4.1 Kommitténs arbete
4.1.2 Granskningsrapporter
4.1.2.1 Kommitténs granskning av Sverige
Länder som Sverige, som har ett dualistiskt rättssystem och väljer att inte inkorporera en ratificerad internationell konvention förutsätts ha nationell lagstiftning som överensstämmer med den internationella konventionen i fråga. I händelse av avsaknad av sådan överensstämmande nationell lagstiftning uppstår ett problem eftersom den nationella rätten inte är konform med landets internationella åtaganden. Sverige har flertalet gånger mött kritik från ESK-konventionens kommitté i dess granskning av Sveriges rapporter, av innebörd att ESK-konventionen inte har inkorporerats eller transformerats till fullo i nationell lagstiftning. I Kommitténs senaste slutsats, baserad på Sveriges avgivna rapport i juni 2006 skriver Kommittén:
”The Committee reiterates its concern expressed in its previous concluding observations (E/C.12/1/Add.70, para. 15) that the Covenant has still not been given full effect in the State party’s domestic law and cannot be directly invoked before courts.”116
I juni 2013 lämnade Sveriges en uppföljning baserad på Kommitténs slutsats i november 2008, i vilken Socialdepartementet bemötte kritiken att ESK-konventionen inte inkorporerats i nationell rätt genom att hänvisa till att det i samband med ratificerandet av ESK-konventionen vidtogs ett omfattande arbete för att försäkra att den nationella rätten stod i överensstämmelse med ESK-konventionen och dess rättigheter.117
116 Consideration of reports submitted by state parties under articles 16 and 17 of the
Covenant. Concluding Observations of the Committee on Economic, Social and Cultural
Rights. UN E/C.12/SWE/CO/5, 2008, s. 2, punkt 13.
117 Sweden’s report on compliance with the UN Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, juni 2013, s. 4, punkt 4. (Ännu ej officiellt dokument hos FN, utan endast hos Svenska regeringen.)
Utöver den kritik som har sin grund i det faktum att Sverige inte har implementerat ESK-konventionen i den nationella rätten uttrycker Kommittén även en oro gällande praxis avseende ESK-rättigheterna:
“It regrets the lack of information regarding court decisions which contain references to the provisions of the Covenant, and as to whether the State party considers economic, social and cultural rights justiciable.”118
Sverige har bemött denna kritik genom en förklaring att ESK-konventionen materiellt sett inte är direkt tillämplig för domstolar och myndigheter, men att svensk lagstiftning utan hinder därav har att tolkas konformt med Sverige internationella åtaganden.119 Med Regeringsrättens uttalande i åtanke (se ovan sida 29), samt det faktum att det i nationell rättspraxis inte återfinns någon uttrycklig hänvisning till ESK-konventionen, kan det dock svårligen antas att svenska myndigheter använder sig av konventionen vid myndighetsutövning. Kommittén anser även att det saknas omständigheter vilka skulle hindra Sverige från att implementera och därmed respektera ESK-konventionens rättigheter till fullo.120 Specifika rättigheter vilka Sverige har kritiserats för att inte respektera gäller bland annat frågan om samers landrättigheter, vilken inte har blivit löst. Detta inverkar negativt på deras rättigheter att bevara och utveckla sina kulturella traditioner i allmänhet, och renskötsel i synnerhet.121 Sverige har därtill kritiserats för hanteringen av diskrimineringsfrågor. Den fortsatta förekomsten av diskriminering grundad på etnicitet, speciellt mot romer och andra personer med utländsk bakgrund oroar Kommittén. Denna diskriminering förekommer inom ramen för såväl skola, arbete, tillträdde till offentliga platser och rättssystemet; detta trots de åtgärder som staten vidtagit för att stärka de rättsliga åtgärder som står till buds för att motverka diskriminering. Kommittén har med anledning av det anförda rådgett Sverige
118 Consideration of reports, UN E/C.12/SWE/CO/5, s. 2, punkt 13.
119 Sweden’s report on compliance with the UN Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, s. 4, punkt 5.
120 Consideration of reports, UN E/C.12/SWE/CO/5, s. 2, punkt 12.
att vidta ytterliga åtgärder för att motverka denna form av diskriminering, samt att till nästa rapport visa vilka initiativ som har tagits med anledning av nya diskrimineringslagens (2008:568) antagande.
Sverige har även mött kritik med anledning av förekomsten av diskriminering av personer med funktionshinder samt det faktum att funktionshindrades bristande tillträde till offentliga platser inte anses utgöra en diskrimineringsgrund enligt den svenska diskrimineringslagen. Att procentandelen funktionshindrade som är arbetslösa är större än procentandelen inte funktionshindrade individer kritiseras av Kommittén. I fråga om arbetslösheten kritiseras Sverige därtill för att utrikes födda personer är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. Kommittén har därtill uttryckt en oro över det faktum att det trots åtgärder från statens sida återstår ett gap mellan män och kvinnor i Sverige, samt att få kvinnor innehar höga positioner i arbetslivet. Att många kvinnor jobbar deltid, trots önskemål att jobba heltid möter också kritik.122
Sverige saknar specifik lagstiftning gällande våld i hemmet – vilket speciellt drabbar kvinnor. Kommittén anser även att det faktum att andelen rapporterade fall av våld i hemmet som leder till åtal är väldigt få är bekymrande. Kommittén råder därför Sverige att lagstifta specifikt i fråga om våld i hemmet samt vidta åtgärder för att öka antal rapporterade fall som leder till åtal.123 Såväl barn som lever i fattigdom som antalet hemlösa har ökat i Sverige under senare år. Kommittén råder med anledning därav Sverige att vidta åtgärder för att bekämpa fattigdom samt hemlöshet bland de mest utsatta individerna och grupperna i samhället. Andra omständigheter som oroar Kommittén är den ökade förekomsten av överviktiga barn, spridandet av sexuellt överförbara sjukdomar, ett ökat användande av snus samt att självmord hos unga män har ökat. Sverige bör därmed analysera vilka omständigheter som har lett till dessa ökningar.124 Detta är inte en uttömmande redogörelse.125
122 Ibid. s. 3 f.
123 Ibid. s. 5, punkt 21.
Det bör tilläggas att Sverige inte endast mottagit kritik från Kommittén utan även erhållit beröm för ansträngningarna att efterfölja ESK-konventionens rättigheter. Även utformandet av diskrimineringslagen har mottagit beröm av Kommittén.126