EXAMENSARBETE
Formgivning och konstruktion av papperskorg för källsortering
Annica Doms
Civilingenjörsexamen Teknisk design
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Förord
Denna rapport är resultatet av ett examensarbete, omfattande 30 högskolepoäng, som utförts hos företaget TreCe i Norrköping. Projektet är den avslutande delen av
civilingenjörsutbildningen i Teknisk design, inriktning produktdesign, vid Luleå tekniska universitet.
Jag vill rikta ett varmt tack till TreCe för deras fasta förtroende och stora engagemang.
Deras kunskap och idéer har väglett och inspirerat mig genom hela projektet.
Jag vill även passa på att tacka WOG industrier i Vaggeryd. Ett extra tack till David Käll och Kristoffer Davidsson som bidragit med viktigt kunnande, idéer och förslag gällande konstruktion och tillverkning.
Tack till Sofie Alexandersson och Rolf Öberg lokalvårdsansvariga vid Linköpings universitet respektive Luleå tekniska universitet som ställt upp för intervjuer samt bistått vid enkätundersökningar. Tack också till Martin Wild, inköpsansvarig på Skandia, för deltagandet i kundintervju och visning av företagets källsorteringslösningar.
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till min handledare Anders Håkansson samt examinator Stig Karlsson vid Luleå universitet, för vägledning och feedback.
Norrköping, 13 oktober 2011
_________________________________
Annica Doms
Sammanfattning
Denna rapport behandlar produktutvecklingen av en papperskorg för källsortering.
Projektet är utfört på uppdrag av företaget TreCe och är ett examensarbete för utbildningen Teknisk design vid Luleå tekniska universitet. TreCe är en av Nordens ledande leverantörer av möbler för kontorsförvaring. Företaget är inne i en
expansionsfas och tittar nu på nya produkter för att tillgodose sin marknad.
TreCe står i begrepp att utveckla en ny källsorteringslösning för offentlig inomhusmiljö.
Uppgiften är att utveckla en ny källsorteringspapperskorg, vars form och funktion är anpassad till källsortering i mindre volymer samt i tre fraktioner. Produktens primära målgrupp är arkitekter och inredningsdesigners som söker ett komplement till TreCes befintliga källsorteringslösningar, men även brukare av produkten samt lokalvårdare.
Projektets huvudsakliga syfte har hela tiden varit att ta fram en formgivning och konstruktion så att produkten tilltalar de tilltänkta målgrupperna.
Projektet tog sin början genom en omfattande analysfas. Inledande
informationsinsamling skedde via marknads- och konkurrentanalys, vilken omfattade ett representativt urval av konkurrerande företag och deras produkter. Därefter följde intervjuer och enkätundersökning. Den första intervjun genomfördes med det uppdragsgivande företaget för att undersöka tilltänkt marknad och målgrupp samt efterfrågan. Därefter genomfördes en intervju med chefen för lokalvårdsavdelningen på Linköpings universitet samt en kundintervju med Skandias inköpschef. För att undersöka produkten ur ett brukarperspektiv formulerades en enkät vilken delades ut till personal vid lokalvårdsavdelningarna på Linköping respektive Luleå tekniska universitet. Den insamlade informationen konkretiserades genom problembestämning i två steg och sammanfattades sedan i en kravspecifikation. Kravspecifikationen användes som utvärderings- och beslutsunderlag genom hela projektet.
Därefter inleddes konceptfasen. För att samla TreCes totala kreativitets- och
kunskapsdepå, och genom detta ta till vara den erfarenhet och innovationskraft som fanns i företaget, hölls en workshop tillsammans med de anställda. Workshopen omfattade behovsidentifiering, idégenerering samt ideutveckling och urval.
För att samla ytterligare inspiration skapades två inspirationboards, en innehållande geometriska mönster och en där inspiration hämtats från naturen, så kallad Biomimetik.
För att tilltala målgruppen arkitekter och inredningsdesigners studerades trender i inrednings- och möbelbranschen genom katalogmetoden. Den inspiration som samlades in sammanfattades och formulerades i tre adjektiv. Dessa tre ord användes sedan för att skapa en visuell gestaltning av produkten, en Moodboard.
Ur en samling på omkring tio koncept skissades sju CAD-modeller upp i
datorprogrammet Siemens NX. Modellerna sammanställdes i olika konstellationer för att testa deras kompabilitet och tredimensionella utryck enskilt och i grupp. Av dessa modeller kunde sedan tre stycken väljas ut till presentation för företaget.
Av de tre koncepten valdes ett, Kite, ut för vidareutveckling. Under vidareutvecklingen valdes material, tillverkningsmetod samt färgsättning i samråd med tillverkare och uppdragsgivare. Konstruktionen detaljbearbetades och anpassades för tillverkning i rätt material. Då konceptet var färdigt tillverkades en prototyp. Prototypen användes för att utvärdera mått och proportioner samt material och tillverkningsmetod. Projektets slutresultat är Kite - en modulbaserad källsorteringslösning som utgår från en
grundsektion, vilken enkelt byggs ihop till skräddarsydda sammanställningar. Kite är en modern källsorteringspapperskorg med en ny spännande form. Produkten är idealisk för placering om tre fraktioner och uppfyller kravspecifikationen väl.
Abstract
This Master’s thesis concludes the education Master of Science in industrial design Engineering towards Product design, at Luleå University of Technology. This Master’s thesis was conducted at the company TreCe and covers the product development of a bin designed for recycling.
TreCe is one off the leading suppliers of furniture for office storage in the Fenno- Scandinavia countries. The company is about to develop a new recycling product for public indoor environments. The assignment of this project was to develop a new recycling bin, whose form and function was suited for recycling in smaller amounts and in three fractions. The Product's primary target group is architects and interior designers looking for a complementary to TreCes existing recycling furniture, but also future users and cleaning staff. The project's main goal was to develop a design that will appeal to the intended target groups.
A prestudy was conducted by searching for information and data through benchmarking, interviews and a user survey. An initial interview was done with the client company to identify their market and audience group. Further interviews were made with Sofie Alexandersson, head of the department for office cleaning at Linköping University, and Martin Wild, purchasing manager at Skandia finances.
In order to observe the product from a user perspective a questionnaire was formulated.
The questionnaire was distributed to the cleaning staff at Linköping University and Luleå University of Technology. The submitted information was summarized by a problem determination and later précised in a set of requirements. The specification of
requirement was used for evaluation and decision throughout the whole project.
To take advantage of all the experience and innovation within the client company, and at the same time develop new creative ideas, all employees were gathered for a workshop.
The workshop covered the identification of user needs, creation of ideas, concept development and final selection.
In order to appeal to the target group architects and designers, trends and fashion within the field of interior design was studied through Internet and magazines.
The collected inspiration was summarized and formulated in three defining words. These three words were then used to create a visual image of the product, a Moodboard.
To gather further inspiration two Inspirationboards was created, one containing geometric patterns and one, which contained creativity and solutions found in nature, also known as Biomimicry.
From a collection of about ten concepts, seven was sketched up as CAD-models in the computer software Siemens NX. To test compatibility and three-dimensional expression, the models were put together in different assemblies, individually and in groups. Out of the ten concepts three where selected and presented for the client TreCe. One of the concepts, Kite, was chosen for further development.
The construction process contained material selection, choice of manufacturing method and developing of the color scheme, all made in consultation with manufacturers and client. To be able to evaluate the chosen dimensions, proportions, materials and manufacturing methods a prototype was built. The result of the project is Kite - a modular recycling solution, which easily can be put together into tailor-made assemblies.
Kite is a modern recycling bin with an exciting new form. The product meets the aims of the specification of requirements in a pleasing way.
Index
Ordlista ... 11
1. Inledning ... 13
1.1 Bakgrund ... 13
1.2 Syfte och Mål ... 13
1.3 Förutsättningar och avgränsningar ... 13
2. Nulägesbeskrivning ... 15
2.1 Produkter ... 15
2.2 Ny källsorteringsprodukt ... 15
3. Framtidsbeskrivning ... 16
4. Teori ... 18
4.1 Källsortering ... 18
4.2 Återvinning ... 18
4.2.1 Metallburkar ... 19
4.2.2 PET-flaskor ... 19
4.2.3 Returpapper ... 19
4.3 Återbruk ... 19
4.4 Tidningsformat ... 20
4.5 Material ... 20
4.5.1 Träbaserade skivmaterial ... 20
4.5.2 Laminat ... 21
4.5.3 Corian® ... 21
4.5.4 Plåt ... 21
4.6 Tillverkningsmetoder ... 22
4.6.1 Bockning ... 22
4.6.2 Svetsning ... 22
4.6.3 Skärning och skärande bearbetning ... 22
4.7 Ytbehandlingsmetoder ... 23
4.7.1 Lackering ... 23
4.7.2 Pulverfärg ... 23
4.8 Designteori ... 23
4.8.1 Gestaltning ... 23
4.7.3 Uttryck ... 24
4.7.4 Färglära ... 25
4.8 NCS® ... 25
4.9 Programvaror ... 26
4.9.1 Siemens NX ... 26
4.9.2 Key Shot ... 26
4.9.3 Adobe CS4 ... 26
5. Metod och genomförande ... 27
5.1 Planering ... 27
5.1.1 Projektplan ... 27
5.1.2 Tidplan ... 27
5.2 Informationsinsamling/Analys ... 28
5.2.1 Marknads- och konkurrensanalys ... 28
5.2.2 Enkät ... 28
5.2.3 Intervju ... 28
5.3 Problembestämning ... 29
5.3.1 Funktionsanalys ... 29
5.3.2 Problemklarläggning ... 30
5.4 Kravspecifikation ... 30
5.5 Konceptgenerering/Syntes ... 31
5.5.1 Moodboard ... 31
5.5.2 Katalogmetoden ... 31
5.5.3 Workshop med TreCe ... 32
5.6 Utvärdering ... 34
5.6.1 RULA ... 34
6. Informationsinsamling/Analys ... 35
6.1 Marknads- och konkurrentanalys ... 35
6.1.2 SanSac ... 35
6.1.2 Glasdon ... 37
6.1.3 Lundqvist ... 39
6.1.5 Materia ... 43
6.1.7 PWS Nordic ... 49
6.2 Enkät ... 50
6.3 Intervju ... 51
6.3.1 Intervju hos TreCe ... 51
6.3.2 Intervju hos Hisservice Liu ... 51
6.3.3 Kundintervju hos Skandia ... 53
7. Problembestämning ... 55
7.1 Funktionsanalys ... 55
7.2 Problemklarläggning ... 55
8. Kravspecifikation ... 57
9. Konceptgenerering/ Syntes ... 59
9.1 Moodboard ... 59
9.2 Workshop med TreCe ... 59
9.3 Konceptgenerering ... 60
9.4 Koncept ... 62
9.4.1 Romb ... 62
9.4.2 Kite ... 62
9.4.3 Plint ... 63
10. Urval ... 64
11. Vidareutveckling ... 65
11.1 Val av material och tillverkningsmetod ... 65
11.2 Form och konstruktion ... 66
11.2.1 Kärl ... 66
11.2.2 Underrede ... 66
11.2.3 Lock ... 67
11.2.4 Säckupphängning ... 68
11.3 Färgval ... 68
11.4 Prototyp ... 69
12. Resultat ... 70
13. Utvärdering ... 72
13.1 Kravspecifikation ... 72
14. Diskussion ... 74
Uppgift ... 74
Planering och arbetsgång ... 74
Enkät ... 74
Produktutveckling hos TreCe ... 75
Handledning ... 75
Resultat ... 76
Referenser ... 77
Litteratur ... 77
Internet ... 77
Intervju ... 79
Bilagor
Bilaga 1 - Projektbeskrivning Bilaga 3 – Ganttschema Bilaga 4 – Tidplan
Bilaga 5 – Enkät lokalvårdare
Bilaga 6 – Sammanställning enkät lokalvårdare Bilaga 7 – Intervju med TreCe
Bilaga 8 – Intervju med Sofie Alexandersson Bilaga 9 – Kundintervju med Martin Wild Bilaga 10 – Moodboard
Bilaga 11 – Inspirationboard Biomimetik
Bilaga 12 – Inspirationboard Geometriska mönster Bilaga 13 – Workshop med TreCe – Inbjudan Bilaga 14 – Workshop med TreCe – Resultat Bilaga 15 – Workshop med TreCe – Skisser
Bilaga 16 – Uppställningsalternativ Romb, Kite, Plint
Ordlista
Nedan förklaras ord och uttryck som används i rapporten.
CAD Kort för Computer Aided Design, översatt Datorstödd konstruktion, är användandet av ett datorprogram för
konstruktions- och ritningsarbete. Vanligtvis framställs och testas modeller i 2D och 3D.
CNC-maskin Är en datorstyrd eller numeriskt styrd verktygsmaskin. CNC är en förkortning för Computerized Numerical Control.
CSR Kort för Corporate Social Responsibility, vilket kan översättas till ett företags samhällsansvar. Ett företags samhällsansvar kan delas upp i tre delar; ekonomiskt ansvarstagande, miljömässigt
ansvarstagande och socialt ansvarstagande. Ibland används även begreppet hållbar utveckling.
Fraktion En delmängd/enhet som är avsedd för en viss typ av avfall.
Fuktrörelse Krympning eller svällning i ett material, vanligtvis trä, vid kontakt med fukt.
Färgmättnad Är en beteckning för en färgs renhet. En mindre mättad färg är mer gråtonad.
Image Är ett uttryck för hur människor uppfattar ett varumärke. Syftet med att upprätthålla en god image är att skapa goda relationer och lojalitet i målgruppen.
ISO 14001 ISO 14001 är en internationellt accepterad standard, som utgör grunden för fastställande av miljöledning, och som kan användas i alla typer av organisationer inom alla slags industrier.
Komposit Material som består av minst två ingående komponenter. Till kriterierna hör även att kompositmaterialets egenskaper väsentligt skiljer sig från egenskaperna hos de ingående komponenterna.
Policy Det grundläggande handlingsprogram som ett företag arbetar efter.
Rendering Den beräkning ett datorprogram gör för att kunna framställa en bild utifrån en 3D-modell.
Restauratör Är ett annat ord för restauranginnehavare alternativt restaurangchef.
Returpack Det varumärke under vilket AB Svenska Returpack och AB Svenska Returpack-PET verkar. Returpack ansvarar för Sveriges
pantsystem av metallburkar och återvinningsbara PET-flaskor för konsumtionsfärdig dryck.
Satsyta Är en grafisk term för det utrymme som på en trycksaks sida är avsett för texten och/eller bild.
Workshop Är en arbetsprocess där en grupp människor jobbar koncentrerat med ett projekt på en bestämd plats under en förutbestämd tidsperiod.
1. Inledning
I takt med att jordens resurser minskar blir miljömedvetenhet och hållbar utveckling allt viktigare. Som företag finns mycket att vinna på att styra sin verksamhet i en mer miljövänlig riktning. Framförallt kan en ekologisk policy komma att stärka företagets marknadsföring och image genom att tilltala nya kundgrupper samt indikera
trendmedvetenhet och innovation. Företaget spar pengar genom lägre
återvinningsavgifter och energiförbrukning vilket i sin tur leder till lägre livstidskostnad.
Samtidigt stärks de anställdas motivation.
På politisk nivå styrs miljöutvecklingen av lagar och regler vilka kommer att påverka inte bara statliga företag och organisationer utan även näringslivet. Att ligga i frontlinjen innebär att man som företag är förberedd inför kommande restriktioner och bestämmelser. Källsortering är ett viktigt steg i utvecklingen mot en miljöanpassad verksamhet. Allt eftersom att fler företag förstår vikten av hållbar utveckling, och väljer att miljöanpassa sin verksamhet, stiger även efterfrågan på produkter för källsortering och återvinning. Den nya marknaden ställer höga krav på produkter för källsortering.
Produkterna ska vara lätta att applicera på den befintliga arbetsplatsen, anpassningsbara till olika typer av källsorteringsbehov samt enkla att förstå och använda. För
leverantörerna är utmaningen att möta dessa krav, och samtidigt hålla en konkurrenskraftig prisnivå.
1.1 Bakgrund
Företaget TreCe står i begrepp att utveckla en ny källsorteringslösning för offentlig inomhusmiljö. Uppgiften är att utveckla en ny källsorteringspapperskorg, vars form och funktion är anpassad till källsortering i mindre volymer samt i tre fraktioner. Den utvecklade produkten ska vara modulbaserad och kunna delas upp i mindre enheter för att på så sätt anpassas för att möta olika typer av källsorteringsbehov. Det finns även önskemål om att produkten ska ha en tydlig och attraktiv design vad beträffar styling och därmed kunna fungera som en accent i rummet. Formgivningen ska dessutom klart följa TreCes företagsidentitet. Med företagsidentitet avses det budskap TreCe förmedlar genom sina produkter.
1.2 Syfte och Mål
Avsikten med projektet är att med den aktuella produkten bättre kunna tillgodose TreCes målgrupp, vilket i sin tur bidrar till att stärka företagets ställning på marknaden.
Produktens målgrupp är primärt arkitekter och inredningsdesigners som söker ett komplement till TreCes befintliga källsorteringslösningar, men även brukare av
produkten samt lokalvårdare/städpersonal. Projektets huvudsakliga syfte är att ta fram en formgivning och konstruktion så att produkten tilltalar de tilltänkta målgrupperna.
Målet för examensarbetet är att ta fram en prototyp att presentera för företagets kunder.
Planen är att den nya produkten ska kunna visas på Möbelmässan i Stockholm under våren 2012.
1.3 Förutsättningar och avgränsningar
Projektet sträcker sig från förstudie till framtagning av prototyp varför fullständig vidareutveckling till produktionsfärdig lösning inte omfattas av examensarbetet.
Fortsättning av arbetet till produktionsfärdig lösning förväntas fullföljas efter avslutat projekt. Redan från examensprojektets början har det stått klart att tillverkningen av
produkten bör ske hos leverantören WOG i Vaggeryd. Såväl kravspecifikation som vidareutveckling av koncept har därför kommit att styras efter och till viss del begränsas av detta önskemål. Hållfasthetsberäkningar har inte genomförts därför att det inte fordrats. Då projektet omfattar en kommersiell produkt råder viss grad av sekretess, varför konstruktionsritningar och kostnadsberäkningar inte omfattas av rapporten.
2. Nulägesbeskrivning
TreCe AB har funnits på den Svenska marknaden i snart 40 år och är idag en av nordens ledande leverantörer inom kontorsförvaring. Företaget har 14 anställda och ca 230 samarbetspartners spridda i hela Norden. TreCe levererar bland annat till
möbelkoncernerna Kinnarps och European Furniture Group, EFG. Huvudkontoret ligger i Norrköping med showrooms i Stockholm och Oslo. TreCe säljer framförallt till de nordiska länderna med tyngdpunkt på Sverige och Norge.
2.1 Produkter
TreCe står för såväl utveckling som försäljning av det egna varumärket CombiLine, vilket är en komplett serie kvalitetsmöbler för kontorsförvaring. CombiLine-sortimentet
omfattar allt från förvaringsdiskar och exponeringshyllor till klädförvaring och
postsortering. CombiLine omfattar även källsorteringslösningar, vilka möjliggör sortering i fraktioner från 10 upp till 190 liter. 2009 lanserade företaget Recycle, en renodlad källsorteringsmöbel för sortering av förbrukat kontorsmaterial. Såväl sorteringsmöbel som inredning är tillverkade i miljövänliga och återvinningsbara material såsom
genomfärgad MDF-skiva och wellpapp. Utöver CombiLine och Recycle erbjuder TreCe även arkivförvaring, arbetsbord och konsolhyllor. Samtliga produkter är svensktillverkade samt certifierade enligt Möbelfakta och ISO 14001.
2.2 Ny källsorteringsprodukt
Den nya källsorteringsprodukten utvecklas som ett komplement till CombiLine och Recycle. Framförallt vill TreCe kunna erbjuda sina kunder en mer förmånlig lösning för källsortering i mindre volymer. Produkten ska primärt vara anpassad för källsortering i tre fraktioner, men samtidigt medge andra typer av sammanställningar för att möta olika källsorteringsbehov. På så sätt blir lösningen applicerbar på såväl det lilla kontoret som i den offentliga miljön.
3. Framtidsbeskrivning
Möbelbranschen utvecklas ständigt och nya trender och strömningar avlöser varandra.
Under förstudien kunde framförallt tre starka trender noteras.
Intresset för miljö och hållbar utveckling har länge varit på agendan, men är fortfarande en av de mest dominanta strömningarna. Från att i princip endast behandla materialval har miljöfrågan på senare tid kommit att omfatta hela produktutvecklingsprocessen inklusive aspekter som framställning av råmaterial, resursutnyttjande vid tillverkning, emballage, transport samt att eliminera slöseri i alla steg av produktionen. Summan av produktens totala miljöpåverkan kan uppskattas med hjälp av en så kallad livscykelanalys.
Som ett exempel på utvecklat miljöarbete i möbelindustrin har den svenska koncernen Kinnarps inlett ett projekt för återanvändning av begagnade kontorsmöbler. Istället för destruktion skänks möblerna till skolor på den afrikanska landsbygden, ett
tillvägagångssätt som även bidrar till att stärka Kinnarps Corporate social responsibility index, CSR. CSR är ett samlingsbegrepp vilket omfattar företags och organisationers arbete med hållbarhet, såväl social som miljömässig. Utöver ovan nämnda miljöaspekter jobbar många företag även aktivt med kvalitetsutveckling, vilket i sin tur främjar
långsiktighet. Ytterligare ett steg i den gröna utvecklingen är produkter som getts mångsidighet, dvs. att en möbel ska kunna fylla funktionen av flera.
Metoderna för att jobba med miljöfrågor utvecklas kontinuerligt och i framtiden kommer det med största sannolikhet finnas än fler verktyg för att jobba med hållbarhet och andra CSR-områden. Som företag är det därför viktigt att se över sin verksamhet och sina produkter för att hela tiden söka nya sätt att öka sitt miljömässiga och sociala ansvar.
En annan trend som syns tydligt är utformningen av den kreativa, multifunktionella och attraktiva arbetsplatsen. Ett nytt begrepp som ofta nämns är aktivitetsbaserad arbetsplats, dvs. ett kontor där varje aktivitet givits sitt eget utrymme. Företagen satsar på öppna och flexibla kontorslandskap, fler mötesplatser, samt områden för kreativitet och rekreation.
Målet är att skapa en god och öppen arbetsmiljö vilken främjar samarbete, stärker innovationskraften och därmed formar lojala, produktiva arbetare. Ett exempel på detta är It-företaget Google som gång på gång blivit utnämnd till världens bästa arbetsgivare.
Google är en okonventionell arbetsplats vilken strävar efter att höja de anställdas livskvalité för att genom detta öka arbetsmoral och skaparkraft. Tillvägagångssättet omfattar inte bara regelrätta förmåner som hög ersättning och vidareutbildning utan även den fysiska arbetsmiljön.
Figur 1. Exempel från Googles kontor i olika delar av värden. (http://blog.zulo.co/)
Rent konkret syns den nya inredningstrenden genom ökad förekomst av möbler för den kreativa mötesplatsen samt av flexibla möbler som kan anpassas efter ändamålet. Med trenden kommer även möbler för den temporära arbetsplatsen, lämpad för konsulter och anställda som delar sin arbetstid mellan olika kontor och/eller hemmet.
Det österrikiska möbelföretaget Bene har mött upp den ökade efterfrågan genom sitt produktkoncept Parcs. Parcs är en möbelserie med flera element vilka kan sammanställas till multifunktionella, aktivitetsbaserade arbetsplatser för såväl möten, presentationer, utbildning och kreativ idégenerering, som fokusering och koncentration. Samtidigt kan inredning och möbler byggas om för att möta framtida behov orsakade av förändrade arbetsmönster, -tekniker och -beteenden.
Den tredje trendmässiga strömningen gäller den akustiska arbetsmiljön. Som en naturlig reaktion på förekomsten av öppna kontorslandskap har efterfrågan på produkter för ljuddämpning ökat. Numera finns en mängd företag som specificerat sig på
ljudabsorbenter för inredningsändamål. Därtill blir det allt vanligare att möbelföretag lägger till ljudabsorberande detaljer i sina produkter. Ljuddesign som begrepp är relativt nytt i inredningsbranschen men har med tiden blivit mer och mer aktuellt.
Möbelföretagen gör därför klokt i att fundera över den akustiska arbetsmiljö som deras möbler skapar.
Figur 2. Det österikiska företaget Benes möbelserie Parcs. (www.bene.com)
4. Teori
I teorikapitlet presenteras den fakta och de teorier som ligger till grund för utvecklingsarbetet. Inledningsvis presenteras information kring källsortering och avfallshantering, vilka använts som underlag vid syntes och problembestämning och på detta sätt ökat förståelsen för uppdraget. Därefter presenteras de i projektet övervägda materialen samt deras specifika egenskaper. Därtill beskrivs valda tillverknings- och ytbehandlingsmetoder. För att nå ett tillfredställande formmässigt resultat studerades designteori med tyngdpunkt på gestaltning, uttryck och färglära inklusive färgsystemet NCS. Slutligen beskrivs de dataprogramvaror vilka använts som verktyg vid utveckling, konstruktion och presentation.
4.1 Källsortering
Begreppet källsortering innebär sortering av avfall direkt vid källan. Sorteringen
genomförs i syfte att styra olika typer av avfall till rätt hantering såsom återvinning eller destruktion, samt för att minska avfallets skadlighet på människa och miljö. Genom att källsortera avfall för återvinning, som glas-, metall-, plast- och pappersförpackningar, samt hushållsavfall för kompostering kan mängden brännbart avfall minskas med upp till 75 %. (www.ne.se/)
4.2 Återvinning
Återvinning av avfall innebär att material från förbrukade varor och förpackningar återförs in i tillverkningsprocessen för framställning av nya produkter. Historiskt har återvinning främst använts då det rått brist på material, alternativt då utvinnings och bearbetningskostnaden överstigit kostnaden för återvinning. I dag genomförs återvinning även för miljöändamål och för att främja en hållbar utveckling. I Sverige är återvinningen av tidningar, trycksaker och förpackningar framgångsrik. (www.ne.se) Nedan presenteras andelen återvunnet avfall, år 2009, under respektive kategori.
Avfallskategori Andelen återvunnet material
Tidningar och trycksaker 91 %
Papper, kartong och wellpapp 74 %
Metallförpackningar 73 %
Glasförpackningar 90 %
Plastförpackningar 27 %
Tabell 1, Avfallsåtervinning 2009.
För förpackningar anslutna till Returpacks pantsystem är andelen återvunnet material mycket stort. För återvinningssystem som bygger på pant såg siffrorna, år 2009, ut som nedan. (www.ne.se/)
Förpackningskategori Andelen återvunnet material Metallburkar (Aluminium, stål) 91 %
PET-flaskor 85 %
Glasflaskor 33 cl 98 %
Glasflaskor 50 cl 85 %
Tabell 2, Återvinning för förpackningar anslutna till Returpacks pantsystem.
För att en förpackning ska innefattas i Returpacks pantsystem krävs det att den uppfyller vissa tekniska specifikationer. Först och främst är det endast förpackningar för
konsumtionsfärdig dryck som inbegrips i systemet.
4.2.1 Metallburkar
För att innefattas i Returpacks pantsystem ska metallburkar vara tillverkade i djuppressat aluminium eller stål. Burkar med materialkombinationen aluminium/stål och plast är inte tillåtna. För att kunna läsas av i returautomat krävs att burkarna är cylindriska. Burkarna får inte vara ojämna i formen eller ha långa halsar eftersom detta kan medföra att förpackningen vobblar i pantautomaten. Följande dimensioner är tillåtna i Returpacks pantsystem för metallburkar. (www.returpack.se/)
Dimensioner metallburk Minimum Maximum
Ytterdiameter 50 mm 85 mm
Höjd 85 mm 195 mm
Volym 150 ml 1000 ml
4.2.2 PET-flaskor
PET en svensk förkortning för plast baserad på polyetylentereftalat. Uttrycket används främst i förbindelse med PET-flaskan, vilken är en återvinningsbar förpackning som ingår i Returpacks pantsystem. När det gäller PET-flaskor är materialkraven, för att innefattas i systemet, något vidare än för metallburkar. I regel gäller dock att flaskorna ska vara tillverkade av polyetylentereftalatbaserad plast. För att kunna avläsas i
pantautomaten krävs att flaskorna är cylindriska. PET-flaskorna får inte vara ojämna i formen eller ha långa halsar eftersom detta kan medföra att flaskorna vobblar i
pantautomaten. Dessutom ska de återvinningsbara PET-flaskorna förses med en form som tydligt avviker från, de i återvinningssystemet inbegripna, återfyllnadsflaskornas.
Detta för att enkelt kunna styra respektive förpackningsgrupp till rätt hantering. Följande dimensioner är tillåtna i Returpacks pantsystem för återvinningsbara PET-flaskor.
(www.returpack.se/)
Dimensioner PET-flaska Minimum Maximum
Ytterdiameter 50 mm 120 mm
Höjd 130 mm 360 mm (ink. kapsyl)
Volym - 2000 ml
4.2.3 Returpapper
Returpapper är ett begrepp som innefattar olika typer av papper och papp, vilka kan återvinnas som fiberråvara i ny papperstillverkning. Returpapper samlas in från tryckerier och emballagefabriker, industrier, varuhus, kontor samt hushåll. Det material som samlas in måste rensas och sorteras för att kunna styras till rätt typ av behandling. De viktigaste och mest användbara pappersavfallen är wellpapp och tidningar vilka kan återvinnas till produkter för samma eller liknande ändamål. Ungefär hälften av all fiberråvara I
pappersindustrin är idag returpapper. (www.ne.se/)
4.3 Återbruk
Återbruk, även kallat mekanisk återvinning, innebär återanvändning av brukade
förpackningar eller produkter för samma eller liknande ändamål. Återbruk skiljer sig från återvinning på det sättet att ingen ombearbetning av materialet sker. Ett exempel på
återbruk är returglas för dryck som efter användning returneras till bryggerierna för rengöring och påfyllning. Återbruk av petflaskor utfördes i Sverige fram till 2008, men har idag helt ersatts av återvinning. (www.ne.se/)
4.4 Tidningsformat
De vanligaste formaten för kvälls- och dagstidningar i norra Europa är Broadsheet och Tabloid. Broadsheet är ett större tidningsformat som varierar något beroende på tryckeri.
En tumregel är att en tidning i Broadsheet format har en satsyta på 51 cm ! 38 cm.
Broadsheet var tidigare det vanligaste formatet för svenska dagstidningar, men har med tiden fått ge plats åt det mer lätthanterliga tabloidformatet. Tabloid är med sina 40 cm ! 28 cm betydligt mindre är Broadsheet. År 2005 gavs 85 % av alla svenska dagstidningar ut i tabloidformat, däribland gratistidningen Metro. (www.ne.se/)
4.5 Material
Val av tillverkningsmaterial bör ske utifrån, i kravspecifikationen uppsatta, gränsvärdena.
Exempel på aspekter som bör beaktas är:
• Mekaniska egenskaper, ofta omnämnda som hållfasthet.
• Fysikaliska egenskaper, exempelvis densitet, längdutvidgning och värmeledning.
• Tillverkningsmetod, vilken beror av geometri och seriestorlek.
• Bearbetbarhet
• Tribologiska egenskaper, friktion och förslitning.
• Fogningsmetoder
• Behov och möjlighet till ytbehandling
• Miljöpåverkan över hela materialets och produktens livslängd
• Återvinningsbarhet
• Materialets påverkan av den yttre miljön såsom temperatur, fuktighet, bestrålning (oftast UV-ljus), korrosion och åldring.
• Materialkostnad
• Tillverkningskostnad
• Tillgänglighet och leveransform, exempelvis plåt, stång, profil, etc.
(Johannesson et.al 2004, 309)
Nedan beskrivs de, i projektet övervägda, tillverkningsmaterialen samt deras specifika egenskaper vilka använts som underlag vid materialval.
4.5.1 Träbaserade skivmaterial
Inom byggnadstekniken är en skiva ett tunt, plant bärverkselement. I möbelindustrin används framförallt skivor tillverkade med trä som huvudmaterial.
Fiberskiva
En fiberskiva, även kallad board, är en skiva framställd av träfibrer. Tillverkning kan ske utan bindemedel via en våt process, liknande den vid papperstillverkning, eller med tillsats av bindemedel i en torr process. Exempel på fiberskivor som tillverkats vid en torr process är MDF, medium density fiberboard, och HDF, high density fiberboard, som består av träfiber och bindemedel, vanligtvis urealim. Fiberskivor tillverkas i olika kvalitéer och kan vara hårda, medelhårda eller porösa. Masonite® och Treetex® är två exempel på fiberskivor som även är registrerade varumärken. Fiberskivor används främst
som byggnads- eller snickerimaterial och är vanligt förekommande inom möbelbranschen. (www.ne.se/)
Plywood
Plywood är en skiva framställd av hoplimmade trälager. Plywood tillverkas med olika limtyp, oftast fenol- eller karbidlim, och träråvara beroende på användningsområde. Den vanligaste typen av plywood är fanerplywood, även kallad kryssfaner. Namnet kryssfaner syftar på att de angränsande lagrens fiberriktningar i regel är korslagda. Grunden till detta är att jämna ut trämaterialets egenskaper, främst gällande hållfasthet och fuktrörelse, i olika riktningar. Antalet lager samt tjocklek varierar beroende på tillämpningsområde. I träkärneplywood, även kallat lamellträ, har trälagren förstärkts med en kärna av trästavar.
I kompositplywood består de inre lagren istället av icketräbaserat material, exempelvis cellplast. (www.ne.se/)
4.5.2 Laminat
Laminat är ett samlingsnamn för de produkter som består av ett eller flera
sammanfogade, laminerade, materialskikt. Sammanfogningen av de olika skikten kan göras genom tillförsel av ett adhesivt ämne, exempelvis lim, eller genom uppvärmning i kombination med sammanpressning.
Inredningslaminat avser de dekorativa laminat vilket används som ytskikt i möbel- och byggnadsbranschen. Inredningslaminat består av ett grundlaminat, framställt av papper och fenolharts, som pressats samman vid uppvärmning och därefter försetts med ett dekorativt pappersskikt. Slutligen har materialet belagts med ett skyddande ytskikt av melaminplast. Inredningslaminat är ett populärt ytmaterial på exempelvis spån- och MDF-skivor.
I skivor av så kallat kompaktlaminat har träkärnan bytts ut mot ett tjockare lager fenolhartsimpregnerat papper. Kompaktlaminat är tack vare sin uppbyggnad ett väldigt starkt och motståndskraftigt material. Materialet är också mycket beständigt mot vatten.
4.5.3 Corian®
Corian® är ett kompositmaterial bestående av 2/3 mineraler, i huvudsak restprodukter från aluminiumframställning, och 1/3 akryl, tillika ett registrerat varumärke under DuPont-koncernen. Corian® har en mycket hög hållfasthet och saknar porer, vilket gör det lätt att göra rent. Materialet kan bearbetas på en mängd olika sätt vilket gör det ytterst flexibelt. Samtidigt går Corian® att sammanfoga utan synliga fogar. Corian® framställs i skivor samt som disk- och handfatshoar och får endast bearbetas av auktoriserade tillverkare. Materialet har en hög densitet vilket i samverkan med de ingående
komponenterna bidrar till ett högt verktygsslitage. Då Corian® är patenterat av Dupont är materialkostnaden relativt hög.
4.5.4 Plåt
Plåt är en skiva av metall. De vanligaste tillverkningsmetoderna för att framställa plåt är valsning och smidning. Plåt kan delas in i de tre kategorierna tunnplåt 0,1-3 mm, mediumplåt, 3-5 mm, och grovplåt som är tjockare än 5 mm. (www.ne.se/)
Aluminiumplåt
Aluminiumplåt framställs av valsat aluminium och kan vara tillverkad av rent aluminium eller aluminiumlegeringar. Viktiga materialegenskaper är låg vikt och hög
korrisionsbeständighet vilket gör behovet av ytbehandling överflödigt. Ytbehandling genomförs dock ofta av estetiska skäl. Exempel på ytbehandlingar av aluminium är anodisering, lackering, samt mekanisk ytbehandling. Aluminium är även ett bra underlag för olika tryck. (www.ne.se/)
Stålplåt
Stålplåt tillverkats av legeringen stål, det vill säga en metallblandning med järn som huvudbeståndsdel och en kolhalt minder än 2 %. Kolinnehållet i legeringen medger att stålet kan härdas till olika hårdhetsgrad. Stål är världens mest producerade metalliska material. Orsaken till stålets betydande ställning är framförallt att det är billigt att tillverka samt att det relativt förmånligt kan framställas med många olika egenskaper.
(www.ne.se/)
4.6 Tillverkningsmetoder
Val av tillverkningsmetod bör göras utifrån material, geometri, seriestorlek och pris. I följande kapitel beskrivs de bearbetningsmetoder som kommer att användas vid tillverkningen av produkten.
4.6.1 Bockning
Att bearbeta ett material med hjälp av böjande momentkrafter kallas bockning. Det är främst metallkomponenter, såsom plåt, tråd och band, som bearbetas med hjälp av bockning. Till följd av ojämn deformation, plastisk kontra elastisk, i det bockade
tvärsnittet uppstår bestående restspänningar i materialet vilka ger upphov till återfjädring.
Återfjädringen kan förebyggas genom att materialet deformeras plastiskt i hela tvärsnittet innan eller under bockning, exempelvis genom sträckning. (www.ne.se/)
4.6.2 Svetsning
Svetsning är en tillverkningsmetod som sammanfogar två ytor genom att dessa hettas upp och smälts samman, ofta med hjälp av tillförsel av material. Den förbindelse som skapas mellan de två ytorna kallas svets. Svetsning används vanligtvis för metalliska material, men kan även utnyttjas för exempelvis termoplaster.
Metallsvetsning sker i huvudsak på två olika sätt; elsvetsning eller gassvetsning. Vid elsvetsning alstras den värme som behövs genom el, antigen i form av en ljusbåge mellan elektrod och arbetsstycke, kallat bågsvetsning, eller i form av motståndsvärme med kontaktelektroder, motståndssvetsning. Vid gassvetsning genereras värmen istället genom förbränning av acetylen- och syrgas. Förutom el- och gassvetsning, används idag även lasersvetsning. Lasersvetsning har med tiden blir allt vanligare framförallt för svetsning av tunna material. (www.ne.se/)
4.6.3 Skärning och skärande bearbetning
Skärning, sågning och skärande bearbetning är alla verkstadstekniska metoder för att dela eller avskilja material från ett arbetsstycke.
Skärning
Skärning innebär termisk bearbetning av metaller, genom acetylensyraskärning, alternativt plasma- eller laserskärning, med avsikt att dela materialet. (www.ne.se/)
Sågning
Sågning är en tillverkningsteknisk delningsmetod med låg materialförlust. Traditionellt genomförs sågning med en fram- och återgående rörelse, exempelvis med en bygelsåg, fogsvans, ramsåg eller bågfil. Sågning kan också ske med hjälp av ett roterande verktyg, kallat klinga, i en cirkelsåg eller med ett tandat band som löper över två roterande hjul i en bandsåg. Vanliga sågoperationer är kantsågning, delningssågning, kantning och kapning. Sågning sker vanligtvis i trä men kan även utföras i metalliska material.
(www.ne.se/)
Fräsning
Fräsning en metod för att avverka material från ett arbetsstycke genom skärande bearbetning. Vid fräsning används ett roterande fräsverktyg med flera eggar, vanligen tillverkat i snabbstål eller hårdmetall. Fräsverktyget kan antingen ha mekaniskt fasthållna eggar eller vara tillverkat i ett stycke beroende på tillämpningsområde. Fräsning kan utföras som med- eller motfräsning. De två bearbetningsmetoderna skiljer sig åt vad det gäller matningsriktning och fräsens rotationsriktning. Fräsning tillämpas främst vid bearbetning av plana ytor men kan även användas för att framställa mer komplexa former i så kallade fleroperationsmaskiner, exempelvis CNC-maskiner. Exempel på fräsmetoder är ändplanfräsning, spårfräsning, pinnfräsning och svarvfräsning.
(www.ne.se/)
4.7 Ytbehandlingsmetoder
Ytbehandling, även kallat finish, innebär behandling av en yta av estetiska eller av beständighetsmässiga skäl. Ytbehandling kan utföras på ett materialämne eller på en färdig produkt. Nedan presenteras ytbehandlingsmetoden lackering vilken praktiseras både för att åstadkomma en visuellt tilltalande yta och för att få en yta som kan motstå mekanisk och kemisk påverkan.
4.7.1 Lackering
Lackering innebär att belägga en yta med lack eller lackfärg. Lackering är idag den vanligaste ytbehandlingsmetoden vid industriell tillverkning och praktiseras i en mängd olika tekniker. Då många av de lacker som används innehåller skadliga lösningsmedel är det av yttersta vikt att säkra såväl arbetsmiljö som den yttre miljön. På arbetsplatsen görs detta exempelvis genom installation av helautomatiska lackeringsanläggningar och användning av andningsskydd. För att skydda den yttre miljön kan utgående luft rensas från skadliga restpartiklar genom förbränning eller återvinning. Större anläggningar omfattas ofta av lagar och bestämmelser som hindrar negativ miljöpåverkan.
(www.ne.se/) 4.7.2 Pulverfärg
Pulverfärg är en målningsfärg i pulverform utan lösningsmedel. Vid värmebehandling smälter pulverfärgens korn samman till ett jämnt skikt. Bindemedlet kan antigen vara en termoplast, som sintra ihop på fysikalisk väg, eller utgöras av två ämnen som reagerar och bildar en kemisk förening. Pulverfärg används vid lackering av metalldelar, där den utgör en, i miljöhänseende, attraktiv lackeringsmetod. (www.ne.se/)
4.8 Designteori
Designteori är ett samlingsnamn för de teorier och den forskning vilka omfattar design som vetenskapligt ämnesområde. Då design som disciplin är relativt nytt förs även en omfattande debatt inom området. Nedan följer tre teorier vilka alla behandlar
människans förmåga att uppfatta form. Dessa designteorier har legat till grund för det formgivningsarbete som genomförts i projektet.
4.8.1 Gestaltning
En gestalt är en sammansättning av delar, vilka av människan upplevs och verkar som en helhet. Ju mer särpräglad och påtaglig helheten är, desto enklare är det för människan att urskilja den från andra föremål samt att lägga den på minnet. Människan är i regel bättre på att uppfatta gestalten, helheten, än vad den är på att tolka separata delar. Vid
produktutveckling har utformningen av en god gestalt således inte bara ett estetiskt, utan också ett funktionellt värde. (Rune Monö, 1997).
Gestalten kännetecknas av att den är:
• Avgränsad och sluten.
• Strukturerad, dvs. dess element och relationer är ordnade.
• Gestalten är dominant gentemot dess ingående delar, dvs. gestalten avgör sin uppbyggnad och relationen mellan ingående komponenter.
När en produktgestalt tar form i ett designarbete är det viktigt att den utformas så att den uttrycker något till användaren, exempelvis anpassning till människans behov, funktioner, hantering och karaktärsdrag (Rune Monö, 1997).
Gestaltlagarna beskriver de faktorer som anses nödvändiga för att människan ska uppfatta en gestalt:
1. Ytfaktorn – som yttrar sig i att vi upplever gestalten tydligare ju mindre det slutna området är.
2. Närhetsfaktorn – ju närmare delarna befinner sig varandra, desto tydligare gestalt.
3. Likhetsfaktorn – dvs. principen om att ting med gemensamma egenskaper hör ihop.
4. Symmetrifaktorn – som gör att människans gestaltupplevelse blir tydligare ju mer symmetriskt ett slutet område är.
5. Den goda kurvans eller den gemensamma bestämmelsens faktor – som gör att människan urskiljer det arrangemang, vilket medför minsta förändring av eller avbrott i raka eller jämnt krökta linjer eller konturer.
6. Den gemensamma rörelsen hos olika element gör att de framstår som en gestalt.
7. Erfarenhetsfaktorn – som kräver att människan observerar förhållanden på det sätt erfarenheten lärt oss.
Människan har en tendens att urskilja det enkla, vilket är en viktig princip i designarbetet.
Dessutom stämmer stävan efter enkelhet väl överens med ekonomiska, tekniska och praktiska ambitioner i produktutvecklingen (Rune Monö, 1997).
4.7.3 Uttryck
Människan ser ofta uttrycket i en form innan den geometriska struktur som bildar formen iakttas. Ett ansiktsuttryck hos en person uppfattas oftast innan ansiktets form noterats. Uttrycket av trivsamhet i ett rum, snabbhet i en bilform eller ljudkvalitet hos en förstärkare upplevs innan man lägger märke till vad det är i formen som åstadkommer dessa egenskapsuttryck.
Ofta är det så att olika produkter hos ett företag har mycket individuella produktgestalter.
För att samordna många individuella produktgestalter i en produktportfölj finns olika tillvägagångssätt. Att ge produkterna överensstämmande detaljlösningar kan vara ett sätt.
Att exempelvis utforma produkterna med samma ytbehandling och färgsättning kan ge en tydlighet i formspråket som sammanför produkter med olika totalformer. Ett annat exempel är att låta en gemensam komponent få en signifikativ utformning. (Rune Monö, 1976)
Nedan följer ett exempel på hur ett block kan anta olika uttryck med enkla formmässiga förändringar.
Block 1 är ursprungsblocket.
Block 2 uttrycker stabilitet genom sin breda bas.
Erfarenhet säger oss att denna är svår att välta.
På grund av de små avfasningarna får block 3 ett uttryck som upplevs kompakt. Det finns två möjliga förklaringar till detta. Antingen så gör avfasningarna att kuben uppfattas som rundare, vilket vi upplever som den mest kompakta formen. Alternativt så gör de imaginära linjerna från avfasningen som möts utanför kuben att formen upplevs som sammanhållen eller stängd.
Block 4 får något av ett lättare uttryck som ett resultat av den urgröpta bottendelen, vilket ger en skugga längs hela sidan.
Block 5 önskar uttrycka flexibilitet, då den har olika höjd i tvärsnittet och därmed ser ut att vara möjlig att justera till olika behov av utrymme. (Monö, R., 1997)
4.7.4 Färglära
Färglära är läran om färgers egenskaper, användning och sammansättning. Färgläran beskriver de enskilda färgernas karaktär och effekt, men lägger fokus på deras verkningar tillsammans. I formgivningssammanhang används färgsättning för att göra formen mer visuellt intressant, för att gruppera beståndsdelar, ge ökad innebörd och förhöja
estetiken. Om färgsättningen görs felaktigt kan den emellertid försämra formen och funktionen hos en produkt. Mängden färger ska, om möjligt, hållas nere till vad det mänskliga ögat kan processa vid ett och samma tillfälle, vilket är omkring fem färger.
Färgsättningen bör, såväl som formgivning, göras utifrån vilka egenskaper som
produkten ska utstråla. Är avsikten med färgsättningen att dra till sig uppmärksamhet bör färger med hög färgmättnad och rena nyanser väljas. För att uttrycka effektivitet och prestanda bör färgsättningen vara mörk. I regel gäller att ljusa, lågmättade färger upplevs som vänliga och professionella medan färger med hög färgmättnad upplevs spännande och dynamiska. (Lidwell, Holden & Butler, 2003)
4.8 NCS®
NCS, kort för Natural Color System®, är ett färgsystem som bygger på Edward Herings opponentsfärgsteori. NCS® är uppbyggt endast på de färgegenskaper vilka människan omedelbart kan iaktta med sitt synsinne. Systemet säger alltså ingenting om
kompositionen av våglängder hos ljusstrålningen eller hur färgen är tillblandad av olika pigment. NCS® bygger på färgers visuella likheter med de fyra kulörta elementarfärgerna gult, rött, blått och grönt samt de två okulörta färgerna svart och vitt. NCS® illustreras av en färgatlas med över 1 500 färgprover, där varje kulör kan beskrivas med sin egen färgkod. Systemet används i Sverige, där det gäller som standard sedan 1979, och ett flertal länder i Europa för att specificera färger inom design, industri, undervisning och forskning.
Figur 3. Exempel på formuttryck.
(Monö, R.,1997)
4.9 Programvaror
För att effektivisera designarbetet används datorbaserade programvaror. Val av
programvaror bör ske utifrån funktion, kompatibilitet samt graden av förtrogenhet hos användaren. I projektet har följande dataprogram använts för konstruktion, formgivning och presentation.
4.9.1 Siemens NX
NX är ett CAD-program från Siemens PLM Software. Programmet erbjuder solid- och ytmodellering i 3D. I programmet kan även statiska, dynamiska, elektromagnetiska och temperaturmässiga konstuktionsanalyser utföras med hjälp av FEM-beräkningar.
Slutligen erbjuder programmet förberedelser för tillverkning inklusive animeringar av bearbetningsmetoder. (www.plm.automation.siemens.com/)
4.9.2 Key Shot
Key Shot mjukvara för att skapa realistiska visualiseringar av 3D-modeller. Key Shot erbjuder realtidsrendering vilket innebär att varje litet steg i renderingens tillkomst visas upp omedelbart framför ögonen på användaren. (www.keyshot.com/)
4.9.3 Adobe CS4
Adobe Creative Suite 4 en programvaruserie från Adobe Systems Incorporated, vilken bland annat innehåller programvarorna Photoshop, Illustrator och InDesign. Photoshop är ett bildredigeringsprogram som bygger på rastergrafik. Illustrator är en mjukvara för att skapa grafik och jobbar, tillskillnad från Photoshop, utifrån vektorer vilket möjliggör skalning utan kvalitetsförsämring. InDesign är en mjukvara för att arbeta med
dokumentlayout. (www.adobe.com/)
5. Metod och genomförande
Under Examensarbetet har ett flertal projekt- och produktutvecklingsmetoder använts.
Produktutvecklingsprocessen har i detta projekt omfattat faserna planering, informationsinsamling/analys, problembestämning, kravspecifikation, konceptgenerering/syntes, utvärdering, urval, vidareutveckling och
prototypframställning. I kommande kapitel presenteras de metoder som använts under respektive produktutvecklingsfas. I metodkapitlet beskrivs även varför metoden valts, hur den genomförts samt eftersträvat resultat.
5.1 Planering
En väl genomförd planering borgar för ett lyckat projekt. I projektet har olika planeringsverktyg använts, dessa presenteras i följande avsnitt.
5.1.1 Projektplan
En projektplan är ett dokument som upprättas för att klargöra hur ett projekt ska genomföras samt dess förväntade resultat. Projektplanen omfattar viktiga avsnitt som bakgrund, syfte och mål för projektet, vilka metoder som ska användas, uppsatta avgränsningar samt grad av sekretess.
I Examensarbetet har två projektplaner upprättats, en initialversion som följer ramarna för studentprojekt vid Luleå tekniska universitet och en anpassad variant av denna som följer TreCes riktlinjer för projektledning (bilaga 1 samt 2). Den sistnämnda har använts vid uppföljning av projektet och därmed reviderats kontinuerligt under arbetets gång.
5.1.2 Tidplan
I Projektet har en tidplan upprättats i form av ett Gantt-schema (bilaga 3). Ett Gantt- schema är en typ av flödesschema som används i projektledning för att beskriva olika aktiviteter, deras inbördes relationer samt sträckning över tid. Styrkan med Gantt- schemat är att projektets olika aktiviteter illustreras grafiskt vilket ger en god överblick.
Till Gantt-schemat bifogas en detaljerad tidplan som beskriver vilken tid som avsatts för projektet inklusive tidsmässiga avgränsningar för ingående delperioder (bilaga 4). I tidplanen anges även viktiga presentationsdatum, deadlines och beslutspunkter samt nyckelpersoner, exempelvis projektägare och projektledare. (Österlin 2007, 34)
Aktivitet Månad Jan Feb Mar Apr Maj
Aktivitet 1
Aktivitet 2
Aktivitet 3
Tabell 3. Exempel Gantt-schema
5.2 Informationsinsamling/Analys
Det första steget i produktutvecklingsprocessen är informationsinsamling, även kallat analys. Syftet med processen är att samla in värdefull bakgrundsinformation gällande marknad och målgrupp.
5.2.1 Marknads- och konkurrensanalys
Marknads- och konkurrensanalys är två metoder för att studera möjliga kunder och konkurrenter med utgångspunkt i det säljande företaget. Gemensamt har de att de båda syftar till att hjälpa företaget att se över och arbeta med sina marknader. Medan
marknadsanalysen fokuserar på kunden, efterfrågan och eventuella trender, riktar konkurrensanalysen istället in sig på konkurrenterna, deras marknadsposition samt produkter. (www.ne.se/)
I projektet har en omfattande konkurrentanalys genomförts. Viktiga aktörer på
marknaden för källsorteringsprodukter har granskats och deras produkter jämförts. Då marknadsområdet sträcker sig från källsorteringsmöbler till papperskorgar och returkärl är produktutbudet mycket stort och såväl konkurrenter som rivaliserande produkter har fått gallras ut för att på bästa sätt representera marknaden. Urvalet har delvis skett i samspråk med TreCe för att säkerställa en god representation av de företag som uppdragsgivaren bedömer som sina största konkurrenter. Konkurrentanalysen har genomförts med hjälp av Internet och produktkataloger.
Marknadsanalysen har genomförts genom intervjuer med TreCes säljare och kunder, och det primära syftet med metoden har varit att utreda produktens målgrupp och
efterfrågan.
5.2.2 Enkät
Enkät är en intervjuform som innebär att de intervjuade besvarar ställda frågor skriftligen i ett formulär. Metoden används företrädesvis då många personers åsikter efterfrågas och är ett vanligt inslag vid exempelvis marknadsundersökningar. Per definition består en enkät alltid av frågor med fasta svarsalternativ. Idag utformas dock även enkäter med möjlighet till mer uttömmande svar vilket ökar möjligheten till ett mer informativt resultat. För att uppnå ett givande och trovärdigt resultat bör stor vikt läggas vid frågornas utformning. Framförallt är det viktigt att formulera frågor och anvisningar på ett sådant sätt så att de tolkas på samma sätt av samtliga intervjudeltagare. Då enkätens tillförlitlighet till stor del bestäms av antalet medverkande, samt med representativ fördelning, är det av yttersta vikt att få tillräckligt många av de tillfrågade att besvara enkäten. (www.ne.se/)
I projektet utformades en enkät riktad till lokalvårdare och underhållspersonal i offentlig miljö (bilaga 5). Enkäten distribuerades till anställda vid Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet. Syftet med enkäten var att undersöka källsorteringsprodukter ur ett brukarperspektiv. Frågorna omfattade såväl egenskaper hos befintlig lösning, som eventuella önskemål på en framtida produkt. Slutligen ställdes även frågor kring den rådande källsorteringsrutinen. Användning av enkätmetoden gjordes då åsikter från ett större antal personer efterfrågades. Enkäten var även ett verktyg för att få deltagarna att svara individuellt utifrån deras personliga erfarenheter, något som exempelvis en gruppintervju inte hade gett möjlighet till. Slutligen lämpade sig enkätmetoden bra då deltagarna befann sig på ett stort geografiskt avstånd.
5.2.3 Intervju
En intervjuundersökning kan genomföras på olika sätt, men är oftast ett formellt möte där frågor ställs till intervjupersonen i syfte att samla in viktiga åsikter och/eller
erfarenheter. Intervjuer kan skilja sig genom olika grader av standardisering. Hög grad av standardisering innebär att precis likalydande frågor ställs på exakt likadant sätt till samtliga intervjuade och i samma ordningsföljd. Vid låg standardiseringsgrad följer frågornas ordning och formulering den intervjuades takt och tankegångar. Ett annat namn på intervjuer med låg standardiseringsgrad är djupintervjuer eller
intensivundersökningar. Det är viktigt att anpassa frågeställningarna utifrån vilken information som söks. Öppna frågor ger vida svar, direkta frågor ger mer specifika svar.
Förutom graden av standardisering kan en intervjuundersökning också genomföras med olika grader av strukturering. Strukturering kan i detta fall ha två olika betydelser. Den första innebörden avser om frågorna är strikt strukturerade med fasta svarsalternativ, eller om de är öppna och tillåter den intervjuade att formulera sig fritt. Betydelsen nummer två gäller innehållet i intervjuundersökningen. En innehållsmässigt strukturerad intervju omfattar oftast ett eller få frågeområden medan en ostrukturerad undersökning rör flera olika ämnen. En intervju kan utföras på olika typer av platser, exempelvis i produktens naturliga miljö i samband med observationer. (www.ne.se/)
I projektet har en intervju genomförts med TreCes VD Claes Carnock, samt Mirjana Kilian, försäljningsansvarig för Norge (bilaga 7). Under intervjun ställdes frågor gällande målgrupp, krav och önskemål samt marknad för den nya produkten. Frågorna var relativt öppna och syftet var att skapa en dialog kring produkten. Intervjuer har även genomförts med Sofie Alexandersson, lokalvårdsansvarig på Linköpings universitet, med syfte att undersöka befintliga källsorteringslösningar, regelverk kring inköp av
källsorteringsprodukter samt synpunkter gällande arbetsmiljö (bilaga 8).
Slutligen genomfördes en kundintervju med Martin Wild, inköpsansvarig på Skandia i Stockholm, för att granska TreCes produkter ur ett konsumentperspektiv (bilaga 9).
I samtliga fall eftersträvades kvalitativ information i relativt komplexa frågor vilket gjorde intervjun till en passande analysmetod.
5.3 Problembestämning
Det material som inkommit och analyserats under informationsinsamlingen fordrade bearbetning för att kunna formuleras till konkreta problem och behov. Nedan presenteras de metoder som användes för problembestämning och behovsutredning.
5.3.1 Funktionsanalys
En funktionsanalys går ut på att identifiera de funktioner som en produkt behöver för att fylla de behov som ska tillfredsställas. Funktionerna delas upp i en huvudfunktion, ett antal delfunktioner och stödfunktioner. Huvudfunktionen är den funktion som är central i användandet av produkten, det främsta kravet. Delfunktioner är en del av
huvudfunktionen. Delfunktionernas samverkan är helt nödvändig för att
huvudfunktionen ska kunna uppfyllas. Stödfunktioner är de funktioner som underlättar användandet men som är sekundära i förhållande till huvudfunktionen. Även om stödfunktioner inte är nödvändiga för att uppfylla huvudfunktionen kan de ha en avgörande betydelse för om produkten kommer att sälja eller inte, på grund av att tilläggsfunktionen kan svara väl mot marknadens efterfrågan. (Johannesson et.al 2004, 408)
Funktionsanalysen fungerade som ett verktyg för att översätta inkomna behov och önskemål till funktioner som sedan kunde sammanställas i kravspecifikationen.
5.3.2 Problemklarläggning
En problemklarläggning genomförs för att analysera de huvudproblem projektet syftar till att lösa. Metoden används för att formulera ett kortfattat dokument som tydligt beskriver vilket problem som ska lösas, vilka parametrar som är viktiga att ta i beaktande samt fokusområden. Att analysera projektets huvudproblem omfattar flera moment;
formulera problemet, bestäm problemnivån och dess omfattning samt att dela upp och avgränsa problemet.
Att formulera problemet innebär
• Att klargöra vad problemet är
• Att kortfattat formulera problemet
• Att vid divergenta problem eftersträva en öppen problemformulering Att bestämma problemnivån och att avgränsa problemet innebär
• Att fastställa lämplig utgångspunkt för hantering av problemet
• Att klarlägga problemets omfattning
• Att sätta upp processgränser
• Fastställa bruksomgivning – de miljöer där resultatet (produkten, tjänsten) ska verka i
• Klarlägga brukare
Det finns ett antal olika metoder för att genomföra en problemklarläggning. I det här projektet användes den så kallade frågemetoden. Frågemetoden innebär att ett antal frågeställningar med avseende på problemet besvaras för att på så sätt klargöra problemets omfattning och struktur.
Problemklarläggningen gjordes utifrån följande frågeställningar:
1) Vad handlar problemet om?
2) Var ligger den största utmaningen?
3) Vilka icke uttalade önskemål och förväntningar ingår?
4) Vilka egenskaper ska produkten ha?
5) Vilka uppgifter ska produkten klara?
6) Vilka liknande produkter/lösningar finns?
7) Vilka standardkrav finns på produkten?
Problemklarläggningen gjordes i slutet av analysfasen för att säkerställa att svaren var väl underbyggda. Resultatet av problemklarläggningen pin för kravspecifikationen.
5.4 Kravspecifikation
En kravspecifikation är ett dokument som sammanfattar beställarens krav och önskemål, på funktioner och egenskaper som den slutgiltiga produkten ska och bör besitta. Krav och önskemål erhålls även genom intervjuer och analyser med kunder och användare.
Kravspecifikationen ligger som grund vid utvärdering av konceptförslag.
(Johannesson et.al 2004, 88-91)
Kravspecifikationen i detta projekt har upprättats i samråd med uppdragsgivaren TreCe genom workshop och intervjuer. Problem och behov har översatts till krav och önskemål med hjälp av funktionsanalys och problemklarläggning. Krav och önskemål har även erhållits via intervjuer och enkäter genomförda hos lokalvårdsavdelningarna på Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet.
5.5 Konceptgenerering/Syntes
Under konceptgenereringsfasen sammanställs den i analysen framkomna informationen till en syntes. För att nå målet om att presentera en eller flera relevanta lösningar till det definierade behovet användes framförallt tre kreativa metoder Moodboard,
Katalogmetoden och Workshop, där den sistnämnda är en kombination av flera metoder. Metoden Moodboard användes som verktyg för att finna inspiration till produktens form och identitet. Katalogmetoden inriktades på att finna och studera såväl beprövade som nyskapande funktioner. Slutligen gjordes en omfattande workshop vilken hade till syfte att utnyttja de resurser och kunnande som uppdragsgivaren, TreCe, besatt genom sin omfattande erfarenhet från branschen.
5.5.1 Moodboard
Är ett kreativt verktyg som används för inspiration och idéinsamling. En moodboard består av en samling bilder, text och objekt. Den inspiration som samlas in sammanställs till en visuell gestaltning av produkten. Moodboard är framförallt ett sätt att skapa en känsla av vad produkten ska förmedla till användaren. (www.design-skills.org/) I projektet har en moodboard, med tillhörande egenskapsord, sammanställts för att gestalta den nya produkten (bilaga 10). Tonvikten har legat på formspråk, identitet och trender. Då produkten medger ett brett spektrum av form-, färg- och materialmöjligheter var det viktigt att begränsa konceptgenereringen. Den moodboard som sammanställts har fungerat som ett centralt verktyg i konceptgenereringsprocessen genom att peka ut riktningen för produktens formgivning.
I projektet har även två inspirationboards sammanställts. Till skillnad från Moodboarden har deras syfte inte varit att sammanfatta produktens identitet, utan i stället att föra idégenereringen i nya oanade riktningar. Inspirationboard nummer ett har hämtat idéer och inspiration på funktion och form från naturen (bilaga11). Metoden att hämta lösningar till tekniska problem från levande organismer kallas biomimetik. Ett känt exempel på biomimetiska uppfinningar är kardborrebandet, som härmar blomkorgarna hos växterna kardborrar. (www.svid.se/) Inspirationboard nummer två har utgått från geometriska mönster. Mönster i allmänhet och geometriska mönster i synnerhet, bygger på formers kompatibilitet (bilaga12). Då krav fanns på att den utvecklade produkten skulle kunna gå att ställa samman i olika grupperingar var det viktigt med en så
kompatibel form som möjligt. I processen med att hitta en flexibel och mångsidig form har metoden inspirationboard fungerat som ett viktigt verktyg.
5.5.2 Katalogmetoden
Katalogmetoden är ett problemlösningsverktyg vilket syftar till att söka lösningar på olika designproblem. Metoden går ut på att söka information och inspiration i litteratur eller kataloger, såsom broschyrer, facktidskrifter, designtidskrifter, modemagasin med mera.
Katalogmetoden kan antingen användas för att systematiskt söka lösningar på ett designproblem, genom att studera liknande fall, eller för att söka inspiration och idéer mer ostrukturerat.(Johannesson, et.al 2004, 432)
5.5.3 Workshop med TreCe
För att samla TreCes totala kreativitets- och kunskapsdepå och genom detta ta till vara på den erfarenhet och innovationskraft som finns i företaget hölls en workshop tillsammans med de anställda. Målet med aktiviteten var att skapa så många, vitt skilda idéer som möjligt. Fokus för genomförd workshop var att skapa en stor kvantitet idéer, snarare än att idéerna skulle vara fullt utvecklade och/eller genomförbara. Då projektledaren hade ringa erfarenhet av att leda kreativa workshops, samtidigt som personalens vana av kreativ konceptgenerering ansågs begränsad, krävdes god planering och ett gediget förarbete. De metoder som användes valdes ut med omsorg för att passa såväl projektledare och deltagare, som eftersträvat resultat.
Arbetslaget delades upp i två grupper om fem personer i varje, där funktion i organisationen, roll i gruppen, kön och ålder togs i beaktande, för att skapa en så dynamisk och kreativ arbetsmiljö som möjligt. I början av workshopen hölls en kort introduktion av bakgrund, syfte och mål för aktiviteten. Därefter presenterades de regler för en kreativ konceptgenerering som deltagarna förväntades följa. Det finns framförallt tre beteenden som bör undvikas för att inte hämma den kreativa arbetsmiljön. Dessa sammanfattas nedan. (Michannek & Breiler 2007, 61-62)
Regler – Kreativa tabun
• Att kritisera och värdera – Att redan i idégenereringsfasen börja kritisera eller
värdera varandras idéer är mördande för den kreativa processen. Kritik är därmed absolut förbjudet!
• Att rynka på näsan åt annorlunda idéer – Att skratta eller på andra sätt med kroppen visa att man tycker att en idé är orealistisk eller konstig kan i förlängningen leda till att en genial, men en aning udda idé, aldrig får chansen att komma fram.
• Att analysera och intellektualisera – I kreativa sammanhang behöver deltagarna inte vara fullständigt genomtänkta när de yttrar sig. Tids nog kommer alla idéer att utvecklas, granskas och bedömas. Det är alltså viktigt att deltagarna inte fastnar i sina tankar på grund av att de inte helt säkert vet om lösningen är praktiskt genomförbar.
Figur 4. Katalogmetoden
