I oktober 2002 infördes en obligatorisk rapportering efter varje skift. För varje maskin som körts under ett skift skrivs en rapport som i första hand ska fungera som en skriftlig överlämning till den printeroperatör som arbetar med maskinen under nästkommande skift. Rapporterna innehål-ler fält med information om vilket jobb som eventuellt körs vid bytet, vilka prioriteringar som ska göras och om eventuella problem som upp-stått. Detta ska minimera risken för missförstånd vid skiftbyten. I varje rapport noteras även ställningen av tryckpressens räkneverk. Varje tryckt yta som pressen producerar registreras i räkneverket som ett
”klick” och efter varje arbetspass som en maskin har utnyttjats noteras alltså antalet klick. Det ska poängteras att i rapporten fylls räkneverkets ställning i, inte antalet klick under skiftet. Detta visade sig orsaka svå-righeter vid sammanställningen.
Mål
Målet med sammanställningen av skiftrapporteringen är att med hjälp av registreringen av räkneverkets ställning efter skiften försöka skapa en bild av hur maskinerna utnyttjas under en ”normal” vecka av produktion.
Den information som används från rapporteringen är räkneverkets ställ-ning, datum och vilket skift som arbetat. De vikigaste frågeställningarna är om antalet klick skiljer sig mellan dag- respektive nattskift och mellan långa respektive korta arbetspass. Det kan också vara intressant att se om produktionen skiljer sig från början till slutet av veckan.
Metod
Uppgifter om varje enskild maskin behandlas separat vilket resulterar i 8 olika sammanställningar. Antalet klick kan inte jämföras maskinerna emellan då jobben som körs på de olika maskinerna skiljer sig åt. Data till analysen är samlad från alla dagar i perioden vecka 43 år 2002 till vecka 15 år 2003. För att räkna fram antalet klick under ett skift sub-traheras räkneverkets ställning noterat efter skiftet med ställningen noterat från passet innan. För att beräkna hur en normal vecka ser ut beräknas ett medelvärde för alla pass i veckan. Till exempel beräknas ett medelvärde av alla klick som registrerats under dagskiftet alla måndagar under perioden, på samma vis beräknas nattskiftet under måndagarna,
dagskiftet under tisdagarna och så vidare.
Begränsningar med denna undersökning är att rapporterna endast visar hur mycket som har körts under ett pass, ingen information finns om hur stor beläggningen är, med andra ord hur mycket jobb som står på kö och kan köras. Rapporteringen gäller bara ett skift som helhet och det går inte att se hur maskinerna utnyttjats från timme till timme. Inte heller tas någon hänsyn till om maskiner varit trasiga och därför inte utnyttjats till fullo. Med ett stort antal arbetspass att grunda statistiken på borde dock det sistnämnda argumentet bli försumbart.
Resultatet av detta borde bli en ”medelvecka” där varje arbetspass repre-senteras med ett medelvärde av antalet klick som producerats. Tyvärr så är inte rapporteringen fullständig och det saknas rapporter från ett stort antal pass. Eftersom beräkningen av antalet klick under ett skift är bero-ende av både rapporten från det aktuella skiftet och dessutom skiftet innan får denna ofullständiga rapportering en stor effekt på antalet kor-rekta data. Ytterligare en faktor som försvårar beräkningarna är att ingen rapport har fyllts i om en maskin inte använts under ett arbets-pass. Det innebär att man inte kan avgöra om en utebliven rapportering beror på slarv eller om maskinen stått stilla under passet. I slutändan leder detta till att de skift där en maskin inte har använts, där antalet klick är 0, inte redovisas i statistiken. Konsekvensen blir då att sam-manställningen inte längre representerar en medelvecka utan en vecka då alla maskinerna används i produktion under alla skift. Detta är myck-et viktigt att ta hänsyn till vid tolkning av resultatmyck-et.
För att lättare kunna se skillnader mellan dag- och nattskift beräknas ett medelvärde utav alla representerade dag- respektive nattskift för varje maskin. Vid en jämförelse mellan dag och nattskift måste hänsyn tas till passens längd varför en beräkning av antal klick per timme görs.
Resultat
Nedan presenteras ett utdrag från sammanställningen av skiftrapporte-ringen. Det som redovisas här är en jämförelse av antal klick per timme under dag- och nattskift för varje maskin. Dessutom anges också hur många arbetspass som statistiken grundar sig på. Observera att arbets-tiderna skiljer sig mellan avdelning A och B. En fullständig redovisning av sammanställningen finns i Bilaga B.
Avdelning A Antal korrekta data: 98 arbetspass
Maskin: IPDS, IBM IP2000 arkprinter Klick per timme dagskift: 2809 Klick per timme nattskift: 2849 Antal korrekta data: 132 arbetspass
Maskin: Printer 5, IBM IP2000 arkprinter Klick per timme dagskift: 2149
Klick per timme nattskift: 1331 Antal korrekta data: 159 arbetspass
Maskin: Stockholm, IBM IP2000 arkprinter Klick per timme dagskift: 2432
Klick per timme nattskift: 2022 Antal korrekta data: 173 arbetspass
Maskin: Printer 8 (Yttre Rulle), IBM IP2000 rullprinter Klick per timme dagskift: 3227
Klick per timme nattskift: 3003 Antal korrekta data: 136 arbetspass
Printer 9 (Inre Rulle), IBM IP2000 rullprinter Klick per timme dagskift: 2216
Av resultatet kan det konstateras att trots det faktum att många rappor-ter saknades i redovisningen så grundas statistiken på ett förhållandevis högt antal värden. Alla maskiner förutom Simplex IBM IP4100 har kor-rekta data från 130-180 arbetspass vilket borde ge en bra bild av hur det förhåller sig mellan de olika passen.
Vid en jämförelse av maskinerna vid avdelning A kan det konstateras att effektiviteten varit betydligt högre under dagskiften för alla maskiner utom en. Detta kan peka på att man jobbar effektivare under dagtid men det kan också bero på arbetspassens längd, dagskiften är 10 timmar och nattskiften 14. Samma jämförelse vid avdelning B visar ett omvänt mön-ster, här har effektiviteten varit betydligt högre under nattpassen.
Nattskiften vid avdelning B är kortare än dagskiften och detta tyder allt-så på att man generellt sett med alla 8 pressarna inräknade arbetar effektivare under de kortare arbetspassen (9,5-10 timmar) jämfört med de längre (13-14 timmar).
Eftersom statistiken egentligen inte visar hur maskinerna körts under perioden, då de skift som maskinerna stått stilla inte räknats med, är det olämpligt att använda detta resultat för att påvisa vem som jobbat mest eller minst effektivt. Istället kan resultatet ses som en riktlinje för hur mycket som körs under dagtid jämfört med nattetid och långa respektive korta arbetspass. När det gäller beläggningen uppskattar produktions-ledningen att det normalt inte finns färre jobb att köra på natten jämfört med dagen. Det är också så att jobben på avdelning A och B ofta är av samma typ och fördelas jämt mellan maskinerna. Detta styrker de argu-ment som pekar på att effektiviteten är lägre under längre arbetspass.
Förslag till förbättring
Skiftrapporteringens främsta syfte är att ha en skriftlig överlämning mellan skiften och detta är bra. Vad som kunde göras bättre är rapporte-ringen av räkneverkens ställning, om den gjordes på ett annorlunda sätt skulle det vara möjligt att få fram betydligt mer exakt information om maskinernas utnyttjande. Förslagsvis så bör en bedömning göras om hur viktig den informationen är. Om man efter det kommer fram till att detta är av mindre vikt kanske den delen av rapporteringen kan avskaffas helt och hållet, man bör undvika att göra rutinuppgifter i onödan. Om man stället bedömer informationen som användbar finns det vissa detaljer som kan göras effektivare.
En nackdel med rapporteringen i dagsläget är att man är beroende av två på varandra följande skiftrapporter för att beräkna utnyttjandet under ett skift. Den enklaste lösningen på detta problem är att fylla i räknever-kets ställning vid såväl skiftets början som slut. På det viset kan man även se om en utebliven rapportering beror på om maskinen stått still eller om någon slarvat, detta är av mycket stor betydelse för en sam-manställning.
I dagsläget signeras rapporterna av den ansvarige operatören.
Signaturen är det enda som visar om rapporten hör till dag eller natt-skiftet. Lämpligen fylls även klockslag i på rapporten för att tydligare visa vilket skift som arbetat. Alternativt införs i rapporten någon annan form av identifiering av skift, till exempel kryssrutor.