Ungas inflytande i landsbygdsutvecklingen

En av de större skillnaderna mellan det olika strategidokumentet för Motala kommuns landsbygd är att i den aktuella för år 2021 - 2026 har kommunen lagt mycket större fokus och vikt vid ungdomar, jämförelsevis med strategidokumentet för år 2015 - 2020. I den nya utvecklingsplanen planerar kommunen för ett kommande ungdomsråd, där syftet är att ta tillvara på ungas röster och åsikter kring att leva och bo på landsbygden som ung vuxen. Kommunen vill även satsa ytterligare på utvecklingsgrupper, och även här ska det göras satsningar för att involvera ungas engagemang i dessa. Kommunen menar att de ska genomföra detta genom att göra riktade insatser på just unga, just för att kunna involvera ungdomarna i ett kommande utvecklingsarbetet. Hur dessa riktade insatser ska genomföras är dock inget som behandlas i utvecklingsplanen för 2021–2026. Kommunen nämner dock i dokumentet att de tror att en av anledningarna till det svaga engagemanget av just unga i de befintliga utvecklingsgrupperna kan vara att att majoriteten av de som engagerar sig i nuläget är äldre människor, något som även visualiserades på bilden som är bifogad längre upp i dokumentet (se bild 1). Det är i vilket fall tydligt att sedan strategidokumentet som är framtaget 2015, har det lagts mycket arbete på att inkludera unga på landsbygden i kommunens nya strategidokument. I enkätundersökningen, gällande fråga 13 svarade 71% att de inte kände att kommunen arbetar för de ungas förutsättningar på landsbygdens (figur 15), något som är rimligt om vi utgår från strategidokumentet för 2015 - 2020. Med tanke på att det nya strategidokumentet fortfarande är på remiss, har inte ungdomarna i Tjällmo och Godegård fått ta del av dessa strategier och visioner ännu. Vilket med största sannolikhet innebär att respondenterna inte är medvetna om de satsningar som ska göras för att inkludera dem i arbetet för landsbygdsutvecklingen än. Detta kan alltså förklara den utgången på svar som fråga 13 i enkäten fick som utfall (se figur 15).

Att enkätens utfall blev så tydligt negativt gällande ungdomars uppfattning kring en inkludering i utvecklingsarbetet, kan även ses som en skjutande faktor inom push and pull-teorin, något som kan göra unga vuxna mer benägna till att flytta då de inte känner den känslan av en inkludering i sin hemort. Respondenterna i vår enkätundersökning svarade dock att de känner en god social samvaro, som ofta hänger ihop med just delaktighet i ett samhälle. Däremot ansåg de att de inte kände sig hörda av kommunen i utvecklingsarbetet, vilket kan anses som en annan sorts delaktighet, eller helt enkelt en brist på förtroende för sin kommun och de styrande. Detta kan i sin tur leda till att de väljer att flytta från sin ort för att få känna sig mer delaktiga och inkluderade i ett annat samhälle (Löden, 2019). Flytten från ungdomens hemort behöver dock inte nödvändigtvis vara till någon större stad som Svensson (2017) påstår i sin tidigare forskning, där han menar att en större stad ofta kan bidra till en större delaktighet känsla för unga, detta då vi genom fråga 8 i vår enkätundersökning kan se att de flesta som faktiskt ville flytta från orten istället ville flytta till en annan landsbygdsort (figur 10). Att resultatet visade på att de flesta ville flytta till annan landsbygdsort stämmer till viss del överens med det Westholm (2018) menar med att landsbygden kan ses som attraktiv gällande natur och bostadspriser, vilket vi även kan fastställa genom vår enkätundersökning då just

boendemöjligheter samt närhet till natur var 2 av de 5 främsta anledningarna till att respondenterna ville bo kvar i Tjällmo eller Godegård (figur 14).

Vidare kan vi se att Motala kommun arbetar mer och mer för att inkludera ungdomarna. Som nämnt tidigare kunde vi inte se några tydliga insatser från kommunens håll i den äldre utvecklingsplanen vilket det nu finns i den nya. Även i Lupen kan vi se att de lokala politikerna och kommunens verksamheter vill att medborgare ska kunna medverka i utvecklingen som sker och att deras åsikter ska bli väl bemötta och hörda. De ska arbeta för att landsbygdsborna ska känna stöd och oavsett om man är ung eller gammal ska alla invånare ha samma förutsättningar (Motala kommun, 2019).

Tidigare forskning påvisar att unga ofta känner ett utanförskap på landsbygden, där de inte känner att de inkluderas i samhället och den sociala samvaron (Svensson, 2017). Detta beror ofta just att det finns en problematik kring vem som framför unga på landsbygdens behov och problem. De unga känner helt enkelt att de inte har något inflytande i det utvecklingsarbete som sker på landsbygden, vilket i sin tur leder till en känsla av utanförskap och att de är just bortprioriterade (Svensson, 2017). Denna tidigare forskning är då även något som utfallet från arbetets enkätundersökning kan styrka, men även något som vi i utvecklingsplanen för 2021– 2026 kan se att Motala kommun har arbetat med, just för att förebygga den problematik som Svensson beskriver kring inflytande och utanförskap. I detta fall har kommunen försökt lösa detta genom en plan gällande att etablera ett ungdomsråd för utvecklingsarbete på landsbygden, något som kan underlätta för unga på landsbygden gällande att få framföra sina röster och åsikter (Motala kommun, 2021). Svensson (2017) menade i sin tidigare forskning att Landsbygdskommittén hävdat att ungdomsråd och utvecklingsgrupper med unga är en förutsättning för att få unga att trivas och känna sig inkluderade i sin hemort, vilket innebär att om vi utgår från denna forskning är Motala kommun inne på rätt spår gällande sin inkludering av unga i utvecklingsarbetet.

För att utveckla arbetet ytterligare skulle kommunen kunna säkerställa unga vuxnas inflytande genom exempelvis en särskild Leader grupp för unga, då det i dagsläget inte framgår något om hur ungas inflytande tas till vara i dessa medborgardialoger (Motala kommun, 2021). Dock kan inte kommunen rikta hur mycket resurser som helst till att försöka få med ungas röster i utvecklingsarbetet utan att det finns en vilja från unga att få sin röst hörd. På samma sätt som Forsberg (2019) menar att man inte kan lägga resurser på en kollektivtrafik utan resenärer, kan kommunen heller inte lägga hur mycket resurser som helst på ungas röster om det inte finns en vilja gällande att vara med och påverka. Något som dock skulle kunna fungera som en lockande faktor till att vara med och medverka som ung är om det marknadsfördes mer om den lokala fonden till de unga. Enligt vår enkät anser respondenterna att kommunen inte gör så mycket för att utveckla ungas förutsättningar i orterna (figur 15), samtidigt kunde vi sammanställa 7 olika koder för vad de ansåg att kommunen skulle kunna utveckla (figur 16). Genom detta kan vi se att unga ändå har åsikter kring vad de vill utveckla i orterna och kanske skulle de bli mer engagerade av att medverka om de var mer medvetna om att de kunde ta del av ett ekonomiskt stöd för landsbygdsutvecklingen (Motala kommun, 2021). I och med att fonden fanns med redan i den tidigare utvecklingsplanen skulle det vara vidare intressant att undersöka om unga i Tjällmo och Godegård vet om att den finns, eller om det även här finns en känsla av utanförskapskänsla från ungas håll som Svensson (2017) menar förekommer.