7. RESULTAT OCH ANALYS
7.6. Vad är kommunen?
Det verkar som om studenterna är överens om vad de tror kommunen står för. Det framkom dock under själva undersökningen att flera studenter inte vet exakt vilka arbetsområden som finns inom kommunen. När vi besökte föreläsningarna hörde vi vid ett flertal tillfällen
studenter prata om detta, till exempel kunde det låta på följande sätt; ”Tillhör x kommunen?”. Även i de öppna frågorna framkom studenternas osäkerhet; ”Känner inte till så mycket om deras verksamhet och arbete – samt karriärsmöjligheter” eller ”Hm… nej. Vet för lite”. En student på Väg- och vattenbyggnad är inte ens säker på att han kan arbete inom kommunen; ”Tror inte att det finns någon användning av min kompetens på kommunen”. Detta citat är belysande eftersom föreläsaren påpekade, att detta program är ett av de där flest studenter går till offentlig sektor av civilingenjörerna på Chalmers tekniska högskola. Samma osäkerhet framkommer även i marginalerna på vissa enkäter. Några studenter har valt att inte svara på frågor med hänvisningen till att de vet för lite om kommunen.
83 Larsen, T. 2000, s. 85
7.7. Attityder
I detta avsnitt har vi för avsikt att undersöka vilken av Berglunds fyra attityder till arbete som är tydligast hos studenterna. Vi börjar med att analysera de tre attityderna i Fråga 5;
altruistisk, materialistisk och individualistisk. Sist diskuterar vi den instrumentella attityden eftersom denna är skriven i en egen fråga med andra svarsalternativ, och därmed inte kan jämföras med de övriga. För att friska upp minnet, kommer här återigen en kort presentation av alla attitydernas innebörder:
• Altruistisk attityd är framträdande då det är viktigt att ha ett arbete som är nyttigt för samhället och där man kan hjälpa andar människor.
• Materialistisk attityd kännetecknas av vikten av hög inkomst och goda karriärmöjligheter. • Instrumentell attityd innebär att arbetet bara är ett sätt att tjäna pengar och inget mer. • Individualistisk attityd värderar självständigt arbete och flexibla arbetstider högt.84
Vi använder återigen tabell 2 över de 14 aspekternas medelvärde, men nu i modifierad form. Observera att de aspekter som vi benämner som ”övriga” inte finns med i nedanstående tabell eftersom de inte är inbegripna i Berglunds fyra attityder till arbete. I det högra fältet står vilken attityd respektive aspekt representerar. Aspekterna är här rangordnade i fallande ordning.
Tabell 6 De 10 aspekterna relaterade till attityder i fallande ordning Vad kännetecknar ett ”gott
arbete”? Attityd Tror Du kommunen uppfyller dessa alternativ? Attityd Tillvaratagande av kompetens individualistisk Arbetet tillför samhället något
Möjlighet till individuell kompetens- positivt altruistisk utveckling individualistisk Arbetet tillför andra något
Bra löneutveckling materialistisk positivt altruistisk Möjlighet att prova egna idéer Goda möjligheter till att leda
och ta egna initiativ individualistisk andra människor/bli chef materialistisk Goda karriärmöjligheter materialistisk Möjlighet till individuell kompetens-
Arbetet tillför andra något utveckling individualistisk
positivt altruistisk Tillvaratagande av kompetens individualistisk Flexibla arbetstider individualistisk Goda karriärmöjligheter materialistisk Arbetet tillför samhället något Flexibla arbetstider individualistisk positivt altruistisk Möjlighet att prova egna idéer
Goda möjligheter till att leda och ta egna initiativ individualistisk andra människor/bli chef materialistisk Arbete som ger hög status materialistisk Arbete som ger hög status materialistisk Bra löneutveckling materialistisk
Vad vi kan utläsa är att den individualistiska attityden värderas högt när studenterna själva beskriver ett ”gott arbete”. Däremot tror de att kommunen representeras av en mer altruistisk attityd. Jämför vi listorna verkar det alltså som om attityderna bytt plats med varandra. Den individualistiska attityden som värderats högt gällande det ”goda arbetet” kommer relativt långt ned i tabellen över vad kommunen tros erbjuda, och vice versa. Det är dock svårare att placera in den materialistiska attityden, då den tenderar att befinna sig på olika nivåer. För att få en klarare bild av attitydernas förhållningssätt till varandra, har vi räknat ut ett medelvärde
för respektive attityd. Vi har tittat på procentandelen som svarat ”mycket viktigt” respektive ”I hög grad” och sedan adderat ihop dessa tal inom respektive attityd, och sedan dividerat dem med antalet frågor inom varje aspekt. Resultaten visas som ett medelvärde i procent i tabell 7 nedan.
Tabell 7 Aspekternas medelvärde i fallande ordning.
7:1 Det ”goda arbetet” 7:2 Vad studenterna tror kommunen kan erbjuda Attityder Medelvärde % Attityder Medelvärde %
Individualistisk 62,9 Altruistisk 40,7
Materialistisk 38,3 Materialistisk 5,6
Altruistisk 36,0 Individualistisk 3,8
Tabell 7:1 visar att de individualistiska aspekterna är betydelsefulla för att ett arbete ska uppfattas som ”gott”. Däremot kommer denna aspekt på sista plats över vad studenterna tror att kommunen kan leva upp till (tabell 7:2). Här ser vi istället att studenterna tror att
kommunen först och främst uppfyller de altruistiska aspekterna. Vidare finner vi också att de materialistiska kommer på andra plats i båda tabellerna.
Slutligen kan vi säga att studenterna verkar ha en mer individualistisk attityd till arbete. Berglund har kommit fram till att den individualistiska attityden är mest utbredd i Sverige i jämförelse med de övriga länderna i avhandlingen85. Vårt resultat skiljer sig således föga från Berglunds, trots att vi undersökt studenter och inte anställda.
Ser vi på Berglunds tabell över skalornas medelvärde86 kan vi utläsa att den individualistiska attityden är den mest framträdande av attityderna i Sverige. Därefter kommer den altruistiska och den materialistiska attityden. Denna rangordning skiljer sig inte speciellt mycket från vår med tanke på att medelvärdet för den materialistiska och den altruistiska attityden ligger så nära varandra (se tabell 7:1). Även Ungdomsbarometern poängterar unga människors ökande individualism och menar att varje individ är sin ”egen lyckas smed”87.
Vidare visar Berglunds avhandling att den instrumentella attityden till arbete inte är speciellt utmärkande i Sverige. Även detta bekräftas i vår undersökning. Resultatet är inte speciellt förvånande eftersom denna attityd, som vi nämnt tidigare, inte är speciellt utbredd hos högutbildade personer. Det finns dock en liten skillnad mellan könen. Män tenderar att vara något mer instrumentella än kvinnor. Detta stämmer även det överens med Berglunds resultat88 .
Om vi tittar tillbaka på tabell 2 på sidan 24, ser vi att de ”övriga” aspekterna, som faller utanför Berglunds fyra attityder till arbete, tar upp två av de fyra översta platserna i båda uppställningarna. Oavsett vilken attityd till arbete den enskilda studenten har, så verkar ”Intressanta och utvecklande arbetsuppgifter” och ”Trevliga arbetskamrater” vara något som de uppfattar som mycket väsentliga gällande det ”goda arbetet. Även på tabellen över vad
85 Berglund, T. 2001, s. 96 86 Ibid., s. 94
87 Ungdomsbarometern 1999, s. 14 88 Berglund, T. 2001, s. 287
studenterna tror att kommunen kan uppfylla, kommer en av de ”övriga” aspekterna överst (”Trygg och säker anställning”). Detta kan tolkas som att dessa ”övriga” aspekter är minst lika viktiga som Berglunds attityder.
Sammanfattningsvis kan vi dock se att resultaten från vår enkätundersökning gällande de olika attityderna till arbete går i samma linje som Berglunds. Den individualistiska attityden är den som är mest framträdande medan den instrumentella inte verkar vara speciellt utbredd bland studenterna. Detta skulle kunna tyda på att människors attityder till arbete finns redan under studietiden. Detta i sin tur, kan bero på att många faktiskt arbetar extra eller
vikarierar/praktiserar under studietiden. Vi kan således inte säga när eller hur dessa attityder bildas. Vårt resultat visar dock att de redan existerar vid studierna på universitet och högskola.