Med utgångspunkt i informationsinsamling och kravspecifikation inleddes arbetet med konceptgenerering. I arbetet användes olika inspirationsverktyg och
idégenereringsmetoder för att främja kreativitet och innovation.
9.1 Moodboard
För att tilltala målgruppen arkitekter och inredningsdesigners var det viktigt att skapa en ny och attraktiv form. Under intervjun med TreCe framgick att snygg design/styling och snillrik konstruktion är två huvudvärden, vilka skulle kunna få kunderna att vilja betala lite mer för en produkt. Ur marknadsanalysen kunde en popularitet för enkla och avskalade former anas. Framförallt gällde detta för de svenska kvalitetsmärkena
Lundqvist och Materia. Iakttagelsen gällande rena och minimalistiska former bekräftades även av katalogmetoden. En stark trend som tas upp i problemklarläggningen är att rita dynamiska arbetsmiljöer med temporära arbetsplatser, arbetsöar samt särskilda områden för kreativitet och rekreation. I kölvattnet efter Google-vurmen, dvs. skapandet av den kreativa, liberala arbetsplatsen, väljer många företag att utforma sina kontor och arbetsplatser i en mer anpassbar och nyanserad riktning.
Formen hos den nya källsorteringsprodukten skulle svara väl mot alla ovan nämnda behov, önskemål och trender. För att sammanfatta de eftersträvade egenskaperna formulerades de i tre adjektiv.
• Enkel
• Innovativ
• Flexibel
Utifrån dessa egenskapsord sammanställdes en visuell gestalt av den nya produkten, en Moodboard. Moodboarden användes sedan vid konceptgenereringen för att visa riktningen för produktens formgivning gällande identitet och formspråk.
För att sporra kreativiteten och hitta nya infallsvinklar skapades två inspirationboards. En med tema geometriska mönster och en med utgångspunkt i biomimetik-metodiken.
Bland de geometriska mönstren hittades inspiration som senare ledde fram till konceptet Romb. På samma sätt har geometrierna från naturen inspirerat konceptet Kite.
9.2 Workshop med TreCe
Workshopen med de anställda på TreCe blev mycket lyckad.
Företagets anställda sitter, genom sin dagliga kundkontakt via försäljning och support, på en betydande kunskapsbank gällande marknad och efterfrågan. Det var därför mycket viktigt att förvalta denna resurs för att kunna använda informationen vid efterföljande konceptutveckling. De problem- och behovsområden som sammanställdes och
graderades vid den inledande behovsidentifieringen (bilaga 14), fick sedan ligga till grund för idégenereringen. De behovsområden som fick högst poäng i de respektive grupperna var; tömning, pris och brukaranpassning, samt; formgivning/design, tömning/funktion och marknad. I den efterföljande idégenereringen var stämningen mer avspänd och syftet var att själv skapa ny lösningsförslag och idéer. Detta tillvägagångsätt var främmande för en del deltagare och tenderade att kännas utmanande för de med höga prestationskrav.
Metoden anpassades därför genom att regelverket luckrades upp. En mer allmän
diskussion inleddes och kravet om att i första hand uttrycka sig genom bilder och skisser avvecklades.
Stämningen var, trots vissa tveksamheter, mycket god och de som hade många idéer uppmuntrades av sina kollegor. Slutligen premierades de olika förslagen enligt tre kriterier; snabbt realiserbar, mest nyskapande och mest kommersiell, vilket gav en antydan om vilka former och funktioner som deltagarna upplevde hade störst potential.
Sammanfattningsvis ledde metoden fram till många ny intressanta designidéer.
9.3 Konceptgenerering
Initialt inriktades konceptgenereringen på att utveckla en form med maximal kompatibilitet, det vill säga en form som medgav så många placerings- och
grupperingsalternativ som möjligt. Fokus låg på grupperingar med tre grundmoduler, den uppställning som medger källsortering i tre fraktioner. Därutöver var det även viktigt att formen skulle fungera som solitär, det vill säga vara anpassad för enskild placering.
Arbetet utgick från tvådimensionell form. Formerna klipptes ut i papper varvid de användes för att experimentera med olika uppställningar.
Figur 32. Exempel på laboration med tvådimensionella former.
Figur 31. Foto från Workshop med TreCe
I arbetet med att utveckla produktens tredimensionella form undersöktes det fysiska rummet, dess rymd, geometrier, ytor och egenskaper. Resultatet blev att räta linjer och raka ytor gav stor kompatibilitet, såväl med rummet och dess geometrier som vid grupperingar av flera moduler. De raka formerna harmoniserade dessutom väl med de övriga produkterna i TreCes sortiment.
Figur 33. Foto från konceptgenerering.
Ur en samling på omkring tio koncept skissades sju CAD-modeller upp i
datorprogrammet Siemens NX. Modellerna sammanställdes i olika kombinationer för att testa deras kompatibilitet och tredimensionella utryck enskilt och i grupp. Av dessa modeller kunde sedan tre stycken väljas ut till presentation för företaget.
Figur 34. Foto från konceptgenerering.
9.4 Koncept
Tre av de utvecklade koncepten ansågs så lovande att de presenterades för uppdragsgivaren. Gemensamt var att de alla hade en kompatibel form vilken möjliggjorde olika grupperingsalternativ samt att de skiljde sig väsentligt från sina konkurrenter.
9.4.1 Romb
Konceptet kallat Romb utgår från den geometriska formen romb. Samtliga sidor är lika långa och de ingående vinklarna är 60° respektive 120°. De spetsiga hörnen har kapats av för att ge ett lugnare mindre vasst utryck. Kortsidorna är vinklade vilket ger en intressant profil samtidigt som det gör att kärlet upplevs smäckrare. De vinklade kortsidorna ger även intressanta uttryck vid gruppering. Romben står sig väl som solitär likväl som i grupp om tre. Konceptet kan även placeras i grupp om fyra eller fem. I uppställning om sex moduler får konceptet ett stjärnformat mer påtagligt uttryck. Den stjärnformade uppställningen kan med fördel göras med bara tre moduler och ämnar sig då väl för placering mot vägg.
9.4.2 Kite
Kite har lånat sitt namn från engelskans ord för vinddriven drake, som i enkelt utförande ofta har denna form. Inom geometrin är en drake en fyrhörning med två olika par av likformiga närliggande sidor. Som grundform innehåller Kite så mycket som tre olika vinklar 60°, 90° respektive 120°, vilket ger den goda placeringsmöjligheter inte minst i hörn av varierande vinkel.
Det spetsiga hörnet har kapats av för att göra formen mer samlad. Resultatet blir att konceptet fått ytterligare en sida. Den nya sidan är vinklad för att åstadkomma en intresseväckande profil. Med sina hörn i 90° ger Kite goda möjligheter till placering mot vägg, framförallt i kombination om två moduler där konceptet medger upp till fyra olika placeringsalternativ.
Figur 35. Konceptet Romb som solitär och i uppställning om tre respektive sex moduler. Rendering i Key Shot.
9.4.3 Plint
Plint är formgiven utifrån en likbent parallelltrapets, det vill säga en fyrhörning med två parallella sidor, där de icke-parallella sidorna är lika långa och basvinklarna lika stora. För att passa till placering om tre moduler har Plint försetts med två extra sidor. Plint har ett relativt traditionellt snitt med en bred bas som ämnar sig väl förplacering mot vägg eller rygg mot rygg. Den vinklade sidan ger en slank siluett. I placering om tre eller sex moduler skapas utrymme i mitten av uppställningen. Utrymmet kan antingen utnyttjas, exempelvis vid placering kring ett byggnadstekniskt objekt såsom en pelare, eller täckas över för att förhindra att avfall faller ned i utrymmet. Ytan som bildas kan förslagsvis användas för att ge vägledande information till användaren eller som avlastningsyta.
Figur 36. Konceptet Kite som solitär och i uppställning om tre respektive sex moduler. Rendering i Key Shot.
Figur 37. Konceptet Romb som solitär och i uppställning om tre respektive sex moduler. Rendering i Key Shot.