Sverige har i fråga om flertalet rättigheter som finns upptagna i ESK-konventionen lagstiftat om individers skydd för dessa. Detta innebär att en individ som anser sig ha blivit kränkt och inte har erhållit fullt skydd enligt de stadgade rättigheterna under konventionen endast kan åberopa rättigheten om de återfinns i nationell lagstiftning. Återfinns i svensk rätt ett stadgande som överensstämmer med rättigheten i ESK-konventionen har individen möjlighet att pröva sin rätt inför nationella domstolar. Det är emellertid viktigt att påpeka att Sverige inte har inkorporerat konventionen som sådan, och att ESK-konventionen i sig följaktligen inte utgör nationell rätt. Om en individ anser sig ha blivit kränkt och anser att beslutet i de nationella instanserna inte överensstämmer med Sveriges internationella åtaganden, finns det ingen ytterligare instans att vända sig till. Sverige saknar således möjligheten att vända sig till en högre internationell instans för de fall individer har fått sina ESK-rättigheter kränkta.
Syftet med Tilläggsprotokollet är att betona att alla mänskliga rättigheter är lika värda, att all människor ska ha rätt till alla mänskliga rättigheter samt att alla konventionsländer bör underkasta sig en internationell klagoinstans för att säkerställa rättigheternas efterlevnad. Sveriges val att inte ratificera Tilläggsprotokollet innebär därmed att individer i Sverige inte ges rätten att vända sig till en internationell instans i händelse av påstådd kränkning av en rättighet som finns upptagen i ESK-konventionen samt att Sverige visar att
man inte anser ESK-rättigheter vara av samma karaktär som medborgerliga och politiska rättigheter och därmed inte bör ges samma rättsliga status.
Det kan framhävas att en av de främsta effekterna av Tilläggsprotokollet går i riktning mot utrotande av fattigdom, och i och med det faktum att Sverige inte uttryckligen har lagstadgat angående rätten till mat, skulle denna rättighet kunna påverkas i och med ett ratificerande av Tilläggsprotokollet. Då Sverige har mött kritik gällande såväl barnfattigdom som hemlöshet skulle ett eventuellt lagstadgande av rätten till mat vara en åtgärd vilket främjar situationen i Sverige så att åtagandena enligt ESK-konventionen uppfylls.
6 AVSLUTANDE KOMMENTAR
Syftet med denna uppsats har varit att utreda konsekvenserna av Tilläggsprotokollets ikraftträdande, i synnerhet vad avser Tilläggsprotokollets påverkan på Sverige i händelse av ett eventuellt ratificerande.
Utrotande av fattigdom, vilket utgör ett av de av FN fastslagna Milleniemålen, riktar sig primärt till utvecklingsländer, vilket innebär att beslutet att inte ratificera Tilläggsprotokollet möjligtvis kan ses som ett ställningstagande från Sveriges sida, då ett ratificerande kan ses som ett stöd till dessa länder, där de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är mer eftersatta än i ekonomiskt utvecklade välfärdsstater. Innan Tilläggsprotokollet trädde ikraft hade Sveriges ratificering varit ett stöd till de länder som valt att ratificera Tilläggsprotokollet när det öppnades för signering, för att tillse Tilläggsprotokollets ikraftträdande och därmed en internationell individuell klagoinstans för dessa konventionsstater.
Idag, när Tilläggsprotokollet har trätt ikraft, har ett ratificerande av Tilläggsprotokollet ingen betydelse för att få till stånd en individuell klagoinstans. Det faktum att Tilläggsprotokollet har trätt ikraft innebär att det åvilar varje konventionsstat att själva besluta om huruvida en individuell klagoinstans är att föredra. Dock är det inte att förringa att ett ratificerande av Tilläggsprotokollet skulle innebära ett ställningstagande från Sveriges sida på den internationella arenan för att stärka ESK-rättigheters juridiska karaktär och därmed erkänna dem som juridiska rättigheter av samma dignitet som övriga mänskliga rättigheter.
Analysen i denna uppsats har kommit fram till att Sveriges oro beträffande ratificering av Tilläggsprotokollet till viss del kan anses berättigad. Detta då ett ratificerade kan komma att innebära konsekvenser för Sverige, bland annat i fråga om prioritering i välfärden, lagtekniska problem och i viss mån även med avseende på Sveriges suveränitet. Frågan är dock om de möjliga konsekvenserna bör tillmätas betydelse av sådan dignitet att de bör hindra Sverige från att ratificera Tilläggsprotokollet.
Då syftet med Tilläggsprotokollet är att jämställa alla mänskliga rättigheter som just rättigheter bör Sverige, som det framgångsland inom mänskliga rättigheter som Sverige av tradition visat sig vara, ställa sig frågande till de konsekvenser som ett icke ratificerande innebär. Beslutet att aktivt ställa sig frågande till Tilläggsprotokollets framtida betydelse samt valet att inte ratificera detta innebär att Sverige på den internationella arenan visar att ESK-rättigheterna inte bör tillmätas innebörd av juridiskt utkrävbara rättigheter. I enlighet med vad som har framkommit i denna uppsats innebär emellertid ett ratificerande ett risktagande från Sveriges sida då konsekvenserna av Tilläggsprotokollet i dagsläget inte går att fastställa. Av vad som framgått i denna analys finns det orosmoment gällande vad ett ratificerande av Tilläggsprotokollet kan komma att innebära för Sveriges del. Av det framförda finns det möjliga konsekvenser som kan realiseras i samband med ett ratificerande av Tilläggsprotokollet. Dessa konsekvenser kan inte utvärderas innan den individuella klagoinstansens arbete har påbörjats på allvar och effekterna därav kan skönjas.
Det faktum att Sverige inte har ratificerat Tilläggsprotokollet behöver inte innebära att ESK-konventionens rättigheter inte ges en prioriterad betydelse av den svenska staten. I enlighet med vad Sverige har framfört anser man inte att en internationell individuell klagoinstans är det bästa medlet för att upprätthålla efterlevnaden av ESK-rättigheterna. Det faktum att Sverige har lagstiftat om de flesta rättigheterna i konventionen talar emellertid för att ESK-rättigheterna är viktiga för Sverige, precis som de medborgerliga och politiska rättigheterna. Det går därmed inte att fastställa att ställningstagandet att inte ratificera Tilläggsprotokollet innebär att Sverige inte tillmäter ESK-rättigheterna en signifikant betydelse.
Vad som istället kan antas är att Sverige anser ESK-rättigheterna vara av politisk karaktär och att de därmed bör innefatta ett politiskt beslutsfattande och att de inte bör ges sådan juridisk karaktär att rättigheterna bör tillämpas av domstolarna i den mån korresponderande nationell lagstiftning inte finns gällande rättigheterna. En bedömning av Kommitténs kritik visar att Sverige i många frågor respekterar ESK-rättigheterna. Eftersom Sverige idag har
lagstiftat gällande flertalet av ESK-konventionens rättigheter finns det inget som visar att införandet av en internationell individuell klagoinstans innebär ett större upprätthållande för ESK-rättigheterna just i Sverige. Tiden bör därmed få utvisa om dessa möjliga konsekvenser blir en realitet eller om utfallet blir det motsatta. Innan dess bör ett ratificerande av Tilläggsprotokollet för Sveriges del övervägas med försiktighet, speciellt med anledning av det faktum att de möjliga konsekvenserna kan få negativ betydelse för Sverige – utan att dessa konsekvenser på förhand kan utvärderas.
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Offentligt tryck
Bet. 2012/13:UU15, Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Mot. 2009/10:U208, Tilläggsprotokollet till ESK-konventionen. Mot. 2011/12:U255, ESK-konventionen.
Mot. 2012/13:U307, ESK-konventionen. [Cit. Mot. 2012/13:U307] Skr. 1997/98:89, Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik.
Litteratur
Bernitz, Ulf, Heuman, Lars, Leijonhufvud, Madeleine, Seipel, Peter, Warnling-Nerep, Wiweka, Vogel, Hans-Heinrich, Finna rätt. Juristens Källmaterial och Arbetsmetoder, 11 u, Norstedts Juridik, Stockholm, 2010.
Bring, Ove, Mahmoudi, Said och Wrange, Pål, Sverige och Folkrätten, 4 u, Norstedts Juridik, Stockholm, 2011. [Cit. Bring, Mahmoudi och Wrange, Sverige och Folkrätten]
Donnelly, Jack, Universal Human Rights in theory and practice, 2 u, Cornell University Press, Ithaca and London, 2003. [Cit. Donnelly, Universal Human Rights in theory and practice]
Eide, Asbjørn, Krause, Catarina och Rosas, Allan, Economic, Social and Cultural Rights. A textbook, 2 u, Kluwer Law International, Haag, 2001. [Cit. Eide, Krause och Rosas, Economic, Social and Cultural Rights]
Esping-Andersen, Gøsta, The Three Worlds of Welfare Capitalism, Princeton University Press, Oxford, 1990.
Fisher, David I, Mänskliga rättigheter, En introduktion, 6 u, Norstedts Juridik, Stockholm, 2012. [Cit. Fisher, Mänskliga rättigheter]
Krause, Catarina och Scheinin, Martin, International Protection of Human Rights: A Textbook, Åbo Akademi University Institute for Human Rights, Åbo, 2009. [Cit. Krause och Scheinin, International Protection of Human Rights] Langford, Malcolm, Social Rights Jurisprudence. Emerging Trends in International and Comparative Law, Cambridge University Press, New York, 2008. [Cit. Langford, Social Rights Jurisprudence]
Moeckli, Daniel, Shah, Sangeeta & Sivakumaran, Sandesh, International Human Rights Law, Oxford University press, New York, 2010. [Cit. Moeckli, Shah och Sivakumaran, International Human Rights Law]
Odello, Mark och Seatzu, Francesco, The UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights, The Law, Process and Practice, Routledge, London, 2013. [Cit. Odello och Seatzu, The UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights]
Pollis, Adamantia och Schwab, Peter, Human rights: Cultural and Ideological Perspectives, Praeger, New York, 1979. [Cit. Pollis och Schwab, Human rights: Cultural and Ideological Perspectives]
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne, material, metod och argumentation, 2 u, Norstedts Juridik, Stockholm, 2007.
Wahlgren, Peter, Lagstiftning – teknik, problem, möjligheter, Norstedts juridik, Stockholm, 2009. [Cit. Wahlgren, Lagstiftning]
Artiklar
Alston, Philip och Quinn, Gerard, The Nature and Scope of State Parties’ Obligations under the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, Human Rights Quarterly, Vol. 9, Nr. 2, Maj 1987, s. 156-229. [Cit. Alston och Quinn, The nature and Scope of State Parties’ Obligations under the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights] Courtis, Christian, Courts and the Legal Enforcement of Economic, Social and Cultural Rights. Comparative experiences of juticiability, International
Commission of Jurists, Geneve, 2008. [Cit. Courtis, Courts and the Legal Enforcement of Economic, Social and Cultural Rights. Comparative experiences of juticiability]
Elektroniska källor
Gabelic, Alexander, Bergh, Lisa, Klevenås, Lena, Erkänn att mat är en
mänsklig rättighet, 21 januari 2011, Svenska FN förbundet,
”http://www.fn.se/press/arkiv/2011/erkann-att-mat-ar-en-mansklig-rattighet/”, 2013-08-30.
Hirschfeldt, Johan, Regeringsformen 1 kap. 2 § lagkommentar not 5, 5 september 2013, Karnov Internet.
www.ne.se, ”utvecklingsland” samt ”välfärdsstat”, 2013-07-29.
Rättsfallsförteckning
RÅ 1974:121.
Övrigt material
Bildt, Carl, Svar på fråga 2008/09:445, Ratificering av tilläggsprotokollet till ESK-rättigheterna, 13 januari 2009.
Ceballos, Bodil, Skriftlig fråga 2008/09:445, Ratificering av tilläggsprotokollet till ESK-rättigheterna, 22 december 2008, samt,
Hedström Lotta, Interpellation 2012/13:115, Fattigdomsbekämpning genom ett tilläggsprotokoll till ESK-konventionen, 13 november 2012. [Cit. Hedström, Fattigdomsbekämpning genom ett tilläggsprotokoll till ESK-konvention]
Sweden’s report on compliance with the UN Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, juni 2013. [Cit. Sweden’s report on compliance with the UN Covenant on Economic, Social and Cultural Rights]
INTERNATIONELLT MATERIAL Förenta nationerna
Status of Ratification, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights of the United Nations, United Nations Treaty Series, vol. 993, s. 3.
Status of Ratification, Optional Protocol to the International Convenant on Civil and Political Rights of the United Nations, United Nations Treaty Series, vol. 999, s. 171.
Status of Ratification, Optional Protocol to the International Convention on Economic, Social and Cultural Rights, UN Doc.A/63/43, 2009.
World Conference on Human Rights, Vienna Declaration and Programme of Action, UN doc.A/CONF.157/23, 1993.
ESK-Kommittén
General Comments adopted by the Committee on Economic, Social and Cultural Rights, Introduction: the purpose of general comments, UN Doc. HRI/GEN/1/Rev.9 (vol.I), s. 1.
General Comment 1 (1989), Reporting by State Parties, UN Doc. HRI/GEN/1/Rev.9 (vol.I), s. 1-3. [Cit. General Comment 1, Reporting by State Parties]
General Comment 3 (1990), The nature of State parties’ obligations (art. 2, para 1, of the Covenant), UN Doc. HRI/GEN/1/Rev.9 (vol.I), s. 7-10. [Cit. General Comment 3, The nature of State parties’ obligations]
General Comment 12 (1999), The right to adequate food (art. 11), UN Doc. HRI/GEN/1/Rev.9 (vol.I), s. 55-62. [Cit. General Comment 12, The right to adequate food]
General Comment 14 (2000), The right to the highest attainable standard of health (art. 12), UN Doc. HRI/GEN/1/Rev.9 (vol.I), s. 78-97.
Consideration of reports submitted by state parties under articles 16 and 17 of the Covenant. Concluding Observations of the Committee on Economic, Social and Cultural Rights. UN E/C.12/SWE/CO/5, 2008. [Cit. Consideration of reports, UN E/C.12/SWE/CO/5]
Committee on Economic, Social and Cultural Rights, Report on the forty-sixth and seventh session, UN E/C.12/2011/3, 2011. [Cit. Report on the forty-sixth and forty-seventh session, UN E/C.12/2011/3]
Resolutioner
ECOSOC Resolution 1988/4, 24 maj 1988.
Traktat
SÖ 1971:41 Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, nytryck [Cit. SÖ 1971:41]
SÖ 1971:42 Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, nytryck [Cit. SÖ 1971:42]
SÖ 1971:43 Fakultativt protokoll till internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, nytryck [Cit. SÖ 1971:43]