Kommunal efterfrågar en ny modell för styrning av äldreomsorgen. Så länge det inte finns en politisk majoritet för en välfärd utan vinstintresse och en äldreomsorg som styrs utifrån en omsorgsrationalitet, måste äldreomsorgen regleras ytterligare för att ge undersköterskor och vårdbiträden en chans att göra sina jobb, utan att behöva riskera sin egen eller de äldres hälsa.
Äldreomsorgsverksamheter är personalintensiva. Det är rätt bemanning, både vad gäller personaltäthet, formell yrkeskompetens och arbetsvillkor, som bäst säkerställer god kvalitet och patientsäkerhet i tjänsterna. Det ska inte vara möjligt att “effektivisera” genom att skära på personalkostnader och hålla bemanningen så låg och outbildad som möjligt. Därför är den mest effektiva strategin för att säkra en bra omsorgskvalitet att säkerställa rätt bemanning.
Det omöjliggör stora kvalitetsförsämrande besparingar på bekostnad av trygg och säker omsorg. Kommunal vill därför se:
Bindande nationella bemanningsriktlinjer kring personaltäthet och utbildning.
De omfattande kvalitetsbrister som har framkommit under det senaste decenniet leder till krav på skarpare skrivningar i föreskrifter. Precis som regeringens Coronakommission har krävt måste riksdag och regering se över vad som är en tillräcklig bemanning på särskilda boenden och i hemtjänsten, inte minst vad gäller vård och behandling av demenssjuka.
Bemanningen behöver öka där den idag är för låg för att kunna tillgodose varje äldres behov.
Bemanningsriktlinjerna bör också ta hänsyn till behovet av beredskap och flexibilitet för förändrade bemanningssituationer. Kraven på rätt bemanning bör gälla oavsett insats (HSL/
SoL). Hög andel tillsvidareanställda och heltidsanställda, samt låg personalomsättning, är några indikationer på strukturkvalitet – det vill säga faktorer som bidrar till en god kontinuitet och kompetensuppbyggnad i personalgruppen.
Idag saknas bindande regler för rätt utbildningsnivå i äldreomsorgen. Med regleringen av skyddad yrkestitel för undersköterskor och införandet av nationella yrkespaket för vårdbiträden och undersköterskor kommer det gå att ställa tydliga krav på yrkesutbildning inom vård och omsorg för samtlig personal i äldreomsorgen.
De nationella bemanningsriktlinjerna ska omfatta krav på:
• Ett lägsta antal heltidsanställda per äldre
• 90 procent av personalen ska vara tillsvidareanställd
• Heltidsarbete ska vara norm
• 100 procent av personalen ska vara yrkesutbildad inom vård och omsorg eller under utbildning. Utbildat vårdbiträde ska vara lägsta utbildningsnivå i äldreomsorgen, oavsett insats.
Ökad insyn. Socialstyrelsen har konstaterat att Sverige saknar statistik som gör det möjligt att redovisa årsarbetare inom både den kommunala och privata äldreomsorgen och som gör det möjligt att skilja mellan äldreboenden och hemtjänst.127 Den här bristen måste åtgärdas.
Kompetensnivåerna i äldreomsorgen kommer bli tydligare de närmaste åren, med skyddad yrkestitel för undersköterskor och Skolverkets nationella standard för yrkespaketen. Det kommer att bli möjligt att kartlägga hur många undersköterskor och vårdbiträden det finns per omsorgstagare.
För särskilda boenden måste regeringen ge en myndighet i uppgift att samla in och
uppdatera statistik för bemanningen; faktisk personaltäthet, tjänstgöringsgrad, personalens yrkesutbildning, samt andel undersköterskor och yrkesutbildade vårdbiträden i
personalgruppen.
Möjligheten att samla in nationell data om de äldres vårdtyngd behöver också ses över.
Kommuner som är huvudmän för äldreomsorgen måste kontinuerligt och systematiskt kartlägga antalet årsarbetare per omsorgstagare på samtliga äldreboenden, oavsett driftsform. Även för hemtjänsten behövs krav på en ökad transparens och redovisning vad gäller bemanningen; andel yrkesutbildad personal och tjänstgöringsgrad, för samtliga utförare oavsett driftsform.
En statlig myndighet bör få uppdraget att administrera och följa upp statistiken för både särskilda boenden och hemtjänsten. Ett förslag är att statistik över personal som arbetar inom vården och omsorgen om äldre personer ska finnas hos Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB). Den här statistiken är nödvändig för att kunna följa kompetensförsörjningen och utvecklingen av äldreomsorgens strukturkvalitet.
Ökad tillsyn. Ge en myndighet i uppdrag att genomföra omfattande och regelbunden tillsyn av särskilda boendeformer för äldre och hemtjänsten, med fokus på rätt bemanning och förutsättningar för kontinuitet, omsorgskvalitet och personcentrerad vård och omsorg.
127 Socialstyrelsen (2017), Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2017
Referenser
Arbetsmiljöverket (2016), Arbetsmiljöstatistik, Rapport 2016:2. Arbetsmiljön 2015 Arbetsmiljöverket (2016), Konsekvenser av lean produktion på arbetsmiljö och hälsa.
Kunskapssammanställning 2016:5, https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/
kunskapssammanstallningar/konsekvenser-av-leanproduktion-for-arbetsmiljo-och-halsa-kunskapssammanstallning-rap-2016-5.pdf
Arbetsmiljöverket (2016), Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av
organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall, Kunskapssammanställning 2016:2, Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Astvik, W. (2003), Relationer som arbete. Förutsättningar för omsorgsfulla möten i hemtjänsten, Akademisk avhandling. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
Bostick, J. E. m.fl. (2006), Systematic review of studies of staffing and quality in nursing homes. Journal of the American Medical Directors Association, 7(6): 366-376.
Castle, N. (2008), Nursing home caregiver staffing levels and quality of care: A literature review. Journal of Applied Gerontology, 27(4): 375-405.
Dagens Nyheter: Kommunernas nej till regler hotar kvalitet och värdighet, 7 april 2015, https://www.dn.se/debatt/kommunernas-nej-till-regler-hotar-kvalitet-och-vardighet/
Dagens Samhälle (2015), Socialcheferna: Inte bättre äldrevård med fler regler, artikel publicerad 10 april 2015, https://www.dagenssamhalle.se/chef-och-arbetsgivare/
arbetsvillkor/socialcheferna-inte-battre-aldrevard-med-fler-regler/
Dagens Samhälle (2017), Så vill näringslivet stärka välfärdens kvalitet, artikel publicerad 16 november 2017, https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/kommunpolitik/sa-vill-naringslivet-starka-valfardens-kvalitet/
Donabedian, A. (1988), The quality of care. How can it be assessed? Artikel i JAMA, 260(12): 1743-1748.
Folkhälsomyndigheten (2017), Svenska HALT i korthet 2016.
Forte (2016), Arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer. Förstudie inför utlysning av forskningsmedel, Regeringsuppdrag (S2015/04650/SA), https://forte.se/app/
uploads/2016/03/rapport-arbetsmiljo-kvinnodominerade-sektorer.pdf
Förordning (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/
forordning-2013176-med-instruktion-for_sfs-2013-176
Försäkringskassan (2016), Sjukfrånvaro per bransch och sektor, Statistikbilaga till pressmeddelande.
Holmberg, B. (2020), Att vilja men inte kunna, Äldre i centrum 3/2020,
https://aldreicentrum.se/teman/yrkeskunskapare-3-20/att-vilja-men-inte-kunna/
Inspektionen för vård och omsorg (2016), Tillsynsrapport. De viktigaste iakttagelserna inom tillsyn och tillståndsprövning verksamhetsåret 2015, https://www.ivo.se/
globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2016/tillsynsrapport-de-viktigaste-iakttagelserna-inom-tillsyn-och-tillstandsprovning-verksamhetsaret-2015-rapport.pdf Inspektionen för vård och omsorg (2021), Förutsättningar för god vård och behandling på SÄBO saknas och leder till brister, publicerad 2 feb 2021, https://www.ivo.se/publicerat- material/nyheter/2021/forutsattningar-for-god-vard-och-behandling-pa-sabosaknas-och-leder-till-brister/
Katzin, M. (2020), Taking Care of Business: A Study of the Governing of Care Choice Systems in Swedish Home Care, Lund: Lund University (Media-Tryck).
Kommittédirektiv 2020:142, En äldreomsorgslag, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/en-aldreomsorgslag_H8B1142
Kommunal (2015), Plats för proffsen. Ett alternativ till new public management i hemtjänsten, https://www.kommunal.se/sites/default/files/plats_for_proffsen_ny.pdf Kommunal (2016), Styrning för välfärdsproffs. En rapport om välfärden efter new public management, https://www.kommunal.se/sites/default/files/styrning_for_valfardsproffs.pdf Kommunal (2018), Mer tid. En rapport om kvalitet och bemanning i äldreomsorgen, Bygger på Kommunals medlemsundersökning (2017), https://www.kommunal.se/sites/
default/files/mer_tid_en_rapport_om_kvalitet_och_bemanning_i_aldreomsorgen.pdf Kommunal (2018), Så mycket bättre. En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg, https://www.kommunal.se/sites/default/files/
sa_mycket_battre_2018_webb.pdf
Kommunal (2019), Skatteväxling för välfärden. Ett idéprogram, https://www.kommunal.
se/sites/default/files/skattevaxlingforvalfarden.pdf
Kommunal (2020), Trygghet på arbetsmarknaden. En rapport om arbetsrätt och
anställningsvillkor i välfärden, https://www.kommunal.se/sites/default/files/attachment/
trygghet_pa_arbetsmarknaden_rapport_kommunal_20200630_webb_.pdf
Kommunalarbetaren (2014), Kommer inte öka bemanningen, artikel publicerad 18 mars 2014, https://ka.se/2014/03/18/kommer-inte-oka-bemanningen/
Kommunallag (2017:725)
Kommunalarbetaren (2019), Delade turer i två av tre kommuner, artikel publicerad 6 mars 2019, https://ka.se/2019/03/06/delade-turer-i-tva-av-tre-kommuner/
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), https://lagen.nu/1993:387
Plesner, Å. (2020), Budget ur balans, Arena.
Regeringens proposition 2013/14:118, Privata utförare av kommunal verksamhet.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, https://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2020/20200004.pdf
Regeringens skrivelse (2018), Framtidens äldreomsorg – en nationell
kvalitetsplan, Skr. 2017/18:280, https://www.regeringen.se/49ee56/contentassets/
faebe5c0bff14b9fb7cd9df7625d2e10/framtidens-aldreomsorg--en-nationell-kvalitetsplan-2017_18_280.pdf
Rust T.B. m.fl. (2008), Broadening the Patient Safety Agenda to Include Safety in Long-Term Care, 11(specialnummer 3): 31-34, https://www.researchgate.net/
publication/5470849_Broadening_the_Patient_Safety_Agenda_to_Include_Safety_in_
Long-Term_Care
Schön, P., Lagergren, M. och Kåreholt, I. (2016), Rapid decrease in length of stay in institutional care for older people in Sweden between 2006 and 2012: results from a population-based study, artikel i Health and Social Care in the Community, 24(5), s. 631-638.
Social- och hälsovårdsministeriet (2020), Personaldimensionering i långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre, https://stm.fi/sv/aldre/personaldimensionering
Socialtjänstförordningen (2001:937) om bemanning i särskilda boenden för äldre, https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1841293
Socialtjänstlag (2001:453), https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/
svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SOSFS 2012:3, Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/
foreskrifter-och-allmanna-rad/2012-2-20.pdf
Socialstyrelsen (2010), Vård och omsorg om äldre, i Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, Lägesrapport 2010.
Socialstyrelsen (2012), Utkast till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, diarienummer 18730/2012.
Socialstyrelsen (2012), Konsekvensutredning – förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende, Dnr.
7993/2011, https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=38431
Socialstyrelsen (2013), Äldres behov av vård och omsorg. Förslag till nya registeruppgifter från socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård, https://www.socialstyrelsen.se/
globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-12-3.pdf
Socialstyrelsen (2014), Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden, 2014-11-11, diarienummer 40184/2014
Socialstyrelsen (2017), Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2017, https://www.
socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-2-2.pdf Socialstyrelsen (2019), Öppna jämförelser 2018 – Vård och omsorg om äldre, https://www.
socialstyrelsen.se/statistik-och-data/oppna-jamforelser/socialtjanst/aldreomsorg/
Socialstyrelsen (2019), Stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/
ovrigt/2019-10-6426.pdf
Socialstyrelsen (2020), Enhetsundersökningen 2019.
Socialstyrelsen (2020), Personcentrerad omvårdnad, publicerad på Kunskapsguiden:
https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/demenssjukdomarhos-aldre-personer/personcentrerad-omvardnad/
Socialstyrelsen (2021), Om god kvalitet i vård och omsorg för äldre personer, publicerad på Kunskapsguiden, https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/god-kvalitet- i-vard-och-omsorg-for-aldre-personer/om-god-kvalitet-i-vard-och-omsorg-for-aldre-personer2/
Socialstyrelsen (2021), Statistik om socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning efter regiform 2020, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/
sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-3-7266.pdf
SOSFS (2011:12), Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, Socialstyrelsens författningssamling, https://www.socialstyrelsen.
se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2011-11-28.pdf
Socialtjänstförordning (2001:937), 2 kap. 3 § SoF
SOU 2017:21, Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/03/
sou-201721/
SOU 2020:80, Äldreomsorgen under pandemin, https://www.regeringen.se/4af379/
contentassets/a8e708fff5e84279bf11adbd0f78fcc1/sou_2020_80_aldreomsorgen-under-pandemin.pdf
Spilsbury, K. m.fl. (2011), The relationship between nurse staffing and quality of care in nursing homes: A systematic review, International Journal of Nursing Studies, 48(6), 732-750.
Statskontoret (2019), Ökad bemanning inom äldreomsorgen. En uppföljning av regeringens tillfälliga satsning 2015-2018. Slutrapport.
Svenskt Demenscentrum (2018), Vad är demens?, http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens/
Sverke, M. m.fl. (2016), Kvinnors och mäns arbetsvillkor. Kunskapssammanställning 2016:2, Stockholm.
Sveriges Kommuner och Regioner (2017), Meddelande från styrelsen – Kvalitet i särskilt boende, Nr 3/2017, https://skr.se/download/18.42336a32177c8ab158d3ed 0c/1615284793905/Rekommendation_Kvalitet_i_%20sarskilt_%20boende_aldre_%20 nattetid.pdf
Sveriges Kommuner och Regioner (2020), Tabell 3, Antal anställningar, faktiska årsarbetare, sysselsatta och helt lediga efter personalgrupp i kommuner nov 2019, https://skr.se/
skr/arbetsgivarekollektivavtal/uppfoljninganalys/personalstatistik/personalenisiffror/
tabellerkommunalpersonal2020/tabellerkommunalpersonal2019.46930.html Sveriges Kommuner och Regioner (2020), Fakta om äldreomsorgen. I ljuset av coronapandemin, rapport, https://skr.se/download/18.7c4d4e89178e9923
2a38699/1618921734063/Fakta_om_aldreomsorgen_i_ljuset_av_coronapandemin.pdf Sveriges Radio Nyheter (2010), För lite bemanning på många demensboenden, publicerad torsdag 2 september 2010, https://sverigesradio.se/artikel/3972742
Szebehely, M. (1995), Vardagens organisering. Om vårdbiträden och gamla i hemtjänsten, avhandling, Stockholms Universitet.
Szebehely, M. (2006), Omsorgsvardag under skiftande organisatoriska villkor – en jämförande studie av den nordiska hemtjänsten, Tidsskrift for Arbejdsliv, nr 1, 2006.
Szebehely, M. (2020), Internationella erfarenheter av covid-19 i äldreboenden.
Underlagsrapport till SOU 2020:80 Äldreomsorgen under pandemin,
https://www.regeringen.se/4af363/contentassets/a8e708fff5e84279bf11adbd0f78fcc1/
internationella-erfarenheter-av-covid-19-i-aldreboenden_webb.pdf
Szebehely, M., Stranz, A. & Strandell, R. (2017), Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?
Arbetsrapport 2017:1, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Trydegård, G-B. (2014), Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå?
Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter, presentation vid 15:e forskardagen, 18 mars 2014, Stockholms universitet.
U.S. Centers for Medicare and Medicaid Services (2001), Appropriateness of minimum nurse staffing ratios in nursing homes. Report to Congress: Phase II final (Vol. I-III), prepared by Abt Associates Inc, Baltimore.
Wigzell Olivia (2020), Pandemin visar att äldreomsorgen måste utvecklas, debattartikel publicerad i Dagens Samhälle 22 april 2020. Även publicerad på Socialstyrelsens hemsida:
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/debattartiklar/pandemin-visar-att-aldreomsorgen-maste-utvecklas/
Winblad U. m.fl. (2014), Kvalitetskrav i valfrihetssystem: en analys av förfrågningsunderlagen, SKL 2014.
Wånell, S.E. och Trygg, B. (2010), Lämplig bemanning i boende särskilt avsedd för personer med demenssjukdom, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, rapport 2010:10, https://demenscentrum.se/sites/default/files/globalassets/fou_pdf/2009_bemanning_
aldrecentrum.pdf
Wånell, S. E. (2016), Statliga stimulansåtgärder för att främja kvalitén i äldreomsorg.
Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum, på uppdrag av utredningen Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen, S2015:03.
Wærness, K. (1984), The Rationality of Caring, artikel i Economic and Industrial Democracy, 5 (2) 185–211.
Waerness K. (1996), Omsorgsrationalitet. Reflektioner över ett begrepps karriär, i Eliasson R. (red.). Omsorgens skiftningar. Begreppet, vardagen, politiken, forskningen, Studentlitteratur, Lund.
ART NR: 978-91-7479-940-8 • RÄTT BEMANNING, KOMMUNAL 2021.
äldreomsorg och hur den påverkar omsorgskvaliteten. Utmaningen, att möjliggöra rätt bemanning i den kommunalt finansierade vården och omsorgen, kommer att öka med en allt högre andel äldre i befolkningen och kommande stora pensionsavgångar.
Kommunal efterfrågar en ny modell för styrning av äldreomsorgen.
Så länge det inte finns någon politisk majoritet för en välfärd utan vinstintresse och en äldreomsorg som styrs utifrån de äldres behov, anser Kommunal att äldreomsorgen behöver en skarpare reglering – för att ge undersköterskor och vårdbiträden förutsättningar att göra sitt jobb och de äldre den vård och omsorg som de har rätt till.