omsorgskvaliteten
IVO har granskat hur 55 kommuner och privata utförare skött sitt uppdrag att ge vård och behandling till äldre på särskilda boenden, vid misstänkt eller konstaterad covid-19.
Deras granskning visar en brist på både sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.
Underbemanningen har resulterat i allvarliga brister i vården och omsorgen i livets
slutskede. Det har bland annat medfört att det varit svårare än tidigare att sätta in vak när en patient varit döende. Det har även inneburit tydliga brister i journalföringen och svårigheter att tillgodose att patienterna får de insatser och den behandling som läkare ordinerat.
IVO skriver att dessa problem varit kända sedan tidigare, men att de blivit tydligare under pandemin.71
Sofia Wallström, IVO:s generaldirektör, kommenterade granskningen så här: “Alla
människor har samma rätt till vård utifrån behov, oavsett ålder och var man bor. Lägstanivån får inte vara för låg, inte ens under en pandemi. Vi ser brister i ansvaret för de äldre på särskilda boenden, framförallt kring bemanning och kompetens, som gör att förutsättningar saknas för att ge dem en god och nära vård och behandling utifrån det individuella behovet.”
Även internationella studier har visat att kvalitetsbrister i särskilt boende för äldre har samband med låg bemanning.72 I en genomgång av 87 studier fann forskarna att hög personaltäthet, särskilt bland sjuksköterskor, hade samband med bra vårdprocesser och vårdresultat. Vårdresultatet mättes genom data för de äldres funktionstillstånd, trycksår och viktnedgång.73 Även andra studier har belagt sambanden mellan bemanningsnivå och resultat, sett till brister i vårdkvalitet och sjukhusinläggningar.74 En mycket allvarlig patientsäkerhetsrisk, kopplad till ökad dödlighet, är när underbemanningen omöjliggör kohortvård, vilket aktualiserades under coronapademin.75
Bodil Holmberg är doktor i palliativ vård. I avhandlingsarbetet har hon undersökt hur undersköterskors pressade arbetsförhållanden på äldreboenden påverkar omvårdnaden.
71 IVO (2021), Förutsättningar för god vård och behandling på SÄBO saknas och leder till brister, publicerad 2 feb 2021, https://www.ivo.se/publicerat-material/nyheter/2021/forutsattningar-for-god-vard-och-behandling-pa-sabo- saknas-och-leder-till-brister/
72 U.S. Centers for Medicare and Medicaid Services (2001), Appropriateness of minimum nurse staffing ratios in nursing homes. Report to Congress: Phase II final (Vol. I-III), prepared by Abt Associates Inc, Baltimore; Rust T.B. et al, 2008, Broadening the Patient Safety Agenda to Include Safety in Long-Term Care https://www.researchgate.net/publica- tion/5470849_Broadening_the_Patient_Safety_Agenda_to_Include_Safety_in_Long-Term_Care
73 Bostick, J. E. et al (2006), Systematic review of studies of staffing and quality in nursing homes. Journal of the American Medical Directors Association, 7, 366-376, 2006.
74 Castle, N (2008), Nursing home caregiver staffing levels and quality of care: A literature review. Journal of Applied Gerontology., 27, 375-405, 2008; Spilsbury, K. et al (2011), The relationship between nurse staffing and quality of care in nursing homes: A Systematic review. International Journal of Nursing Studies, 48(6), 732-750, 2011.
75 Sveriges Radio (2021), Anställda: “Attendo ljög om vården under pandemin”, publicerad 28 april 2021, https://sverigesradio.se/artikel/anstallda-attendo-ljog-om-varden-under-pandemin
Kohortvård på äldreboenden innebär att äldre som har symtom eller som exponerats för smitta separeras från övriga boende och vårdas separat, med särskilt avdelad personal.
En av slutsatserna är att den låga bemanningen och tidsbristen medförde att den kroppsliga omvårdnaden skedde i ett så högt tempo att det kunde leda till sänkt välbefinnande för den äldre och samvetsstress hos undersköterskorna.76
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum gjorde år 2010 en studie om lämplig bemanning på demensboenden, på uppdrag av Stockholms stad. Studien omfattade sex olika
demensboenden, både privat och offentligt drivna enheter, med nio vårdtagare i var och ett.
Utredarna gjorde bland annat deltagande observationer. Studien visade att låg bemanning gör att många viktiga behov sällan tillgodoses. Tiden för gemensamma aktiviteter var mycket begränsad, oftast fanns ingen tid alls. Vid endast en av de undersökta enheterna (som hade mellan tre till fem anställda under dagen) hann personalen genomföra sociala aktiviteter i större utsträckning. Där fick alla vårdtagare stöd vid måltiderna och toalettbesöken styrdes av behoven.77
En av utredarnas slutsatser var att den genomsnittliga bemanningen överlag är för låg för att uppfylla en god omsorgskvalitet. Professor Mats Thorslund, vetenskapligt ansvarig för studien, uttalade sig i Sveriges Radio Ekot. Thorslund sa att de som idag bor på demensboenden har större vård och omsorgsbehov än tidigare och att bemanningen inte har hängt med. Hans slutsats av undersökningen var att studien speglar förhållanden på jämförbara boenden i hela landet, inte bara situationen i Stockholm.78
Underbemanningen får självklart också negativa konsekvenser för arbetsmiljön. Enligt Socialstyrelsens lägesrapport (mars 2020) var undersköterskor och annan personal i hemtjänst, hemsjukvård och på äldreboenden sjukskrivna dubbelt så många dagar som samtliga anställda, redan före coronakrisen. Den tunga arbetsbelastningen och de otrygga villkoren gör det även svårt att rekrytera och behålla personal.
Enligt rapporten Vem vill arbeta i framtidens äldreomsorg?, som baseras på den stora nordiska NORDCARE-studien, är känslan av otillräcklighet och att underbemanning hotar omsorgstagarnas säkerhet en starkt bidragande anledning till att vilja lämna arbetet i
äldreomsorgen.79 Studien visar att antalet omsorgstagare påverkar personalens överväganden att sluta i hemtjänsten. Nästan tre gånger fler vill sluta i hemtjänsten, om de tycker att de ansvarar för ett för stort antal personer, jämfört med om de inte tycker det. Inom hemtjänsten skulle en minskning av antalet omsorgstagare per medarbetare underlätta för personalens möjligheter att stanna kvar i yrket. Inom äldreboenden är det däremot andra faktorer som avgör om man vill och orkar stanna kvar i arbetet.80 Generellt för både hemtjänst och särskilt boende är att de faktorer som är starkt relaterade till överväganden
76 Holmberg, B (2020), Att vilja men inte kunna, Äldre i centrum 3/2020, s. 50-53, https://aldreicentrum.se/teman/yrkeskunskapare-3-20/att-vilja-men-inte-kunna/
77 Wånell, S. E., Trygg, B. (2010), Lämplig bemanning – i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom.
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, rapport 2010:10.
78 Sveriges Radio Nyheter (2010), För lite bemanning på många demensboenden, publicerat torsdag 2 september 2010, https://sverigesradio.se/artikel/3972742
79 Szebehely, Marta, Stranz, Anneli & Strandell, Rebecka (2017), Vem vill arbeta i framtidens äldreomsorg?
Arbetsrapport/ Institutionen för socialt arbete, 2017:1
80 Szebehely, Marta, Stranz, Anneli & Strandell, Rebecka (2017), Vem vill arbeta i framtidens äldreomsorg?
Arbetsrapport/ Institutionen för socialt arbete, 2017:1, s. 22.
att lämna arbetet främst handlar om arbetstider, arbetsbelastning, handlingsutrymme, stöd i arbetet, vilka utvecklingsmöjligheter som erbjuds, samt upplevelsen av psykisk och fysisk trötthet efter dagens arbete.81
Tidigare forskning har visat att en kombination av höga krav och låg kontroll är ett vanligt förekommande och allvarligt arbetsmiljöproblem inom äldreomsorgen. Att ha för mycket att göra och samtidigt ha lite inflytande över arbetsuppgifterna har ett starkt samband med psykisk och fysisk utmattning.82 Hög arbetsbelastning och otillräckligt handlingsutrymme påverkar personalen negativt och minskar dessutom förutsättningarna att kunna vara flexibel inför de äldres ofta skiftande behov.83
81 Szebehely, Marta, Stranz, Anneli & Strandell, Rebecka (2017), Vem vill arbeta i framtidens äldreomsorg?
Arbetsrapport/ Institutionen för socialt arbete, 2017:1, s. 46.
82 Sverke, M., et al. (2016), Kvinnors och mäns arbetsvillkor. Kunskapssammanställning 2016:2. Stockholm:
Arbetsmiljöverket; Arbetsmiljöverket (2016), Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:2. Arbetsmiljön 2015; Forte, 2016, Arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer. Förstudie inför utlysning av forskningsmedel.
83 Szebehely, Marta, Stranz, Anneli & Strandell, Rebecka (2017); Astvik, W. (2003), Relationer som arbete. Förutsättningar för omsorgsfulla möten i hemtjänsten, Akademisk avhandling. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.