Kommunikation att föra dialog eller monolog

Informanterna beskriver att yrkesrollen som bemanningskonsult innebär möten med många olika människor och därav vikten av att kunna kommunicera med både kollegor och arbetsgivare på kundföretag. Det krävs en dialog för att kunna utföra arbetet på bästa sätt, vilket informanterna redogör för är påfrestande då endast ett fåtal av den ordinarie personalen anser att kommunikation med inhyrd personal är av vikt. Påföljden av detta kan leda till att ansträngningen och kraven blir höga och belöningen låg. Effekter av detta tillstånd, vilka både Karasek och Theorell (1990, 39) samt Siegrist (1996, 30) menar, är att den egna hälsan och psykosociala arbetsmiljön påverkas negativt. Detta dilemma uppstår beroende på vems intresse som står i fokus. Konsulternas behov av att få kommunikativa belöningar i någon form för den

ansträngning de genomfört på kundföretaget är relevant för det sociala måendet.

Siegrist (1996, 29) menar att belöning inte nödvändigtvis måste innebära högre lön. Kommunikation, motivation och uppskattning från kollegor och chefer är former av

belöning vilka bidrar till välmående. Genom att erhålla dessa belöningar kan skapas

balans för den ansträngningen inhyrda konsulter utfört på arbetsplatsen.

Informanterna redogör för att rädslan om att be ordinarie personal om hjälp är en faktor som påverkar klimatet på arbetsplatsen. Vidare menar de att utanförskapet och bristen på kommunikation blir påfrestande. Korta uppdrag kan få cheferna och medarbetarna på kundföretaget att bli medvetna om att de inte behöver utveckla en bra relation eller kommunicera med den inhyrda personalen. Detta innebär att relationen mellan inhyrd personal och kundföretagets anställda inte får något djup utan endast håller sig ytlig, något informanterna vittnar om. Antonovsky (2005, 152) menar att alla människor har ett behov av att känna delaktighet i ett sammanhang. Om individer inte känner en delaktighet blir uppgiften i det stora sammanhanget glömd och endast detaljerna blir det som kan läggas fokus på. Då människor generellt spenderar en stor del av sin dag på en arbetsplats, kan detta komma att bli påfrestande för konsulter som inte känner delaktighet i sin dagliga psykosociala arbetsmiljö.

För att bli eftertraktad för fortsatta uppdrag på kundföretaget, är det viktigt att ständigt prestera sitt yttersta samt kommunicera med ordinarie personalen, lyfter informanterna fram. Utifrån informanternas utsago, delar de denna uppfattning. Stressade situationer kan uppstå om de inte utför arbetet efter kundföretagets förväntningar. Ofta är inte förväntningarna uttalade genom en dialog, utan finns där undermedvetet hos konsulten. Det uppstår en press om att ständigt vara på topp för att inte bli utbytt. En bristande kommunikation mellan olika parter inom organisationen, menar Antonovsky (2005, 44), kan sänka individens KASAM. För att skapa ett hållbart klimat på arbetsplatsen, behöver samtliga arbetstagare känna begriplighet i sina arbetsuppgifter. Detta skapas med hjälp av direktiv samt regler och kan efterlevas med hjälp av en god kommunikation.

Att informanternas uppdrag skiljer sig i längd, är någonting som också kan påverka upplevelserna av den psykosociala arbetsmiljön. Det framkommer i intervjuerna att för att konsulten ska känna ett välbefinnande i arbetet de utför, behövs motivation och engagemang. Om uppdragen istället är kortare, finns risk för uteblivet engagemang. Det kan vara ekonomiska eller sociala medel som bidrar till ett fortsatt engagemang. Siegrist (1996, 30) lyfter dock fram att social gemenskap och belöningar i form av kommunikation bland kollegor är det som bidrar till en god hälsa på lång sikt. Informanterna redogör för, likt Siegrist, vikten av det sociala klimatet. Informanterna menar att ett kundföretag med bra gemenskap och kommunikation ger dem motivation att fortsätta utföra arbetet och en vilja att hela tiden prestera så bra som möjligt.

Det framkommer i resultatkapitlet att kontrollen över den egna arbetssituationen upplevs som bristfällig. Bemanningskonsulter anlitas för olika uppdrag, en del korta och en del längre. Det kan även vara uppdrag som innebär olika arbetsplatser dagligen. Då ingen klar dialog mellan inhyrd konsult och kundföretag infinner sig bidrar detta till osäkerhet över arbetsuppgifterna, redogör informanterna för. De som arbetar inom sociala yrken med mycket kund- och patientkontakt har ett annat förhållande till

kontroll. När en arbetsinsats inte är mätbar och inga klara rutiner finns för

arbetsuppgifterna, kan konflikter uppstå om ingen dialog förs, menar informanterna. Olika uppfattningar angående vilken prestation som krävs och förväntas och prioriteringar av olika arbetsuppgifter är i många fall en tolkningsfråga. Antonovsky (2005, 44) menar att individer behöver regler och struktur för att känna kontroll. En individ med hög känsla av begriplighet kan förutse och planera sin tid och sina arbetsuppgifter bättre. Kommunikationen blir inte lika tydlig när instruktioner ges

genom pärmar eller instruktionsböcker, vilket informanterna beskriver. De som kan förstå händelser och skapa begriplighet har mer kontroll över sina arbetsuppgifter. När en stressfylld situation inträffar, har individer med hög känsla av begriplighet möjlighet att strukturera en rationell lösning på problemet. Detta till skillnad från en person utan

begriplighet, som i liknande situation med stor sannolikhet hade drabbats av någon

form av ohälsa.

Det framkommer i resultatet att informanterna saknar motivation och inte får delta i varken personalmöten eller möten om utveckling. Bristen i delaktighet i hur de dagliga uppgifterna utformas beskrivs i intervjuerna. För att skapa ett engagemang och motivation på kundföretag, behöver både konsulter och ordinarie personal samarbeta. Antonovsky (2005, 45) redogör för vikten av medverkan i processer som skapar ens dagliga erfarenheter. Individer som arbetar med människor behöver känna en

meningsfullhet i sina arbetsuppgifter vilket kan bidra till drivkraft för konsulten. Då en

känsla av meningsfullhet infinner sig känner individen värdet av att investera sin energi och tid i arbetsuppgifterna.