Kommunen ett ”gott arbete”?

För att undersöka om kommunen uppfattas som ett ”gott arbete” har vi beräknat medelvärdet på de 14 aspekterna i fråga 5. Vi har valt att använda oss av medelvärde dels för att det är etablerat inom attitydundersökningar, och dels för att kunna jämföra resultaten med

Berglunds. Medelvärdet gör att vi kan rangordna aspekterna efter vilka studenterna tycker är viktigast, samt i vilken omfattning de tror att kommunen uppfyller dessa. Aspekterna

presenteras i fallande ordning med den som värderats högst överst när det gäller vad som kännetecknar ett ”gott arbete”. Resultatet redovisas i tabellen nedan.

Tabell 2 Medelvärden ( x ) för de 14 aspekterna.

Vad kännetecknar ett "gott Arbete”?

x Tror Du kommunen uppfyller dessa alternativ?

x Rang

Intressanta och utvecklande Intressanta och utvecklande

arbetsuppgifter 2,89 arbetsuppgifter 1,83 7

Trevliga arbetskamrater 2,82 Trevliga arbetskamrater 2,14 4 Tillvaratagande av kompetens 2,80 Tillvaratagande av kompetens 1,74 9 Möjlighet till individuell kompetens- Möjlighet till individuell kompetens-

utveckling 2,73 utveckling 1,75 8

Bra löneutveckling 2,66 Bra löneutveckling 1,23 14

Möjlighet att prova egna idéer Möjlighet att prova egna idéer och ta egna initiativ 2,60 och ta egna initiativ 1,55 11 Goda karriärmöjligheter 2,47 Goda karriärmöjligheter 1,66 10 Utåtriktat arbete/kontakt med Utåtriktat arbete/kontakt med

människor 2,43 människor 2,14 4

Trygg och säker anställning 2,32 Trygg och säker anställning 2,55 1 Arbetet tillför andra något Arbetet tillför andra något

positivt 2,29 positivt 2,31 3

Flexibla arbetstider 2,27 Flexibla arbetstider 1,55 11 Arbetet tillför samhället något Arbetet tillför samhället något

positivt 2,20 positivt 2,41 2

Goda möjligheter till att leda Goda möjligheter till att leda andra människor/bli chef 1,95 andra människor/bli chef 1,96 6 Arbete som ger hög status 1,73 Arbete som ger hög status 1,38 13

Högsta möjliga medelvärde är 3,0 vilket representerar svarsalternativen ”Mycket viktigt” och ”I hög grad”. Det minsta värdet är 1,0 och representeras i sin tur av alternativen ”Mindre viktigt” och ”I låg grad”.

De aspekter som värderas högst av studenterna när det gäller det ”goda arbetet” är Intressanta

och utvecklande arbetsuppgifter, Trevliga arbetskamrater och Tillvaratagande av kompetens.

dessa aspekter är ersatta av Trygg och säker anställning, Arbetet tillför samhället något

positivt och Arbetet tillför andra något positivt.

Det som förefaller viktigt när det gäller det ”goda arbetet”, är inte det som studenterna tror att kommunen har att erbjuda. Till exempel finner vi att Intressanta och utvecklande

arbetsuppgifter som värderats högst, först kommer på en sjunde plats när det gäller vad

studenterna tror att kommunen kan uppfylla. Trygg och säker anställning är något man tror att kommunen kan leva upp till, men detta är i sin tur inte något som studenterna själva värderar speciellt högt.

Vi beräknade även medelvärdet på svaren för kvinnor och män separat. Analysen visar dock att det inte finns några nämnvärda skillnader mellan könen. Det vill säga, att bilden av det ”goda arbetet” och bilden av kommunen är den samma för såväl kvinnor som män. Medelvärdena för de 14 aspekterna kan antingen bero på extremvärden hos de olika

programmen, som tillsammans jämns ut, eller på att alla tillfrågade studenter, oavsett program har samma åsikter. Genom att ta fram varje programs medelvärden separat, och sedan jämföra dessa, kan vi dra slutsatsen att studenternas åsikter, både om det ”goda arbetet” och vad de tror att kommunen kan erbjuda, inte skiljer sig mellan programmen. Vår analys visar även att studenternas politiska åsikter inte nämnvärt tycks påverka vilken attityd de har till kommunen som arbetsgivare. Detta beror på att det är så få undersökningsenheter på så många variabler (partier).

Det finns således inga extremer, alla verkar i stort sätt ha samma bild. Alla studenter är överens om vad de vill ha ut av ett arbete, nämligen intressanta och utvecklande

arbetsuppgifter, individuell kompetensutveckling, tillvaratagande av kompetens och trevliga arbetskamrater. De är även lika överens om vad de tror att kommunen erbjuder, det vill säga trygg och säker anställning och ett arbete som tillför andra och samhället något positivt. Studenternas likriktade åsikter är rätt förvånande med tanke på programmens olika inriktning. Helt uppenbarligen ligger något annat bakom studenternas enhetliga bild.

Studerar vi aspekterna, flexibla arbetstider, arbete som ger hög status och möjligheter att leda

andra människor/bli chef, ser vi att de inte är lika viktiga i det goda arbetet. Studenterna tror å

andra sidan inte heller att kommunen kan uppfylla dessa i någon större utsträckning. Detta skulle kunna tolkas som att aspekterna inte är speciellt viktiga för studenterna. Vad vi däremot kan utläsa är att flexibla arbetstider, är något viktigare för de som är över 30 år i

undersökningen. Detta kan kanske bero på att dessa studenter har familj och barn i större utsträckning än de övriga åldersgrupperna. Medelvärdet för flexibla arbetstider ligger trots allt ganska högt (2,27). Detta kan förklaras med faktumet att när studenterna får lov att önska vad de vill ska ingå i det ”goda arbetet”, så tar de nog gärna i, i överkant.

Även undersökningen av 70-talister visar att flexibla arbetstider inte rankas speciellt högt⁷². Vidare menar man att varken hög status eller chefskap hör till de viktigaste aspekterna i arbetslivet⁷³. Ungdomsbarometern tar också upp ungas syn på chefskap. Trots att 60 procent åtminstone instämmer delvis i att de vill leda andra människor/bli chef, menar man att:

72 Anderson, Å m.fl. 1997, s. 60 73 Ibid.

”Entusiasmen inför att bli chef är likväl inte översvallande./…/ Det betyder att de flesta kan tänka sig att bli chef, men att de samtidigt inte är ett alltför viktigt mål i sig.”⁷⁴.

I vår undersökning svarade drygt 70 procent av studenterna att det var ganska eller mycket viktigt att ha goda möjligheter till att leda andra människor/bli chef (se tabell 3 nedan). Anledningen till att aspektens medelvärde ändå är så lågt, beror på att majoriteten av våra tillfrågade studenter svarat ganska viktigt, i större utsträckning än mycket viktigt, vilket automatiskt sänker medelvärdet.

Tabell 3 Svarsfrekvens över ”Goda möjligheter att leda andra/bli chef”.

Valid

Frequency Percent

Valid Mindre viktigt 72 27,7

Ganska viktigt 128 49,2

Mycket viktigt 60 23,1

Totalt 260 100,0

Missing 2

Totalt 262

Det verkar inte som att åsikterna om vad studenterna tror kommunen har att erbjuda, skiljer sig åt nämnvärt beroende på om man känner någon inom kommunen eller inte. Det finns dock ett par aspekter där åsikterna går isär. Detta gäller till exempel löneaspekten, där de som känner någon verkar ha uppfattningen att kommunen har lägre löner än vad de tror som inte känner någon. Däremot är förhållandet motsatt, när det gäller aspekten arbetet tillför andra

något positivt. Här tror de som känner någon att kommunen uppfyller detta i större

utsträckning än de andra. Skillnaderna är dock små, men ändå värda att noterna. Kanske hade bilden varit mer nyanserad om vi frågat var inom kommunen de bekanta arbetar. Det är troligt att det finns en skillnad i synen på kommunen beroende på om man är sjuksköterska eller om man arbetar inom den kommunala förvaltningen.

Analysen av den öppna frågan visar att den främsta anledningen till att studenterna inte vill arbeta kommunalt är att de tror att kommunen erbjuder låga löner och/eller dålig

löneutveckling. Även Teresa Larsens rapport diskuterar lönens betydelse. Hon menar att lönen är av större vikt än vad man kanske först kan tro ”Även om lönen oftast inte utgör den primära drivkraften i Sverige, är dess betydelse ingalunda försumbar”⁷⁵. Vår undersökning styrker detta resonemang. Hela 70 procent anser att lönen är mycket viktig medan enbart 0,8 procent anser att den är mindre viktig (se tabellen nedan). Ytterligare anledningar till varför studenterna inte kan tänka sig att arbeta kommunalt är uppfattningen om att kommunen är byråkratisk, grå trist och/eller tråkig samt att karriärmöjligheterna tros vara begränsade.

74 Ungdomsbarometern 1999, s.66 75 Larsen, T. 2000, s. 27

Tabell 4 Svarsfrekvensen över ”Bra löneutveckling”.

Valid

Frequency Percent

Valid Mindre viktigt 2 0,8

Ganska viktigt 84 32,3

Mycket viktigt 174 66,9

Totalt 260 100,0

Missing 2

Totalt 262

Tittar vi vidare på varför studenterna skulle kunna tänka sig att arbeta kommunalt, svarar studenterna följande; trygg och säker anställning, samt att man gör nytta för samhället och hjälper andra människor. Dessa är samma aspekter som studenterna tror att kommunen uppfyller i hög grad (se de tre högst rankande aspekterna i tabell 2 ovan) och i sin tur även de som gör att de skulle kunna tänka sig att arbeta där. Detta är mycket intressant med tanke på att just dessa aspekter inte värderas högt när studenterna själva får definierar vad som är ett ”gott arbete”.

Det är väldigt förvånande att så många studenter förknippar arbetet i kommunen med en trygg och säker anställning, med tanke på nedskärningarna inom den kommunala sektorn under 1990-talet. Dessa besparingar innebar i flertalet fall att många människor förlorade sina jobb.⁷⁶ Just trygg anställning framkommer dock på flera ställen i enkäten, i såväl de fasta alternativen som i den öppna frågan. 95 procent av studenterna svarar att de tror att kommunen i viss grad eller i hög grad erbjuder en trygg anställning (se tabell 5 nedan). Anställningsstoppet i kommunen under 90-talet⁷⁷ kan vara en bidragande orsak till denna uppfattning. Detta stopp innebar att samma personer har arbetat inom kommunen under mycket lång tid.

Tabell 5 Svarsfrekvens över studenternas uppfattning av kommunens anställningstrygghet.

Valid Frequency Percent Valid I låg grad 9 3,5 I viss grad 98 37,8 I hög grad 152 58,7 Totalt 259 100,0 Missing 3 Totalt 262

Larsens sammanfattning av tidigare forskning gällande kommunen som arbetsgivare visar dock att kommunalanställda själva inte uppfattar deras anställning som särskilt trygg⁷⁸. Dessa skillnader i resultat kan dock bero på att Larsen talar om kommunalanställda i stort, allt från sjuksköterskor, lärare till administratörer, medan vi endast undersöker en speciell del av den kommunala verksamheten som arbetsgivare.

76 Svenska Kommunförbundet 1999, s. 11 77 Projektplan, 2000-12-15

Den öppna frågan påvisar även aspekter som vi inte tänkt på tidigare. Exempelvis benämndes hög medelålder/stora åldersskillnader och resursbrist som två anledningar till att man inte skulle kunna tänka sig att arbeta inom kommunen. Aspekten hög medelålder är intressant eftersom kommunerna nu har börjat uppmärksamma detta som ett problem i och med den kommande generationsväxlingen. Resursbristen i sin tur syftar säkerligen till de sparprogram vilka drabbat den offentliga sektorn under 1990-talet⁷⁹ och som bidrog till ett begränsat handlingsutrymme för kommunerna.

Ytterligare nya aspekter som framkommer är det att kommunerna inte uppfattas som

vinstmaximerande samt att man uppfattar arbetstempot som lugnare än i den privata sektorn. Det verkar som om studenterna menar att arbetet i kommunen är mindre stressigt och att man därför skulle kunna tänka sig att arbeta där.

Sammanfattningsvis kan vi säga att vi här kommit fram till att bilden av det ”goda arbetet” inte stämmer överens med bilden av kommunen. Studenterna tror inte att kommunen kan uppfylla de aspekter som de själva värderar som ett ”gott arbete”. Vi har även kommit fram till att bakgrundsvariablerna kön, ålder och program inte nämnvärt påverkar studenternas attityder till kommunen som arbetsgivare.