Sammantaget efter att ha genomfört denna enkätundersökning kan vi se att unga vuxna generellt trivs bra i Tjällmo och Godegård och trots att utfallet på frågan om de planerar att bo kvar på bostadsorten var väldigt jämt så kan vi se ett smärre övertag på att de faktiskt vill bo kvar. Om de däremot skulle flytta finns en majoritetsvilja av att flytta tillbaka till sin hemort i framtiden. Samtidigt finns det ett tydligt missnöje från unga vuxna i Tjällmo och Godegård gällande vissa faktorer som skulle kunna bidra till en eventuell flytt från orten. De push-faktorer som spelar in på unga vuxnas val av att flytta från dessa orter är bland annat arbetsmöjligheterna och studierna, medan en tydlig pull-faktor gällande att bo kvar visade sig vara familj och vänner. Här kan vi fastställa att den mellanliggande faktorn främst är avståndet, i detta fall avståndet mellan familj och vänner samt arbetsmöjligheter och studier, men där även avstånd till butiker och annan service kommit fram som en negativ faktor till att bo på orterna. Boendemöjligheterna är även en pull-faktor till att bo kvar i sin hemort, trots detta planerar kommunen för att öka bostadsbeståndet, och då för främst unga vuxna som kan vara i behov av en billig hyresrätt som exempel. En bild som unga i orterna genom enkätens utfall inte delar med kommunens syn av bostadsbeståndet i Tjällmo och Godegård.
Problematiken kring avståndet mellan familj och arbetsmöjligheter samt studier som mellanliggande faktor kan vi även koppla till det missnöje kring kollektivtrafiken som respondenterna framfört i undersökningen. Frågan om hur kommunen ska fördela sina resurser blir här en komplex fråga kring tillgång och efterfrågan, där även regionens ansvar i frågan spelar in, och hur regionen ställer sig gentemot Motala kommuns visioner och intressen. Något vi dock kan utläsa är att kommunen i sin nya utvecklingsplan planerar för nya strategier om Närtrafiken samt samåkningsprojekt som skulle kunna bidra till en mättnad på den efterfrågan om kollektivtrafik som vi sett i vår undersökning. Överlag ser vi i den nya utvecklingsplanen, jämfört med den äldre, samt samrådshandlingen för nya översiktsplanen ett tydligt större engagemang från kommunens sida gällande deras strategier och visioner gentemot unga vuxna på landsbygden och att få deras röster hörda med ett stärkt inflytande. I och med att detta tagits upp som en så stark del i den tidigare forskningen där unga ofta har en känsla av utanförskap på landsbygdsorter, samt att vi i vår undersökning kunde relatera till detta och se att de unga inte har en känsla av att kommunen gör något för att utveckla deras förutsättningar, tror vi att arbetet med bland annat ungdomsrådet kommer vara till stor fördel i utvecklingsarbetet för att involvera unga i landsbygdens utvecklingsarbeten. Att lyckas involvera de unga i utvecklingsarbetet kan motverka den känslan av utanförskap som unga ofta känner på landsbygden, och som också kan fungera som en push-faktor från sin hemort.
Vi kan genom vår enkätundersökning se att det finns ett missnöje från unga på orterna gentemot kommunens arbete för ungdomar på landsbygden. Dock arbetar kommunen alltmer för detta i sina nya strategiska dokument, vilket utifrån enkätundersökningens resultat skulle vara väldigt välkommet bland unga vuxna i Tjällmo och Godegård. Även den tidigare forskningen menade att just en inkludering av unga i utvecklingsarbetet är en förutsättning för att bibehålla unga på landsbygden, vilket även är det som Motala kommun också strävar efter med tanke på att de vill bibehålla en levande och fungerande landsbygd i sin kommun. Det skulle vidare vara intressant att utföra samma enkätundersökning efter den nya landsbygdsutvecklingsplanens giltighetstid. Detta för att se huruvida de visioner och strategier som kommunen planerar för skulle kunna påverka unga vuxnas val av att bo kvar alternativt flytta från Tjällmo och
Godegård samt om de resultat vi fått i denna undersökning gällande vår push and pull-teori kring skjutande och dragande faktorer skulle kunna ha förändrats.
Mycket av den tidigare forskningen inom det valda området tar upp mycket problematik istället för det som respondenterna i undersökningen lyfter som kvalitéer för landsbygden. Generellt sett finns det en god trivsel för unga vuxna i Tjällmo och Godegård, och det är även ett tydligt mönster kring vad som får ungdomarna att trivas, och vad som kan förbättras för en ökad trivsel. Utifrån de fyra dokument arbetet har behandlat, kunde vi se en genomgående utveckling av hur kommunen planerar att arbeta för unga vuxna på landsbygden. Detta indikerar på att kommunen fått upp ögonen gällande hur viktigt det är för just landsbygdsorter att bibehålla sina unga människor för att uppnå en fungerande landsbygd, vilket är ett viktigt arbete. Inte bara för Motala kommun, utan för alla svenska kommuner som har landsbygdsorter att arbeta med för att kunna utveckla och bibehålla en fungerande och levande landsbygd i Sverige.
Referenser
Amcoff, J. et al. (2015). Befolkningens geografiska omfördelning i Sverige i början av 2000- talet. Urbanisering utmaningar för kommuner med växande och minskande befolkning,
Sveriges kommuner och landsting. (Rapport) Sveriges kommuner och landsting
Boyle. P., Halfacree, K., & Robinson, V. (1998). Exploring Contemporary Migration. Pearson Education Limited.
Buchenrieder, G., Dufhues, T., Möllers, J., Runschke, D., Sagyndykova, G. (2019) Return to
the countryside: The return intentions of highly educated young people in the Akmola province of northern Kazakhstan. Population, Space and Place: 26(2).
Datainspektionen. (u.å.). Dataskyddsförordningens syfte och tillämpningsområde.
https://www.datainspektionen.se/lagar--
regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningens-syfte-och-tillampningsomrade/
[Hämtad: 2021-04-28]
David, M., Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Descombe, M. (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Forsberg, G. (red.) (2019). Samhällsplaneringens teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Glesbygdsverket. (2008). Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder.
Graneheim Hällgren, U., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24,
105–112.
Lödén, H. (2019). Vetenskaplig litteratur om internationell migration – en introduktion och
diskussion. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-
9879, nr 2019:1, s. 1-16.
Motala kommun. (2015). Utvecklingsplan Landsbygd 2015–2020.
https://www.motala.se/media/uploads/Utvecklingsplan-Landsbygd-2015-2020.pdf [Hämtad
2021-03-18]
Motala kommun. (2021). Utvecklingsplan för Motalas landsbygder 2021–2026. Remissversion 2021-03-18.
Motala kommun. (2020). Motala ÖP 2040 samrådshandling.
https://motalakommun.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=8cd1b6f0696f410 18fd438c54365cba6 [Hämtad 2021-03-10]
Motala kommun. (2019). Lokalt utvecklingsprogram 2019–2022.
https://www.motala.se/media/uploads/LUP_dokument_20191212.pdf [Hämtad 2021-03-16] Olsson, K., Vilhelmson, B. (1997). Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.
Pålsson, S. (2021). Medieutvecklingen förändrar ungas nyhetskonsumtion. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/inspiration-och- reportage/medieutvecklingen-forandrar-ungas-nyhetskonsumtion
Region Östergötland. (2020). Kollektivtrafik. https://www.regionostergotland.se/Om- regionen/Uppdrag-och-ansvar/Kollektivtrafik/ [Hämtad 2021-05-11]
Stockdale, A., Ferguson, Sara. (2020). Planning to stay in the countryside: The insider-
advantages of young adults from farm families. Journal of Rural Studies: 78, 364–371.
Svensson, L. (2017). Lämna eller stanna - Valmöjligheter och stöd för unga i “resten av
Sverige”. Lund: Nordic Academic Press
Svensson, L. (2006). Vinna och försvinna?: Drivkrafter bakom ungdomars utflyttning från
mindre orter. (Doctoral dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press.
Syssner, J. (2018). Mindre många: om anpassning och utveckling i krympande kommuner. Första upplagan Årsta: Dokument Press.
Tidholm, P. (2017). Läget i landet. Luleå: Teg publishing.
Ulver, S. (2012). Den nygröna människan: En översikt av landsbygdens status i förändring. (Rapport). Stockholm: Jordbruksverket.
Westholm, E. (2018). På landsbygden intet nytt? I Syssner, J. (red.) Nya visioner för
landsbygden. Förlagsort: Linnefors. 41–62.
Källhänvisning till bild
Bild 1: Motala Kommun. Utvecklingsplan för Motalas landsbygder 2021 – 2026. Remissversion 2021-03-18. s. 41.