kombinerad med långa arbetspass

Denna skiftmodell är egentligen två kombinerade modeller och är mer situationsanpassad till Elanders Digitaltryck i dagsläget. Detta schema har utnyttjat det faktum att det under eftermiddagar och tidig kväll är förhållandevis lugnt och produktionen beräknas kunna hanteras med reducerad personalstyrka. Under lördag och söndag arbetar två personer långa arbetspass. Ett traditionellt 3-skift med fyra personer i varje lag jobbar enligt modellen ovan. Utöver detta kompletteras bemanningen med ytterligare ett 3-skift med två personer i varje lag som arbetar både långa och korta pass. Om de två modellerna kombineras så att rotation mellan dem sker blir det i själva verket ett 9-skift med två personer i varje lag. För den enskilde skiftarbetaren innebär det sex veckors arbete enligt traditionellt 3-skift och tre veckor enligt den alternativa modellen.

En hel rotationscykel blir därmed nio veckor.

Vecka 1 Vecka 2

Förklaring:

Helg (H) = Lördag eller Söndag 07.00-19.00

Lag 1-3 jobbar 38,7 tim/vecka Lag 4-6 jobbar 38 tim/vecka

Totalt jobbar 18 personer ca 680 timmar

Modellen är mer skräddarsydd för produktionen i dagsläget på tryckeri-et, om uppskattningen av beläggningen är riktig innebär detta schema ett effektivare utnyttjande av maskinparken. Schemat består av både långa och korta arbetspass vilket teoretiskt sett inte bör ha några nega-tiva effekter på hälsan. Om längre skift på tryckeriet innebär minskad effektivitet är dessa pass negativa ur den synvinkeln. Detta måste dock vägas mot fördelarna som de långa passen leder till, nämligen längre sammanhängande ledighet. Förutom kortare tredagsperioder, innehåller denna skiftmodell en ledighet på sex dagar var nionde vecka. Detta skul-le kunna ge en möjlighet till återhämtning och minska känslan av att bli utsliten av jobbet. Växlingstiderna för traditionellt 3-skift är desamma som beskrivits tidigare, i den alternativa modellen är tiderna mer flexi-bla eftersom tryckeriet i alla fall är bemannat. Detta är fördelaktigt då det skapar möjlighet till extra anpassning till produktion såväl som till önskemål från personal. Rotationen för traditionellt 3-skift är också desamma som tidigare, i den andra modellen däremot är rotationen snabb. Sekvenserna av likadana arbetspass har förkortats och delats upp, det högsta antalet nattpass i rad är till exempel endast tre. Detta minskar de negativa effekterna som nattarbetet medför. Modellen är mindre flexibel än endast traditionellt 3-skift med det avseendet att det inte är lika enkelt att lägga till eller ta bort personal från skiftlagen. Den största nackdelen är att rotationen mellan de olika modellerna försvåras om antalet i skiftlagen blir udda. Det kan dock lösas med att en person endast deltar i en av modellerna. I detta schemaförslag finns utrymme för flexibilitet när det gäller personalens önskemål, att en person bara går efter en schemamodell är ett exempel på detta. Eftersom båda modeller-na är roterande riskerar ingen att bli isolerad från övrig verksamhet. Då tryckeriet är bemannat även under helgerna minskas risken för övertids-arbete. Detta system är mindre överskådligt de övriga vilket är en nack-del för planering av tid. I jämförelse med traditionellt 3-skift är troligtvis detta förslag mer uppskattat från personalen.

3-skift med långa arbetspass

I denna modell jobbar tre skiftlag endast långa eller halvlånga arbets-pass. Schemat täcker i princip upp samma tider som modellen med tra-ditionellt 3-skift. Arbetspassen är 12 eller 10 timmar långa.

Förklaring: Totalt jobbar 18 personer ca 680 timmar

Med produktionen som utgångspunkt skiljer sig inte denna modell någonting ifrån traditionellt 3-skift eftersom bemanningen under en vecka i princip är densamma. Eftersom denna modell bygger på att arbetspassen är långa förutsätts att effektiviteten kan uppehållas ändå, det är dock tveksamt om ett sådant antagande är korrekt med tanke på resultatet från skiftrapporteringen (se skiftrapportering sidan 33). Detta är återigen något som måste vägas mot den längre ledigheten som de långa passen innebär. Denna är som sagt mycket uppskattad av perso-nalen och bidrar till ökat välbefinnande och bättre hälsa. Rotationen är snabb vilket ger positiva effekter på återhämtning efter nattpassen.

Modellen är flexibel på samma sätt som traditionellt 3-skift genom att det är möjligt att öka eller minska storleken på skiftlagen på ett enkelt sätt.

Begränsningarna när det gäller att utöka antalet produktionstimmar kvarstår och risken för övertid är densamma. Schemat är lättöverskåd-ligt. I och med de långa ledigheterna kan det tänkas att detta förslag är populärt bland skiftarbetarna men det ska också påpekas att vissa per-soner ser det som mycket negativt att behöva jobba så långa arbetspass.

4-skift med korta och långa arbetspass

Denna skiftmodell består av fyra skiftlag som arbetar mest korta men även några långa arbetspass. Fyra skiftlag innebär att personalstyrkan måste ökas i jämförelse med övriga modeller. Arbetstidsmåttet för alla lag är ca 35 timmar vilket är tre timmar kortare än vad som angetts i för-utsättningarna. Enligt detta förslag står företaget för den största delen av den kostnaden men tanken är att det ska löna sig på sikt tack vare de positiva effekter schemat innebär, speciellt är det mindre slitsamt för skiftarbetarna.

Förklaring:

Förmiddag (Fm) = 06.30-14.30 Eftermiddag (E) = 14.30-22.30 Natt (N) = 22.30-06.30

Förmiddag/Dag (FD) = 06.30-18.30

Helg (H) = Lördag eller Söndag 07.00-19.00 Alla lag jobbar 35 timmar/vecka

Totalt jobbar 20 personer ca 700 timmar

Denna modell skiljer sig väsentligt från de övriga i och med att den består av fyra lika stora skiftlag, vilket innebär en utökning av personalstyrkan.

Bemanningen är densamma under alla schemalagda tider vilket gör modellen mindre skräddarsydd till tryckeriets produktion. Alla arbets-pass är ca 8 timmar långa med undantag för helgarbets-passen som är 12 tim-mar. Att minimera antalet långa arbetspass leder troligen till ökad pro-duktivitet. Denna modell är den enda av förslagen som innehåller flest korta arbetspass och dessutom en längre sammanhängande ledighet i varje rotationscykel. Priset för detta är det reducerade arbetstidsmåttet.

Växlingstiderna är desamma som vid traditionellt 3-skift med samma motivering. Rotationen är konstruerad så att natt passen delats upp i två sekvenser för att minimera de negativa effekterna av dessa.

Förmiddagspassen och eftermiddagspassen är i sammanhängande sekvenser vilket troligtvis kommer leda till att förmiddagsveckan kom-mer att upplevas som mest ansträngande i denna modell. För att mot-verka detta kan en senareläggning av växlingstiden mellan natt- och dagskift vara aktuell. Av alla schemaförslag som presenterats är nog detta det mest flexibla. Det är lätt att minska eller öka personalstyrkan och det finns dessutom stora möjligheter att klara av en ökad beläggning eftersom produktionen kan hållas igång fler dagar i veckan. Med denna personalstyrka blir produktionen mindre känslig för sjukfrånvaro bland skiftarbetarna eller andra oväntade händelser. Förutsättningarna är bra för att klara av förändringar i arbetssätt. Risken för att personalen blir tvungen att jobba övertid är betydligt lägre än om produktionen begrän-sas till endast fem dygn, detta i sin tur minskar risken för stress och

Vecka 1 Vecka 2

utbrändhet. Ur hälsosynpunkt är detta förslag troligen det bästa efter-som det ger möjlighet till återhämtning under varje rotationscykel.

Modellen är enkel och överskådlig vilket underlättar planering. Den stora nackdelen med detta schema är kostnaden för reducerad arbetstid vilken företaget står för, det finns också risk för överbemanning under vissa tider på dygnet vilket inte är effektivt. Dessa nackdelar borde dock kunna vägas upp av de positiva effekter som modellen medför. När det gäller skiftarbetarnas inställning till förändring av sina arbetstider finna det troligen goda förutsättningar att ”sälja in” detta förslag.

En möjlighet att modifiera denna modell är att göra någon dag flexibel, förslagsvis lördagen. Genom att schemalägga lördagen men bara utnytt-ja den under de perioder som beläggningen är hög har man skapat ett schema som har ytterligare flexibilitet och är mindre känslig för kon-junktursvängningar. Ett annat alternativ är att utnyttja en del av de tim-mar som det reducerade arbetstidsmåttet skapat till att bemanna tryck-eriet under röda dagar och storhelger.

Slutsats

Omständigheterna på Elanders Digitaltryck är speciella, företaget har under de senaste åren präglats av ett stort antal förändringar som påver-kat företagsklimatet på arbetsplatsen. Att en förändring av arbetstider-na för printeroperatörerarbetstider-na är ytterligare en i raden påverkar förutsätt-ningarna för ett lyckat genomförande. Det finns många motsättningar på arbetsplatsen och inställningen till att förändra arbetstiderna är negativ med några få undantag. Förändringar skapar ofta oro på en arbetsplats, så är också fallet på Elanders Digitaltryck. Deltagandet i de olika skift-lagen visade i de flesta fall en stark oro och misstro mot ledningens pla-ner på att ändra skiftgången. Information till personal gällande denna fråga har varit knapp vilket kan ha bidragit till misstron hos skiftarbe-tarna.

Flera studier av arbetstider för skiftarbetare har antytt att vakenhetsni-vån och prestationsförmågan inte är lägre vid längre arbetspass som 12 timmar i jämförelse med normala arbetspass på 8 timmar. Resultatet från sammanställningen av skiftrapporteringen på Elanders Digitaltryck visar dock att produktiviteten under perioden oktober 2002 till april 2003 varit högre under de kortare arbetspassen vid sju av åtta maskiner på tryckeriet. Detta oberoende om passen varit förlagda under natten eller dagen.

Nattpassen är de som upplevs som mest ansträngande med roterande skiftgång, det bekräftas av litteratur inom området. Dessutom visade stu-diebesöket på Elanders Graphic Systems att många tyckte just veckan med nattpass var så jobbig att man valt att arbeta vissa söndagar för att slippa ett nattpass. En allmän uppfattning är att vid upprepade nattpass anpassar sig kroppen till nattarbete. Studier visar att denna anpassning i själva verket är minimal och att upprepade nattpass istället leder till ökad sömnbrist vilket resulterar i sänkt kvalitet på den ledighet som föl-jer nattskiftet. Därför bör rotationen i skiftgången vara snabb hellre än långsam, alternativt dela upp endast nattpassen i kortare sekvenser.

Sjukfrånvaron på företaget har under de senaste två åren i genomsnitt varit ca 10 procent vilket måste anses som högt. Av statistiken från denna period går det dock inte att se något samband mellan sjukfrånva-ro och arbetstider. Tsjukfrånva-roligen är det flera faktorer som bidrar till den höga frånvaron. Man kan inte utesluta att extremt långa arbetspass har en negativ inverkan på hälsan

Förläggning av arbete på obekväm arbetstid handlar om att minimera de negativa effekterna, att konstruera det schema som är minst dåligt.

Vilken skiftmodell som är mest lämpad beror på många faktorer, till exempel arbetsflöde och beläggning men också skiftarbetarnas inställ-ning och välbefinnande. På sikt väger definitivt de två sistnämnda

fakto-rerna tyngst och stor vikt vid detta bör läggas vid en schemakonstruktion

Fyra schemaförslag har presenterats och utvärderats utifrån olika per-spektiv. Med hänsyn till personalens hälsa och välbefinnande är troligt-vis det förslag som har reducerat arbetstidsmått det bästa. Den förkorta-de arbetstiförkorta-den innebär en kostnad för företaget men som på sikt borförkorta-de kunna rättfärdigas med en ökad flexibilitet och bättre arbetsmiljö.

Oavsett vilken skiftmodell man väljer att använda är det av stor vikt hur förändringen genomförs i form av delaktighet och information till perso-nal

Sammanfattningsvis kan det konstateras att en omläggning av skift-gången handlar om mycket mer än att konstruera ett bra skiftschema.

Om motståndet till förändringen blir för starkt spelar det ingen roll hur bra schemat är i teorin. Förändringsarbetet i sig kan vara betydligt vik-tigare än resultatet av förändringen.

Rekommendationer

Med tanke på hur känslig frågan om arbetstiderna är bör stor vikt läggas vid information till skiftpersonalen. Informationen bör upprepas och för-tydligas flera gånger under processen. Vidare är det positivt om mer utrymme för diskussion och delaktighet ges till dem som berörs av sche-maändringen. Det är uppenbart att behovet av att ventilera sina åsikter är starkt hos skiftarbetarna, detta bör man ta till vara på. Att få alla att enas om ett schema är troligtvis omöjligt med tanke på omständigheter-na, det är inget mål som måste uppnås. Däremot är det av oerhört stor betydelse att alla har förståelse för orsakerna till att ett nytt schema ska införas. Detta bör tydliggöras upprepade gånger för att undvika en situ-ation där personalen upplever att en förändring sker bara för sakens skull eller för att det kommit en ny chef. I denna fråga är det klokt att

”spela med öppna kort”

Att jobba i en roterande skiftmodell är ansträngande. I samband med schemaförändringen är det därför lämpligt att skiftarbetarna får delta i någon form av utbildning som är inriktad på strategier för att minimera skiftarbetets negativa effekter. Detta skulle kunna medföra positiva effekter på flera sätt. För det första är det naturligtvis bra om fysiska och psykiska besvär kan undvikas men dessutom kan det tänkas att ett sådant initiativ ökar känslan av att ledningen bryr sig. Det skulle vara ett steg mot en bättre företagskultur.

För framtida analyser av beläggningen på tryckeriets maskiner bör möj-ligheterna undersökas att hämta statistik från flödessystemet Workflow.

Eftersom man i dagsläget kan se beläggningen på varje maskin i sam-band med utplacering av jobb borde steget till att ta fram statistik från tidigare veckor inte vara stort. Den informationen skulle vara mycket värdefull

Referenser

Angelöw, Bosse (1991) Det goda förändringsarbetet: om individ och orga-nisation i förändring. Lund: Studentlitteratur – ISBN 91-44-33761-2

Kecklund, Göran (1992) Omläggning av skiftschema: konsekvenser för välbefinnande, hälsa, sömn/vakenhet och arbetstrivsel. Resultatrapport 1, frågeformulär och hälsoundersökning. Stockholm: Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin – ISSN 0280-2783 ; 234

Kecklund, Göran (1994) Omläggning av skiftschema: konsekvenser för välbefinnande, hälsa, och arbetstrivsel. Resultatrapport 2, frågeformulär, dagbok och hälsoundersökning. Stockholm: Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin – ISSN 0280-2783 ; 242

Kecklund, Göran (1998) Skiftarbete, sömn och hälsa. Stockholm: Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin.

Kecklund, Göran (1998) 8 och 12 timmars skift inom samma schema:

effekter på sömn och vakenhet. Stockholm: Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin – ISSN 0280-2783 ; 279

Leander, Gun (1994) Sömn och skiftarbete.

Uppsala: Arbetsmiljöfonden – ISBN 91-88530-09-4

Lennéer-Axelsson, Barbro (1991) Arbetsgruppens psykologi.

Stockholm: Natur och Kultur – ISBN 91-27-03059-8

Lowden, Arne (1996) Övergång från 8 till 12-timmarsskift. Stockholm:

Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin – ISSN 0280-2783 ; 269

Nilsson, Malin (1998) Förändring av arbetstidssystemet.

Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Företagsekonomiska institutionen.

Miller, Maggie (1998) Tid och ork: Arbetstiden – en hälsofråga?

Stockholm: Arbetarskyddsnämnden – ISBN 91-44-123456

Stjernberg, Torbjörn (1993) Organisationsideal, livskraft och spridning.

Stockholm: Norstedts juridik – ISBN 91-38-50195-3

Åkerstedt, Torbjörn (1995) Vaken på udda tider – om skiftarbete, tidszoner och nattsudd. Stockholm: Arbetsmiljönämnden – ISSN 0283-8303 – ISBN 9188530-26-4