 3
Diagram baserat på statistik från Motalas utvecklingsplan för 2021 - 2026 (Motala kommun, 2021, s.8).
Statistiken över Motala tätort visar att år 2019 bodde det 31 488 invånare i orten. Tätorten har konstant ökat mellan 2005 och år 2019. År 1990 bodde det 29 464 människor i tätorten, vilket innebär att det har skett en ökning på 2024 människor mellan 1990 och 2019. Detta innebär att Motala gjort en överskådlig ökning medans både orterna Tjällmo och Godegård har påverkats av en minskning gällande deras befolkningsmängd. (se figur 2,3,4)
Figur 4
Diagram baserat på statistik från Motalas utvecklingsplan för 2021 - 2026 (Motala kommun, 2021, s.8).
I och med problematiken som denna tidigare forskning presenterat kring hur landsbygden påverkas av en utflyttning av unga i Sverige samt att det finns ett utanförskap hos unga på landsbygden gör denna studie viktig för att lyfta unga vuxnas perspektiv. Samtidigt som vi
genom statistik kan se att Tjällmo och Godegård har en befolkningsminskning i respektive tätort, är det för oss av stort intresse att studera hur just unga vuxna i dessa orter resonerar kring vilka faktorer som påverkar dom av att bo kvar i, alternativt flytta från orterna. Med tanke på att den tidigare forskningen tar upp faktorer som bland annat arbetsmöjligheter, studiemöjligheter och utanförskap så är det även av intresse att undersöka hur Motala kommun arbetar för unga vuxna och dess inflytande på landsbygdsutvecklingen. Detta arbete kan även ge nyttig information gällande vad unga i landsbygdskommuner anser vara viktigt för att trivas, och hur andra svenska kommuner med landsbygdsorter kan arbeta med sina strategiska dokument för att maximera ungas trivsel samt öka möjligheterna för dem att bo kvar, vilket även enligt tidigare forskning är en förutsättning för att bibehålla en fungerande landsbygd. Utöver den tidigare forskningen som bland annat Svensson tar upp om att det finns en problematik vad gäller ungdomars förutsättningar att leva på landsbygden, kommer vår forskning bidra med en lokal studie kring en av Sveriges kommuners landsbygdsutveckling samt om och hur de inkluderar unga i arbetet samtidigt som vi undersöker unga vuxnas betydande faktorer gällande att leva i orterna.
4. Metod & material
Detta examensarbete skrivs i samverkan med Motala kommun, där vi haft personlig kontakt med Anders Bengtson, näringslivsstrateg, och Lena Petersson, strategisk samhällsplanerare. Valda metoder till detta arbete är enkätundersökning samt dokumentanalys av fyra strategidokument som är framtagna av Motala kommun. Enkätundersökningen har riktats till ungdomar och unga vuxna i åldern 18–30, som bor i Tjällmo eller Godegård och har behandlat frågor om hur de ser på förutsättningarna och viljan kring att bo kvar alternativt flytta från orten. Därefter har vi undersökt Motala kommuns sätt att arbeta för ungdomar på landsbygden. Här under presenteras vilken definition vi valt att använda på begreppet landsbygd i uppsatsen.
• Landsbygd: Tätorter med en befolkningsmängd mellan 1000 och 3000 invånare (Glesbygdsverket, 2008).
4.2 Enkätmetod
Vi valde att undersöka åldersspannet 18 - 30, då studenten generellt tas vid 18/19 årsåldern, och det främst är då funderingar kring att flytta hemifrån på grund av studier eller arbete börjar. Ytterligare en anledning till det valda åldersspannet är att de flesta som flyttar från landsbygden är i 20 - 30 årsåldern (Svensson, 2006), och vi ville undersöka tankar och åsikter från unga vuxna som ännu inte hunnit flytta från sin hemort. Vi har valt att benämna våra respondenter och fokusgrupp som unga vuxna alternativt ungdomar genomgående i uppsatsen då vi har undersökt ett brett åldersintervall.
För att nå ut med vår enkät till den avgränsade åldersgruppen i de två valda orterna Tjällmo och Godegård valde vi att dela enkäten via Facebookgrupperna “Vi som bor i Godegård” och “Tjällmo Forum”. Då vi inte personligen bor i någon av dessa orter och heller inte i Motala kommun var detta ett bra alternativ till att undersöka något på en annan geografisk plats (David & Sutton, 2016). Samtidigt är dessa grupper avgränsade till människor som har någon slags anknytning till orterna, vilket ökar sannolikheterna till att påträffa rätt målgrupp gällande respondenter.
De valda enkätfrågorna baserades på tidigare forskning och vilka faktorer som frekvent behandlades i forskningen. Vi utgick från dessa faktorer när vi valde svarsalternativ till enkätfrågorna. Frågorna är även baserade utifrån valda frågeställningar och syfte. Enkäten i sin helhet går att återfinna i bilaga 1.
Vi skapade vår enkät i Google DOCs systemet. Den insamlande datan blir därmed enkel att överföra och omvandla till tabeller då systemet har en automatisk funktion till detta vilket är till fördel för ett smidigt och effektivt arbetssätt (David & Sutton, 2016). Enkäten utformades med främst standardiserade frågor. Detta då enkäten är anonym, och för öppna frågor eller icke standardiserade frågor kan göra det svårt att tolka svaren med tanke på att möjligheten med att följa upp frågan med svarande inte är möjligt. Frågorna är även antingen flervalsalternativ eller skalor som svarsmetod, vilket gör enkätens frågor slutna (David & Sutton, 2016). Sista svarsalternativet i enkäten är dock i form av fritext där respondenterna kan skriva om de har något mer att tillägga. I och med att vi har både slutna frågor med flervalsalternativ och skalor samt svarsmetod med fritext i denna enkät så använder vi oss utav både kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvantitativa metoderna formar till mestadels vår enkät då de deduktiva
ansatserna används med uträkningar av redan förutbestämda svarsalternativ. Den kvalitativa metoden används då svaren i fritext måste kodas för att sättas in i ett diagram (David & Sutton, 2016). På frågan om vad Motala skulle kunna göra för att utveckla förutsättningarna för ungdomarna, som inte var en obligatorisk fråga, fick vi in 23 stycken fritexter som vi sedan kunde urskilja till 7 koder (se figur 15). Dessa koder representerar vilka ämnen som de svarande tagit upp mest frekvent i sina fritexter.
Tjällmo och Godegård är två relativt små orter, varav Godegård är betydligt mindre än orten Tjällmo. Med detta i åtanke, var vi medvetna om att det kan bli svårt att samla in enkätsvar. Vi ansåg att minst 30 enkätsvar kändes skäligt för att ge det underlag som krävs till detta arbete. Det är även rimligt antal till förhållande med befolkningsantalet i orterna. Vi fick publicera enkäten två gånger i varje grupp för att uppnå 30 svar. Vi stannade enkäten vid exakt 30 svar. Svarsfrekvensen av svarande i Tjällmo och svarande i Godegård skiljde sig en aning. Enkätsvaren består av 56,7 % av Tjällmo och resterande 43,3 % av Godegård. Detta är även rimligt med tanke på att det är en stor skillnad i befolkning i de olika orterna, men är trots detta värt att notera. Vi anser dock inte att skillnaden mellan svarande i de olika orterna påverkar något större, utan anser att det är en rätt liten skillnad med tanke på just befolkningsmängden.
4.3 Dokumentanalys och material
Utöver vår enkätstudie, genomförde vi dokumentanalys i form av en innehållsanalys av fyra olika strategidokument. Dessa dokument är samtliga framtagna av Motala kommun. Alla dokument förutom utvecklingsplan landsbygd 2021 - 2026 går att ta del av via Motala kommuns hemsida. Den nya utvecklingsplanen är dock ute på remiss i skrivande stund, och vi fick möjligheten av våra kontaktpersoner på kommunen att tillgå den i redan remiss skedet, detta då dokumentet är viktigt för att kunna ge en rättvis och övergripande bild kring kommunens arbete med landsbygdsutveckling. Vi anser att alla dokument ger arbetet tyngd och kompletterar varandra rent informationsmässigt i förhållande till arbetet och dess problemområde samt frågeställningar.
Dokumenten vi kommer analysera och använda oss utav i vår analys är följande: • Motala ÖP 2040 samrådshandling
• Utvecklingsplan Landsbygd 2015 - 2020
• Utvecklingsplan för Motalas Landsbygder 2021 - 2026 • Lokal Utvecklingsplan för Motala kommun 2019 - 2022
Dessa dokument valdes på grund av att det framgår information om kommunens strategier och visioner kring Motalas landsbygd, vilket Tjällmo och Godegård är en del av. Med tanke på att arbetet behandlar unga vuxnas inflytande och trivsel på Motalas landsbygd, ansågs strategidokument där kommunen behandlar just landsbygden och dess utveckling intressant, vilket alla dessa dokument gör. Dessa var även de dokument som Motala kommun själva rekommenderade oss att använda efter vi presenterat arbetets problemområde för dem, vilket tydligt påvisar att de är de dokument som är mest relevanta och bäst lämpade för vår innehållsanalys. Vi letade även efter ytterligare betydande dokument som berörde Motala kommuns landsbygd och dess utvecklingsarbete, och avgjorde därefter att det fortfarande var dessa fyra dokument som var av högst relevans i arbetet och dess dokumentanalys.
Vi analyserade dokumenten genom att använda oss av metoden innehållsanalys (Descombe, 2001). Vi genomförde denna metod genom att först grundligt läsa alla valda strategidokument för att kunna få en övergripande helhetsbild av de valda dokumenten. Efter detta steg genomförde vi ett kodningsarbete där vi med hjälp av sökord framställde meningsbärande enheter, som därefter kategoriserats till att sammanfattas till olika teman. Sökorden vi använde i kodningsarbetet är följande: förtätning, landsbygd, ungdomar, kollektivtrafik, levande, Tjällmo, Godegård samt landsbygdsutveckling (Descombe, 2001). Sökorden valdes dels utifrån vad vi är intresserade av utifrån arbetets syfte och frågeställningar, det vill säga Tjällmo och Godegårds ungdomar på landsbygd och dess landsbygdsutveckling, och dels utifrån vad den tidigare forskningen tar upp gällande den problematik som finns kring kollektivtrafik på landsbygden (Forsberg, 2019). Trots att vi är väl medvetna om att kollektivtrafiken inte ligger på kommunens ansvar utan är en regional angelägenhet, anser vi att ämnet och dess problematik är relevant att behandla i uppsatsen. Detta då Motala kommun själva övergripande behandlar kollektivtrafiken i sina strategidokument, och dessutom presenterar kollektivtrafiken som ett område som bör ha ett stort fokus i Motala kommuns landsbygdsutveckling. Sökorden förtätning och levande valdes utifrån ett samhällsplanerare perspektiv, då vi anser att dessa begrepp är viktiga för en utveckling av landsbygden. Begreppen har även ett samband med in- och utflyttningar vilket är relevant till arbetets problemområde.
Efter att vi sammanfattat och sammanställt de stycken som vi ansåg relevanta utifrån de meningsbärande enheter i form av kategorier som analyserats fram med hjälp av sökorden, kunde vi därefter kategorisera dessa i teman som presenteras i arbetets dokumentanalys (Graneheim Hällgren & Lundman, 2004). Att i arbetet med att ta fram meningsbärande enheter med hjälp av sökorden, effektiviseras arbetet med vår innehållsanalys, samtidigt som det blev enkelt att lokalisera relevant information i det stora material vi arbetade med. Att använda sig av sökord kan dock även ha vissa nackdelar utöver de fördelar vi nämnt tidigare, exempelvis kan det skapa en begränsning där relevant material från dokumenten eventuellt missas.
Efter att utfört kodningsarbete i de 4 valda dokumenten utifrån de meningsbärande enheter och kategorier som analyserats fram genom innehållsanalysens valda sökord, fastställdes därefter innehållsanalysens kodade teman som arbetets dokumentanalys behandlar:
• Ungdomars inflytande • Tillgänglighet
• Infrastruktur • Boendemöjligheter • Arbetsmöjligheter
Denna metod genomfördes med hjälp av ett dokument där de meningsbärande enheterna som kodats fram redovisades med tillhörande sökord. Dessa meningsbärande enheter och sökord utformades därefter till olika kategorier. Utifrån detta delade vi in kategorierna i arbetets valda teman som sista steg (David & Sutton, 2016). Denna valda metod och dess genomförande gjorde det effektivt i arbetet att hitta relevant material och grunden till arbetets innehållsanalys. Grundtanken med denna metod är att bryta ner de fyra olika dokumenten till det som ansågs relevant för arbetet, det vill säga Motala kommuns strategier och visioner kring landsbygden och landsbygdsutveckling med ett fokus på ungdomar och unga vuxna och arbetet kring en utveckling av landsbygden och ungdomars inflytande. Vi inledde innehållsanalysen med en del där vi presenterar en lite mer övergripande bild över innehållen i de valda strategidokumenten. Detta för att skapa en helhetsbild av vad vi ska behandla av de valda dokumenten innan vi dyker ner i innehållsanalysens teman.
4.4 Metoddiskussion
Att vi under arbetets gång har haft personlig kontakt med tjänstemän på Motala kommun har gett oss fördelar till att få tillgång till material som ännu inte lagts ut för allmänheten. Utvecklingsplanen för år 2021 - 2026 är något vi inte hade haft tillgång till om vi ej haft kontakt med dessa personer vilket hade påverkat vårt arbete på så vis att vi inte hade kunnat se vilka aktuella visioner och strategier som kommunen har för unga på landsbygden.
Vi har valt att publicera vår enkätundersökning slutna Facebook grupper och med tanke på att enkäten riktar sig till unga vuxna kan denna metod vara till stor fördel, då det generellt sett är främst unga som använder sig av sociala medier så som Facebook (Pålsson, 2021). Dock kan det finnas en risk till att vi når ut till fel människor då vi inte kan vara hundra procent säkra på vilka som svarat. Ytterligare en nackdel med att använda sig av internetbaserade undersökningar kan vara att det endast är de som känner för att svara i stunden som gör det (David & Sutton, 2016), detta innebär att det kan vara svårt att nå ut till de vi verkligen vill ska svara. Men med tanke på att det främst är unga som använder sig av sociala medier samt att grupperna är avgränsade till Godegårds och Tjällmos invånare var denna metod den bästa tänkbara i rådande pandemi då det är svårare att nå ut fysiskt till människor.
Enkäten är även som tidigare nämnt till största del utformad med kvantitativa frågor, men vi har även kompletterat enkäten med kvalitativa frågor med fritext som svar. Detta för att kunna fånga upp de tankar och åsikter som respondenter har utöver det enkätfrågorna behandlar. Vi är medvetna om att detta kan vara material som är svårt att sammanställa vår framställning av fritextsvaren kan påverkas av våran egen verklighetsbild, men vi anser att fördelarna väger över nackdelarna (David & Sutton, 2016). Med tanke på den problematik som kan finnas gällande att sammanställa just fritextsvar i en enkät, valde vi att analysera dessa svar med just kodning, vilket gav oss en tydlig överblick av svaren och möjliggjorde ett tydligt redovisat resultat. En relevant faktor som vi la märke till gällande vår innehållsanalys var att efter vi genomfört kodningsarbetet och sammanställt innehållsanalysen med valda teman, kunde vi se i innehållsanalysen att vissa valda sökord var överflödiga utifrån valt material och meningsbärande enheter. Exempelvis trodde vi att sökordet förtätning skulle kunna ge oss material gällande inflytt och utflyttningar, vilket det inte gjorde. Vid senare eftertanke hade detta sökord kunnat ersatts med ett sökord som var mer relevant till just flyttmönster på landsbygden. Utöver detta anser vi att dokumentanalysens valda sökord gav oss en bred bild och en tydlig struktur av materialet vi analyserat, vi är dock medvetna om att det fokus som dessa sökord har haft, kan ha bidragit till att vi eventuellt undgått visst material, vi anser dock att fördelarna väger över nackdelarna.
4.5 Källkritik
Den tidigare forskningen som använts i detta arbete har vi funnit genom Diva Portal, UniSearch samt Google Scholar. Vi har även använt oss av fysiska böcker, som exempelvis Lämna eller stanna - Valmöjligheter och stöd för unga i “resten av Sverige”, av Svensson 2017. Svensson är forskare och har stort intresse för just utveckling och ungas delaktighet, vilket lett till att vi använt oss av två av hennes projekt, det vill säga en bok och hennes avhandling. Vi anser att det är en relevant och pålitlig källa, då hennes doktorsavhandling från 2006 är peer-reviewed vilket ger källan god tyngd i arbetet.
I arbetet används även internationella källor i form av vetenskapliga artiklar, som exempelvis Buchenrieder et al. (2019) som även är peer-reviewed. Vi anser att dessa källor ger tyngd och kompletterar och stärker de mer nationella källorna vi använt oss av, som exempelvis Svensson och Syssner.
Utöver detta har vi använt oss av tidigare kurslitteratur som vi använt under utbildningens gång, som exempelvis Forsberg, 2019. Den statistik som använts i denna uppsats är hämtad från de dokument vi använt oss av i vår dokumentanalys, och alla dessa dokument är även offentliga handlingar som alla kan ta del av.
Vid valet att kombinera avsnitten tidigare forskning och bakgrund, måste vi även överväga hur vi valt att använda källor. Vi har vid fakta som är av mer inslag av bakgrund ansett att källor som exempelvis Ulvers rapport från Jordbruksverket är okej, då det är just mer av bakgrundskaraktär. Vi har vid fakta som är av en mer forskningskaraktär valt att använda oss av tyngre vetenskapliga källor som just Svensson som exempel.
4.6 Etik- och validitetsdiskussion
Enkätundersökningen vi valde att använda oss av i form av metod, genomfördes anonymt, vilket innebär att det är väldigt liten sannolikhet till att någon deltagare kan ha fått eller få en negativ följd av sitt deltagande. Enkäten genomfördes även enhetligt med GDPR, där ett av syftena är att skydda den enskildas grundläggande rättigheter och friheter, och särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter, något som vi inte heller samlade in, det vill säga i form av personnummer eller exempelvis ålder och kön (Datainspektionen, u.å). De valda dokument vi valt att behandla i vår dokumentanalys är alla offentliga handlingar, vilket gör att vi håller forskningen så transparant som möjligt.
Vid utformningen av enkäten använde vi oss av våra förkunskaper och tidigare erfarenheter för att skapa en deduktiv utfrågning som David och Sutton (2016) beskriver det. Erfarenheterna och förkunskaperna vi besitter har till största del tillkommit genom våra studier inom ämnet. Detta har krävt att vi använt oss av ett förhållningssätt till att det kan påverka arbetets analys och resultat. Vi valde att anamma den deduktiva utfrågningsansatsen där vi ville få med så många olika svarsalternativ som möjligt och där med att kunna skapa rimliga jämförelser samt öka den externa validiteten för den valda populationen som i detta fall är unga vuxna på orterna Tjällmo och Godegård (David & Sutton, 2016). Dock är vi väl medvetna om att validiteten kan förstärkas genom att hela populationen i orterna och den valda åldersklassen skulle svara på enkätundersökningen, men etiskt sätt anser vi att vi heller inte kan tvinga folk till att vara med. Utöver detta är det även väldigt tidskrävande och svårt att lyckas med, speciellt då uppsatsen hade en tidsram att förhålla sig till
5. Resultat
5.1 Resultat av enkätsvar
I detta avsnitt har vi sammanställt resultatet av enkätsvaren vi samlat in i vår undersökning. Detta är grunden och materialet till vår kommande analys i detta arbete och vår enkätstudie. Fråga 1 och 2 redovisas inte i detta avsnitt då det var obligatoriska JA-frågor som behandlade GDPR och åldersintervallet. Enkätsvaren redovisas i form av stapeldiagram samt cirkeldiagram
beroende på antalet svarsalternativ. Själva enkäten i sin helhet finns som bifogad som bilaga (Se bilaga 1). Alla enkätfrågor förutom frågorna 7,8 och 14 var obligatoriska att svara på. Detta innebär att resterande av enkätens frågor har samtliga 30 respondenterna svarat på.
Figur 5
Enkätsvaren har ett mindre överskott på svarande bosatta i Tjällmo. Detta anser vi dock som rimligt då Tjällmo rent befolkningsmässigt är större än Godegård. Skillnaden är dock inte allt för stor, utan av svarande är 56,7 % från Tjällmo och resterande 43,3 % från Godegård (se figur 5). Denna fråga hade totalt 30 respondenter.
Figur 6
Även denna fråga hade en jämn fördelning. Av de svarande ägnade sig 14 av svarande i form av studier, samma antal människor hade i stället arbete som sin huvudsyssla. Resterande av
svarande var arbetslösa. En svarande använde fritext som svarsalternativ och uppgav motorsport som sin huvudsyssla (se figur 6). Denna fråga hade totalt 30 respondenter.
Figur 7
Gällande hur svarande trivs i sin bostadsort, var svaren rätt tydliga. Majoriteten svarade antingen 4 eller 5, vilket på denna skala påvisar att de svarande trivs väldigt bra. Det var några svarande på skala 3 och 1. Vilket innebär att de varken eller trivs eller vantrivs, och några svarande trivs inte alls (se figur 7). Denna fråga hade totalt 30 respondenter.
Figur 8
Denna fråga var utformad av 3 standardiserade svar, Nej, Ja och Vet ej. Majoriteten av svarande menar att de planerar att bo kvar i Tjällmo eller Godegård. Andelen som svarade att de inte planerar att bo kvar var bara 3 färre. 1 av de svarande på denna fråga visste inte om hen ville bo kvar i Tjällmo eller Godegård. Svaren på denna fråga var relativt jämnt fördelade (se figur 8). Denna fråga hade totalt 30 respondenter.
Figur 9
Denna fråga var inte obligatorisk att svara på, utan var för de som inte planerade att bo kvar i Tjällmo eller Godegård och svarade nej på fråga 6 (se figur 8). Här svarade majoriteten att de kunde tänka sig flytta tillbaka till sin bostadsort i framtiden trots att de i nuläget planerar att flytta från sin ort. 29,4 % svarade dock nej, och skulle inte kunna tänka sig att flytta tillbaka senare i livet (se figur 9). Denna fråga hade totalt 13 svaranden.
Figur 10
Även denna fråga hör ihop med fråga 6 (se figur 8), och behandlar vart de människor som planerar att flytta från Tjällmo eller Godegård kan tänka sig flytta. Majoriteten av svarande kan tänka sig flytta till en annan landsbygdsort än deras nuvarande. En mindre andel kunde tänka sig antingen Motala tätort eller Borensberg tätort. Det svarsalternativet som hade minst antal svarande var en mellanstor stad, som exempelvis Jönköping eller Linköping. Detta svarsalternativ hade endast 3 svarande. Denna fråga var inte obligatorisk då den rikta in sig på
de som planerade att flytta från sin bostadsort, men svarsfrekvensen var lägre än väntat om vi utgår från fråga 6 (se figur 8 och 10). Denna fråga hade totalt 16 svarande.
Figur 11
I fråga 9 och 10 (figur 11 och 12) kunde deltagarna välja fler svarsalternativ. Det som framgår tydligt av diagrammet för fråga 9 är att de flesta svarande anser att de faktorerna som påverkar de mest negativt av att bo i Tjällmo eller Godegård är först och främst kollektivtrafiken. Resterande svar är relativt jämnt fördelade men där vi ändå kan se ett visst överskott på närhet till service och sedan möjligheter till studier. Denna fråga hade totalt 30 respondenter.
Figur 12
Ser vi här till fråga 10 i stället visar stapeldiagrammet lite tvärt om. Minst svar fick alternativen kollektivtrafik, möjligheter till studier och närhet till service. Flest svar fick alternativet boendemöjligheter, fritidsaktiviteter och sociala förutsättningar vilket utgav de lägsta svarsalternativen i fråga 9.
Sammanslaget av fråga 9 och 10 kan vi utläsa att de svarande i undersökningen anser att det som påverkar de mest negativt av att bo i Tjällmo och Godegård är kollektivtrafiken och de som påverkar de mest positivt är boende möjligheterna (se figur 11 och 12). Denna fråga hade totalt 30 respondenter.
Figur 13
Fråga 11 behandlar vilken faktor som väger tyngst gällande att eventuellt flytta från Tjällmo eller Godegård. Förutom ett flertal olika faktorer kunde svarande också välja svaret att de inte vill flytta från sin nuvarande bostadsort. Enkätsvaren på denna frågeställning var väldigt spridda, men två av alternativen hade en majoritet. Dessa var faktorn arbetsmöjligheter, eller alternativet att den svarande inte vill flytta alls. Utöver detta dominerade även familj och släkt, vänner och partner samt möjligheter till studier som de faktorer som vägde tungt i valet kring att eventuellt flytta. Resterande av svarsalternativen hade en relativt jämn spridning, förutom alternativet boendemöjligheter som ingen valde som svarsmöjlighet (se figur 13). Denna fråga hade totalt 30 respondenter.
Figur 14
I figur 14 som illustrerar fråga 12 och vad som är den främsta anledningen till att vilja bo kvar i Tjällmo eller Godegård är det en tydlig majoritet som svarat att det är på grund av familj och släkt. De tre andra anledningarna som valts är vänner och partner, boendemöjligheter och sedan var det 3 svarande som i fritext gav anledningen närheten till naturen. De andra svarsalternativen var det ingen som angav som främsta anledning till att bo kvar och 4 svarade att de inte ville bo kvar alls. Denna fråga hade totalt 30 respondenter.
Figur 15
Majoriteten av de svarande på vår enkätundersökning anser att Motala kommun inte arbetar för att utvecklas ungdomars förutsättningar för att kunna bo kvar och leva i Tjällmo eller Godegård. Det var dock även en liten andel som ansåg att kommunen arbetar för detta, och även 1 svarande ansåg att inget mer behöver utvecklas för att kunna bo kvar i Tjällmo respektive Godegård. Resultatet var dock tydligt gällande att majoriteten anser att det finns förbättringar för kommunen att göra gällande arbetet med att utveckla förutsättningarna för ungdomar på orterna (se figur 15). Denna fråga hade totalt 30 respondenter.
Figur 16
Fråga 14 var en frivillig fritextfråga där deltagarna kunde skriva ut vad de anser att Motala kan göra för att utveckla förutsättningarna för ungdomarna gällande att bo kvar i Tjällmo eller Godegård. Här var det 23stycken som svarade och vi kunde koda materialet till 7 olika kategorier som nämns ovan i figur 16. Den koden som nämndes mest frekvent var kod 1 som behandlar ämnet kring bättre kollektivtrafik. Resterande koder nämndes inte ens hälften så många gånger som just kollektivtrafiken men det framgår ändå 6 ytterligare saker som svarsdeltagarna väljer att lyfta gällande vad de tycker Motala kan göra för att utveckla förutsättningarna för ungdomar i orterna. Denna fråga hade totalt 23 respondenter.
5.2 Analys över valda strategidokument
5.2.1 Övergripande bild av innehållen
Motala kommun beskriver att Sveriges landsbygd under en lång tid har sett ett mönster i utflyttningar och minskad tillgång till service. Detta är en trend som Motala kommun vill vända på. De menar att om Motala ska skapa och ha en attraktiv landsbygd, krävs det attraktiva boenden och ett starkt näringsliv. För att kunna uppnå detta, krävs det en god infrastruktur för både transport och kommunikation. De vill även kunna erbjuda landsbygden i kommunen möjligheter till att starta företag, och genom det skapa fler arbetstillfällen för de boende på Motalas landsbygd (Motala kommun, 2015).
Kommunen menar att Motalas landsbygd har överlag mycket att erbjuda som inte större orter har. Exempel är närhet till rik natur, ett lugnt och tryggt liv, med ett rikt socialt liv. Kommunen menar dock för att det ska finnas möjligheter till att leva och bo på landsbygden, krävs det en
Sammansättning av kodning för totalt 23 svar i fritext. Kod 1 = Bättre kollektivtrafik
Kod 2 = Fler arbetsmöjligheter Kod 3 = Fler fritidsaktiviteter
Kod 4 = Utveckla bredband
Kod 5 = Fler affärer
Kod 6 = Fler lägenheter
dock att många människor på Motalas landsbygd pendlar till en annan arbetsort, där även inköp och servicebehov sker (Motala kommun, 2020).
5.2.2 Ungas inflytande
Medborgardialoger där kommunen kan ta del av synpunkter från landsbygdens befolkning betonas i den nyaste utvecklingsplanen som en av de viktigaste delarna som kan leda till utveckling för de boende i landsbygdsorter. Något som kommunen använder sig av för att nå ut till landsbygdsborna och för att skapa utrymme för diskussion mellan dem och kommunen är metoden Leader. Leader fungerar genom att olika lokala aktörer från landsbygden samt kommuner samlas för att främja landsbygdsutvecklingen. Ett lokalt partnerskap som kommunen kallar för Local action group, eller förkortat LAG, ska fungera som beslutsorgan och ta fram prioriterade idéer genom en gemensam utvecklingsstrategi (Motala kommun, 2021). Det framgår inte i utvecklingsplanen om ungdomar är en del av Lead eller LAG.
Det krävs ett lokalt engagemang, eller som kommunen formulerar det med eldsjälar tillsammans med ett stöd från kommunen för att uppnå en trivsam livskvalité på landsbygderna. Utvecklingsgrupperna som kommunen har satt ihop tillsammans med kommunala aktörer och lokala landsbygdsmedborgare har ett problem med att involvera ungdomar till utvecklingsarbetet. Kommunen menar att de ska sätta in riktade insatser för att engagera ungdomar så att deras perspektiv också tas till vara för landsbygdsutvecklingen. Något kommunen tror kan vara en orsak till att ungdomarna inte vill delta i utvecklingsgrupperna är att de som nu engagerar sig i grupperna nästan enbart är äldre människor. Kommunen skriver att ett särskilt ungdomsråd med ungdomar från de olika landsbygdsorterna skulle kunna skapa ett större intresse hos unga om just landsbygdens framtidsfrågor. Detta har andra kommuner redan gjort och det har då varit ett lyckat inslag i utvecklingsarbetet. Därför har kommunen en plan för att etablera ett ungdomsråd i syfte att ungdomarnas inflytande ska stärkas (Motala kommun, 2021).
I sista delen av Utvecklingsplanen 2021–2026 formuleras samverkansplattformen, vilket kommunen anser som en av de viktigaste delarna för en landsbygdsutveckling, och i det hur dialog mellan kommun och landsbygd ska utvecklas. Det punktas upp 14 beskrivningar av hur detta ska gå till och en punkt inkluderar ungdomar och lyder: ”13. Motala kommun ska under
perioden verka för att ungdomsinflytandet i de lokala utvecklingsgrupperna och i det allmänna utvecklingsarbetet kring landsbygdsfrågor stärks.” (Motala kommun, 2021, s.41)
Bilden nedan visar ett möte mellan representanter från de olika utvecklingsgrupperna på landsbygden, samt den parlamentariska politiska arbetsgruppen i en så kallad tematisk landsbygdsdialog som genomförs som en del av arbetet kring Motala kommuns landsbygdsutveckling (Motala kommun, 2021).
Bild tagen från dokumentet Utvecklingsplan för Motalas landsbygder 2021 - 2026 (Motala kommun, 2021, s. 41, bild 1).
Det lokala utvecklingsprogrammet, förkortat Lup eller Lupen, är ett dokument som framtagits för att verka för kopplingen mellan Motalas framröstade lokala politik samt Motala kommuns verksamhet. Meningen med Lupen är att alla verksamheter som arbetar för Motalas utveckling och framtid ska sträva efter samma visioner och underliggande mål. I kommunens Lup handlar ett mål om tillgänglighet och inflytande och syftar till att Motalas invånare ska känna att de kan inflyta vid politiska processer och oavsett vem man hör av sig till i kommunen ska de bli bemötta av en god service och lyhördhet (Motala kommun, 2019). Ett annat mål som Lupen tar upp handlar om att hela Motala ska leva. Här vill de att alla delar i kommunen ska vara livskraftigt och upprätthålla goda förutsättningar till detta. Det framgår att landsbygden håller på att utvecklas och medborgarna ska känna att de har stöd genom den kommunala servicen oavsett bostadsort. Det framgår även i dokumentet att de strävar efter ett jämlikt samhälle där all ska ha samma förutsättningar i hela Motala vare sig man är ung eller gammal (Motala kommun, 2019).
I den senaste utvecklingsplanen tas några aktiviteter upp för att skapa förutsättningar till landsbygdsutvecklingen. Här nämns en lokal fond som kan leda till utveckling av olika mötesplatser och anläggningar för fritidsintressen där ekonomiskt stöd från kommunen på 200,000 kronor ska användas till olika projekt som gynnar landsbygdsutvecklingen. Fonden ska antingen användas i Leaderprojekt eller annat projekt som anses gynnar landsbygdsutvecklingen (Motala kommun, 2021). Fonden fanns även med i den tidigare utvecklingsplanen men då på ett belopp av 150.00 kronor (Motala kommun, 2015).
I utvecklingsplanen för år 2015 till 2020 framgår ett mål som säger att kommunen under denna tidsperiod ska ha utvecklat ett mer strukturerat samarbete med landsbygdens utvecklingsgrupper i form av regelbundna möten och mer resurser för utvecklings på landsbygden (Motala kommun, 2015). Dock framgår det inte i något av målen hur och om
kommunen istället tagit ställning till detta och vill utveckla dialogen med landsbygden genom utvecklingsgrupper ytterligare samt utveckla ungdomars engagemang och röster från landsbygderna och ta tillvara på dessa, exempelvis genom ett ungdomsråd. Det framgår även att kommunen tar vara på Leader Folkungalands utvecklingsarbete (Motala kommun, 2021). Det vi kunde se i alla dokument är att ett arbete för att inkludera unga vuxna har växt fram på sistone, och har i tidigare utvecklingsplan inte haft ett större fokus.
5.2.3 Tillgänglighet
De sju prioriterade orterna som Motala kommun tagit fram ska även prioriteras gällande kommersiell service och företagande på landsbygden. Med kommersiell service syftar de främst på livsmedelsbutiker, restauranger och drivmedelsstationer men även kommunal service som skola, barnomsorg, äldrevård och turism (Motala kommun, 2020).
Kommunen anser att den kommersiella och kommunala servicen i Tjällmo är god, men att den borde kompletteras med en föreslagen plats för en laddningsstation. Tjällmo har även ett rikt trafikflöde genom orten, vilket gynnar den kommersiella servicen (Motala kommun, 2020). Kommunen menar i den äldre utvecklingsplanen att tillsammans med invånare på landsbygden kan de arbeta för att bibehålla den goda service som i dagsläget finns på landsbygden (Motala kommun, 2015). Överlag satsar kommunen på att utveckla en god social gemenskap på landsbygden, och är även något som Motala kommun har som större fokus gällande landsbygdsutvecklingen (Motala kommun, 2021).
5.2.4 Kollektivtrafik
Det framgår i samrådsversionen av ÖP 2040 att kommunen ska vara en väl socialt sammanhållen kommun, och även vara klimatsmarta i sitt resande. Trots att kollektivtrafiken är en regional angelägenhet, behandlar kommunen sina visioner för kollektivtrafiken övergripande i dokumentet. Motalas landsbygd ska ha en välfungerande kollektivtrafik som täcker hela Motala kommun, där de sju prioriterade orterna ska fungera som baspunkter gällande en täckande kollektivtrafik på landsbygden. Godegård ligger strategiskt placerat utmed järnvägen Mjölby - Hallsberg. Att realisera ett tågstopp i Godegård skulle ge orten en god utvecklingspotential långsiktigt sett. Godegård har även potential utifrån LIS, då orten har området Degerön som kan eventuellt erbjuda sjönära tomter. Dessa befintliga tomter borde marknadsföras om tågstoppet i Godegård blir en verklighet. Dessutom finns det förslag på GC-vägar i arbetet i det redan planerade dubbelspårsutbyggnaden i orten. Även förslag på en cykelväg längst tågspåren ut mot fest- och idrottsområdet finns (Motala kommun, 2020). Redan i den äldre utvecklingsplanen satte kommunen upp ett mål att de skulle ha genomfört insatser för att skapa hållplatsen i Godegård (Motala kommun, 2015). Detta står kvar som mål i den nya utvecklingsplanen och de skriver att inom tidsspannet 2021 - 2026 ska ett tågstopp ha etablerats i Godegård (Motala kommun, 2021). De planerar även tillsammans med Trafikverket för att flytta en befintlig bensinstation till en ny yta längst med riksvägen mot Motala. Ytan föreslås också vara tillgänglig för en framtida butik (Motala kommun, 2020).
Inga särskilda planerade visioner eller insatser angående kollektivtrafiken i Tjällmo framgår i dokumentet. Det framgår dock i den nya utvecklingsplanen att kommunen ihop med de lokala utvecklingsgrupperna som finns ska marknadsföra vad Närtrafiken, alltså beställningstrafik, kan bidra med till landsbygdsborna. Kommunen vill att inom årsspannet 2021 - 2026 ska en samordning av kollektivtrafiken ha skett samt att detta ska bidra till ökat antal resenärer och lägre kostnader. De vill även att samåkningsprojekt ska ha prövats och att närtrafiken har blivit mer känt och användbart. (Motala kommun, 2021). I den tidigare utvecklingsplanen utforma de
målet inom kollektivtrafiken som så att det ville att antalet resenärer i kollektivtrafiken skulle ha ökat (Motala kommun, 2015).
5.2.5 Infrastruktur
Motala kommun vill satsa på bredbandsutveckling i form av Fibernät, i dagsläget är endast 83% av Motala kommuns hushåll anslutna till detta. Kommunen menar dock att de tillsammans med aktörer arbetar för att bygga ut fibernätet även på landsbygden (Motala kommun, 2020). I utvecklingsplanen för 2015 - 2020 kunde vi dock läsa att 90 % av kommunens hushåll skulle ha bibehållit fiber, ett mål som då inte uppfyllts när ÖP samrådsversionen framställdes. Att bredbandsutbyggnaden ska fortsätta att utvecklas är ett även mål i den nya utvecklingsplanen för år 2021 - 2026 (Motala kommun, 2021).
Det tunga trafikflödet i Tjällmo ökar riskerna för trafikfara. Kommunen vill därmed bygga ut och satsa på gång och cykelstråk, främst till idrottsparken i orten, så denna trafik inte behöver korsa den tungt trafikerade biltrafiken som går genom orten (Motala kommun, 2020).
5.2.6 Boendemöjligheter
Motala kommun har en vision om att bebyggelse ska kunna utvecklas i hela kommunen, detta innefattar då även landsbygden. Kommunen arbetar med LIS, det vill säga landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommunen har pekat ut områden som ses positivt inom LIS-områden i översiktsplanen. I samrådsversionen är detta arbetes två valda orter, Tjällmo och Godegård, två av de sju orter som kommunen har fokus på gällande sin landsbygdsutveckling. Kommunen ska se positivt på ny bebyggelse i dessa orter och att satsa på framför allt LIS kan skapa ett upphov till attraktiva bostäder på landsbygden (Motala kommun, 2020).
Tjällmo, likt de andra orterna, har fått ett eget delkapitel i samrådsversionen för ÖP 2040. Orten är en jordbruksbygd, och omringad av slätten och skog. Det finns i nuläget ett färre antal tomter för nybyggnation (Motala kommun, 2020). Men det tas även fram nya tomter, både tätortsnära samt tomter i lite mer LIS-nära område. Det finns i dagsläget ett behov av lägenheter, och satsningar på flerbostadshus bör göras. De ungdomar som bor i Tjällmo och vill bo kvar i orten hänvisas i dagsläget till andra orter, exempelvis Borensberg. Även de äldre i Tjällmo som istället vill avyttra sina befintliga bostäder och fastigheter, hänvisas också till andra orter (Motala kommun, 2020).
I den äldre utvecklingsplanen framgår att kommunen som tidigare nämnt har en ambition att skapa attraktiva boenden och boendemiljöer på landsbygden. Det ska vara en god variation på olika boenden och boendelösningar för att kunna locka och tillfredsställa alla åldrar och kön. Syftet med goda boendemöjligheter ska kunna stimulera alla åldersgrupper att vilja stanna kvar och verka på Motalas landsbygd. Motala kommun ska arbeta för att stimulera och underlätta bostadsbyggande på landsbygden, men i huvudsak ska bostadsbyggandet stå för bostadsföretag samt privatpersoner (Motala kommun, 2015).
Målen för den tidigare utvecklingsplanen menar att antal boende på landsbygden ska ha ökat jämfört med år 2014 samt att det ska finnas fler villor och lägenheter på landsbygden. De ville även att ett planberedskap gällande att ta fram tomter enhetligt med LIS-områden och andra attraktiva markområden skulle ha genomförts (Motala kommun, 2015). Målet står till viss del kvar i den nya utvecklingsplanen för år 2021–2026 men här skriver de till att de ska skapa generationsboenden som kan bidra till flyttkedjor ute på landet (Motala kommun, 2021).
5.2.7 Arbetsmöjligheter
En målbild för 2020 som Motala kommun tog upp i den tidigare utvecklingsplanen var att företagande ska ha stimulerats med särskilda insatser för kvinnors företagande. Även satsningar för ungdomars chanser till företagande skulle göras och sammantaget skulle arbetstillfällena på landsbygden ha ökat sedan 2014 (Motala kommun, 2015). Målbilden om att företag och arbetstillfällen ska öka står kvar i den nya utvecklingsplanen där det framgår att det ska ha skett en ökning jämfört med år 2014 utanför de två större tätorterna Motala och Borensberg (Motala kommun, 2021).
6. Diskussion
I det här avsnittet kommer vi diskutera hur resultatet från dokumentanalysen samt enkätundersökningen förhåller sig till den tidigare forskningen kring ämnet samt den valda push and pull-teorin utifrån de valda orterna Tjällmo och Godegård.
6.1 Social samvaro & arbetsmöjligheter
Enkäten behandlar bland annat huruvida de ungdomar som svarade på enkäten kände angående att bo kvar eller flytta från sin hemort. Det var en relativ jämn fördelning på svaren men en lite större andel svarade att de ville bo kvar i sin hemort, av 30 svarande menade 16 personer att de ville bo kvar i Tjällmo respektive Godegård (se figur 8). Följdfrågan till detta var huruvida de som vill flytta från orten kände kring att eventuellt flytta tillbaka i framtiden, något som hela 70,6 % kunde tänka sig (figur 9). Detta menar Westholm (2018) kan bero på att de ungdomar som vill flytta, planerar att göra detta på grund av tillfälliga studier eller nya jobbmöjligheter, vilket generellt sett är den främsta anledningen till att utflyttningar av unga på landsbygden sker. I vår enkätundersökning är arbetsmöjligheter den faktorn som fått flest svarsalternativ angående frågan om vilken som är den främsta faktorn till eventuell flytt, även studier visar sig vara en faktor, vilket stämmer bra överens med det som Westholm menar (figur 13). Att så pass många kunde tänka sig flytta tillbaka till Tjällmo eller Godegård efter att ha flyttat till en annan ort på grund av bland annat arbete och studier kan då som Buchenrieder et al. (2019) menar bidra med värdefulla resurser till dessa orters framtida utveckling. Med tanke på att majoriteten av svarande svarade 4 eller 5 på skala 1–5 kring sin trivsel i orten, är det rimligt att en önskan att flytta tillbaka i framtiden finns. I kommunens utvecklingsplan för 2015 - 2020 menade även kommunen att det behövde ske en ökning av arbetstillfällen från år 2014 och framåt. I den nya utvecklingsplanen för landsbygden 2021 - 2026 presenterar även Motala kommun att en ökning gällande arbetsmöjligheter har skett sedan 2014. Trots att en ökning har skett enligt utvecklingsplanen anser dock respondenterna att det inte är tillräckligt med tanke på enkätens utfall (figur 13).
Även bristen på ett socialt liv och en social samvaro på orten kan vara en aspekt som får ungdomar att flytta från landsbygden om vi ser till den tidigare forskningen (Westholm, 2018). Bristen på social samvaro verkar dock inte vara en bidragande faktor till flytt om vi utgår från enkätundersökningen. Detta kan vi se gällande frågan som behandlar vad främsta anledningen till att bo kvar i sin ort, svarar majoriteten att det skulle vara faktorer som familj och släkt, eller vänner och partner (figur 14). Vilket visar på att majoriteten av människorna i Tjällmo och Godegård upplever en god social samvaro i sin hemort. Dessa faktorer går även att koppla till push and pull teorin (se figur 1). Exempelvis kan studier och arbetsmöjligheter vara bidragande push-faktorer, det vill säga skjutande faktorer för den unga vuxna till att flytta från sin hemort. Den sociala samvaron i form av vänner och familj kan istället fungera som bidragande pull-faktorer, något som är en dragande faktor för individen att stanna kvar i sin hemort (Lödén, 2019).
Att avstånden till studier och jobb kan vara så långt rent distansmässigt från individens hemort, anser vi kan vara en mellanliggande faktor teoretiskt sett. Det kan vara så att individen faktiskt vill flytta för att studierna ligger långt från hemorten, samtidigt som avståndet till vänner och familj då blir väldigt långt, detta går att klassa som en mellanliggande faktor utifrån push and pull-teorin (Löden, 2019). Med tanke på den trivsel som finns gällande den sociala samvaron i
