Omläggning av skiftgång

(1)

2003

EXAMENSARBETE

Grafisk Teknologi

Nr: E 2725 GT

(2)

(3)

Grafisk Teknologi, 120p E 2725 GT Månad/År

6-03

Examinator

Åsa Lyne

Handledare vid företaget/institutionen Peter Magnusson/Rune Norberg

10 poäng

Namn

Johan Enlund

Företag

Elanders Digitaltryck AB

Titel

Omläggning av skiftgång

Nyckelord

Skiftarbete, skiftgång, arbetstider, förändring, digitalt tryck

Högskolan Dalarna Telefon: 023-77 80 00

Eftersom marknaden för digitalt tryck förändras i ett snabbt tempo är förmågan att anpassa sig till nya situationer viktig för ett företag branschen. En förutsättning för en snabb anpassningsförmåga är en effektiv intern kommunikation. På Elanders Digitaltryck beslutade man i augusti 2002 att se över printeroperatörernas skiftgång och i detta projektarbete undersöktes möjligheterna till att införa ett nytt skiftschema som på ett bättre sätt tillgodoser behovet av intern kommunikation och skiftarbetarnas hälsa och välbefinnande.

Arbetet resulterade i fyra olika förslag på skiftscheman. Dessa grundades på teoretiska studier och en analys av situationen på arbetsplatsen. Ur analysen framkom att ett starkt motstånd mot en för- ändring av abetstiderna finns bland operatörerna och att hänsyn till detta bör tas vid beslutsfattan- det. En sammanställning av rapportering från tryckpressarnas räkneverk visade att de generellt utnyttjas effektivare under kortare arbetspass. Ur sjukfrånvarostatistiken framkom att frånvaron är relativt hög men inget samband hittades mellan frånvaro och arbetstider.

Arbetstider är ett mycket känsligt ämne och bör behandlas på ett korrekt sätt. Vikten vid att infor- mera och involvera personalen i denna fråga poängteras.

(4)

(5)

Graphic Art Technology, 120p Ditt reg.nummer Year-Month

03-06

Examiner

Åsa Lyne

Supervisor at the Company/Department Peter Magnusson/Rune Norberg

15 ECTS

Names

Johan Enlund

Company/Department

Elanders Digitaltryck AB

Title

Change of shift working hours

Keywords

Shift work, working hours, change, digital printing

Högskolan Dalarna Telefon: 023-77 80 00

The digital printing market is changing faster now than before and the ability to adjust to new situations has become more importat to a printing company. An efficient internal communication is essential. At Elanders Digitaltryck a decision was made in august 2002 to look over the shift working system for the printer operators. In this paper, an investigation of the possibilities to change the existing system to a better one was made.

The project resultet in four different timetabels. The construction was based on theoretical studies and an analysis of the current situation at the workplace. The analysis showed that a strong resis- tanse against a change of the working hours exists among the workers and that this should be considered before a decision is made. An analasys of the printers counters shows that they are used more efficient during shorter shift periods compared to the longer ones. A closeer look at the abcense due to sickness shows that it is relatively high but no connection between abcense and working hours could be made.

Working hours is a sensitive issue and should be treated with care. It is important that the workers are well informed and preferly involved in the development of a new timetable.

(6)

(7)

Innehållsförteckning

Inledning 9

Bakgrund

9

Syfte

9

Mål

9

Metod

10

Avgräsningar

10 Teoretisk Referensram 11

Sömn och dygnsrytm

11

Sömn

11

Dygnsrytm

12

Trötthet/Sömnighet/Vakenhet

13

Effekter av obekväm arbetstid

13

Effekter på sömnen

13

Vakenhet och prestation

14

Effekter på mage, tarm och hjärta

16

Sociala effekter

16

Organisation av oregelbundna tider

16

Rotation

17

Tider

18

Överskådlighet, övertid och flexibilitet

19

Förändringsarbete

20

Ledarskap

20

Information

20

Delaktighet

21

Förändringströtthet

21

Situationsanpassning

22

Förändring av arbetstider

23 Nulägesanalys 24

Elanders

24

Elanderskoncernen

24

Sammanslagning

25

Elanders Digitaltryck

25

44

3-skift med långa arbetspass

45

4-skift med korta och långa arbetspass

46

(9)

Slutsats 49

Rekomendationer

50 Referenser 51

Bilaga A, Deltagande i skift (1)

Bilaga B, Skiftrapportering (2)

Bilaga C, Studiebesök (3)

(10)

(11)

Inledning

Bakgrund

Elanders Digitaltryck AB är ett bolag i Elanderskoncernen. I dagsläget finns på företaget flera olika skiftmodeller i produktionen. Dessa har upp- stått av olika anledningar, till exempel då företag har köpts upp eller slagits samman och personal från de olika arbetsplatserna behållit sina arbetstider. Skiftgången har blivit komplicerad och svår att överblicka, dessutom är de flesta skiften ej roterande vilket har medfört att personal blir isolerad från den övriga verksamheten. Detta tror man också lett till att även kunskap har isolerats istället för att spridas till alla anställda inom produktionen. Kommunikationen mellan de olika skiften och ledningen skulle kunna bli bättre och det är något man strävar efter. Vissa arbetspass är så långa som 13,5 timmar och man har anledning att tro att detta har en negativ effekt på personalens hälsa, dessutom ifrågasätter man nu om effektiviteten kan uppehållas under så långa pass.

Vid årsskiftet 2003/2004 kommer Elanders Digitaltryck att flytta sin verksamhet från Arendal i Göteborg till nya lokaler i Mölnlycke. Den nya arbetsplatsen kommer företaget att dela med fyra andra dotterbolag i Elanderskoncernen vilket kommer att innebära stora omställningar för personalen. I samband med denna sammanslagning har man på Elanders Digitaltryck beslutat att se över arbetstiderna och införa en ny skiftgång som bättre tillfredställer de behov som finns idag och som ökar flexibili- teten i framtiden.

Syfte

Förbättra förutsättningarna för en effektiv produktion och bra arbetsmil- jö på Elanders Digitaltryck AB. För författarens del få insikt i arbets- gång, flöde, organisation och teknisk produktion samt att öka kunskapen om hur man förbättrar produktion och arbetsmiljö genom en bra skift- gång på en arbetsplats i allmänhet och ett digitaltryckeri i synnerhet.

Mål

Arbeta fram ett förslag till en ny enhetlig skiftgång på Elanders Digitaltryck AB. Förslaget ska grundas på teoretiska studier i ämnet och på undersökningar på företaget som ger klarhet i hur situationen ser ut i dag och i en tänkbar framtid. Hänsyn ska tas till en bra arbetsmiljö för personalen, intern kommunikation, maskinparkens kapacitet och even- tuella framtida förändringar i arbetssätt. Resultatet ska vara en enhetlig roterande skiftgång utan alltför långa arbetspass.

(12)

Metod

Genom sammanställning av forskning och litteratur, främst inom områ- det effekter av udda arbetstider men också förändringsarbete och arbets- miljö få en god teoretisk grund för hur ett schema bör konstrueras.

Undersöka vilka alternativ som används och hur bra de fungerar på andra företag idag genom studiebesök och intervjuer. Analysera situationen på Elanders Digitaltryck genom att aktivt gå med i alla skiftlag för att observera arbetssättet och ta del av personalens inställning och åsik- ter om sin arbetsplats i allmänhet och sina arbetstider i synnerhet. Som del av analysen sammanställs befintlig statistik om maskinernas utnytt- jande under en tid tillbaka. Dessutom behandlas företagets sjukfrånva- rostatistik för att se om det finns några kopplingar mellan skift och från- varo. Med hänsyn till resultatet från det som beskrivits ovan tas ett antal förslag på skiftmodeller fram, dessa utvärderas sedan och vägs emot teoretiska studier och den faktiska situationen på företaget.

Avgränsning

Skiftgången gäller 19 personer som är printeroperatörer på tryckeriet.

Projektet är inriktat på denna del av företaget och i första hand hur dessa personers arbetstider påverkar produktionen och samarbetet med andra delar i företaget. Den teoretiska tyngdpunkten ligger på effekter vid udda arbetstider och studier som bedrivits på olika företag angående arbetstider. Översiktligt behandlas förändringsarbete.

(13)

Teoretisk referensram

Sömn och dygnsrytm

Sömn

Sömn kan definieras som ”ett tillfälligt tillstånd av förändrat medvetan- de och avsevärt sänkt mottaglighet för signaler från omvärlden” (Åker- stedt 1995). Rent fysikt innebär sömnen en minskad ämnesomsättning och en ökad fysiologisk uppbyggnad, kroppen återhämtar sig. Under söm- nen sjunker kroppstemperaturen, hjärtfrekvensen och blodtrycket.

Samtidigt ökar utsöndringen av tillväxthormon, testosteron och immun- försvarets aktivitet.

Sömnen kan delas in i olika stadier: insomning, stabil sömn, djupsömn och drömsömn. Detta har man kunnat fastställa genom att mäta hjär- nans elektriska aktivitet (mätmetod EEG), ögonens rörelser (mätmetod EOG) och musklernas aktivitet (mätmetod EMG). Det första stadiet, insomningen, kan beskrivas som gränslandet mellan sömn och vakenhet, hjärnans elektriska aktivitet avtar. I detta stadium är en person lättväkt och oftast så vet inte den som väcks om att han sovit. Detta fenomen är en stor säkerhetsrisk om det inträffar under ett arbetspass där ständig uppmärksamhet behövs. Om man inte vet om att man slumrat till en stund vidtar man oftast inte de åtgärder som krävs för att motverka söm- nigheten. Sömnen i det första stadiet tycks inte ge någon återhämtning alls. Normalt tar det ungefär 5-20 minuter att somna även om det ofta känns som längre tid. Personer med sömnstörningar har betydligt större mängd sömn av stadium 1 och får därmed inte den återhämtning som behövs. Stadium 2, den stabila sömnen, omfattar ungefär 50 procent av en natts normal sömn. Andningen har blivit långsammare, hjärtfrekven- sen avtagit, kroppstemperaturen har fallit en aning och ämnesomsätt- ningen har sjunkit. Under den stabila sömnen är man betydligt mer svår- väckt än i insomningsstadiet, det krävs ca 40 decibel vilket motsvarar normal samtalston. Stadium 3 och 4 tillhör den djupa sömnen, när man övergår till djupsömn sker en insöndring av tillväxthormon. Av den totala produktionen av detta hormon under ett dygn sker den större delen under djupsömnen. Den fysiologiska aktiviteten sjunker ytterligare och personen blir ännu mer svårväckt. Det verkar som om det är under djup- sömnen som återhämtningen av centrala nervsystemet är som störst. Det finns forskning som tyder på detta men det är ännu inte fastställt.

Eftersom kroppens fysiologiska aktiviteter är så låga under djupsömnen känner sig en person som väcks under detta sömnstadium mycket seg och långsam. Man brukar behöva ungefär en halvtimme för att kroppen ska återställa sig efter ett uppvaknande från djupsömnen. Efter en period av djupsömn återgår sömnen till högre stadier och övergår till slut i dröm- sömn som även kallas REM-sömn. REM står för engelskans Rapid Eye Movment. Under detta stadium drömmer den som sover och samtidigt

(14)

uppstår snabba ögonrörelser. Vilken funktion drömsömnen har är fortfarande okänt men en teori är att den ger någon form av mental återhämt- ning till skillnad från djupsömnens fysikaliska återhämtning. (Åkerstedt 1995).

De fem steg som beskrivits ovan utgör en sömncykel och varar ca 80-100 minuter för de flesta personer. Denna cykel upprepar sig vanligtvis 3-4 gånger per natt. Även om varje cykel är lika lång så skiljer sig de olika stadierna i längd. Djupsömnen är som längst den första cykeln och avtar mot slutet av natten till skillnad från drömsömnen som ökar i intensitet och längd. Kroppen prioriterar alltså djupsömnen vilket medför att åter- hämtningen är som störst i början av sömnen. (Åkerstedt 1995)

Behovet av sömn skiljer sig hos olika personer men ett minimum för att kroppen ska fungera bra tycks ligga omkring 5,5-6,5 timmar. Om man på lång sikt sover kortare tid varje natt kan detta medföra effekter på vakenhetsnivån och beteendet. Sömnbrist kompenseras av kroppen med längre och intensivare djupsömn. Den totala längden av sömnen är av mindre betydelse för återhämtning av sömnbrist, förlorad sömn tas igen med ökat djup. Till exempel är det möjligt att ta igen en hel förlorad natt- sömn natten därpå utan att behöva sova längre än normalt. (Miller 1998)

Dygnsrytm

Människans fysiologiska och psykologiska funktioner påverkas av olika dygnrytmer. Mätbara nivåer pendlar mellan höga och låga värden. Den dygnsrytm som är intressant i detta sammanhang är den som visar vakenhet och prestationsförmåga. Denna dygnsrytm har stora likheter med en persons kroppstemperatur, de löper oftast parallellt.

Vakenhetsnivån pendlar under dygnet, den har en topp vid 17-tiden och ett minimivärde ca 05 på morgonen. Dygnsrytmen styrs av hjärnans ”biologiska klocka” som har en rytm på 24-25 timmar, människan har alltså en naturlig drivkraft att senarelägga dygnet. Den biologiska klockan påverkas av dagsljuset, om en person reser över tidszoner anpassas den biologiska klockan i första hand till ljuset men även sociala faktorer påverkar. (Miller 1998)

Människors dygnsrytmer skiljer sig från varandra, vissa personer har sin lägsta nivå tidigare på natten, de är ”morgonmänniskor”. Andra har sin lägsta nivå senare på natten och blir därför ”nattmänniskor”.

Morgonmänniskor är oftast vakna en kortare tid på dygnet, de har lätt att somna på kvällarna. Nattmänniskan däremot tenderar alltid att skju- ta upp sänggåendet och sover oftast kortare tid. (Åkerstedt 1995)

Andra funktioner utöver vakenhet och prestationsförmåga som påverkas av dygnsrytmen är till exempel matsmältningen som har sin lägsta nivå under den senare delen av natten, det är därför olämpligt att äta mycket då. Urinproduktionen är mycket högre på morgonen än på kvällen vilket kan störa sömnen efter ett nattskift. (Åkerstedt 1995)

(15)

Att anpassa dygnsrytmen till arbete på tidig morgon eller natt är svårt, inte ens vid permanent natt eller morgonskift kan man ställa om dygnet på ett bra sätt. Studier har visat att dygnsmönstret finns kvar även efter ett stort antal upprepade nattpass, möjligen finns en anpassning på max ett par timmar. Eftersom kroppen har så svårt att anpassa dygnsrytmen efter nattarbete påverkas sömnen i stor utsträckning av detta. På för- middagen är kroppen inställd på vakenhet, rytmen är i en stigande fas, därför blir sömnen efter ett nattpass nästan alltid förkortad och de flesta vaknar efter ca 4-5 timmar. Anledningen till att anpassningen är så svår beror på flera faktorer. Att människans biologiska klocka påverkas av ljuset är nog den främsta orsaken men även födointag och social samvaro har betydelse. De flesta skiftarbetare återgår helt enkelt till dagliv på fri- tiden vilket gör att anpassningen avbryts. Miller (1998) Åkerstedt (1995)

Trötthet/sömnighet/vakenhet

Trötthet, sömnighet och vakenhet är tre begrepp som är nära besläktade men som skiljer sig en aning från varandra. Trötthet brukar man använ- da för att beskriva en situation där ett organ efter en tid inte kan fort- sätta en aktivitet med samma intensitet. Muskeltrötthet är ett exempel på detta men också mental trötthet kan beskrivas på samma sätt.

Sömnighet och vakenhetsnivå beskriver egentligen samma sak nämligen ett specialfall av trötthet i nervsystemet. Sömnighet kan ses som sänkt vakenhetsnivå och är kroppens drivkraft att somna. I princip börjar vakenhetsnivån sjunka direkt efter ett uppvaknande. Men vakenhetsni- vån påverkas också av dygnsrytmen. (Miller 1998)

Vakenhetsnivån bestäms alltså av dygnsrytmen, tid från uppvaknande, hur lång tid den föregående sömnen varat och dess kvalitet. När vaken- hetsnivån sjunkit till en viss gräns ökar inte sömnigheten längre konti- nuerligt, snarare handlar det om ”sömnattacker” som kommer tätare och tätare ju längre tiden går. Detta kan vara missvisande vid en bedömning av sömnigheten då man mellan kroppens försök att somna känner sig relativt pigg. Då vakenhetsnivån sjunker och sömnigheten är stor för- sämras reaktionsförmågan och möjligheten att hålla sig vaken i monotona situationer. Dessutom försämras förmågan till kreativ problemlösning och det blir svårare att ta in ny information. Under sömnanfallen upphör en person under en kort tid att fungera normalt vilket är en stor säker- hetsrisk i situationer där ständig uppmärksamhet krävs. (Miller 1998)

Effekter av obekväm arbetstid

Effekter på sömnen

De funktioner som påverkas mest av arbete på udda tider är sömn och vakenhet. Det gäller speciellt för människor som arbetar på natten. Den tydligaste effekten av nattarbete är att den efterföljande sömnen blir för- kortad, främst på grund av dygnsrytmen (se dygnrytm sid 12). Detta

(16)

påverkar mest standardsömnen (sömnstadium 2) och drömsömnen (sömnstadium 5). Förkortad standardsömn leder till minskad återhämt- ning men utebliven drömsömn tycks inte ha någon effekt på hälsan på kort sikt. Eftersom den största anledningen till den förkortade sömnen beror på dygnsrytmen och kroppens oförmåga att anpassa denna till nattarbete förbättras inte sömnen efter upprepade nattpass. Sömnbristen och tröttheten ökar alltså med antalet på varandra följande nattpass, effekterna är ackumulativa. Detta leder i sin tur till att den tid det tar att återhämta och ställa om sig efter en serie nattpass förlängs då man ökar antalet pass i rad. Det blir alltså svårare att utnyttja sin lediga tid efter ett stort antal arbetade nattpass då sömnbristen blivit så stor.

Dygnsrytmen är inte den enda anledningen till den förkortade sömnen efter ett nattpass, andra orsaker kan vara en ökad bullernivå på dagtid och sociala störningar. Insomnandet och uppvaknandet i samband med ett nattpass brukar oftast vara spontana och kännas naturliga. Man somnar oftast snabbare än normalt och uppvaknandet sker utan obehag.

(Miller 1998)

I de skiftformer där dygnet delas upp i tre pass upplevs förmiddagspas- set, vanligtvis mellan 06-14, som ansträngande. Speciellt är det tidiga uppstigandet mycket påfrestande. Den största anledningen till detta är återigen dygnsrytmen som har sin absoluta bottennivå mellan 04-05 då de flesta personer måste stiga upp för att kunna vara på arbetet 06.

Kroppen har ofta inte tillfredställt behovet av djupsömn denna tid och man sover i allmänhet mycket tungt. Sömnbrist är en annan anledning till problem vid förmiddagsskiftet. För att tillfredställa sömnbehovet måste man gå till sängs mellan 21-22 vilket brukar vara mycket svårt, dygnsrytmen är då fortfarande inställd på aktivitet. Denna förkortning av sömn brukar vara ungefär lika stor som vid nattskiftet. Det är dessutom ganska vanligt att sömnkvaliteten försämras innan ett förmiddag- spass, vetskapen om att bli väckt tidigt gör att sömnen blir orolig med många uppvaknanden och mindre djupsömn. (Miller 1998)

Eftermiddagsskiftet, vanligtvis mellan 14-22, brukar inte medföra några sömnproblem. En del personer känner sig uppskruvade efter jobbet och kan ha problem att varva ner vilket leder till att sänggåendet senare- läggs. Ju senare arbetspasset slutar desto större blir denna effekt. Ur sömnsynpunkt ger detta sällan någon negativ effekt då man kan sova ut dagen efter. Socialt kan eftermiddagsskiftet leda till isolering, det blir svårt att ha ett normalt umgänge eftersom de flesta arbetar under den tid man är ledig. (Miller 1998)

Vakenhet och prestation

Studier visar att skiftarbetare generellt oftare känner sig sömniga på arbetsplatsen än dagtidsarbetare. Speciellt under nattpassets sena timmar upplever de flesta att det är svårt att hålla sig vaken och ca 10-20 procent rapporterar att de somnar under varje skift. Det ska poängteras att människor ofta underskattar den egna sömnigheten, det är vanligt att

(17)

man somnar till en kort stund utan att vara medveten om det. Den sänk- ta vakenheten hos skiftarbetare begränsas inte bara till arbetstiden, även under lediga dagar är tröttheten högre än hos dagtidsarbetare.

(Åkerstedt 1995)

Sömnigheten under arbete påverkas förutom av arbetstidens förläggning också av arbetsuppgifternas karaktär. Monotona uppgifter som processö- vervakning eller liknande situationer med liten variation och låg stimu- lans från omgivningen leder till en sänkning av aktiviteten i hjärnans vakenhetsreglerande system. Detta gör att man har lätt för att somna även om sömnbristen är relativt liten. Om arbetsuppgifterna innehåller fler moment med naturliga pauser och kräver att hjärnan håller sig mer aktiv minskas sömnighetseffekterna. (Åkerstedt 1995)

Prestationsförmågan försämras vid sänkt vakenhetsnivå, undersökning- ar visar till exempel att processoperatörers fel avläsningar ökar under natten. Reaktionssnabbhet, räkneförmåga och möjligheter att lösa problem som uppstår försämras vid sänkt vakenhet. Effekterna liknar de som uppstår vid måttlig alkoholkonsumtion (0,5 promille) då det till exempel är förbjudet att köra bil. Sömnighet leder även ofta till retlighet och irritation vilket skulle kunna medföra samarbetsproblem med arbetskamrater. (Miller 1998)

När vakenhetsnivån sjunker så lågt att insomningsattacker uppstår kan det utgöra en stor säkerhetsrisk om det sker i samband med en situation som kräver handling. De yrkesgrupper som är mest utsatta för detta är lokförare och lastbilschaufförer som måste ha ständig uppmärksamhet på sitt arbete samtidigt som det ofta är mycket monotont. Uppgifter från statistiska centralbyrån visar att risken för en singelolycka på motorväg är så mycket som 10 gånger högre under nattens sena timmar. När det gäller skiftarbetare visar arbetsskadestatistiken att de råkar ut för fler olyckor än dagtidsarbetare i samma yrkesgrupp. Att det beror på arbetstiderna är ett antagande men det kan också finnas andra skillnader mellan grupperna. Det kan vara svårt att påvisa att en olycka har orsakats av trötthet hos personal. En granskning av kärnkraftsolyckor visar dock flera exempel på allvarliga händelser som orsakats av att operatörer inte varit uppmärksamma, dessa inträffade mellan 01-06 på natten och den allvarligaste mellan 04-06. Tjernobylolyckan i Sovjetunionen berodde troligtvis på den mänskliga faktorn. Den inträffade mellan 01-02 på natten och personalen hade flera ansträngande skift bakom sig vilket kan ha bidragit till olycksorsaken. (Miller 1998)

Den sänkta vakenhetsnivåns roll i orsaker till olyckor är troligtvis avse- värt underskattad eftersom den är svårt att påvisa objektivt. Dessutom så undviker den som råkat ut för olyckan i de flesta fall att erkänna trött- het som orsak till missödet eftersom det uppfattas som slarv eller lathet.

Som beskrivits tidigare kan det också vara så att personen inte vet om att han slumrat till. (Åkerstedt 1995)

(18)

Effekter på mage, tarm och hjärta

Det är påvisat att oregelbundna arbetstider har negativa effekter på mag- och tarmsjukdomar. Efter en period över fem år av skiftarbete är risken 30-40 procent högre att drabbas av en sjukdom av denna typ. Även efter en betydligt kortare period av skiftarbete upplever många, speciellt under nattskiftet, sämre aptit och gaser i magen. Orsaken till detta är ej fullt utredd men sannolikt beror en del av besvären på att man äter hård- smält mat under den period då ämnesomsättningen och matsmältningen är som minst aktiv. Det kan också tänkas att besvären till viss del också orsakas av sämre kost, det är vanligt att nattarbetare äter fet och fiber- fattig mat. Det kan bero på flera saker, till exempel är ju tillgången till annan mat begränsad under natten, man kan också tänka sig att den typen av människor som väljer att jobba skift har en annan livsstil än de som jobbar dag men det är bara ett antagande. (Miller 1998)

Skiftarbetare löper en ökad risk att drabbas av hjärt-/kärlsjukdomar Efter 20 år av skiftarbete är överrisken 2-3 gånger högre än normalt.

Nattpassen bidrar mest till denna riskökning och återigen tror man att matvanorna är den största orsaken. Undersökningar tyder på att det sena intaget av föda kan orsaka höjda kolesterolvärden. Det kan även finnas andra orsaker som sömnstörningar, störd dygnsrytm och problem med att samordna sociala aktiviteter. (Miller 1998)

Sociala effekter

Att arbeta i skift innebär ofta att möjligheterna till att delta i sociala aktiviteter begränsas. Speciellt eftermiddagsskiftet har en tendens att isolera personer från socialt umgänge. Om skiftgången är roterande inne- bär detta att det blir mycket svårt att delta i regelbundna aktiviteter vilket kan leda till passivitet. Man tenderar att umgås mest med kollegor vilket visserligen inte behöver vara en negativ effekt. (Miller 1998)

Det finns flera sociala fördelar med att jobba skift, möjligheterna till att uträtta ärenden på dagtid är stora. Ofta ingår en längre ledighet i olika former av skiftsystem, denna ledighet kan med fördel utnyttjas till att bedriva olika fritidsintressen. Att jobba på obekväm arbetstid kompenseras med ökad lön i form av OB-tillägg, detta är naturligtvis ytterligare en stor fördel med att jobba skift. (Åkerstedt 1995)

Organisation av oregelbundna tider

Förläggning av arbetstider är en svår fråga. Av fysiologiska skäl bör nattarbete undvikas helt och hållet. Det är ofta en omöjlighet och därmed blir målet att förlägga arbetstiderna på ett sånt sätt att de negativa effekterna minimeras. Relativt lite forskning har genomförts på detta område men av de studier som bedrivits kan man dra vissa slutsatser. (Åkerstedt 1995)

(19)

Rotation

För människan är en senareläggning av dygnsrytmen mer naturlig än en tidigareläggning. En medsols rotation (förmiddag-eftermiddag-natt) är därför att föredra framför en som roterar motsols. Skillnaden är dock marginell och behöver inte vara orsak till att förkasta en skiftgång som i övrigt fungerar bra. (Åkerstedt 1995)

Rotationen kan även ske med olika långa cykler, ett vanligt förekom- mande mönster är att jobba en typ av skift en vecka åt gången. Detta är ett exempel på långsam rotation. Med tanke på vad man vet om kroppens oförmåga att anpassa sig till förskjuten dygnsrytm och effekterna av detta bör man undvika den typen av rotation. Speciellt viktigt för kroppens välbefinnande är att undvika långa serier av förmiddagspass och nattpass. Upprepade eftermiddagspass har inte lika negativa effekter.

Detta har man på senare år insett och på flera arbetsplatser har man övergått till ett skiftschema med snabb rotation. Med en snabbare rotation mellan skiften så minskar man antalet likadana skift i rad och där- med också vissa negativa effekter. Istället för att försöka anpassa dygnrytmen till de olika skiften, som visat sig vara så svårt, försöker man istället bibehålla den normala dygnsrytmen. (Åkerstedt 1995)

En svensk undersökning från 1991 behandlar omläggningen av ett skift schema på ett kraftvärmeverk. Rapporten beskriver konsekvenser för välbefinnande, hälsa och arbetstrivsel då man gick över från ett långsamt roterande 3-skift till ett snabbare roterande. Bakgrunden till förändring- en var att man upplevde omställningen efter nattveckan som mycket ansträngande. Genom att dela upp nattpassen i två sekvenser minskade sömn- och trötthetsbesvären på de efterkommande lediga dagarna.

Omläggningen visade ett ökat välbefinnande och en ökad trivsel på arbetsplatsen. Skiftarbetarna upplevde färre sömn- och trötthetsbesvär men också en minskning av de sociala problem som skiftarbetet orsaka- de. På arbetsplatsen hade man produktion 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan vilket innebar att efter man delat upp nattpassen fick man två perioder om tre respektive fyra pass. Undersökningen visade att omställ- ningen efter fyra nattpass upplevdes som mer besvärande än efter tre och man har dragit slutsatsen att tre nattskift i rad är det maximala antalet som dygnsrytmen kan tolerera utan att förlora sin normala fas. De flesta forskare anser att ett snabbt roterande system är bättre för hälsan men ur vakenhetssynpunkt är det tveksamt om det är bättre eftersom anpassning av dygnrytmen undviks. Studien av omläggningen visade dock inga skillnader i sömnighet mellan det långsamt roterande och det nya snabba. Denna undersökning bekräftar teorin om att en snabbare rotation är bättre ur hälsosynpunkt, den visar också att skiftarbetarna var mycket nöjda med förändringen. Så många som 95% uppgav att man inte ville återgå till det långsammare roterande schemat. (Kecklund 1992, Resultatrapport 1) (Kecklund 1994, Resultatrapport 2)

(20)

Permanent nattarbete är något som blivit vanligare den senaste tiden. Ur hälsosynpunkt är nattarbete som sagt något man helst bör undvika och därför delar man oftast på dessa pass för att minimera negativa effekter.

Det finns dock inte mycket forskning om effekter av permanent nattarbete. Man kan tänka sig att problemen blir färre om nattarbetet är fri- villigt. Anledningen till att permanent nattarbete blivit populärt är sannolikt den högre ersättningen och möjligheten att disponera dagarna fritt. Därför är det problematiskt att effekterna inte ännu utretts ordent- ligt. (Åkerstedt 1995)

Tider

Om dygnet delas upp i tre arbetspass bör byten mellan dessa ligga relativt sent. Förmiddagspasset bör inte starta för tidigt eftersom man vill undvika att vara aktiv under de timmar då dygnsrytmen har sin lägsta nivå mellan 04-06. Den vanligaste tiden för skiftbytet mellan natt och för- middag brukar vara 06 men närmare 07 är att föredra för att undvika besvär. Nackdelen med att senarelägga tiden för bytena är att eftermid- dagspasset slutar senare på kvällen vilket kan leda till ytterligare svå- righeter att varva ner och somna efter arbetet men eftersom besvären i samband med eftermiddagspassen är betydligt färre än med förmiddag och natt är en senareläggning ändå att föredra. (Miller 1998)

När det gäller arbetspassens längd finns inga entydiga svar på hur det påverkar hälsan. Däremot är det påvisat att prestationsförmågan och tröttheten i stor utsträckning påverkas av ökad arbetstid. Ju längre pas- set är desto svårare är det att hålla koncentrationen uppe och risken för felbedömningar ökar. Dessa effekter visar sig tydligast i arbetsuppgifter som innehåller tung belastning, stress eller monotoni. Det bör dock påpe- kas att forskning visar att långa pass, upp till 12 timmar, inte har någon negativ effekt på människor i en bra arbetsmiljö under bra förhållanden.

Bra förhållanden i detta sammanhang är ett lätt, självstyrt arbete med spontana vilopauser. Med sådana förutsättningar är det främst åter- hämtningen och vila som sätter begränsningar av passens längd. En vilo- tid på 11 timmar kan ses som ett minimum och därför är arbetspass som är över 13 timmar långa direkt olämpliga oavsett arbetsuppgifter. Om arbetet är tungt, stressande eller monotont bör arbetstiden inte överstiga 8 timmar. Det gäller också lätta arbeten, som till exempel övervakning, om det finns en säkerhetsrisk med i bilden. Risken för en felbedömning ökar markant efter 9-10 timmars arbete och är mycket hög efter 12 timmar. Konsekvenser av felbedömningar behöver inte leda till allvarliga olyckor men de får ofta ekonomiska följder som till exempel förseningar i produktion eller att defekta varor levereras. Något att tänka på vid användning av långa arbetspass är att minimera antalet pass som följer varandra. Mer än tre tolvtimmarspass i rad bör absolut undvikas. (Åker- stedt 1995)

I en rapport från Statens Institut för miljömedicin undersöks effekterna hos skiftarbetare vid en övergång från 8- till 12-timmarspass. Resultatet

(21)

visade en positiv inställning från skiftarbetarna som upplevde färre trötthetssymptom på arbetet och en mer kvalitativ ledighet.

Prestationensförmågan försämrades inte av att arbetspassen förlängdes.

Övergången innebar en vesäntlig förbättring i många avseenden men det understryks också att effekterna kan bli annorlunda i arbeten med tung belastning, frånvaro av spontana pauser eller med många långa arbetspass i rad. (Lowden 1996)

Den totala arbetstiden bör reduceras i samband med nattarbete eftersom återhämtningen efter nattarbete tar minst ett dygn och leder till försäm- rad livskvalitet på den lediga tiden. Detta regleras ofta i form av avtal men reduktionen är i de flesta fall inte tillräcklig. Det är inte ovanligt att kompensationen tas ut i form av pengar vilket inte är positivt eftersom man då inte utnyttjar de effekter som den reducerade arbetstiden är avsedd för. För att uppnå samma kvalitativa ledighet som vid dagarbete behöver skiftarbetaren kompenseras med betald ledig tid så att den totala arbetade tiden per vecka motsvarar omkring 30 timmar. För att ledig- heten ska ha den önskade effekten är det vikigt att den inte samlas ihop till en längre period utan sprids ut mellan skiften. (Åkerstedt 1995)

Överskådlighet, övertid och flexibilitet

Som grundregel bör ett schema vara överskådligt så att man på ett enkelt sätt kan planera sin tid. Det är av mycket stor betydelse att fritid och den sociala samvaron kan planeras. Vid konstruktion av ett schema är det därför önskvärt att det inte är alltför komplicerat utan att växlingarna mellan skiften är förutsägbara. (Åkerstedt 1995)

Övertid har negativ effekt på hälsan vilket kan bero på att den inte är för- utsägbar och därmed leder till stress. Orsakerna till de negativa effekterna av övertid är dock svåra att utskilja. I de flesta situationer är ju anledningen till övertidsarbete att det är just stressigt på arbetsplatsen och det har inget att göra med att övertiden är oförutsägbar. Dessutom innebär övertid naturligtvis en ökad arbetsbörda vilket leder till trötthet.

Olika personer är olika känsliga för de negativa effekter som övertidsar- bete orsakar, faktorer som påverkar är kön, ålder, hälsotillstånd, famil- jesituation mm. Man bör sträva efter en skiftgång som minimerar risken för övertid. (Miller 1998)

Flexibla arbetstider är ett alternativ som på senare tid uppmärksammats och speciellt inom sjukvården har man testat olika system. En orsak till att stress kan uppstå är begränsade möjligheter att påverka sin egen situation. Genom att ge personal stort inflytande över sina arbetstider är det möjligt att man uppnår positiva effekter på hälsan. Rent praktiskt läggs schemat i perioder och varje anställd kommer med önskemål om vilka tider, inom förutbestämda ramar, som de vill arbeta. Schemat konstrueras sedan på ett sånt sätt att alla alltid får en viss procent av sina önskemål uppfyllda. (Åkerstedt 1995)

(22)

Förändringsarbete

Ledarskap

För att en förändring ska kunna genomföras på bästa sätt inom ett före- tag krävs kompetens och kunskap om förändringsarbete från all personal men från ledarna i synnerhet. Ju mer erfarenhet som finns i organisationen, desto större förutsättningar har förändringen att lyckas. Viktigt är att försöka finna dolda kunskaper hos människor på arbetsplatsen och ta del av tidigare erfarenheter. Genom att låta högre nivåer i företaget enga- geras i förändringen kan kunskapen spridas till andra delar i organisationen. (Stjernberg 1993)

Ledarnas inställning till förändringen är mycket viktig. En förutsättning för att motivera anställda är att de själva är övertygade om att omställ- ningen leder till någonting positivt. Ledarens inställning och värderingar påverkar i stor utsträckning personalen. (Stjernberg 1993)

Förändringar möter ofta mer eller mindre motstånd från personer som berörs. Det är en naturlig reaktion att vara misstänksam mot något som är nytt och okänt. För att minska denna misstro är det av mycket stor betydelse att ledaren har en förmåga att tydliggöra målen och motiven med en förändring för de som berörs. Det är vikigt att anställda har för- ståelse för varför en förändring äger rum, vilka positiva effekter man vill uppnå. I många fall kan det vara svårt för en enskild anställd att se att en omställning leder till en personlig förbättring av tillvaron. I en sådan situation är det mycket viktigt att den personen informeras om och får ta del av de förbättringar som förändringen leder till för organisationen som helhet. Annars finns det risk för att man upplever att ledningen bara brå- kar och förändringar införs för sakens skull och det skapar mycket dålig stämning på en arbetsplats. Slutligen understryks hur viktigt ledarnas engagemang är, ett ointresse från deras sida smittar snabbt av sig och försämrar förutsättningarna för en lyckad förändring avsevärt. (Angelöw 1991)

Information

Information är nog den viktigaste grundstenen vid en förändring, att inte veta som pågår skapar stor osäkerhet. En förändringssituation är påfres- tande för alla inblandade och om inte tydlig och riktig information pre- senteras ökar risken för ryktesspridning och missuppfattningar som kan skada arbetet. Det ska dock göras klart att skvaller och att det pratas i korridorerna tyder på en hälsosam organisation, speciellt i en situation som präglas av osäkerhet inför framtiden. Denna typ av ventilering är nödvändig på en arbetsplats, det man vill undvika är att felaktig information och misstro sprider sig. Därför är det viktigt att informationen upprepas med jämna mellanrum och att den har anknytning till enskilda anställdas situation. En förändring ger upphov till många frågetecken och funderingar och de berörda personerna bör ges tillfälle att ventilera och diskutera den information som man tagit del av. Dessa möten ska

(23)

inte vara förhastade eller ske samtidigt som arbete utförs utan på avsedd tid och utan tidspress. (Angelöw 1991)

Delaktighet

De flesta forskare är överens om att det i ett förändringsarbete är vikigt att alla medverkande känner delaktighet. Man menar att en ökad delaktighet minskar motstånd och misstro mot förändringen. Det är svårare att vara negativ mot något som man själv varit med och arbetat fram. En idealisk förutsättning för en lyckad förändring vore om de berörda personerna själva fått en möjlighet att välja förändringen. Ökad delaktighet skapar också en bättre relation mellan ledning och anställda vilket avse- värt ökar chanserna till att förändringen blir lyckad. (Angelöw 1991)

Åsikterna om hur stor delaktighet som är bra skiljer sig lite. Stjernberg (1993) menar att omsändigheterna på företaget är av stor betydelse för hur en förändring bör genomföras. Det finns inget recept på hur en för- ändring genomförs på bästa sätt utan den bör arbetas fram med de för- utsättningar som finns. Generellt innebär dock en ökad delaktighet från anställda en positiv effekt.

I en studie av förändring av arbetstidssystemet ifrågasätts om delaktig- heten i en förändring alltid är något positivt och nödvändigt. I vissa situationer är möjligheterna till delaktighet mycket begränsade. Att försöka göra någon delaktig i något som i princip inte går att påverka skulle tro- ligen inte ha några positiva effekter. I dessa situationer handlar det mer om att förändringen ska accepteras och tyngdpunkten bör istället läggas på information. (Nilsson 1998)

Förändringströtthet

På en arbetsplats finns förhoppningsvis en jämvikt, människor är invanda med sina arbetsuppgifter, tider, i sina roller och så vidare. En förän- dring innebär att ett mönster bryts och att jämvikten upphör under en tid vilket är ansträngande för berörda personer. Efter förändringen uppnås förhoppningsvis en ny jämvikt men en sådan process tar tid, man behö- ver en återhämtningsperiod. Om flera större förändringar genomförs under en alltför kort period kan det skapa förändringströtthet och stress hos personalen. Alltså är valet av tidpunkt avgörande för hur redo en organisation är för en ny förändring. (Lennéer-Axelsson 1991)

Under ett förändringsarbete bör man sträva efter att inte tvinga någon utan visa respekt för individen. En organisation där människor känner sig lurade eller överkörda gång på gång blir ohälsosam vilket företaget oftast förlorar på i längden. Olika personer är olika känsliga för förän- dringar och speciell hänsyn bör tas till individer som är i ett utsatt läge.

Till exempel har äldre personer vanligtvis svårare att anpassa sig till för- ändringar, dels för att de har svårare att skaffa sig ett annat arbete och dels för att de oftast har jobbat med samma rutiner och invanda mönster under lång tid. Förutom ålder så finns det många faktorer som påverkar

(24)

hur känslig en person är för förändringar, utbildning, nationalitet och erfarenhet är några exempel. En förändring påverkar alla inblandade på olika vis och ett bra sätt att ta hänsyn till anställda är att ge dem en möj- lighet att diskutera sina funderingar med någon, kanske en utomståen- de. (Angelöw 1991)

Situationsanpassning

Förändringar handlar om människor och deras beteenden, synsättet på människan, organisationen och arbetsvillkor är avgörande för hur väl en omställning kommer lyckas. Sättet som förändringen genomförs på är ofta viktigare än vilket resultat som uppnås. Stjernberg (1993) förklarar att om man vill ha en organisation som präglas av intresse för arbetet och solidaritet måste ledningen visa det, till exempel i sättet man genomför en förändring. Man måste föregå med gott exempel. (Stjernberg 1993)

Det finns många teoretiska modeller för hur man kan gå tillväga vid genomförandet av en förändring men de kan aldrig garantera ett bra resultat, bara användas som riktlinjer och utgångspunkt för att förstå förändringar. Det finns ingen organisationsform som fungerar i alla situationer utan det som är viktigt är att man gemensamt i företaget arbetar fram det system som fungerar bäst just på den specifika arbetsplatsen.

Detta gäller också för förändringar, om förändringsarbetet anpassas till den situation företaget befinner sig i och många är inblandade i denna process förbättras förutsättningarna för en lyckad förändring. Ett vanligt misstag är att låsa sig till en enda lösning och tro att den ska fungera bra i alla situationer i hela organisationen. Att utforma specifika lösningar som fungerar i en unik miljö är något man bör sträva efter. (Stjernberg 1993)

Enbart generell organisationskunskap räcker inte för att tillämpa på en enskild organisation. Det är den kunskap och erfarenhet som finns i den specifika organisationen som måste tas till vara och tillämpas.

Kunskapen sprids av människor i företaget som har olika erfarenheter och genom att fånga upp denna information kan förändringsarbetet anpassas till en speciell situation på ett enskilt företag. Sunt förnuft och egna erfarenheter räcker i många lägen längre än teoretisk organisationskunskap. (Stjernberg 1993)

Enligt Lennéer-Axelsson (1993) bör man innan en större förändring göra en nulägesanalys så att man kan anpassa förändringsarbetet efter de för- utsättningar som finns. Man bör definiera målen och utreda riskerna för konflikter så att man kan arbeta fram en metod för att hantera problem redan innan de uppstår. Om konflikterna i en förändring blir för stora finns det risk för att den inte går att genomföra och om förändringsarbe- tet avstannar tar det oftast mycket lång tid innan man vågar göra ett nytt försök.

(25)

Förändring av arbetstider

Frågan om arbetstider troligtvis är den känsligaste och viktigaste frågan som facken förhandlar om. I många fall är det mycket mer komplicerat än lönefrågor. Att genomföra förändringar som gäller arbetstider utan att dessa är djupt förankrade i de fackliga klubbarna kan få förödande konsekvenser. Trots detta är frågan om arbetstider är relativt outforskad och den är bara på senare tid som man börjat tänka i alternativa lösningar.

(Alverå 2003)

En förutsättning för att få ett bra schema som är accepterat av arbetar- na är att de själva får en möjlighet att delta i utvecklingen av det. Man bör arbeta fram flera olika förslag och varianter och analysera konse- kvenserna av var och ett av dessa. Det är fördelaktigt om en eller flera personer fungerar som samordnare och att dessa personer får utbildning i schemakonstruktion och skiftgångshantering. Diskussioner där man försöker kompromissa med olika grupper är viktigt, speciell hänsyn bör tas till utsatta grupper som till exempel äldre och småbarnsföräldrar.

Man måste försöka balansera ekonomiska, sociala och medicinska effekter mot varandra, de kan ofta stå i motsatsställning. Slutligen bör beslu- tet om det nya schemat tas genom att göra en omröstning. (Åkerstedt 1995)

(26)

Nulägesanalys

Elanders

Elanderskoncernen

Elanders grundades 1908 och är idag ett av nordens största infomediafö- retag, koncernen har 17 bolag i 5 olika länder. Elanders blev börsnoterat 1989, omsättningen år 2002 var 1800 MSEK och i dagsläget har man ca 1400 anställda. Infomedia är ett ord som kan användas i olika saman- hang men på Elanders betyder det samma sak som företagets affärsidé:

”Genom att kombinera avancerad informationsteknologi med kvalifice- rad grafisk kompetens skall vi skapa betydande mervärden för våra upp- dragsgivare”

Koncernen är uppdelad i två affärsområden: infologistics och infoprint.

Infologistics innebär hantering av användarinformation, produktkatalo- ger samt dokumentation som stöd för markandskommunikation. Kunder är industri-, handels-, och reklamföretag, förlag samt offentliga organisa- tioner. Infoprint behandlar produktion av stora informationstäta tryck- saker i omfattande upplagor för större industri- och handelsföretag, med hjälp av kraftfull produktion och avancerad databashantering.

Elanders har sina bolag indelade i 5 regioner:

Infologistics Väst Elanders Digitaltryck Elanders Graphic Systems Elanders Novum

Elanders Novum Norge Elanders Svenskt Tryck Reproteknik

Infoprint

Elanders Polska Elanders Tryckeri Elanders UK

Infologistics International Elanders Hindson

Elanders Hungary Infologistics Syd Berlings Skogs

Elanders Gummessons Elanders Skogs Grafiska

Infologistics Öst Elanders Anymedia Elanders Digitaltryck Sthlm Elanders Gotab

Elanders Tofters

(27)

Sammanslagning

Just nu sker en omorganisering i koncernen, man satsar på något som man kallar infomediahus, flera sådana byggs nu upp på olika platser i Sverige. Tanken är att samla verksamheterna på en plats för att ”skapa mervärden för kunder, stimulera och motivera medarbetarna samt öka vinsterna genom de möjligheter som de samlade resurserna ger”. I Mölnlycke i Göteborg byggs den anläggning som kommer att samla flera företag i region väst. Man började bygga i juni 2002 och beräknas vara klara i december 2003. De bolag som kommer att lämna sina nuvarande lokaler och flytta in i det nya infomediahuset är: Elanders Digitaltryck, Elanders Graphic Systems, Elanders Novum, Elanders Svenskt Tryck samt Repronik.

Dessa bolag står nu inför en stor förändring, man kommer inte bara flytta till nya lokaler utan även få nya arbetskamrater, invanda mönster kommer att brytas, administrationen kommer att fungera annorlunda och så vidare. En osäkerhet och oro men också spänning inför framtiden finns hos medarbetarna. Alla bolag har egna avtal med de anställda och egna system för att hantera administration, detta kommer ändras efter sammanslagningen. Just nu pågår övergripande förhandlingar med Grafiska fackförbundet som gäller alla bolag som ska flytta till den gemensamma byggnaden. Dessa förhandlingar täcker allt från arbetstider till löner och förmåner.

Elanders Digitaltryck

Elanders Digitaltryck har arbetat med digitalt tryck sedan 1981/1982.

Företaget är en del av Elanderskoncernen i region väst.

Affärsidé:

”Elanders Digitaltryck skall skapa lösningar som täcker dagens och mor- gondagens behov av elektronisk dokumenthantering i nära samarbete med våra kunder.”

Företaget är präglat av ett stort antal förändringar. Följande större omställningar har skett de senaste fem åren:

1998 Elanders Digitaltryck hade sina lokaler i Angered, Göteborg.

På Volvo fanns en avdelning som ansvarade för produktion av utdata, i synnerhet företagets datalistor printades här. Under året friställdes avdelningen och företaget Celero bildades, ägt av Volvo. Verksamheten flyttades till Arendal där nuvarande Elanders Digitaltryck finns idag.

1999 Elanderskoncernen köpte Celero av Volvo och tog namnet Elanders Digitaltryck. Detta betydde att företaget Elanders Digitaltryck hade verksamheter på två platser, i Angered sen tidigare och efter uppköpet av Celero även i Arendal

(28)

2000 Verksamheten i Angered flyttades till Arendal och slogs samman med det som tidigare hette Celero.

2002 Företaget Elanders Novums digitaltrycksverksamhet slogs ihop med Elanders Digitaltryck och flyttade in i lokalerna i Arendal.

Inom loppet av tre år (1999-2002) har alltså tre verksamheter slagits samman, nya rutiner har införts, nya chefer har tillsatts och nya krav har ställts på personalen. Sammanslagningen med andra företag i region väst och flytt till nya lokaler vid årsskiftet 2003/2004 kommer att innebära ytterligare en stor förändring på kort tid utöver de som beskrivits ovan.

Arbetsplatsen

Maskiner och personal

Maskinparken på Elanders Digitaltryck är bland de största i Sverige och består av 10 stycken digitala tryckpressar och en efterbehandlingsavdel- ning. Personal vid efterbehandling kommer inte att direkt beröras av en schemaändring för printeroperatörer varför denna avdelning utelämnas i beskrivningen. Av tryckpressarna är 8 stycken avsedda för svartvit produktion och två stycken klarar fyrfärgstryck. I dagsläget ansvarar en ope- ratör för de två färgpressarna och jobbar endast dagtid. Antalet jobb som kräver flerfärgstryck kan komma att öka i framtiden men än så länge räcker det med en heltidstjänst för att klara produktionen. De 8 tryckpressarna för svartvit produktion körs av 19 operatörer som jobbar i skift.

På grund av att företag köpts upp och slagits samman finns för närva- rande 5 olika skiftmodeller för att klara av produktionen med dessa 8 tryckpressar. För att lättare åskådliggöra hur bemanningen ser ut delas maskinparken här in i två avdelningar, maskinerna finns dock i samma lokal. En översikt av maskinerna ses i tabell nedan.

Avdelning A

Namn: Maskintyp:

Inre rulle IBM IP4100 rullprinter Yttre rulle IBM IP4100 rullprinter Simplex IBM IP4100 rullprinter 4 IPDS IBM IP2000 arkprinter 5 Göteborg IBM IP2000 arkprinter Stockholm IBM IP2000 arkprinter

Avdelning B

Namn: Maskintyp:

DT135 Xerox DT135 arkprinter DT180 Xerox DT180 arkprinter

(29)

Maskinerna på avdelning A körs av 16 personer som jobbar i fem skift enligt fyra olika skiftmodeller.

Dagskift:

Fem operatörer jobbar dagtid måndag till fredag och täcker tiden mellan 07.00-17.00. Inte alla fem operatörer finns på arbetsplatsen utan ett över- lappningssystem används vilket innebär att någon person alltid är när- varande vid växlingstiderna 07.00 och 17.00. Personerna i dagskiftet jobbar totalt 40 timmar per vecka.

Nattskift 1:

Fyra operatörer jobbar alltid kväll/natt och täcker tiden mellan 16.42- 07.12. Skiftet arbetar torsdag och fredag ojämna veckor och måndag, tis- dag, onsdag jämna veckor. Även i detta skift används ett överlappnings- system så att minst en person är närvarande vid växlingstiderna.

Nattskift 2:

Fyra operatörer jobbar enligt samma modell som nattskift 1 men andra dagar. Skiftet arbetar torsdag och fredag jämna veckor och måndag, tis- dag, onsdag ojämna veckor.

Nattskift 3:

En operatör jobbar alltid natt söndag till torsdag mellan 23.00-06.00.

Helgskift:

Två operatörer jobbar alltid helger och helgdagar mellan 07.00-20.00.

Undantag: påskdagen, midsommardagen, juldagen och julafton.

Maskinerna på avdelning B körs av 3 personer som jobbar enligt samma skiftmodell.

Skift 1:

En operatör jobbar dagtid måndag till onsdag 06.00 – 19.00.

Skift 2:

En operatör jobbar dagtid torsdag till lördag 06.00 – 19.00.

Skift 3:

En operatör jobbar kväll/natt måndag till torsdag 18.30 – 04.30.

Skiftmodellen är roterande och operatörerna byter skift med två veckors intervall. Maskinerna körs inte söndagar, helgdagar och andra lediga dagar.

Sammanlagt jobbar de 19 operatörerna ca 680 timmar per vecka.

(30)

Arbetsflöde

Det finns olika typer av jobb som körs på Elanders Digitaltryck och flödet för dessa ser olika ut. Vanligast är dock följande arbetsflöde. Ett antal handläggare på företaget sköter kontakterna med kunderna och tar emot beställningar. När ett uppdrag är mottaget skapar handläggarna en order för jobbet och vidarebefordrar denna till prepress. På prepress jobbar ett antal personer med att förbereda dessa jobb för tryckning. När jobben är färdigbearbetade fördelas de av prepress ut på de olika maskinerna i tryckeriet. Som hjälpmedel i denna hantering används ett system som kallas Workflow och är utvecklat av Elanders Digitaltryck. Denna programvara gör det möjligt att överblicka hela flödet från prepress till efterbehandling. Personalen på prepress som fördelar jobben på maskinerna måste ta hänsyn till hela flödet, Workflow anger i procent hur mycket av de enskilda maskinernas kapacitet är utnyttjad men innan de placerar ut ett jobb måste de planera in alla moment, även efterbehandling. I vissa fall krävs att ett korrektur skrivs ut, operatören måste då skriva ut ett exemplar som sen godkänns av prepress. Alla dessa moment kontrolleras av Workflow och varje utfört moment måste bekräftas i systemet, annars kan inte efterföljande moment genomföras. Systemet kon- trollerar hur brådskande en order är och varnar om det blir ont om tid, det är då lätt att gå in och se var jobbet befinner sig eftersom Workflow visar vilka moment som bekräftats. Parallellt med det digitala flödessys- temet finns alltid en order i pappersform, utan den till handa får ett jobb inte köras.

Vissa jobb är speciella, till exempel datalistor från Volvo IT. Dessa går inte genom Workflow-systemet utan dyker upp direkt hos printeropera- törerna via en server. Andra jobb går inte via prepress utan kommer via e-post direkt in i Workflow.

Printeroperatörerna kan genom Workflow överblicka beläggningen på den eller de maskiner som de ansvarar för, om något jobb är sent varnar systemet för detta men operatören kan bara åtgärda detta om försening- en ligger i printerdelen av systemet. Om jobbet har fastat i tidigare steg är det inte operatörens ansvar. Efter att jobbet har körts korrekt bekräf- tas detta i Workflow och blir på så vis tillgängligt för nästa steg i proces- sen.

Beläggning

I Workflow är det möjligt att se beläggningen på alla maskiner dag för dag. Tyvärr finns det ingen tillgänglig funktion visar beläggningen under tidigare veckor. Det skulle ha gjort det möjligt att se hur arbetsmängden ändrats under en längre period. En uppskattning av beläggning har istäl- let gjorts i samarbete med produktionsledningen.

Jobben som kommer till Elanders digitaltryck varierar i typ, vilken tid på dygnet de kommer och hur lång tid det får ta. Dessutom påverkas företa- get i stor utsträckning av konjunktursvängningar vilket gör det svårt att