Studiens förskolor återfinns i tre olika kommuner. Jag har i avhandlingen valt att kalla dem för Mellanstad, Brukstad, samt Småstad. Samtliga kom-muner är belägna i den norra delen av landet. Mellanstad kan beskrivas som en mellanstor kommun i expansion med olika och varierade utbildningsmil-jöer, olika slags industrier och en befolkning vars genomsnittsålder är lägre än de två andra kommunerna. I kommunen finns förutom kommunala för-skolor även enskilt drivna förskoleverksamheter. I kommunen hanteras olika pedagogiska frågor på en central nivå av olika utvecklingsledare med skol-chefen som högste ansvarige tjänsteman.
Den andra kommunen som jag valt att ge namnet Bruksstad är en mindre kommun. Dess invånare är fördelade i mindre tätorter och byar. Kommu-nens näringsliv är differentierat och baserat på främst offentlig sektor, skogsindustri och mekanisk industri. I kommunen bedrivs förskoleverksam-het i form av förskola och familjedaghem. I kommunen finns för närvarande få enskilda förskolor. Den centralt placerade förvaltningen innefattar skol-chef, utvecklingsledare samt övriga administratörer.
Den tredje kommunen Småstad är också sett till befolkningsantal en mindre kommun. Det betyder att kommunen i storleksordning är jämförbar med Brukstad. De flesta invånare i Småstad bor dock i centralorten, dvs. tvärte-mot fördelningen i Brukstad. Kommunen präglas till stor del av offentlig verksamhet men har även inslag av småskalig industriverksamhet. Förskole-verksamheten omfattar ett tjugotal kommunala förskolor och ett antal för-skolor som drivs i enskild regi. Den centrala förvaltningen består i den här kommunen av en ledningsorganisation som leds av en skolchef med bistånd av olika tjänstemän.
Förskolorna som förekommer i denna studie har valts ut med hjälp av några likartade men också några särskiljande kriterier. Samtliga förskolor har det gemensamt att de är lokaliserade i den norra delen av Sverige och att de tidi-gare i olika sammanhang visat ett specifikt intresse för att utveckla den egna förskolans pedagogiska utemiljö. I tabellen här nedan ges en översikt10 över
de olika förskolornas barnantal, förskolegårdarnas yta och hur många kvadratmeter plats det innebär per barn.
Tabell 1. Översikt: Förskolegårdarnas yta*, barnantal och m² / barn
Förskola Yta Barnantal m² / barn
Tallen 1900 19 100
Lingonet 4000 58 69
Hjortronet 3700 75 49
*Antalet kvm går inte med säkerhet att fastställa då kommunernas fysiska översikts-kartor inte i uppdaterats utifrån förskolornas nuvarande yta. Ingen förskolegård är dock mindre än den angivna ytan.
Den första förskolan Tallen består endast av en avdelning och förskolan åter-finns i en mindre kommun. Pedagogerna vid förskolan hade vid tidpunkten för studien initierat ett eget utvecklingsarbete som i detta fall handlat om att utveckla förskolans pedagogiska rum.
Förskolan Lingonet återfinns i en mellanstor kommun11 och består av tre avdelningar. Förskolans pedagoger har i olika sammanhang visat intresse för att arbeta med den pedagogiska miljön genom att delta i olika utvecklings-projekt.
Den tredje förskolan är även den belägen i en mindre kommun. I likhet med övriga förskolor har pedagogerna visat ett aktivt intresse för att delta i olika utvecklingsprojekt. Förskolan som hädanefter kommer att benämnas som Hjortronet har fyra avdelningar och gården är till skillnad mot de övriga förskolegårdarna uppdelad avdelningsvis.
Förskolorna
De förskolor som deltagit i denna studie är utvalda från några få grundläg-gande kriterier. Ett av dessa kriterier var att förskolorna tidigare visat in-tresse för att utveckla olika pedagogiska miljöer. Ett annat var att försko-lorna skulle innehålla avdelningar i ålderspannet mellan 1-5 år. Förskoförsko-lorna valdes även ut från något som kan betraktas som ett bekvämlighetsurval då
jag tidigare, genom olika kontakter fått kännedom om de utvalda förskolorna genom exempelvis olika projekt. Jag har dock ingen som helst personlig relation till någon av dessa förskolors pedagoger, vilket också utgjorde ett kriterium för vilka förskolor som kunde komma ifråga.
Tallens förskola
Tallens förskola är belägen i den kommun som jag benämner Bruksstad. Förskolan Tallen består av en enplansvilla, men byggnaden har delvis anpas-sats för att kunna fungera som en förskola. Kök och toaletter har anpasanpas-sats för att passa en förskoleverksamhet. I övrigt är det ganska likt en vanlig villa. Förskolan består av en avdelning med 19 barn i åldrarna 1-5 år. Här arbetar tre pedagoger, samtliga kvinnor.
Verksamheten ligger en bit utanför centrum med ett fåtal hyreshus i närhet-en och mycket nära ett område med skog och ett mindre parkliknande om-råde. I sin verksamhetsbeskrivning anger pedagogerna att förskolan delvis använder sig av ett arbetssätt som är Reggio Emilia baserad. Pedagogerna vill lägga stor vikt vid de pedagogiska miljöerna och ser miljön som den tredje pedagogen. Den omgivande miljön ska därmed enligt pedagogerna vara utformad så att den inbjuder till utforskande. Förskolans pedagoger anser också att stimulerande lekmiljöer bidrar till att barn blir mer syssel-satta och som de uttrycker det:”mer sugna på att utforska lekmiljöerna”. Förskolan bedriver ett aktivt arbete med pedagogiska miljöer men då främst i förhållande till inomhusmiljön.
Lingonets förskola
Förskolan, Lingonet är en förskola som ligger i utkanten av Mellanstads centrum. Förskolan byggdes i slutet av 1970-talet och i likhet med många andra förskolor som tillkom under den perioden utgörs den lokalmässigt av en enplansbyggnad. Den består av tre avdelningar med sammanlagt 58 barn och 11 pedagoger. Avdelningarna är organiserade i två avdelningar med 1-3 åringar och en avdelning med 4- 5 åringar. Framför avdelningarna finns en gemensam gård som utnyttjas av alla avdelningar. Lingonet har under en längre tid arbetat med flera olika pedagogiska projekt som omfattar bland annat samspel och utomhusprojekt. Förskolan anger att de har en Reggio Emilia baserad profil med utgångspunkt i vad de kallar det kompetenta bar-net. Förskolan har i sin profilbeskrivning angett att de har en barnsyn som innebär att alla barn föds med förmågor och har en inre kraft och att barnet har en förmåga till att skapa sin egen kunskap. Pedagogerna ser därför som sin uppgift att tillhandahålla en rik och utmanande miljö där barn kan
ut-trycka sig. Förskolan arbetar aktivt med pedagogisk dokumentation. Som stöd för planering och utvärdering av arbetet används ett verktyg som kallas det pedagogiska året. Förskolan uttrycker att deras utomhusmiljö skall vara inspirerande och fantasifull, ute som inne, samt locka till roliga saker. Ett av målen är att pedagoger ska vara aktiva, medlekande och guidande, för att skapa trygga situationer ute på gården.
Hjortronets förskola
Den tredje förskolan Hjortronet är placerad i en kommun som jag valt att kalla Småstad. I likhet med Lingonets förskola som beskrivits inledningsvis, (Mellanstad) är även Hjortronets förskola byggd under 1970-talet. Försko-lans byggnad är därmed till det yttre ganska lik Lingonets Även Hjortronets förskola är relativt centralt placerad i ett område som främst kan karakteri-seras som äldre villaområde. Två avdelningar består av barn 1-3 år och två avdelningar 3-5 år. Förskolan har sammanlagt 75 barn. Antalet pedagoger uppgår till 12 personer och i personallaget ingår två manliga pedagoger. Även Hjortronets förskola är till vissa delar inspirerad av Reggio Emilias tankar och använder liksom de två övriga förskolorna pedagogisk doku-mentation som ett sätt att utveckla verksamheten och förskolan har även under tid engagerat sig i utvecklingsfrågor. I förskolans kvalitetsredovisning anges att utemiljön är ett lika viktigt område som den miljö som finns inom-hus. Pedagogerna anser att det i deras arbete ingår att väcka barnens nyfi-kenhet och anpassa material så att det är tillgängligt för barnen.
För att erhålla tillträde till förskolorna kontaktades förskolornas rektorer12 via mail innan studiens start. Vid den tredje förskolan kontaktade jag försko-lans personal varvid jag inbjöds till ett förutsättningslöst samtal med en pe-dagog som förde frågan vidare till sin rektor. Samtliga förskolor fick tillgång till en förkortad variant av min forskningsplan. Rektorerna diskuterade i sin tur planen med personalen vid respektive förskola och även med föräldrarå-den. Därefter inbjöds jag först till olika slags möten med all personal och senare även till föräldramöten. Dock var det av praktiska skäl inte möjligt för mig att delta vid något föräldramöte på Hjortronets förskola. Jag deltog också i samlingstillfällen, där jag informerade barnen om vad jag skulle göra under min vistelse på gården. Vid detta tillfälle fick även barnen ställa frågor till mig. Många av de äldre barnen kunde mycket väl beskriva vad forskning handlar om och ställde frågor som relaterade till vad forskning kan handla
12 I nuvarande skollag har ledningsansvaret förtydligats. Den som leder och ansvarar för en förskola ska tituleras förskolechef (Skollagen, SFS 2010:800) vilket innebär att benämningar som skolledare, rektor etc. inte kan användas. Behörighetskraven för förskolechefer anger att bara den som genom utbildning och erfa-renhet har nått pedagogisk insikt får anställas som förskolechef.
om. En del frågor uppstod i samband med att jag berättade om vad mina besök skulle innebära och vad jag skulle göra ute på gården. En femårig pojke frågade exempelvis ”om man inte behöver många armar” för hur skulle det annars gå till när jag besökte dem och skulle göra så många saker samti-digt; skriva, intervjua och fotografera”.
Hela processen kring tillståndsförfarande och information tog ungefär ett halvår för respektive förskola. Fältarbetet som påbörjades under oktober, 2008 avslutades i oktober 2010.