Konklusion

Resultatet för studien visar att rektorerna i högre grad än förskollärarna, tycks utgå ifrån ett interkulturellt perspektiv i sina beskrivningar av hur de i sina verksamheter arbetar med ämnet, vilket också visat sig vara betydande för att arbeta framgångsrikt med kulturell mångfald. Detta skulle kunna förklaras utifrån aspekten att yrkeskategorierna har olika utbildning. Utöver detta tycks förskollärarna och rektorerna beskriva att ämnet bedrivs likartat. Vidare utrycker både rektorerna och förskollärarna i sina reflektioner kring deras roll och ansvar, att de båda har ett stort ansvar samt en betydande roll för att ämnet skall vara en del av förskolans verksamhet. Utifrån vår tolkning ser vi dock att arbetet med kulturell mångfald till stor del går i linje med läroplanens riktlinjer, med hänsyn till att inga vidare precisioner om hur arbetet skall genomföras i praktiken ges. Detta med undantag för det läroplansmål som lyfter att förskolan ska bidra till att alla barn får utveckla sin kulturella identitet. Enligt vår mening går respondenternas beskrivningar av hur de arbetar med detta läroplansmål inte i linje med läroplanens riktlinjer, då båda yrkeskategorierna i sina utsagor lyfter att vårdnadshavarna och hemmet bär det största ansvaret. Däremot kan vi utläsa att samtliga respondenter anser att kulturell mångfald som ämne är viktigt att arbeta med, även om ämnet inte får särskilt stort utrymme eller en egen given plats i verksamheterna. Vidare utläser vi ett mönster i resultaten som indikerar att flertalet respondenter anser att arbetet med kulturell mångfald främst berör verksamheter med etniskt och kulturellt blandade barngrupper. Vilket följaktligen går emot vad tidigare forskning förespråkar, som istället hävdar att ämnet är något som ska arbetas med oavsett om barngruppen anses vara homogen eller inte. Följaktligen kunde vi därmed utröna att ett monokulturellt perspektiv inte var särskilt ovanligt, även om en och samma person kunde påvisa en interkulturell kompetens i andra avseenden. För fortsatt forskning inom ämnet hade det varit intressant att undersöka närmare vad de olika universiteten erbjuder för kunskap och utbildning inom interkulturell pedagogik, på både förskollärarprogrammet och rektorsprogrammet. Detta för att eventuellt kunna styrka våra antaganden om att avsaknaden av interkulturell utbildning inom dessa program kan vara en bidragande faktor till att ämnet tenderar att få en mindre given plats i förskolan.

Referenslista

Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF

Sverige. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten (hämtad 2020-10-09). Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund:

Studentlitteratur.

Borgström, Maria (2004). Lärares interkulturella kompetens i undervisningen. I Pirjo, Lahdenperä (red.), Interkulturell pedagogik i teori och praktik, s. 33–56. Lund: Studentlitteratur.

Borgström, Maria & Graviz, Ana (2016). Undersökning om fred, kreativitet och lärande. I Hans Lorentz & Bosse Bergstedt (red.), Interkulturella perspektiv: Pedagogik i

mångkulturella lärandemiljöer, s. 189–207. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan & Bell, Emma (2017) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.

Garnier, M E & Enomoto, K E. (2006) Urban school principals and their role as multicultural leaders. Urban education, vol. 41, ss 560 – 584.

Hastrup, Kirsten (2010). Kultur: Den flexibla gemenskapen. Lund: Studentlitteratur. Håland Anveden, Pia (2017). Interkulturellt förhållningssätt och nyanlända barn. Skolverket.

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/name/P03WCPLAR086963 (hämtad 2020- 11- 05).

Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap - förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur.

Lahdenperä, Pirjo (2018). Inledning. I: Pirjo Lahdenperä (red.). Den interkulturella

Lahdenperä, Pirjo (2018). Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling. Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.32744c6816e745fc5c31480/1576585148460/Inter kulturalitet_i_undervisning_och_skolutveckling_Pirjo_Lahdenpera_20181003.pdf (hämtad 2020-10-23).

Lauritsen, K. (2011). Cultural Complexity and Border Markers in Norwegian Kindergartens. Children & Society. vol. 27, ss 350–360.

Ljungberg, C. (2005) Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox?. Internationell migration och etniska relationer: Malmö högskola/Tema Etnicitet: Linköpings universitet.

Lorentz, Hans (2013). Interkulturell pedagogisk kompetens: Integration i dagens skola. Lund: Studentlitteratur.

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (2016). Interkulturella perspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. I Hans Lorentz & Bosse Bergstedt (red.), Interkulturella

perspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer, s 13–52. Lund: Studentlitteratur.

Lorentz, Hans (2016). Interkulturella perspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. I Hans Lorentz & Bosse Bergstedt (red.), Interkulturella perspektiv:

Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer, s 161–188. Lund: Studentlitteratur.

Lpfö18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Lunneblad, J. (2009) En målsättning för de Andra: Förskolepedagogers tal om barn och föräldrar under planering och utvärdering på en förskola med en kulturellt blandad barngrupp. Tidsskrift for Nordisk Barnehageforskning, vol. 2, ss 115–125.

Lunneblad, Johannes (2013). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Lunneblad, Johannes (2018). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Norberg, K. (2017). Educational leadership and im/migration: preparation, practice and policy – the Swedish case. International Journal of Educational Management, vol. 31, ss 633 – 645.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder - att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.

Peköz, C & Isik Gürsimsek, A. (2019) Multicultural attitudes and cultural intelligence of preschool teachers. Journal for Multicultural Education, vol. 14, ss 45 – 60.

Skolverket, 2020, s.7.

https://www.skolverket.se/download/18.6b138470170af6ce914ef2/1585554485184/pdf654 2.pdf (hämtad 2020-10-09)

Statistiska centralbyrån, 2020, s. 1

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utlandska-medborgare-i-sverige/ (hämtad 2020-10-09) Stier, Jonas (2019). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur.

Stier, J & Sandsrtröm, M. (2018) Managing the unmanageable: curriculum challenges and teacher strategies in multicultural preschools in Sweden. Journal of Intercultural

Communication, vol. 48, ss 1-13.

Stier, Jonas & Riddersporre, Bim (2019). Interkulturellt arbete i förskolan: Med

läroplanen som grund. Stockholm: Natur & Kultur.

Stier, J., Tryggvason, M., Sandström, M. & Sandberg, A. (2012). Diversity management in preschools using a critical incident approach. Intercultural Education, vol. 23, ss 285–296. Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk -

Bilagor