Sammanfattning analys

Utifrån vår undersöknings frågeställning: Hur upplever konsulterna sin psykosociala

arbetsmiljö på kundföretag? har det framkommit att för att en god psykosocial

arbetsmiljö ska upplevas för samtliga anställda, behövs en samhörighet, god kommunikation och stöd från både personal och ledning finnas tillgänglig. Karasek, Theorell samt Siegrist beskriver att balans mellan ansträngning och

belöning samt mellan krav, kontroll och stöd bidrar till god psykosocial hälsa. Detta

för att skapa ett gott arbetsklimat för samtliga anställda oavsett om du är inhyrd eller ordinarie personal. Informanterna vittnar om att brist på uppskattning samt belöning

råder, vilket bidrar till att ansträngningen känns tyngre. Antonovsky menar att individer behöver känna en form av samhörighet för att skapa motståndskraft för en god psykosocial arbetsmiljö, vilket även framkom från informanterna var bristfälligt. Konsulternas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön var en aning skilda, dock var den generella uppfattningen att det råder obalans mellan det sociala klimatet och arbetsuppgifterna. Även att ett utanförskap råder samt brister i inflytande över sin arbetssituation. De mest framträdande resultateten från intervjuerna är hur bemanningskonsulter hamnar utanför den ordinarie personalstyrkan. Den dagliga arbetsmiljön handlar endast inte om att utföra arbetet uppdraget kräver. Det handlar om att vara andra till lags, bortse från egna utvecklingsmöjligheter samt prestera på topp under uppdragen de får.

7. Diskussion

I nedanstående kapitel kommer en resultatdiskussion, metoddiskussion och vidare forskning presenteras. Avslutningsvis kommer en diskussion och tankar om hur denna studie kan komma att påverka oss i vår kommande yrkesroll presenteras.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur inhyrda bemanningskonsulter upplever sin psykosociala arbetsmiljö på kundföretag. Vad som kommit fram utifrån vår undersökning är att konsulter upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som varierande beroende på yrkesroll och uppdragslängd. Det genomgående resultatet som framkom under uppsatsens skrivande var att en form av utanförskap för konsulter tycks råda, vilket lyfts fram i såväl den tidigare forskningen som i intervjuerna. Vad som inträffat under inläsningen av den tidigare forskningen är att inhyrda konsulter ofta kan behandlas som främlingar på arbetsplatsen, vilket även intervjupersonerna redogjorde för. Olofsdotter (2008) beskriver att kundföretag och dess personal har en förväntan på inhyrda konsulter att de ska arbeta mer effektivt än den ordinarie personalen vilket bidrar till stora påfrestningar för individen. Utifrån vad som sades under intervjuerna, kan detta styrkas då det generella resultat som blivit uppenbarad är att gemenskapen är liten, kommunikationen brister, samt stödet från kollegorna på kundföretaget är lågt. Dock förstod vi under kodningen och transkriberingen att intervjupersonerna har en aning skilda upplevelser av detta. Beroende på långvarighet av uppdrag, yrkeskategori samt hur länge de arbetat som konsult varierade svaren. Den psykosociala arbetsmiljön upplevs som bättre under längre uppdrag och för de konsulter som arbetar i grupp. De informanterna vilka arbetade inom vården vittnar om att det måste finnas ett samarbete med den ordinarie personalen då det handlar om andras liv. Trots detta redogör de för hur lite utvecklingsmöjligheter samt påverkan de har på kundföretaget trots längre uppdrag. Detta kan på längre sikt påverka deras

psykosociala arbetsmiljö i mån av att trivseln minskar och att konsulten söker sig till andra uppdrag.

I arbetsmiljölagen står det skrivet att alla medarbetare ska ha inflytande över sin egen arbetssituation (AML kap2 §1). Utifrån vårt insamlade material upptäcktes att denna inte arbetas utefter, åtminstone inte på kundföretagen. Konsulternas generella upplevelse var att det inte fanns något eget inflytande eller möjligheter att påverka sin arbetssituation på kundföretaget. Även möjlighet medverkan i förändrings- och utvecklingsarbete upplevde konsulterna som bristande. Kundföretaget och konsultföretaget ska ha delat ansvar för att detta efterföljs, dock arbetas det inte utefter arbetsmiljölagens föreskrifter enligt våra informanter.

Det har i den här undersökningen visat sig att arbetet som konsult har för- och nackdelar. Nackdelarna som framkommit är att gemenskapen och samhörigheten med kollegor inte infaller sig på ett lika naturligt vis som för den ordinarie personalen. På exempelvis personalfester utesluts konsulter ofta, likaså från utvecklingsmöten och tänkbara ansvarsområden. Detta innebär att utvecklingsmöjligheterna för en inhyrd konsult inte finns i lika stor utsträckning som för den ordinarie personalen, vilket har en stor påverkan på den egna psykosociala miljön. Fördelarna är, vilka våra informanter framhävde, flexibiliteten och att du ansvarar för dig själv och din egen arbetssituation.

Anställningsformen bemanningskonsult kan vara olika passande för olika individer. Självständiga individer kan möjligen ha lättare för anställningsformen än en individ vilken är van vid struktur, trygghet och gemenskap. Därav blir det svårt att skapa en helhet av alla konsulters upplevelser då de även här kan skiljas åt en del. Om du inte trivs på en arbetsplats meddelas konsultchefen och en omplacering sker. Uppgifter som måste följas upp eller uppgifter som kräver ansvar ges sällan ut till en konsult exempelvis. Den sociala påverkan på individen är något som återkommer genom alla intervjuer, i den tidigare forskningen och i resultatet. Det går att utläsa att samhörighet, gemenskap, god kommunikation och att ge varandra stöd är nycklar till välmående och trivsel på arbetsplatsen samt till en god upplevd psykosocial arbetsmiljö. Även inflytandet över den egna arbetssituationen i form av ansvarstagande, stöd samt utvecklings- och påverkansmöjligheter påverkar den psykosociala arbetsmiljön i stor grad. Genom att ta ett ansvar som kundföretag och introducera konsulten mer ingående ger detta större möjligheter för en trivsam arbetsmiljö för både den ordinarie personalen således som konsulten. Med dessa

verktyg kan den psykosociala arbetsmiljön, enligt oss, upplevas som god och gynnande för den inhyrda konsulten.

Vid analysen av materialet upptäcktes att de tre centrala begrepp, vilka framträtt under insamlandet av empirin, var starkt sammankopplade med varandra. Det gjorde att en problematik uppstod då många av de teoretiska begreppen kunde användas till samtliga kapitel under analysen. Det blev svårt att skilja dem åt under våra val av rubriker, vilket kan upplevas för läsaren som svårt att följa. För att skapa bättre struktur hade vi istället kunnat analysera de centrala begreppen och använt de utvalda

teorierna som rubriker i analyskapitlet.

Förändrade arbetsvillkor och ökningen av friskolor kan ge vår kommande yrkesroll som studie- och yrkesvägledare och annan skolpersonal förändrade arbetsformer. Enligt Skollag (2010:800) har det blivit ett krav att tillgodose eleverna med tillgång till skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger. Detta medför att många skolor endast tar in dessa vid behov i form av konsulter. Även i vår roll som samtalsledare i andra yrkesprofessioner där inhyrda konsulter från bemanningsföretag är vanligt. För att motverka en missgynnsam psykosocial arbetsmiljö bör arbete med förbyggande insatser för ordinarie personal såväl som konsulters psykosociala arbetsmiljö upptas.

7.2 Metoddiskussion

Under inläsningen av tidigare forskning upptäcktes att ett flertal studier gjorts inom psykosocial arbetsmiljö. Många av dem var utförda med kvantitativ metod. Valet av kvalitativ metod är, anser vi, efter genomförda intervjuer vara mest fördelaktigt för vår undersökning. Detta då vi ville fördjupa oss inom området och kunna ställa följdfrågor till intervjupersonerna samt förklara de frågor som kunde uppfattas som oklara. Om en enkät hade formulerats hade inga följdfrågor kunnat ställas eller förklaringar av frågor som informanterna kände osäkerhet om kunnat ske. Processen tog längre tid än vad vi först trott. I planeringsfasen bestämdes att samtliga intervjuer skulle transkriberas från början till slut. Tidsomfånget för detta upptäckte vi tidigt i processen skulle vara väldigt omfattande. Därav bestämdes att transkribering

av utvalda relevanta delar för undersökningen skulle utföras, detta för att ge oss mer tid att bearbeta vår studie.

Vi upplevde att sidantalet och tidsomfånget begränsade oss till att korta ner citaten och endast fokusera på de relevanta delarna. Under intervjuerna uppkom en del övrig information som inte belyste vår frågeställning därav reducerades informationen. Endast relevant information för vårt syfte och frågeställning presenterades i resultatkapitlet.

Urvalet av informanter gjordes för att skapa en generell bild över hur bemanningskonsulter upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Dessa konsulter arbetar inom olika yrkesgrupper samt har arbetat olika länge i bemanningsbranschen. Fördelar med urvalet är att resultatet ger en helhetsbild över upplevelsen. Nackdelar med urvalet, vilket upptäcktes under sammanställningen av resultatet, är att svaren blir spridda beroende på yrkesgrupp, uppdragets längd samt hur länge informanten arbetat som konsult. För en del av våra intervjupersoner var även de individuella upplevelserna olika beroende på vilket kundföretag de arbetade på samt beroende på längd av uppdrag. Detta skapade en problematik då de kände en osäkerhet för hur de skulle besvara en del frågor. En förvirring uppstod då de inte visste om de skulle besvara intervjufrågan utifrån upplevelsen av det ena kundföretaget eller det andra. Därav skilde sig svaren åt beroende på arbetsplats. Genom att fokusera på en homogen grupp informanter, exempelvis konsulter vilka endast arbetar korta uppdrag inom en viss yrkesgrupp hade detta kunnat ge oss svar som går att jämföra med varandra på ett annat vis än i denna studie. I resultatkapitlet kodades och tematiserades materialet under tre rubriken samhörighet, kommunikation och stöd.