Ungas inflytande

Medborgardialoger där kommunen kan ta del av synpunkter från landsbygdens befolkning betonas i den nyaste utvecklingsplanen som en av de viktigaste delarna som kan leda till utveckling för de boende i landsbygdsorter. Något som kommunen använder sig av för att nå ut till landsbygdsborna och för att skapa utrymme för diskussion mellan dem och kommunen är metoden Leader. Leader fungerar genom att olika lokala aktörer från landsbygden samt kommuner samlas för att främja landsbygdsutvecklingen. Ett lokalt partnerskap som kommunen kallar för Local action group, eller förkortat LAG, ska fungera som beslutsorgan och ta fram prioriterade idéer genom en gemensam utvecklingsstrategi (Motala kommun, 2021). Det framgår inte i utvecklingsplanen om ungdomar är en del av Lead eller LAG.

Det krävs ett lokalt engagemang, eller som kommunen formulerar det med eldsjälar tillsammans med ett stöd från kommunen för att uppnå en trivsam livskvalité på landsbygderna. Utvecklingsgrupperna som kommunen har satt ihop tillsammans med kommunala aktörer och lokala landsbygdsmedborgare har ett problem med att involvera ungdomar till utvecklingsarbetet. Kommunen menar att de ska sätta in riktade insatser för att engagera ungdomar så att deras perspektiv också tas till vara för landsbygdsutvecklingen. Något kommunen tror kan vara en orsak till att ungdomarna inte vill delta i utvecklingsgrupperna är att de som nu engagerar sig i grupperna nästan enbart är äldre människor. Kommunen skriver att ett särskilt ungdomsråd med ungdomar från de olika landsbygdsorterna skulle kunna skapa ett större intresse hos unga om just landsbygdens framtidsfrågor. Detta har andra kommuner redan gjort och det har då varit ett lyckat inslag i utvecklingsarbetet. Därför har kommunen en plan för att etablera ett ungdomsråd i syfte att ungdomarnas inflytande ska stärkas (Motala kommun, 2021).

I sista delen av Utvecklingsplanen 2021–2026 formuleras samverkansplattformen, vilket kommunen anser som en av de viktigaste delarna för en landsbygdsutveckling, och i det hur dialog mellan kommun och landsbygd ska utvecklas. Det punktas upp 14 beskrivningar av hur detta ska gå till och en punkt inkluderar ungdomar och lyder: ”13. Motala kommun ska under

perioden verka för att ungdomsinflytandet i de lokala utvecklingsgrupperna och i det allmänna utvecklingsarbetet kring landsbygdsfrågor stärks.” (Motala kommun, 2021, s.41)

Bilden nedan visar ett möte mellan representanter från de olika utvecklingsgrupperna på landsbygden, samt den parlamentariska politiska arbetsgruppen i en så kallad tematisk landsbygdsdialog som genomförs som en del av arbetet kring Motala kommuns landsbygdsutveckling (Motala kommun, 2021).

Bild tagen från dokumentet Utvecklingsplan för Motalas landsbygder 2021 - 2026 (Motala kommun, 2021, s. 41, bild 1).

Det lokala utvecklingsprogrammet, förkortat Lup eller Lupen, är ett dokument som framtagits för att verka för kopplingen mellan Motalas framröstade lokala politik samt Motala kommuns verksamhet. Meningen med Lupen är att alla verksamheter som arbetar för Motalas utveckling och framtid ska sträva efter samma visioner och underliggande mål. I kommunens Lup handlar ett mål om tillgänglighet och inflytande och syftar till att Motalas invånare ska känna att de kan inflyta vid politiska processer och oavsett vem man hör av sig till i kommunen ska de bli bemötta av en god service och lyhördhet (Motala kommun, 2019). Ett annat mål som Lupen tar upp handlar om att hela Motala ska leva. Här vill de att alla delar i kommunen ska vara livskraftigt och upprätthålla goda förutsättningar till detta. Det framgår att landsbygden håller på att utvecklas och medborgarna ska känna att de har stöd genom den kommunala servicen oavsett bostadsort. Det framgår även i dokumentet att de strävar efter ett jämlikt samhälle där all ska ha samma förutsättningar i hela Motala vare sig man är ung eller gammal (Motala kommun, 2019).

I den senaste utvecklingsplanen tas några aktiviteter upp för att skapa förutsättningar till landsbygdsutvecklingen. Här nämns en lokal fond som kan leda till utveckling av olika mötesplatser och anläggningar för fritidsintressen där ekonomiskt stöd från kommunen på 200,000 kronor ska användas till olika projekt som gynnar landsbygdsutvecklingen. Fonden ska antingen användas i Leaderprojekt eller annat projekt som anses gynnar landsbygdsutvecklingen (Motala kommun, 2021). Fonden fanns även med i den tidigare utvecklingsplanen men då på ett belopp av 150.00 kronor (Motala kommun, 2015).

I utvecklingsplanen för år 2015 till 2020 framgår ett mål som säger att kommunen under denna tidsperiod ska ha utvecklat ett mer strukturerat samarbete med landsbygdens utvecklingsgrupper i form av regelbundna möten och mer resurser för utvecklings på landsbygden (Motala kommun, 2015). Dock framgår det inte i något av målen hur och om

kommunen istället tagit ställning till detta och vill utveckla dialogen med landsbygden genom utvecklingsgrupper ytterligare samt utveckla ungdomars engagemang och röster från landsbygderna och ta tillvara på dessa, exempelvis genom ett ungdomsråd. Det framgår även att kommunen tar vara på Leader Folkungalands utvecklingsarbete (Motala kommun, 2021). Det vi kunde se i alla dokument är att ett arbete för att inkludera unga vuxna har växt fram på sistone, och har i tidigare utvecklingsplan inte haft ett större fokus.

5.2.3 Tillgänglighet

De sju prioriterade orterna som Motala kommun tagit fram ska även prioriteras gällande kommersiell service och företagande på landsbygden. Med kommersiell service syftar de främst på livsmedelsbutiker, restauranger och drivmedelsstationer men även kommunal service som skola, barnomsorg, äldrevård och turism (Motala kommun, 2020).

Kommunen anser att den kommersiella och kommunala servicen i Tjällmo är god, men att den borde kompletteras med en föreslagen plats för en laddningsstation. Tjällmo har även ett rikt trafikflöde genom orten, vilket gynnar den kommersiella servicen (Motala kommun, 2020). Kommunen menar i den äldre utvecklingsplanen att tillsammans med invånare på landsbygden kan de arbeta för att bibehålla den goda service som i dagsläget finns på landsbygden (Motala kommun, 2015). Överlag satsar kommunen på att utveckla en god social gemenskap på landsbygden, och är även något som Motala kommun har som större fokus gällande landsbygdsutvecklingen (Motala kommun, 2021).

5.2.4 Kollektivtrafik

Det framgår i samrådsversionen av ÖP 2040 att kommunen ska vara en väl socialt sammanhållen kommun, och även vara klimatsmarta i sitt resande. Trots att kollektivtrafiken är en regional angelägenhet, behandlar kommunen sina visioner för kollektivtrafiken övergripande i dokumentet. Motalas landsbygd ska ha en välfungerande kollektivtrafik som täcker hela Motala kommun, där de sju prioriterade orterna ska fungera som baspunkter gällande en täckande kollektivtrafik på landsbygden. Godegård ligger strategiskt placerat utmed järnvägen Mjölby - Hallsberg. Att realisera ett tågstopp i Godegård skulle ge orten en god utvecklingspotential långsiktigt sett. Godegård har även potential utifrån LIS, då orten har området Degerön som kan eventuellt erbjuda sjönära tomter. Dessa befintliga tomter borde marknadsföras om tågstoppet i Godegård blir en verklighet. Dessutom finns det förslag på GC- vägar i arbetet i det redan planerade dubbelspårsutbyggnaden i orten. Även förslag på en cykelväg längst tågspåren ut mot fest- och idrottsområdet finns (Motala kommun, 2020). Redan i den äldre utvecklingsplanen satte kommunen upp ett mål att de skulle ha genomfört insatser för att skapa hållplatsen i Godegård (Motala kommun, 2015). Detta står kvar som mål i den nya utvecklingsplanen och de skriver att inom tidsspannet 2021 - 2026 ska ett tågstopp ha etablerats i Godegård (Motala kommun, 2021). De planerar även tillsammans med Trafikverket för att flytta en befintlig bensinstation till en ny yta längst med riksvägen mot Motala. Ytan föreslås också vara tillgänglig för en framtida butik (Motala kommun, 2020).

Inga särskilda planerade visioner eller insatser angående kollektivtrafiken i Tjällmo framgår i dokumentet. Det framgår dock i den nya utvecklingsplanen att kommunen ihop med de lokala utvecklingsgrupperna som finns ska marknadsföra vad Närtrafiken, alltså beställningstrafik, kan bidra med till landsbygdsborna. Kommunen vill att inom årsspannet 2021 - 2026 ska en samordning av kollektivtrafiken ha skett samt att detta ska bidra till ökat antal resenärer och lägre kostnader. De vill även att samåkningsprojekt ska ha prövats och att närtrafiken har blivit mer känt och användbart. (Motala kommun, 2021). I den tidigare utvecklingsplanen utforma de

målet inom kollektivtrafiken som så att det ville att antalet resenärer i kollektivtrafiken skulle ha ökat (Motala kommun, 2015).

5.2.5 Infrastruktur

Motala kommun vill satsa på bredbandsutveckling i form av Fibernät, i dagsläget är endast 83% av Motala kommuns hushåll anslutna till detta. Kommunen menar dock att de tillsammans med aktörer arbetar för att bygga ut fibernätet även på landsbygden (Motala kommun, 2020). I utvecklingsplanen för 2015 - 2020 kunde vi dock läsa att 90 % av kommunens hushåll skulle ha bibehållit fiber, ett mål som då inte uppfyllts när ÖP samrådsversionen framställdes. Att bredbandsutbyggnaden ska fortsätta att utvecklas är ett även mål i den nya utvecklingsplanen för år 2021 - 2026 (Motala kommun, 2021).

Det tunga trafikflödet i Tjällmo ökar riskerna för trafikfara. Kommunen vill därmed bygga ut och satsa på gång och cykelstråk, främst till idrottsparken i orten, så denna trafik inte behöver korsa den tungt trafikerade biltrafiken som går genom orten (Motala kommun, 2020).

5.2.6 Boendemöjligheter

Motala kommun har en vision om att bebyggelse ska kunna utvecklas i hela kommunen, detta innefattar då även landsbygden. Kommunen arbetar med LIS, det vill säga landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommunen har pekat ut områden som ses positivt inom LIS-områden i översiktsplanen. I samrådsversionen är detta arbetes två valda orter, Tjällmo och Godegård, två av de sju orter som kommunen har fokus på gällande sin landsbygdsutveckling. Kommunen ska se positivt på ny bebyggelse i dessa orter och att satsa på framför allt LIS kan skapa ett upphov till attraktiva bostäder på landsbygden (Motala kommun, 2020).

Tjällmo, likt de andra orterna, har fått ett eget delkapitel i samrådsversionen för ÖP 2040. Orten är en jordbruksbygd, och omringad av slätten och skog. Det finns i nuläget ett färre antal tomter för nybyggnation (Motala kommun, 2020). Men det tas även fram nya tomter, både tätortsnära samt tomter i lite mer LIS-nära område. Det finns i dagsläget ett behov av lägenheter, och satsningar på flerbostadshus bör göras. De ungdomar som bor i Tjällmo och vill bo kvar i orten hänvisas i dagsläget till andra orter, exempelvis Borensberg. Även de äldre i Tjällmo som istället vill avyttra sina befintliga bostäder och fastigheter, hänvisas också till andra orter (Motala kommun, 2020).

I den äldre utvecklingsplanen framgår att kommunen som tidigare nämnt har en ambition att skapa attraktiva boenden och boendemiljöer på landsbygden. Det ska vara en god variation på olika boenden och boendelösningar för att kunna locka och tillfredsställa alla åldrar och kön. Syftet med goda boendemöjligheter ska kunna stimulera alla åldersgrupper att vilja stanna kvar och verka på Motalas landsbygd. Motala kommun ska arbeta för att stimulera och underlätta bostadsbyggande på landsbygden, men i huvudsak ska bostadsbyggandet stå för bostadsföretag samt privatpersoner (Motala kommun, 2015).

Målen för den tidigare utvecklingsplanen menar att antal boende på landsbygden ska ha ökat jämfört med år 2014 samt att det ska finnas fler villor och lägenheter på landsbygden. De ville även att ett planberedskap gällande att ta fram tomter enhetligt med LIS-områden och andra attraktiva markområden skulle ha genomförts (Motala kommun, 2015). Målet står till viss del kvar i den nya utvecklingsplanen för år 2021–2026 men här skriver de till att de ska skapa generationsboenden som kan bidra till flyttkedjor ute på landet (Motala kommun, 2021).

5.2.7 Arbetsmöjligheter

En målbild för 2020 som Motala kommun tog upp i den tidigare utvecklingsplanen var att företagande ska ha stimulerats med särskilda insatser för kvinnors företagande. Även satsningar för ungdomars chanser till företagande skulle göras och sammantaget skulle arbetstillfällena på landsbygden ha ökat sedan 2014 (Motala kommun, 2015). Målbilden om att företag och arbetstillfällen ska öka står kvar i den nya utvecklingsplanen där det framgår att det ska ha skett en ökning jämfört med år 2014 utanför de två större tätorterna Motala och Borensberg (Motala kommun, 2021).

6. Diskussion

I det här avsnittet kommer vi diskutera hur resultatet från dokumentanalysen samt enkätundersökningen förhåller sig till den tidigare forskningen kring ämnet samt den valda push and pull-teorin utifrån de valda orterna Tjällmo och Godegård.