Göteborgs universitet Göteborgsregionens kommunalförbund Sociologiska institutionen
Attityder till kommunen som potentiell arbetsgivare
- en studie av studenter vid Göteborgs universitet
och Chalmers tekniska högskola
Abstact
Uppsatsen ”Attityder till kommunen som potentiell arbetsgivare – en studie av studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola” är skriven på uppdrag av projektet Kommuner i generationsväxling som drivs i regi av Göteborgsregionens kommunalförbund. Författarna till uppsatsen är Anna Ekström och Jennie Haraldsson, studenter på C-kursen i sociologi vid Sociologiska institutionen på Göteborgs universitet.
Under 2000-talet förväntas stora pensionsavgångar inom kommunen. Uppsatsen är ett försök till att underlätta den generationsväxling som kommunen i och med detta kommer att stå inför. Syftet är att, med hjälp av en enkät, undersöka om studenterna kan tänka sig att arbeta inom den kommunala sektorn efter avslutad utbildning. Uppsatsens frågeställning är: Hur ser universitets- och högskolestudenters attityder ut till kommunen som potentiell arbetsgivare? Den har även följande underfråga: Vilken av Tomas Berglunds fyra attityder till arbete, altruistisk, materialistisk, instrumentell och/eller individualistisk, är mest framträdande hos studenterna?
Undersökningen visar att studenternas bild av ett ”gott arbete” inte stämmer överens med den bild de har av kommunen som arbetsgivare. Studenterna tror helt enkelt inte att kommunen kan uppfylla de aspekter som de själva värderar som ett ”gott arbete”. Detta kan bero på att studenterna värderar individualistiska aspekter högst medan de tror att kommunen först och främst uppfyller de altruistiska. Detta kan medföra att kommunen får svårigheter att anställa nyutexaminerade studenter i framtiden.
Förord
Vi vill först och främst tacka männen i våra liv, Gustaf och Raul, för deras uthållighet. Det är inte lätt att handskas med två halvt (helt) hysteriska uppsatsskrivare, när deras humör pendlar mellan hopp och förtvivlan. Vi vill också tacka Tomas Berglund för att han, så snart efter sin disputation, tog sig tid att hjälpa oss med vår enkät, samt att få vår teori att falla på plats. Utöver dessa enskilda personer vill vi även tacka alla andra på sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet för deras sporadiska hjälp när det behövts, speciellt Per Sjöstrand. En sak är säker, denna uppsats aldrig blivit klar om det inte varit för Delicatos dammsugare och kokosbollar. Sist men inte minst, ett stort tack till projektgruppen för Kommuner i Genera-tionsväxling (Kom i Gen) som gav oss möjligheten att skriva denna uppsats och till vår handledare Bo G Eriksson.
Anna Ekström & Jennie Haraldsson Göteborg, maj 2001
Innehållsförteckning
1. INLEDNING...1
2. DISPOSITION ...2
3. BAKGRUND ...2
4. PROBLEMFORMULERING...3
4.1. Syfte och frågeställning... 4
4.1.1. Precision och definition... 5
5. TIDIGARE FORSKNING & TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
.. 65.1. 70-talister – Om värderingar förr, nu och i framtiden ... 6
5.2. Ungdomsbarometern 1999 – Utbildning & arbetsliv ... 7
5.3. Kommunerna som arbetsgivare... 8
5.4. På väg mot det goda arbetet – om akademikers arbetsvillkor ... 9
5.5. Attityder till arbete i Västeuropa och USA ... 10
5.5.1. Utvecklad frågeställning... 13
6. METOD, UPPLÄGG OCH DATAINSAMLING ...14
6.1. Syftet med enkätens frågor... 14
6.2. Urval... 16
6.3. Enkätens genomförande ... 19
6.4. Bortfall... 19
6.4.1. Kommentar till bortfallet... 21
7. RESULTAT OCH ANALYS...22
7.1. Utvärdering av enkäten... 22
7.2. Enkätsvaren ... 23
7.3. Kommunen ett ”gott arbete”?... 24
7.4. Var vill studenterna arbeta?... 28
7.5. Fördomar ... 29 7.6. Vad är kommunen? ... 30 7.7. Attityder... 31
8. SLUTDISKUSSION ...34
9. SAMMANFATTNING...37
LITTERATURLISTA ...38
BILAGA 1:
EnkätenBILAGA 2:
KodningsschemaBILAGA 3:
FöljebrevTabell- och diagramöversikt
Tabeller
Tabell 1 Situationer i arbetslivet och attityder till arbete ... 11
Tabell 2 Medelvärden ( x ) för de 14 aspekterna... 24
Tabell 3 Svarsfrekvens över ”Goda möjligheter att leda andra/bli chef” ... 26
Tabell 4 Svarsfrekvens över ”Bra löneutveckling” ... 27
Tabell 5 Svarsfrekvens över studenternas uppfattning av kommunens anställnings- trygghet... 27
Tabell 6 De 10 aspekterna relaterade till attityder i fallande ordning... 31
Tabell 7 Aspekternas medelvärde i fallande ordning 7:1 ”Det goda arbetet”... 32
7:2 ”Vad studenterna tror kommunen kan erbjuda”... 32
Diagram
Diagram 1 Andelen av de svarande som läser på respektive program ... 231. Inledning
Dagens studenter utgör morgondagens nya arbetskraft. Allt eftersom konkurrensen om nyutexaminerade studenter hårdnar på arbetsmarknaden, blir det viktigare för arbetsgivaren att framstå som attraktiv. Men för att framstå som attraktiv i studenternas ögon, gäller det att arbetsgivaren vet vad studenterna faktiskt kräver av sitt framtida arbete. Är det flexibla arbetstider eller kanske lönen som avgör vem man skulle vilja arbeta för? Eller är det rent av så att studenterna väljer arbete efter hur mycket status det ger?
Ja, nu är det kanske inte så enkelt som att man fritt kan välja vilken arbetsgivare man vill ha. I många fall får man kanske vara glad för det arbete man får. Men i takt med att underskotten på vissa yrkesgrupper som till exempel civilingenjörer, kommer att öka inom de närmsta 10-15 åren, kan det trots allt vara bra för arbetsgivaren att veta vad som lockar ny ung arbetskraft. En av kommunens största utmaningar idag är just personalförsörjningen. Den sneda ålders-strukturen bland de kommunalt anställda medför att en stor del av personalen kommer att gå i pension under 2000-talet. De stora pensionsavgångarna tillsammans med ökade långtids-sjukskrivningar och tjänstledigheter har gjort att kommunen inom de närmsta tio åren,
kommer att behöva anställa över en halv miljon nya medarbetare. Den här uppsatsen kommer att undersöka vilken syn utvalda studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, har på kommunen som arbetsgivare. Vad definierar studenterna som ett ”gott arbete” och kan kommunen uppfylla dessa krav?
2. Disposition
Uppsatsen börjar med en kort presentation av bakgrunden och fakta om vår uppdragsgivare. Därefter specificeras problem, syfte och frågeställning, som så småningom mynnar ut i en redogörelse över tidigare forskning på området och våra teoretiska utgångspunkter. När detta är klart övergår uppsatsen till att presentera undersökningens slutgiltiga resultat tillsammans med en analys av dessa. Sist men inte minst kommer en slutdiskussion för att dra ihop alla lösa trådar. Längst bak återfinns som vanligt litteraturlista och bilagor.
3. Bakgrund
Den här uppsatsen är skriven på uppdrag av Kommuner i Generationsväxling (Kom i Gen), och har för avsikt att undersöka blivande akademikers attityder till kommunen som potentiell arbetsgivare. Kom i Gen är ett projekt som drivs i regi av Göteborgsregionens kommunal-förbund (GR). GR är en regional samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige1, vars uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen 2.
GR har även tagit fram ett traineeprogram där unga nyutexaminerade från universitet och högskola under en 18 månaders period får en ledarutbildning och chansen att prova på att arbeta inom tre kommunala verksamheter. Traineeprogrammet är även en del av
kommunernas satsning på ett regionalt ledarförsörjningsprogram3.
Idén till Kom i Genprojektet föddes hos Lotta Wittlöv och Linda Fritzén, under deras tid som trainee i kommunen 1999. Till en början diskuterades hur svårt det kan vara att börja arbeta i en organisation med en så snedvriden åldersstruktur. Diskussionerna ledde så småningom till att Kom i Genprojektet gick av stapeln den 8 december år 2000. Projektet kommer att löpa under ett års tid.
I Kom i Gens projektplan står att läsa att:
”Syftet med Kom i Gen är att utveckla åtgärder och metoder för att konkret arbeta med de problem vi ser i och med generationsväxlingen i kommunen. Målet är att underlätta den process som kommunerna genomgår i och med generationsskiftet. Kommunerna kommer att få konkurrera om arbetskraften och måste ligga i framkant när det gäller dehär frågorna för att kunna attrahera kompetent personal.”4
Kom i Gen är uppdelad i en styr- och en projektgrupp. Styrgruppen består av nio personer ur olika kommuner och verksamheter inom GR. Projektgruppen i sin tur består av åtta
medlemmar ur de två senaste traineegrupperna. Det är framför allt projektgruppen som aktivt arbetar med Kom i Gen5 och det är även den som har ”anlitat” och hjälpt oss. Vår
kontaktperson var Pernilla Rydeving anställd av Miljöförvaltningen i Partille, men vi har naturligtvis träffat och diskuterat med de övriga medlemmarna ur projektgruppen.
1 De 13 kommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
2 Se GR:s hemsida 3 Broschyr från GR 4 Projektplan, 2000-12-15 5 Se Kom i Gens hemsida
Mål : A tt u nd erlä tta kom m un erna s ge ne ra tions växlin g Mål : A tt u nd erlä tta kom m un erna s ge ne ra tions växlin g
Vidare har Kom i Gen ställt upp två övergripande problemställningar som de arbetar utifrån: • Hur blir kommunen en attraktiv arbetsplats?
• Hur kan vi bevara kompetensen inom organisationen?
Vår uppsats är alltså en liten del av Kom i Genprojektet. Den kan uppfattas som en pusselbit i arbetet med att underlätta kommunernas generationsväxling (se projektpilen ovan). Projektets frågeställningar är mycket omfattande och omöjliga att besvara i en C-uppsats. Vi har därför valt att fördjupa oss i den första av de två frågeställningarna. Detta genom att undersöka studenters attityder till kommunen som potentiell arbetsgivare. Vårt resultat kommer att användas som underlag för Kom i Gens fortsatta arbete. Förhoppningsvis kommer den också kunna bidra till förslag på åtgärder för att underlätta generationsväxlingen.
4. Problemformulering
Den ekonomiska krisen under 1990-talet har satt sina tydliga spår i den kommunala verksam-heten. Kommunerna tvingades till hårda besparingar och många människor miste sina arbeten. Nu framstår dock personalförsörjningen som en utav kommunens stora utmaningar6. Enligt Svenska Kommunförbundets beräkningar från 19997 kommer Sveriges kommuner fram till år 2010 behöva nyanställa drygt 625 000 personer. Detta är till största delen en följd av de pensionsavgångar som väntar när 40-talisterna närmar sig pensionsålder. Under perioden fram till 2010 förväntas drygt 30 procent av de kommunalanställda att gå i pension8. Kommunens sneda åldersfördelning beror dels på att kommunernas expansion var som störst under 1960 och 1970-talet och dels på att kommunerna under det senaste decenniet har stått under anställningsstopp9.
Samtidigt som kommunens rekryteringsbehov ökar, har det skett en förändring när det gäller studenternas möjlighet att välja om de vill arbeta i den offentliga eller den privata sektorn. Vissa yrken har tidigare uteslutande hänvisats till den offentliga sektorn eftersom
6 Svenska Kommunförbundet, 1999 s. 11 7 Ibid., s. 28
8 Ibid., s.11
konkurrensen om arbetstagarna mellan sektorerna varit relativt liten. Detta håller idag på att förändras i takt med att privata alternativ till det offentliga ökar. Tillsammans med bland annat diverse personaluthyrningsföretag skapar detta reella valmöjligheter att välja andra arbetsgivare än kommunen. 10
I och med den nya konkurrenssituationen på arbetsmarknaden uppstår därför en press på kommunerna som arbetsgivare.
”För att de skall lyckas rekrytera ny personal och behålla den personal som redan finns anställda måste kommunerna vara attraktiva arbetsplatser i förhållande till andra sektorer av arbetsmarkanden.”11.
Men frågan är om kommunen verkligen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Tidigare forskning som rör attityder till kommunerna som arbetsgivare är väldigt sparsam12. Oftast behandlas specifika delar av kommunen som till exempel sjukvård eller utbildning. Mer sällan diskuteras personalen inom den offentliga förvaltningen. Dessutom tycks den aktuella
forskningen utgå antingen från personal som redan är anställd inom kommunen eller ungdomar generellt. Endast en studie som vi kommit i kontakt med har tagit upp och diskuterat kommande anställdas, det vill säga nuvarande studenter vid universitet och
högskolor, och deras attityder till kommunen som arbetsgivare. Denna studie har dock enbart undersökt blivande sjukgymnaster13. Vi tycker det är konstigt att så få studier är gjorda på den blivande arbetskraften med tanke på att det är dessa personer som inom den närmsta
framtiden kommer att gå ut på arbetsmarknaden. Det är dessa studenter som har möjlighet att välja i vilken sektor de vill arbeta. Om kommunerna ska kunna bli attraktiva arbetsplatser, och lyckas attrahera nya unga anställda, så bör man med fördel veta vilka uppfattningar dessa personer har om kommunen som arbetsgivare, samt vilka krav de ställer på sin framtida arbetsplats.
Den här undersökningen kommer därför att koncentrera sig på studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola och deras attityder till kommunen som potentiell arbetsgivare. Vår studie bör uppfattas som ett behövligt komplement till den aktuella
forskningen inom förvaltningsområdet och bidrar således till att skapa en mer heltäckande bild av synen på kommunen som arbetsgivare.
4.1. Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att undersöka om studenter kan tänka sig att arbeta inom den kommunala sektorn efter avslutad utbildning. För att besvara detta har vi utformat följande frågeställning:
• Hur ser universitets- och högskolestudenters attityder ut till kommunen som potentiell arbetsgivare? 10 Larsen, T. 2000 s. 18 11 Ibid., s. 18 12 Ibid., s. 31 13 Öhman, A. 2001
4.1.1. Precision och definition
När vi talar om studenter syftar vi på personer vilka läser program på Göteborgs universitet eller Chalmers tekniska högskola, där de efter avlagd examen har möjligheten att välja att arbeta inom den privata eller offentliga sektorn. När vi skriver välja menar vi att de har möjlighet att söka anställning och ha chans att få jobb inom såväl den offentliga som den privata sektorn.
Med ”attityder” menar vi studenternas uppfattningar om kommunen som arbetsgivare. Vi är medvetna om att dessa naturligtvis kan vara baserade på såväl fakta som förutfattade
meningar. Poängen är dock att undersöka hur studenterna tror att kommunen är som arbetsgivare, inte hur det faktiskt ser ut i verkligheten.
5. Tidigare forskning & teoretiska utgångspunkter
Som vi redan nämnt är den tidigare forskningen kring attityder till kommunen som
arbetsgivare mycket sparsam. Vi kommer här att redogöra för de resultat som tidigare studier trots allt kommit fram till. Dessa forskningsrapporter tangerar vårt problem, även om de inte är koncentrerade på studenter som grupp.
5.1. 70-talister – Om värderingar förr, nu och i framtiden
Boken ”70-talister” är baserad på enkätundersökningar gjorda mellan åren 1988 och 1996 (dock inte årligen). Urvalet består sammanlagt av drygt 8000 slumpmässigt utvalda ungdomar i 20-års åldern (födda på 70-talet) från alla delar av Sverige. De har varit noga med att få en geografisk men även en köns- och åldersblandad sammansättning av elever. Undersökningen är gjord av Institutet för Framtidsstudier och är riktade mot ungdomar som går sista året på gymnasiet såväl teoretiskt som yrkesinriktade linjer. Institutet för Framtidsstudier bildades 1988 och har som huvudmål att ”utveckla bättre och hållfastare underslag för långsiktiga beslut i offentliga organ, privata företag och för den enskilda människan.”14.
Undersökningen kommer bland annat fram till att svenska ungdomar är inriktade på ett rörligt liv. De yrken som betraktas som mest attraktiva bland männen var civilingenjör, arkitekt, polis, byggnadsarbetare samt att arbeta som företagsledare. För kvinnorna däremot, prioriteras yrken som journalist, konstnär (artist) och polis, men även vissa yrken inom vård och
omsorg15.
Författarna finner stora likheter mellan kvinnors och mäns syn på det ideala arbetslivet, men också stora skillnader. Bland annat visar det sig att kvinnor i mycket högre grad än män prioriterare rörliga och kreativa arbeten samt möjlighet till kontakt och kommunikation med andra människor. Vidare uppfattas en hög lön och flexibla arbetstider som mer sekundära av kvinnor medan männen i stor grad betonar vikten av en hög lön16. Undersökningen visar dock att de mer strikt materiella arbetsvillkoren inte var speciellt viktiga. Istället framstår faktorer som social arbetsmiljö och kreativitet som betydligt viktigare än lön och arbetstid. Det framgår också att möjligheter till karriär värderas relativt lågt17. Vad som dock förefaller viktigt för såväl kvinnor som män var att få ett intressant arbete och trevliga arbetskamrater. Dessutom värderade ungdomarna faktumet att man kan se resultatet från sitt arbete högt. ”Det viktigaste idag är inte att bli något fint, utan att göra något intressant.”18.
Resultaten visar att ungdomar födda på 70-talet vänder sig mot hierarkiskt uppbyggda arbeten (arbetsplatser) till fördel för just det rörliga och självständiga yrkena. Dessutom verkar det som om ett arbetes status inte spelar någon större roll. Inte heller vekar möjligheten att bli chef värderas speciellt högt19.
14 Andersson m.fl. 1997 s. 9 15 Ibid., s. 181-182 16 Ibid., s. 60 17 Ibid., s. 182 18 Ibid., s. 61 19 Ibid., s. 60
5.2. Ungdomsbarometern 1999 – Utbildning & arbetsliv
Ungdomsbarometern är ”Sveriges ledande kunskapsleverantör av aktuella ungdoms-värderingar”20. Deras rikstäckande undersökningar bygger på enkäter med drygt 4500 slumpmässigt valda ungdomar i åldrarna 16-25 år. Studien genomfördes mellan november och december 1998 och är uppdelade i ett antal större teman; Reklam & Media, Livsstil & Fritid, Kost & Hälsa, Politik & Samhälle och Utbildning & Arbetsliv. Vi har som tidigare antytts läst och diskuterat den sista delen som behandlar temat Utbildning & Arbetsliv. Generellt visar undersökningen att de flesta ungdomar ser gymnasiet som studieförberedande för fortsatta högre studier21. Denna uppfattning är antagligen påverkad av att kraven från arbetsgivarna har ökat. Allt fler förväntar sig idag att de sökande ska ha högre utbildning22. Valet av gymnasieprogram grundar sig ofta i att programmet antingen ska leda direkt till ett attraktivt arbete eller erbjuder möjligheter att studera vidare på universitet eller högskola. Det verkar vara av stor vikt för ungdomarna att de väljer en utbildning som är efterfrågad, eller gör dem attraktiva på arbetsmarknaden23. Det bästa medlet mot arbetslöshet är just en konkurrenskraftig utbildning. Majoriteten av ungdomarna tar således hänsyn till hur
arbetsmarknaden ser ut när de väljer vilken utbildning de ska gå. Vidare visar det sig att killar är något mer strategiska när det gäller sina val än vad tjejer är.
Det framkommer även att dagens ungdomar har en mer flexibel inställning till var de kan tänka sig att bo och arbeta. Nästan varannan person skulle vilja arbeta någon annanstans än där de bor idag 24. I vissa fall används utlandsstudier som ett konkurrensmedel på
arbetsmarknaden. Steget att flytta från Sverige efter avslutad utbildning blir även mindre vilket i sin tur gör det lättare för företag utomlands att locka till sig studenterna.
Ungdomsbarometern kommer fram till att det är vanligt att de unga vill undvika en dålig arbetsmiljö och obekväma arbetstider. De vill inte att vägen från hem till arbete ska vara för lång eller ta upp för mycket tid. Majoriteten av de unga vill dock först och främst undvika att jobba på en arbetsplats där de inte får tillräckligt med uppmärksamhet för det de gör. Det är viktigt att de inte enbart känner sig som en obetydlig kugge i ett annars stort maskineri. Killarnas främsta favoritbransch är IT medan tjejerna gärna väljer yrken inom vård och omsorg. Mycket tyder alltså på att yrkesvalen har en stark könsprägel. Generellt är dock den populäraste arbetsgivaren är ett snabbt växande företag beläget i en mellanstor stad. 61 procent av ungdomarna kan dock tänka sig att starta eget företag25. 60 procent instämmer dessutom helt eller delvis i att de vill leda andra människor/bli chef. Dock var det enbart 1/5 som instämde helt i uttalandet.
De näst populäraste arbetsgivarna är multinationella företag med svenskt ursprung och eget företag. Detta kan enligt Ungdomsbarometern tyda på att det kan bli svårt för nationella företag och offentlig förvaltning att attrahera unga personer som är beredda att satsa både tid och engagemang på sitt arbete26.
20 I alla fall påstår Martin Agebrandt, projektledare på Ungdomsbarometern detta. 21 Ungdomsbarometern 1999, s. 19 22 Ibid., s. 21 23 Ibid. 24 Ibid., s. 65 25 Ibid., s. 7 26 Ibid., s. 65
Ungdomsbarometern slår slutligen fast att unga människor är mer individualistiska idag än förr27. Man menar att rötterna till den tilltagande individualismen står att finna i faktumet att statens institutionaliserade lösningar till de egna problemen upplevs som mycket begränsade. Istället anser de unga att de själva måste ta ansvar för sin egen framtid och lösa de problem som eventuellt dyker upp. Individualistens framgång är beroende av hennes självförtroende. De personer som besitter det bästa självförtroendet kommer även vara de som få de mest prestigefyllda och välavlönade jobben, samt kommer att våga och kunna satsa mer på sitt eget självförverkligande. För det är just detta livet handlar om, självförverkligande genom
upplevelser28.
Både Ungdomsbarometern och boken ”70-talister” har alltså undersökt ungdomars attityder med hjälp av enkäter. Som redogörelserna ovan visar skiljer sig resultaten inte speciellt mycket åt. Exempelvis framgår det i boken om 70-talister att det inte är så viktigt att bli chef, vilket även ungdomsbarometern bekräftar. Däremot skiljer sig ungdomarnas åsikter åt när det gäller vilken bransch eller yrke som är populärast, mellan de två skrifterna. Skillnaderna kan tolkas på så sätt att attityder har en tendens att ändra sig ganska snabbt.
5.3. Kommunerna som arbetsgivare
Theresa Larsen är doktorand i offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan i Göteborg och skrev förra året rapporten ”Kommunerna som arbetsgivare”29. Denna handlar dels om
attityder till kommunen som arbetsgivare och dels om vad kommunerna kan göra för att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Rapporten skrevs på uppdrag av Svenska Kommunförbundet som under våren 2000 startade ett projekt som just syftade till att förbättra attityderna till kommunen som arbetsgivare. Larsens rapport är en sammanställning av befintligt material som rör ämnet. Den bygger på tidigare forskning inom området och på material framställt av fackförbund och personalenkäter. Larsen har även genomfört en mindre mediastudie där hon sammanställt och analyserat ett flertal tidningsartiklar.
Larsen kommer fram till att kommunen i alla de undersökningar hon sammanställt vanligtvis framstår som en oattraktiv arbetsgivare30. Hon skriver vidare att de anställda ofta uppfattar arbetsmiljön som bristfällig och att de samtidigt är missnöjda med löner och andra förmåner. Arbetet uppfattas som stressigt och personalen känner sig inte delaktiga i besluten som rör deras eget arbete. Det förefaller dessutom som om det finns en rädsla för att förlora arbetet om man framföra kritik mot arbetsplatsen.
Med tanke på de nedskärningar som gjorts inom den offentliga sektorn under 1990-talet upplevs inte den kommunala anställningen som speciellt trygg. Tillsammans med missnöjet med löner verkar det som om fördelarna med att arbeta inom den offentliga sektorn i
jämförelse med den privata har minskat. Larsen menar, något tillspetsat, att ” /…/ den
kommunala sektorn sällan framstår som en arbetsgivare man aktivt väljer. Snarare är det så att de som arbetar där gör det för att de inte har något alternativ”31.
Den bild som växer fram av kommunen som arbetsgivare är dock inte helt entydig. Snarare är den fylld med paradoxer. Larsen skriver att trots att de kommunanställda är missnöjda med 27 Ungdomsbarometern 1999, s. 14 28 Ibid., s. 65-66 29 Larsen, T. 2000 30 Ibid., s. 85 31 Ibid.
löner, anställningsvillkor och arbetsmiljö, så uppger majoriteten att de trivs bra eller till och med mycket bra på sina arbetsplatser.32
Larsen ställer upp en rad faktorer som hon menar de flesta upplever som viktiga för att en arbetsgivare ska uppfattas som attraktiv. Dessa faktorer framkommer enligt Larsen i så gott som alla de rapporter hon sammanställt. Faktorerna är:
• En trygg anställning • En rättvis lön
• Att arbetsuppgifterna upplevs som betydelsefulla, intressanta och stimulerande • God arbetsgemenskap med både kollegor och chefer
• Hög grad av frihet och egenkontroll i arbete • Optimal arbetsbelastning
• Att arbetet ger möjlighet till personlig utveckling Larsen avslutar sin rapport genom att påpeka att:
”Hur väl kommunerna som arbetsgivare lyckas uppnå ovanstående faktorer i
förhållande till sina anställas och presumtiva anställdas preferenser kan vara avgörande för hur attraktiv de kommer att vara som arbetsgivare i framtiden.”33
5.4. På väg till det goda arbetet – om akademikers arbetsvillkor
”På väg till det goda arbetet – om akademikers arbetsvillkor” undersöker vad som
”kännetecknar det goda arbetet för akademiskt utbildade och hur stor klyftan är mellan deras nuvarande arbete och det goda arbetet.”34. Vidare undersöker de om olika yrkesgrupper eller män och kvinnor, har olika syn på det goda arbetet och i vilken utsträckning detta arbete förverkligas35.
Undersökningen baserar sig på enkäter, insamlade under våren 1992 från ett slumpmässigt urval. Urvalet bestod av de som i början av 1990-talet var anslutna till SACO, vilka hade yrken som fodrar en längre högskoleutbildning. 3756 personer svarade på enkäten, vilken behandlade diverse olika teman kring arbete, hälsa och familj.36
Respondenterna fick på en tregradig skala gradera 12 olika aspekter kring arbete, både vad det gäller det ”goda arbetet” och hur de tycker deras nuvarande arbetsplats uppfyller dessa. Det som respondenterna ansåg bland det viktigaste gällande det ”goda arbetet” var arbetets intellektuella stimulans, frihet och självständighet, nytänkande och initiativ samt möjligheten att göra något gott för samhället som samtidigt stämmer överens med de egna värderingarna. Det sistnämnda visade sig vara både yrkes- och könsrelaterat. Lärare och läkare värderade samhällsnytta högre än till exempel ingenjörer och ekonomer. Förklaringen tros ligga i, att de som valt yrken som är människorelaterade, redan vid yrkesvalet värderar samhällsnytta högt och att det sedan bara förstärks under utbildning och yrkesliv. Bland lärare och läkare fanns det också mer markanta könsskillnader än i andra yrkesgrupper. Kvinnorna ansåg det mer värdefullt att göra något gott för samhället än vad männen gjorde. Undersökningen visade
32 Larsen, T. 2000, s. 86
33 Ibid., s. 87. Observera att citatets felstavning är direkt avskriven från rapporten. 34 Aronsson, G. m.fl. 1995, s. 114
35 Ibid.
dock att män och kvinnors åsikter inte skiljer sig speciellt mycket åt om de arbetar inom just samma yrke.37
Skillnaden mellan respondenternas höga värdering av möjligheten till egna initiativ och nytänkande och hur de upplever att detta värdesattes på deras arbetsplats, var mycket stor. Respondenterna menar att de mycket sällan får använda sin högsta kompetens i den grad de skulle vilja. En förklaring tros vara att det kanske pågår en värdeförskjutning, där betydelsen av att få sätta en personlig prägel på arbetet blir allt viktigare. Vidare menar de att dessa tendenser är återkommande i undersökningar om ungdomars önskemål om kommande yrkesval. Undersökningen kommer slutligen fram till att ”Gemensamt för ungdomars och akademikers syn på det goda arbetet är att arbeten där individen blir synlig värderas högt.”38. Enligt författarna kan en något spekulativ slutsats dras om vad som bör förändras ute på arbetsplatserna, för att det goda arbetet bättre skall stämma överens med verkligheten. Detta genom att arbetsplatserna bör ändra sin organisation, så att de kan ta tillvara arbetskraftens initiativ och nytänkande, samtidigt som de undanröjer eventuella hinder så att de anställda kan använda den kompetens de besitter, till fullo.39
5.5. Attityder till arbete i Västeuropa och USA
Tomas Berglund har i sin avhandling ”Attityder till arbete i Västeuropa och USA – teoretiska perspektiv och analyser av data från sex länder” utvecklat en teori kring attityder till arbete. Teorin bygger bland annat på Gooldthorpe och hans medarbetares beskrivning av tre typer av attityder till arbete, den solidariska, den instrumentella och den byråkratiska. Vidare lägger Berglund till en fjärde attityd vilken finns omtalad i litteratur, av bland annat Beck, da Gay, Bauman och Allvin40 som en mer individualistisk attityd till arbete. Berglund själv kallar de olika typerna av attityder för en altruistisk, en materialistisk, en instrumentell och en
individualistisk attityd till arbete.
• Altruistisk attityd är framträdande då det är viktigt att ha ett arbete som är nyttigt för samhället och där man kan hjälpa andra människor.
• Materialistisk attityd kännetecknas av vikten av hög inkomst och goda karriärmöjligheter. • Instrumentell attityd innebär att arbetet bara är ett sätt att tjäna pengar och inget mer. • Individualistisk attityd värderar självständigt arbete och flexibla arbetstider högt.41
Berglund vidareutvecklar sin teori med hjälp av Mary Douglas grid-group typologi. Han applicerar denna modell på attityderna för att kunna koppla dessa till specifika sociala kontexter 42. Berglund har dock modifierat Douglas typologi till att lägga fokus på
arbetsorganisationens hierarki, vilken får kännetecknas av över- eller underordning43. Detta för att kunna applicera den på anställda som grupp44. Överordnad position innebär att personen i fråga har inflytande, över sådant som mål och medel som skall existera inom organisationen. Dessa representeras av yrkesgrupperna manager och professionella som till exempel chefer och högutbildade. Underordnad definieras i sin tur av bristen på denna typ av 37 Aronsson, G. m.fl., 1995, s. 114-119 38 Ibid., s. 121 39 Ibid., s. 120-121 40 Berglund, T. 2001, s. 63-77 41 Ibid., s. 275 42 Ibid., s. 131 43 Ibid., s. 132 44 Ibid., s. 108
kontroll och att personen i och med detta måste anpassa sig till den överordnades beslut. Exempel på sådana positioner är servicearbetare och manuella arbetare.45
Berglund tillför ytterligare en dimension till de objektiva över- och underordnade
klasspositionerna, nämligen den subjektiva. Denna representeras av individens lojalitet till den organisation som hon arbetar inom46. Tillsammans bildar dessa dimensioner en modell för situationer i arbetsliv och attityder till arbetet (se tabellen nedan).
Tabell 1 Situationer i arbetslivet och attityder till arbetet.
Lojalitet
(integration)
Låg Hög
Överordnad: Individualistisk Materialistisk
Formell Manager, attityd attityd
auktoritet professionella
(hierarki) Underordnade: Instrumentell Altruistisk Servicearbetare attityd attityd
Manuella arbetare
Källa: Tomas Berglund, 2001
Berglund har sedan använt denna modifierade modell för att undersöka attityder till arbete utifrån ett internationellt komparativt perspektiv47. Materialet som analyseras bygger på en enkätundersökning gjord i International Social Survey Program (ISSP). Berglund har valt att undersöka attityder till arbete i sex länder; Sverige, Norge, Tyskland, Frankrike,
Storbritannien och USA. Urvalet grundar sig på ländernas strukturella och kulturella särdrag48.
Trots att det finns variationer mellan länderna har Berglund kunnat dra följande generella slutsatser om vilka det är som har de olika attityderna. Den materialistiska attityden vilken värderade hög lön och karriär, domineras framför allt av den yngsta ålderskategorin (18-29 år). I de flesta länder är materialisterna managers. I vissa fall visar det sig också att denna attityd är valigare bland gifta än ensamstående. Den individualistiska attityden som kännetecknas av självständigt arbete och flexibla arbetstider, utmärker först och främst egenföretagare. Det är dock så att denna attityd även är relativt vanlig bland professionella i vissa länder. Den är vanligast i åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år. Det är även vanligare att kvinnor värderar denna dimension som viktigare än män.49
Den altruistiska attityden betonar arbeten där man hjälper andra människor och som är viktiga för samhället. Den tenderar att vara vanligare bland kvinnor än bland män, men också bland anställda i den offentliga sektorn än i den privata. Den instrumentella attityden, där arbetet bara är ett sätt att tjäna pengar, är vanligare bland manuella arbetare och servicearbetare, än 45 Berglund, T. 2001, s. 132 46 Ibid., s. 280 47 Ibid., s. 35 48 Ibid., s. 36-43 49 Ibid., s. 185
hos de professionella och managers. Attityden finns också oftare hos lågutbildade och i flera länder oftare hos männen än hos kvinnorna.50
Sammanfattningsvis menar Berglund ”att det finns attitydmönster som påminner om, men som inte fullständigt kan likställas med de teoretiska typerna som diskuterats.”51 Dessutom är attityderna olika starka i de olika länderna. Det förefaller dock som den altruistiska attityden är vanligare hos kvinnor, medan männen i ett flertal länder har en mer instrumentell
inställning till arbete. Åldern spelade störst roll för den materialistiska och individualistiska attityden.52
När det gäller klassposition visar undersökningen att de överordnade positionerna, managers och professionella i de flesta länderna utmärks av en materialistisk respektive en
individualistisk attityd. I de underordnade positionerna är en instrumentell inställning till arbete vanligare. Egenföretagare hade framför allt en individualistisk inställning. Utöver detta visade analysen på ett tydligt negativt samband mellan utbildning och den instrumentella attityden.53
I en jämförelse mellan de olika länderna finner Berglund att den altruistiska attityden till arbete utmärker den amerikanska befolkningen. Däremot är den individualistiska attityden vanligast i Sverige. Det visade sig att de nordiska länderna var avvikande då det gällde den materialistiska och den instrumentella attityden till arbete, då de hade en lägre frekvens av dessa än övriga länder. 54
I vår undersökning har vi valt att förenkla Berglunds teori genom att bortse från hans
användning av två dimensioner. Detta eftersom studenterna befinner sig i sin utbildning och inte på arbetsmarknaden. På grund av detta kan de inte uppleva den typ av hierarki Berglund pratar om eller någon lojalitet mot en potentiell arbetsgivare. Vi valde därför att enbart använda oss av de fyra attityderna till arbete; den altruistiska, materialistiska, instrumentella och den individualistiska. Vi ville undersöka om det är så att någon av attityderna är mer framträdande än någon annan hos studenterna. Detta har medfört att vi utvecklat vår ursprungliga huvudfråga. 50 Berglund, T. 2001, s. 185 51 Ibid., s. 276 52 Ibid., s. 185 53 Ibid., s. 186 54 Ibid., s. 206
5.5.1. Utvecklad frågeställning
• Hur ser universitets- och högskolestudenters attityder ut till kommunen som potentiell arbetsgivare?
Resultatet blev följande underfråga:
- Vilken av Tomas Berglunds fyra attityder till arbete, altruistisk, materialistisk, instrumentell och/eller individualistisk, är mest framträdande hos studenterna?
6. Metod, upplägg och datainsamling
Vi har valt att i likhet med Berglund, undersöka attityder med hjälp av en enkät (se bilaga 1). Vi kommer först att gå igenom enkätens frågor, följt av urvalet och enkätens genomförande och slutligen redovisas och diskuteras bortfallet.
6.1. Syftet med enkätens frågor
Enkätens olika frågor är hämtade från ett par redan genomförda undersökningar gällande attityder till arbete (se under Tidigare forskning). Vi tycker det är fruktbart att använda dessa etablerade frågor och applicera dem på studenter eftersom enbart en annan undersökning som vi stött på, tycks ha gjort detta innan.
Frågorna från boken ”70-talister” och från Ungdomsbarometern var inte direkt relevanta för vår undersökning. Anledningen är att vi inte anser att de kunde besvara vårt syfte. Istället har vi valt att jämföra delar av vårt resultat angående studenters attityder till kommunen som arbetsgivare, med vad de kommit fram till i sina undersökningar. Vi är dock medvetna om att attityder förändras över tid. Detta gäller kanske speciellt under åren från det att eleven slutar gymnasiet till att hon/han börjar på universitet eller högskola. Vi tycker ändå att det är fruktsamt att jämföra vårt resultat med de ovanstående, för att se om det finns likheter eller skillnader. Vi kommer även att relatera vårt material till vad Larsen kommer fram till i sin rapport ”Kommunerna som arbetsgivare”. Vi har använt rapporten som en slags riktlinje för vilka aspekter vi bör ha med i vår undersökning.
Idén till fråga 5A och B är hämtad från Westlanders (red.) bok ”På väg mot det goda arbetet – Om akademikers arbetsvillkor”. Frågan är från början med i en undersökning gjord av SACO över olika yrkesgruppers arbetsvillkor. I den ursprungliga studien är frågorna ställda på följande sätt: A. Vad kännetecknar ett ”gott arbete” för Dig? och B. I vilken utsträckning uppfylls detta i Ditt nuvarande arbete? Vi behöll i stort sätt A-frågan i sitt ursprungliga skick, medan vi valde att göra om fråga B. så att den istället riktade sig till studenter.
Frågan 5A syftar till att undersöka vad studenter definierar som ett ”gott arbete” genom att värdera 14 olika egenskaper/aspekter som ett arbete kan bestå av. B-frågan har i sin tur för avsikt att komma underfund med hur studenterna tror att kommunen som arbetsgivare kan uppfylla dessa aspekter. Tanken är att jämföra de två delfrågorna med varandra för att kunna se om studenterna förknippar kommunen med ett ”gott arbete”.
Utöver detta har vi valt att applicera Berglunds teori på vår undersökning. Fråga om det goda arbetet (5A) kommer att analysera med hjälp av tre av Berglunds fyra attityder till arbete. Aspekterna ”Arbetet tillför samhället något positivt” och ”Arbetet tillför andra något positivt” representerar den altruistiska attityden medan ”Bra löneutveckling”, ”Arbete som har hög status”, ”Goda möjligheter att leda andra människor/bli chef” och ”Goda karriärmöjligheter” skulle tyda på en materialistisk attityd till arbete. Aspekterna ”Tillvaratagande av kompetens”, ”Flexibla arbetstider” och ”Möjlighet till individuell kompetensutveckling” representerar den individualistiska attityden till arbete.
Frågan om ett arbete enbart är ett sätt att tjäna pengar och frågan om studenterna skulle uppskatta ett arbete även om de inte behövde pengarna (fråga 7), är tagen direkt från
Berglunds avhandling55 och har därmed ett rent teoretiskt syfte. Vi ska försöka finna den instrumentella attityden med hjälp av dessa två aspekter. Vi har valt att inte ta med den instrumentella attityden i samma fråga som de övriga attityderna (fråga 5), eftersom vi anser att frågan inte kan relateras till ett ”gott arbete”. Vi är medvetna om att detta medför att vi inte kan göra en direkt jämförelse mellan den instrumentella attityden och de övriga, bland annat beroende på att frågorna har olika antal svarsalternativ. Vi tror dock inte att detta är något stort problem eftersom Berglunds avhandling (se ovan), visar att den instrumentella attityden är vanligast bland lågutbildade samt inom manuella arbeten. Vår undersökning bygger på studenter vid universitet och högskola vilka efter avslutade studier kan räknas som
högutbildade. Med anledning av detta tror vi inte att den instrumentella attityden till arbete kommer att vara speciellt utbredd. Detta återstår dock att se.
Utöver dessa har vi valt att även ta med aspekterna ”Trygg och säker anställning”, ”Intressanta och utvecklande arbetsuppgifter”, ”Trevliga arbetskamrater” och ”Utåtriktat arbete/kontakt med andra människor”. Detta eftersom vi anser att dessa är intressanta att undersöka. Vi kommer att benämna dessa aspekter som ”övriga” aspekter då de inte kan relateras direkt till Berglunds fyra attityder till arbete.
Fråga 1-3 är bakgrundsvariabler. Dessa är till för att se om attityderna skiljer sig åt beroende på kön, ålder och utbildningsprogram. Judith Bell skriver i sin bok ”Introduktion till
forskningsmetodik” att frågan om ålder av många uppfattas som känslig56. Vi valde därför att presentera frågan med fasta svarsalternativ. Även fråga 12 och 13 är bakgrundsvariabler. Den förstnämnda syftar till att undersöka om studenters och/eller deras föräldrars härkomst
påverkar synen på kommunen. Den andra är medtagen istället för en klassfråga. Anledningen till att vi istället valt denna fråga är att klass grundar sig på ”familjen” och inte den enskilda individen, som vi faktiskt undersöker här. Vi är medvetna om att även denna fråga kan uppfattas som känslig, vilket antagligen kommer att ledat till att vissa personer väljer att inte svara på den. Trots detta anser vi att den är tillräckligt viktigt för att ha med ändå.
Fråga 6 är till för att undersöka om våra fördomar, om hur studenterna uppfattar kommunen som arbetsgivare stämmer eller inte. Påståendena är först och främst hämtade från oss själva, men även från vår intervju med Stellan Edström, personalchef för Ale kommun. Vissa kan tyckas vara relativt kontroversiella, med det är också det som är meningen. Vi vill få reda på om fördomarna gällande attityderna till kommunen verkligen existerar i den omfattning vi tror. Den åttonde frågan ställde vi för att kunna undersöka om attityden till kommunen kan påverkas av att någon i den närmsta vänkretsen eller familjen arbetar kommunalt.
Vidare har vi tagit med nedanstående frågor för att undersöka om och eventuellt hur de påverkar studentens syn på kommunen som arbetsgivare. Den fjärde frågan syftar till att ta reda på om studenterna har någon arbetslivserfarenhet och i så fall inom vilken sektor. Man skulle kunna tänka sig att denna erfarenhet påverkar synen på de övriga sektorerna. Den nionde frågan undersöker studenternas intresse för att arbeta kommunalt, medan den tionde syftar till att studera i vilken utsträckning olika sektorer tagit kontakt med studenterna angående framtida jobb. Kan det vara så att kommunen kanske inte visar framfötterna tillräckligt mycket jämfört med den privata sektorn, eller är det kanske tvärtom? Fråga 11 är konstruerad för att visa vilken sektor som studenterna i första hand ska söka arbete hos. Är kommunen den arbetsgivare man aktivt väljer?
55 Berglund, T. 2001, s. 80
Vi avslutar enkäten med en öppen fråga (14A + B). Denna är till för att ge studenterna en chans att uttrycka sina åsikter mer fritt. Kanske kan den tillföra undersökningen fler aspekter, som vi av någon anledning har missat. Vi har för avsikt att dela in svaren i lämpliga ämnes-kategorier.
6.2 Urval
Kommunen utgör en heterogen grupp. Detta innebär att det jobbar allt mellan lärare,
sjuksköterskor och administrativ personal inom denna sektor57. Vi valde att i vår underökning koncentrera oss på de utbildningar där studenterna har en möjlighet att välja att arbeta inom privat eller offentlig sektor.
Vidare har vi koncentrerat oss på studenter som läser sitt näst sista år på sin utbildning. Detta eftersom de studenter som är på sitt sista år, är svåra att få tag i då de utför sitt examensarbete och att de dessutom kan tänkas bli färgade av detta. Det föreligger enligt oss en risk att man fortsätter i den sektor/bransch åt vilken man gör sitt examensarbete. Detta eftersom man ”fått in en fot” där. Vi tror dessutom inte att förstaårsstudenter har hunnit tänka lika mycket i banor av potentiella arbetsgivare, eftersom de har flera år kvar att läsa. Anledningen till att vi valt program istället för fristående kurser är att studenter i de fristående kurserna ofta har kommit olika långt i sin utbildning, medan de som läser program kan sägas befinna sig i samma fas. Vi har valt att geografiskt begränsa oss till Göteborg. Undersökningen är dock gjord på såväl Göteborgs universitet som Chalmers tekniska högskola. Avgränsningen beror på brist av tid och resurser att genomföra en rikstäckande studie. Av dessa skäl har vi inga ambitioner att generalisera våra resultat till att gälla alla Göteborgs studenter och ännu mindre alla studenter i Sverige. Vårt resultat säger alltså enbart något om de specifika studenterna på de program vi valt. För att underlätta urvalet av program följde vi Verket för högskoleservice (VHS)
katalogs ämnesindelning av Göteborgs universitets olika program58: • Beteendevetenskap • Data • Ekonomi/administration/turism • Humaniora/teologi • Juridik • Matematik/naturvetenskap • Samhällsvetenskap • Undervisning/idrott • Vård/farmaci/hälsa/omsorg
Vi har dock låtit Chalmers tekniska högskola representera ämnesområdet Matematik/ naturvetenskap.
Vår ambition var att välja en representant från varje ämnesgrupp. Under tidens gång
upptäckte vi dock att denna metod inte var genomförbar. Vi gjorde därför ett strategiskt val av dessa program. Först tittade vi på hur relevanta vi ansåg att programmen var utifrån
studenternas möjlighet att välja mellan privat och offentlig arbetsgivare. För att detta inte skulle bli godtyckligt kontaktade vi ansvariga studievägledare vilka bekräftade eller
57 Larsen, T. 2000, s.12 58 VHS 2001, s. 32-35
dementerade våra föreställningar. Vi använde oss även av programkatalogen från Göteborgs universitet för att få en mer nyanserad bild av programmen. Därefter undersökte vi
tillgängligheten, d v s möjligheten att ta kontakt med studenterna på de utvalda programmen. Fick vi inte tag i studenterna på näst sista året försökte vi istället med de som gick året under. Var inte heller detta möjligt uteslöt vi programmet från undersökningen. Detta var tyvärr fallet med Utbildningsprogrammet med inriktning mot personal och arbetslivsfrågor som låg under ämnet Beteendevetenskap. Eftersom de övriga programmen under detta ämne
(Socionomprogrammet, Programmet för social omsorg och socialpedagogik och
Psykologprogrammet) inte var utav intresse för undersökningen fick vi ingen representant från Beteendevetenskapen. Anledningen till att vi inte klassificerade dessa som relevanta beror på att de flesta som utbildar sig inom detta ämnesområde hamnar i den offentliga sektorn, även om de privata alternativen har ökat på senare år59.
När det gäller ämnesområdet Data valde vi att undersöka studenterna vid systemvetar-programmet. Detta eftersom studenterna vid datalingvistprogrammet i mycket liten
utsträckning kommer att ha kommunen som arbetsgivare utan snarare arbeta inom den privata sektorn till exempel Telia, Eriksson eller mindre IT-företag60. Vi strök datavetenskapligt utbildningsprogram efter kontakt med studievägledaren som upplyste oss om att de flesta efter examen har gått till privata sektorn. Valet stod således mellan ADB-programmet och
systemvetarprogrammet vilkas studenter har möjlighet att välja sektor. Beslutet föll tillslut på systemvetarprogrammet eftersom det uttryckligen stod utskrivet i kursbeskrivningen att studenterna här kunde arbeta inom såväl offentlig som privat sektor, vilket det inte gjorde på ADB-programmet61.
Inom området Ekonomi/administration/turism föll vårt val på Handelshögskolans integrerade civilekonomutbildning med analytisk inriktning. Sammanlagt utgörs civilekonomutbildningen av cirka 200 studenter, varav hälften är inriktade på flera olika främmande språk. Den andra hälften läser den analytiska inriktningen vilket medförde ett lämpligt antal civilekonomer med en bred ekonomiutbildning. De återstående två programmen vid Handelshögskolan var
logistikprogrammet och kostekonomprogrammet. Kostekonomprogrammet uteslöts då det behandlar bespisning av olika slag vilket är ett område som vi inte var intresserade av. Logistikprogrammet uteslöt på grund av att de till skillnad från den analytiska inriktningen har en smalare inriktning.
Humaniora/teologi bestod endast av ett program, nämligen religionsvetenskapligt program. Vi valde att inte ta med detta i undersökningen eftersom utbildningen först och främst leder till prästtjänst i Svenska kyrkan. Urvalet inom området Juridik var lika lätt att göra eftersom den enda utbildningen under denna rubrik utgjordes av programmet för juris kandidatexamen. Eftersom många av studenterna här hamnar i det offentliga domstolsväsendet valde vi att inkludera programmet i vår undersökning.
Vi har valt att låta Chalmers tekniska högskola representera ämnesområdet Matematik/ naturvetenskap. Detta kan förefalla negativt eftersom programmen på Göteborgs universitet kan skilja sig från Chalmers utbildningar. Vi har ändå valt att göra på detta sätt eftersom antalet enkäter blivit allt för omfattande om vi låtit både Chalmers och Göteborgs universitet vara representerade. Dessutom är det intressant att undersöka civilingenjörer eftersom de
59 Larsen, T. 2000, s.18
60 Denna information har delgivits av programansvarig för Datalingvistprogrammet Karin Friberg. 61 Informationsmaterial 2001/2002, Göteborgs universitet, s. 16, 109
tenderar till att arbeta inom den privata sektorn62. Även Chalmers utbildningar finns med i VHS-katalogen. Urvalet gjordes genom att vi kontaktade stadsdelschefen för Linnéstaden63 och frågade vilka studenter som kommunen var extra intresserade av. Svaret blev Datateknik, Informationsteknik och Väg- och vattenbyggnad. Eftersom vi redan valt ut systemvetar-programmet vid Göteborgs universitet ansåg vi således att det var lämpligast att välja väg- och vattenbyggnad.
Samhällsvetenskapen bestod av följande program; europaprogrammet,
förvaltnings-programmet och samhällsvetenskapligt miljövetarprogram. Eftersom Europaförvaltnings-programmet är så nyetablerat i Göteborg att det fortfarande inte finns studenter som tagit examen valde vi att utesluta detta i undersökningen. Det visade sig dessutom, efter kontakt med samhällsveten-skapliga miljövetarprogrammet, att detta inte startar upp förrän till hösten. Således finns inga studenter inom detta program att tillgå. Av detta skäl valde vi istället att ta med studerande vi förvaltningsprogrammet.
Vi har även valt att utesluta Undervisning/idrott och Vård/farmaci/hälsa/omsorg från undersökningen. Detta med anledning av de program som innefattas här saknar relevans för vår studie inriktning. Skälet är att majoriteten av studenterna hamnar inom kommunens basnäring, vilken vi valt att inte ta med i vår undersökning. Dessutom är de privata alternativen fortfarande relativt få inom detta område.
Efter denna genomgång kan det tyckas att vårt urval är lite krångligt. Vi är medvetna om fördelarna med att istället göra ett slumpmässigt urval men anser att detta inte var möjligt i vårt fall. Det finns idag över 38 000 studenter vid Göteborgs universitet, räknar man med Chalmers tekniska högskola ökar antalet dramatiskt. Alla dessa läser dock inte program, vilket vi intresserat oss för, men slutsatsen blir dock den samma; vi kan inte ta med alla studenter i undersökningen, vi måste göra ett urval. Att göra ett slumpmässigt urval fungerar inte i vårt fall eftersom vi ville vara säkra på att undersökningen baseras på program där studenterna har möjligheten att välja mellan att arbeta inom antingen offentlig eller privat sektor (som nämnts ovan).
Vi ansåg inte heller att det var möjligt att göra ett klusteurval eftersom det under tiden uppdagade sig att vissa studenter inte var anträffbara på grund av olika projekt och examensarbeten. Dessutom skulle vi inte kunna ha mindre kontroll över hur stort antalet studenter blev. Vissa grupper av studenter skulle antagligen bli allt för få, vilket skulle medföra att de blev svåra att uttala sig om. Dessutom kvarstår här problemet med
valmöjligheten. Vi tyckte inte heller att det var bra att blanda olika urvalsmetoder varpå vi, efter timslånga diskussioner och avväganden, stod fast vid ett strategiskt urval. Inom de valda programmen strävade vi dock efter att göra en totalundersökning.
Problemet med detta urval är som vi tidigare sagt att vi inte på något sätt kan generalisera de resultat vi får, utan de säger endast något om studenterna vid våra utvalda program64. Vi menar dock att detta ändå är ett fruktsamt projekt eftersom det i stort saknas uppgifter om studenters attityder till kommunen som potentiell arbetsgivare i tidigare forskning65. 62 SCB 2000, s. 8, 37 63 Anders Ekström 64 Larsen, T. 2000, s. 20 65 Ibid., s. 31
6.3. Enkätens genomförande
Vi ansåg att det bästa sättet att ta reda på studenters attityder, var att genomföra en
enkätundersökning. För att minimera bortfallet valde vi, likt undersökningen kring 70-talister, att själva gå ut med enkäten till studenterna istället för att skicka ut dem per post66. Dock kunde vi inte förlita oss på att föreläsarna själva skulle ansvara för distribueringen av enkäten, varpå vi besökte aktuella föreläsningar. Ett undantag var de systemvetare som läste kursen ”Elektronisk handel”, där föreläsaren åtog sig att ansvara för utlämningen. Vidare valde vi att skicka ut ett fåtal enkäter till studenter vid Förvaltningshögskolan eftersom dessa först skulle ha föreläsning i mitten maj, vilket var för sent för att vi skulle få in dem i tid för analys. Innan vi genomförde undersökningen lät vi några av våra kurskamrater prova enkäten. Därefter lät vi modifierade den efter de synpunkter som kommit fram.
För att minska bortfallet ytterligare hade vi för avsikt att skicka ut enkäter till de studenter som inte var närvarande vid vårt besökstillfälle. För att möjliggöra detta behövde vi få tag på adresslistor över studenterna som var registrerade på respektive kurs. Detta var dock lättare sagt än gjort. Det visade sig att man måste kontakta varje institution för att få reda på exakt vilken kurs de berörda studenterna läste. Vi fick dock klart för oss att vissa studenter kunde välja mellan flera olika kurser. Detta gjorde att vi till exempel var tvungna att besöka fem delkurser för att ”få tag” i en hel klass. Vi lämnade in alla aktuella kurskoder till Lars Sannerstedt, ansvarig för LADOC (datasystemet som behandlar studentuppgifter). Eftersom Chalmers är en egen stiftelse kontaktade vi Ingrid Sjöberg som har respektive uppgift där. Problemet var att det tog cirka 1,5 vecka att få ut rätt adresslistor. Dessutom var det omöjligt att utläsa om studenterna kom från ett och samma program, eller om flera program läste gemensamt. Det visade sig även att det var omöjligt att ta närvaron vid föreläsningarna eftersom vissa kurser hade över 100 studenter. Det bidrog till att det inte var genomförbart att skicka ut enkäterna till de icke närvarande. Vi fick därför överge denna tanke.
Enkäterna kodades in i dataprogrammet SPSS allt eftersom vi fick in dem. Våra två öppna frågor, kodades genom att vi läste igenom alla svar och kategoriserade dem efter innehåll67. Kategorin ”Övrigt” innefattar sådana uttalanden som inte besvarade frågan samt de svar som enbart uppkom en gång. När kodningen var klar kunde vi analysera materialet med hjälp av vår förenklade modell av Tomas Berglunds teori från avhandlingen ”Attityder till arbete i Västeuropa och USA”.
6.4. Bortfall
Vårt bortfall är komplicerat eftersom adresslistorna vi använt oss av inte avslöjar vilket program den enskilda studenten läser på. Tyvärr var det inte möjligt att ta reda på detta enligt Lars Sannerstedt, ansvarig för LADOC. Detta gör att vissa kurser läses av studenter från olika program. Så var fallet med Systemvetarprogrammet. Där visade det sig att dessa studenter läste gemensamt med ADB-programmet. Vi har därför tvingats till att göra en uppskattning av bortfallet med hjälp av VHS-katalogen. Antalet platser på systemvetarprogrammet är 100 st enligt katalogen68. På de kurser vi besökt/lämnat ut till var det totala antalet studenter 17069. Uppskattningsvis är 70 st från ADB-programmet och kan därför räknas bort. Observera dock att detta inte är någon exakt siffra eftersom det även finns en risk att vissa personer hoppat av utbildningen efter hand. Sammanlagt har vi fått in 44 enkäter från systemvetarprogrammet.
66 Andersson, Å. m.fl. 1997, s. 193 67 Se bilaga 2 för kategoriindelning.
68 VHS Anmälningskatalog hösten 2001, s. 32 69 Siffror från Lars Sannerstedt, ansvarig för LADOC
När det gäller Förvaltningsprogrammet visade det sig att flera av studenterna läste dubbla kurser samtidigt. Detta innebar att vi skickat ut enkäter till studenter som vi sedan mött öga mot öga vid föreläsningar. Detta uppdagades inte förrän enkäterna väl var utskickade och gjorde att antalet enkäter som skickades tillbaka till oss per post var mycket få (4st). Vi sluttampen uppdagades det dessutom att mer en halva klassen befann sig ute på praktik eller utlandsstudier. Detta hade vi inte fått reda på av Förvaltningshögskolans institution. Vi har därför inte kunnat påverka detta bortfall. Hade vi dock fått ta del av denna information lite tidigare hade vi kunnat välja att ta med studenterna i årskursen under istället. Vi har sammanlagt fått in 25 av 27 möjliga enkäter.
När det gäller juristprogrammet hade vi först problem med att få tag i föreläsare. Trots att vi skickade ett mail (vi fick aldrig något telefonnummer av kursansvarig) där vi förklarade vad vi höll på med, fick vi aldrig något svar tillbaka (och har fortfarande inte fått något). När vi då uppsökte den kursansvarige bestämdes hastigt att vi skulle få lov att besöka en föreläsning samma eftermiddag, så länge vi genomförde undersökningen när föreläsningen väl var slut. Vi fick följaktligen inte dela ut enkäten under föreläsningstid, vilket vi fått på de övriga kurserna. Bortfallet beror dels på att föreläsningen slutade först klockan 17.00 och att solen sken varmt utanför. Studenterna var således mer intresserade av att gå hem än att stanna kvar och besvara vår enkät. Av 132 juriststuderande70 svarade endast 43 stycken.
Som vi tidigare nämnt var vi intresserade av att undersöka civilekonomer med analytisk inriktning. Det visade sig dock att dessa ekonomer läser kurser gemensamt med de som har en språklig inriktning. Vi tvingades återigen att dela ut enkäterna till alla närvarande studenter och sedan sortera ut de som inte var aktuella. För att få en uppfattning om bortfallet vände vi oss än en gång till VHS-katalogen71. Enligt denna finns det 100 platser på den analytiska inriktningen och sammanlagt 100 platser med språklig inriktning. Enligt LADOC var det 179 personer som läste den aktuella kursen. Om vi antar att hälften är från analytisk och
resterande från språklig inriktning betyder detta att det går ca 90 studenter i varje. Återigen är detta en uppskattning vilket gör siffrorna osäkra. Sammanlagt fick vi in 59 st enkäter från den analytiska inriktningen.
Undersökningen gick förvånansvärt smidigt på Chalmers tekniska högskola. Det är sammanlagt 107 registrerade studenter vid Väg- och vattenbyggnad vilka alla läste en och samma kurs. Bortfallet var således enbart de som inte var närvarande vid vårt besökstillfälle. Vi fick in 84 enkäter från denna kurs.
Använder vi de uppskattade siffrorna, som dock är osäkra, kommer vi fram till högst 456 möjliga respondenter. Vi har fått in 262 enkäter. Detta ger oss ett uppskatta bortfall på cirka 43 procent. Bortfallet förefaller ganska högt, men vi tror ändå att vi genom denna metod fått in fler enkäter än om vi hade skickat ut alla. Hade det dock varit möjligt att ta närvarolistor samt om vi hade haft tid och pengar så skulle vi ha skickat ut enkäter till de som inte var närvarande. Dessutom medför användandet av platsantalet i VHS-katalogen sannolikt till en överskattning av bortfallet. Detta eftersom ett visst antal studenter säkerligen hoppat av utbildningen under åren som gått, eller tagit ett sabbatsår.
70 Information från Lars Sannerstedt, ansvarig för LADOC 71 VHS Anmälningskatalog hösten 2001, s. 32
6.4.1. Kommentar till bortfallet
Något man bör tänka på när det gäller bortfallet, är att det kan vara en viss sorts personer som valt att faktiskt fylla i våra enkäter. Studenterna har valt att närvara på föreläsningen och i fallet med juristerna, valde vissa personer att stanna kvar, medan andra gick. Kanske hade de studenter som inte var närvarande eller de som valde att gå, haft en annan syn på kommunen som arbetsgivare eller på det ”goda arbetet”. Detta kan vi bara spekulera om.
7. Resultat och analys
I denna del redovisas våra resultat. Vi har valt att löpande analysera det vi kommit fram till. Detta för att läsaren lättare skall kunna följa våra tankegångar. Innan vi börjar redovisa resultatet, vill vi än en gång poängtera, att vi inte har för avsikt att generalisera vårt resultat till att gälla studenter i allmänhet. När vi talar om studenter menar vi de specifika studenter som har ingått i vår undersökning. Vi redovisar studenternas åsikter generellt och bara efter program, kön eller ålder där dessa variabler är utmärkande för resultatet. Vi vill också påminna om att antalet studenter vid Förvaltningshögskolan är relativt lågt jämfört med de andra programmen.
7.1. Utvärdering av enkäten
Under kodningen visade det sig att vissa av våra frågor på enkäten inte fungerat som vi tänkt. Trots att vi både testat enkäten och modifierat den efter de synpunkter som kommit fram. Fråga 4 ”Har Du någon arbetslivserfarenhet inom följande sektorer?” har många haft svårt att fylla i korrekt. Det visade sig att de flesta bara markerat de sektorer de har
arbetslivs-erfarenhet från. Man skulle kunna tolka det som att studenterna inte har någon arbetslivs-erfarenhet av de sektorer de inte fyllt i. Detta kan vi dock inte säga med säkerhet. På grund av detta anser vi oss inte kunna använda denna som bakgrundsvariabel, men vi kommer att redovisa resultatet separat.
Vidare visade det sig att sex studenter valt att inte svara på frågan gällande vilka påståenden de anser stämmer in på kommunen som arbetsgivare (fråga 6). Kommentarer som vissa studenter lämnat i marginalen ger en möjlig förklaring till detta. De anser sig inte ha
tillräcklig kunskap om kommunen för att besvara frågorna. Några ansåg dessutom att ett ”vet ej” alternativ hade varit på sin plats. Detta håller vi dock inte med om eftersom respondenter, av bekvämlighet tenderar att svara just ”vet ej”. Dessutom är vi ute efter vad studenterna tror att kommunen står för, vilket inte behöver bygga på faktisk kunskap.
Svarsalternativen till frågan om studenterna kan tänka sig att arbeta inom kommunen (fråga 9) kunde från vår sida ha gjorts mer nyanserade. Detta eftersom de har en tendens att inte vara helt uteslutande från varandra. Detta gäller speciellt svarsalternativet ”Nej knappast” som kan uppfattas lika starkt som ”Nej absolut inte”. Vi har därför valt att i vår analys sammanföra de båda nej-alternativen och de båda ja-alternativen till ett nej och ett ja svar. Kanske skulle vi använt dessa två alternativ från början?
Fråga 10 påminner om fråga 4 då det gäller uppbyggnaden. ”Har någon inom följande sektorer kontaktat Dig under din studietid angående framtida arbete?”. Detta kan vara
anledningen till att flertalet respondenter inte fyllt i denna fråga korrekt. Det verkar som man återigen antingen har fyllt i enbart de sektorer som har kontaktat studenten, eller enbart de som inte gjort det. Alltså använder vi inte heller denna fråga som bakgrundsvariabel, utan som en separat fråga.
Med tanke på fråga 13 känsliga natur, ”Vilket politiskt parti röstade Du på vid förra valet” har förvånansvärt många ändå svarat på den. Endast 17 av de 262 studenterna valde att inte svara. Slutligen visade det sig att många valt att inte svar på den öppna frågan (fråga 14).
svaren i enkäten, vilket visar att fråga skulle kunna tolkas som överflödig. Vi tycker dock att den snarare kompletterar de övriga frågorna i enkäten. Som vi tidigare nämnt är frågan till för att ge studenterna möjlighet att med egna ord uttrycka sina åsikter och ge oss en chans att upptäcka aspekter, vi tidigare kanske inte tänkt på.
7.2. Enkätsvaren
Här har vi för avsikt att kortfattat presentera bakgrundsfakta från vår enkätundersökning. Detta för att sedan kunna gå vidare med en djupare analys.
Utav våra 262 enkäter valde en student att lämna in en helt blankt. Av de som dock svarat är 45 procent kvinnor och 55 procent män, alltså en ganska jämn fördelning mellan könen. Av de studenter som deltog i undersökningen visade sig majoriteten tillhör åldersgruppen 21-24 år (59 procent). Andelen studenter som är 20 år eller yngre är endast 3,4 procent, alltså sammanlagt nio personer medan andelen äldre studenter är betydligt fler. Åldersgruppen 25-29 år utgör närmare 20 procent och studenter som är 30 år eller mer utgör omkring 18 procent. Detta resultat är för oss ganska förvånande. Vi trodde inte att en så stor del av studenterna skulle vara över 29 år. Antagligen har många av dessa studenter tidigare
erfarenhet från arbetslivet, vilket troligtvis påverkar deras svar. Erfarenheten kan ha påverkat studentens uppfattning om vad hon/han vill ha ut av ett arbete. Det kan också vara så att man efter ett antal år på arbetsmarknaden valt att skola om sig, vilket troligtvis även det påverkar synen på arbetsgivare. Den låga andelen studenter under 21 år beror säkerligen på faktumet att vi först och främst undersökt de som läser näst sista året på sin utbildning, med undantaget Väg- och vattenbyggnad och Integrerade civilekonomprogrammet, som läste andra året. Således är det näst intill omöjligt att vara under 21 år och gå näst sista året på sin utbildning. Andelen svarande fördelat mellan de olika programmen redovisas i diagrammet.
Diagram 1 Andelen av de svarande som läser på respektive programmen. n = 262 9,6 22,6 16,5 19,2 32,2 0 5 10 15 20 25 30 35 Program % Förvaltningsprogrammet Integrerade civilekonomprogrammet Juris kandidatexamen Systemvetarprogrammet Väg- och vattenbyggnad
Diagrammet visar på en snedfördelning mellan programmen. Som synes utgör studenterna från Förvaltningsprogrammet knappa 10 procent (25 st). Detta beror, som vi tidigare nämnt, på att 2/3 av klassen befann sig på praktik eller utomlandsstudier. Den största gruppen utgörs
av Väg- och vattenstudenter vilka hade en mycket hög närvaro vid den besökta föreläsningen i jämförelse med de övriga programmen.
7.3. Kommunen ett ”gott arbete”?
För att undersöka om kommunen uppfattas som ett ”gott arbete” har vi beräknat medelvärdet på de 14 aspekterna i fråga 5. Vi har valt att använda oss av medelvärde dels för att det är etablerat inom attitydundersökningar, och dels för att kunna jämföra resultaten med
Berglunds. Medelvärdet gör att vi kan rangordna aspekterna efter vilka studenterna tycker är viktigast, samt i vilken omfattning de tror att kommunen uppfyller dessa. Aspekterna
presenteras i fallande ordning med den som värderats högst överst när det gäller vad som kännetecknar ett ”gott arbete”. Resultatet redovisas i tabellen nedan.
Tabell 2 Medelvärden ( x ) för de 14 aspekterna.
Vad kännetecknar ett "gott Arbete”?
x Tror Du kommunen uppfyller dessa alternativ?
x Rang
Intressanta och utvecklande Intressanta och utvecklande
arbetsuppgifter 2,89 arbetsuppgifter 1,83 7
Trevliga arbetskamrater 2,82 Trevliga arbetskamrater 2,14 4 Tillvaratagande av kompetens 2,80 Tillvaratagande av kompetens 1,74 9 Möjlighet till individuell kompetens- Möjlighet till individuell kompetens-
utveckling 2,73 utveckling 1,75 8
Bra löneutveckling 2,66 Bra löneutveckling 1,23 14
Möjlighet att prova egna idéer Möjlighet att prova egna idéer och ta egna initiativ 2,60 och ta egna initiativ 1,55 11 Goda karriärmöjligheter 2,47 Goda karriärmöjligheter 1,66 10 Utåtriktat arbete/kontakt med Utåtriktat arbete/kontakt med
människor 2,43 människor 2,14 4
Trygg och säker anställning 2,32 Trygg och säker anställning 2,55 1 Arbetet tillför andra något Arbetet tillför andra något
positivt 2,29 positivt 2,31 3
Flexibla arbetstider 2,27 Flexibla arbetstider 1,55 11 Arbetet tillför samhället något Arbetet tillför samhället något
positivt 2,20 positivt 2,41 2
Goda möjligheter till att leda Goda möjligheter till att leda andra människor/bli chef 1,95 andra människor/bli chef 1,96 6 Arbete som ger hög status 1,73 Arbete som ger hög status 1,38 13
Högsta möjliga medelvärde är 3,0 vilket representerar svarsalternativen ”Mycket viktigt” och ”I hög grad”. Det minsta värdet är 1,0 och representeras i sin tur av alternativen ”Mindre viktigt” och ”I låg grad”.
De aspekter som värderas högst av studenterna när det gäller det ”goda arbetet” är Intressanta
och utvecklande arbetsuppgifter, Trevliga arbetskamrater och Tillvaratagande av kompetens.
