Sverige har valt att varken signera eller ratificera Tilläggsprotokollet. Att Sverige inte har signerat tyder även på att en ratificering inte är tilltänkt inom den närmsta framtiden, då ändamålet med en signering är en framtida ratificering.94 Frågan är då vad som är Sveriges motiv bakom avståndstagandet till en ratificering av Tilläggsprotokollet.
91 Se dock Socialtjänstlagen (2001:453) 4:1 p. 1 om rätten till bistånd för försörjning och livsföring i övrigt för dem som inte kan tillgodose detta på annat sätt.
92 Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (1979)
93 Convention on the Rights of Persons with Disabilities (2006).
Med bakgrund av det faktum att Sverige i fråga om ett flertal av de rättigheter som omfattas av ESK-konventionen redan har gällande lagstiftning kan Sveriges avståndstagande inställning till en ratificering av Tilläggsprotokollet och därmed införandet av en internationell klagoinstans kan i viss mån framstå som överraskande. Beslutet är även överraskande mot bakgrund av att Sverige uttryckligen har betonat att alla mänskliga rättigheter ska ges lika värde och att ESK-rättigheter bör ges ökad prioritet.95
Sverige har sedan länge ratificerat tilläggsprotokollet innebärande en klagoinstans gällande de medborgerliga och politisk rättigheterna.96 Innebär detta att Sverige anser att de politiska och medborgerliga rättigheterna är av högre dignitet och därmed kräver ett förstärkt skydd eller finns det något annat skäl till att Sverige har valt att avstå från att ge individer i Sverige ett extra skydd i form av en internationell klagoinstans gällande kränkning av ESK-rättigheter?
I en fråga till Carl Bildt, gällande ratificering av Tilläggsprotokollet av ESK-rättigheterna, ville frågeställaren att Sverige skulle bli ett av de första länderna som ratificerar Tilläggsprotokollet,97 och undrade om utrikesministern avsåg att se till att Sverige blev detta. Carl Bildt svar till frågeställaren var att Sverige för närvarande inte avser att signera respektive ratificera Tilläggsprotokollet. Motivet därtill ska vara att Sverige inte anser att enskild klagorätt är det främsta verktyget för att främja ESK-rättigheternas efterlevnad, bland annat mot bakgrund av att ESK-rättigheternas karaktär anses försvåra att med precision kunna avgöra när en kränkning har begåtts. Det uttrycks även som att Sverige anser att det föreligger en osäkerhet avseende hur Tilläggsprotokollet kan komma att tillämpas, och att det mot denna bakgrund inte är lämpligt att ratificera Tilläggsprotokollet.98 Sverige verkar vara av den uppfattningen att rättigheternas vaghet är negativ för att se ESK-rättigheter som juridiskt utkrävbara rättigheter. Att rättigheternas vaga formulering är av negativ
95 Skr. 1997/98:89, Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik, s. 16 f.
96 Tilläggsprotokollet trädde i kraft i Sverige 1976, samtidigt som huvudkonventionens ikraftträdande, SÖ 1971:42 samt SÖ 1971:43.
97 Frågan ställdes 2008, innan Tilläggsprotokollet öppnats för ratificering,
98 Ceballos, Bodil, Skriftlig fråga 2008/09:445, Ratificering av tilläggsprotokollet till
ESK-rättigheterna, 22 december 2008, samt, Bildt, Carl, Svar på fråga 2008/09:445, 13 januari
betydelse och därmed innebär att rättigheterna är svåra att utkräva juridisk har mött kritik, vilket berörts närmare under juridiskt utkrävbara rättigheter. Även idag, 2013, står regeringen fast vid sitt val att inte ratificera Tilläggsprotokollet, då Sverige anser att konsekvenserna av ett avtals ingående har att tillmätas stor betydelse och mot bakgrund av att dessa för närvarande är okända är Sverige inte berett att signera respektive ratificera Tilläggsprotokollet. Det tilläggs även att detta inte innebär att Sverige aldrig kommer att ratificera Tilläggsprotokollet, utan att den praxis som följer av individuella klagomål kommer att studeras, och därefter kommer dess konsekvenser att framträda varpå Sverige kan avgöra om detta är förenligt med svensk utrikespolitik.99
Valet att inte ratificera Tilläggsprotokollet har mött stor kritik.100 Svenska FN-förbundet, tillsammans med FIAN Sverige och Svenska Amnesty, har framfört kritik i fråga om Sveriges beslut att inte ratificera Tilläggsprotokollet. De anser att respekten för ESK-rättigheterna inte får vara beroende av vilken partipolitik som bedrivs. De menar att det är viktigt för respekten av ESK-rättigheter att Sverige tvingas definiera dem i nationell lagstiftning och i och med detta göra dem utkrävbara inför nationella domstolar. Att Sverige inte ratificerar Tilläggsprotokollet innebär att Sverige inte fullt ut erkänner ESK-rättigheterna som rättigheter utan snarare som statliga ambitioner. De kräver även att Sverige ska lagstifta om rätten till mat för att göra rättigheten utkrävbar av enskilda.101 Av artikeln att döma anser de inte att rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen är tillräcklig för att rätten till mat ska anses tillgodosedd. Att inte ratificera Tilläggsprotokollet har även mött kritik mot bakgrund av att ställningstagandet ger Sverige dålig publicitet på den internationella arenan, då Tilläggsprotokollets existens är ett faktum – precis som ESK-rättigheterna. En ratificering skulle innebära att Sverige internationellt sett blir ett föredöme, vilket Sverige enligt vissa bör eftersträva att vara.102
99 Bet. 2012/13:UU15, Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik, s. 19 f.
100 Bland annat genom motioner, interpellationer samt från icke-statliga organisationer.
101Gabelic, Alexander, Bergh, Lisa, Klevenås, Lena, Erkänn att mat är en mänsklig rättighet, 21 januari 2011, Svenska FN förbundet.
Den svenska riksdagen har haft problem att motivera sitt beslut att inte ratificera Tilläggsprotokollet, och kritiker anser att Sveriges motivering inte håller. I en biståndsdebatt i riksdagens kammare fann de svårt att motivera avståndstagandet och det svar som framträdde var att ett ratificerande av Tilläggsprotokollet skulle bli för dyrt för Sverige. Detta har lett till motfrågor; har Sverige så mycket brister gällande uppfyllande av ESK-rättigheterna att det blir för kostsamt att åtgärda dessa brister? Det har även framhållits att om bristerna är av sådan graverande art, borde detta utgöra ett än större incitament att ratificera Tilläggsprotokollet.103
4 ESK-KONVENTIONENS KOMMITTÉ
Kommittén tillskapades genom en resolution i syfte att hjälpa Ekonomiska och sociala rådet (”Rådet”)104 i dess granskning av staters rapporter. Detta skiljer sig från hur resterande konventionsbaserade kommittéerna har skapats; nämligen direkt genom en konvention eller ett tilläggsprotokoll till en huvudkonvention. Innebörden av det nämnda är att Kommittén lyder under Rådet, som genom antagandet av en resolution även äger besluta att Kommittén ska upphöra. Rådet är ett av FN:s huvudorgan. Konventionskommittéerna skapar inte en egen internationell jurisdiktion, vilket andra institutioner kan göra, exempelvis Europadomstolen för mänskliga rättigheter.105