Resultat av delstudie 2

Nedan presenteras delstudie två bestående av resultat och analys av fem intervjuer med förskolrektorer. Inledningsvis presenteras studiens resultat tematiskt under olika rubriker och underrubriker som är tätt sammankopplade med studiens frågeställningar och syfte. Citat från rektorerna kommer att lyftas i syfte att styrka studiens tillförlitlighet samt min tolkning av resultatet. Efter att resultaten presenterats följer en tematisk analys med utgångspunkt i studies frågeställningar och syfte, där resultaten tolkas av mig som skribent. I avsnitten benämns studiens deltagare rektorer som förskolrektor A, B, C, D och E.

7.3.1 Rektorernas personliga uppfattning om vad kulturell mångfald innebär i förskolan

Genom intervjuerna framkom rektorernas tankar kring arbetet med kulturell mångfald i förskolan och vad arbetet innebär för dem. Samtliga rektorer uttryckte att det är av stor vikt att arbeta med kulturell mångfald, men ämnet beskrivs även som svårt, stort och komplext. Ur svaren kan även vissa mönster urskiljas, bland annat en gemensam bild av att arbetet med kulturell mångfald grundar sig i vad man har för människosyn eller värdegrund och bemötande utifrån allas lika värde oavsett bakgrund. Förskolrektor B uttrycker att man måste vara ödmjuk när man möter andra kulturer och förskolrektor A uppger vikten av att möta alla familjer med respekt och hänsyn samt att belysa hur alla människors olika erfarenheter är viktiga och bör tas på allvar. Vidare varierar hur vida säkra rektorerna känner sig i förhållande till ämnet då några av rektorerna visade en trygghet i samtalen om ämnet, medan en osäkerhet kunde utläsas hos andra. Bland annat uttryckte en av rektorerna en lättnad över att hen aldrig behövt arbeta i en mångkulturell förskola genom följande uttalande:

[…] Sen ska jag väl ärligt och uppriktigt säga att jag har aldrig jobbat i en förskola där man har haft jättemånga olika kulturer och religioner eller såna här saker, utan vi är ju ganska bortskämda och så här […] (Förskolrektor D, 2020).

Ett annat mönster kunde även utläsas, som skiljer sig mycket från ovanstående sätt av att se på kultur och kulturell mångfald som endast kopplat till utländsk bakgrund. Uttalanden av tre av rektorerna tydliggör bland annat en bredare bild av vad kulturell mångfald kan innebära. Förskolrektor A beskriver exempelvis att hen tänker på kulturell mångfald utifrån olika aspekter:

[…] Sen finns det ju såklart också en kulturell mångfald i aspekten med vilken social bakgrund man har, vilka förutsättningar man har, hur barnens hemförhållanden ser ut. Den är också en kulturell mångfald. […] (Förskolrektor A, 2020)

Två av rektorerna uttryckte även att det är farligt att fastna i att definitionen endast skulle handla om att komma från ett annat land. Förskolrektor B menar att det finns kulturer inom Sverige eller inom olika städer som kan te sig väldigt olika, samt att kultur även kan handla om saker som klasstillhörighet. I likhet med detta menar även förskolrektor C att alla bär med sig en kultur som skiljer sig åt beroende av vilken miljö man lever i. Hen menar att kulturell mångfald bör ses utifrån vad som finns inuti varje barn och familj samt att kultur är något man skapar och att förskolan i sig är en kultur.

7.3.2 Rektorernas beskrivningar beträffande deras roll och ansvar angående arbetet med kulturell mångfald i förskolan och personalens interkulturella kompetens

Samtliga rektorer uppgav att de har ett stort ansvar i att kulturell mångfald är en del av verksamheten i förskolan:

[…] Även om förskollärarens ansvar är att se att hela läroplanen fullföljs så är det ändå mitt ansvar att se till att det verkligen blir gjort. Och att dom har rätt verktyg och medel. […] man kan känna ibland när dom kommer att nej men vi har inte dom här verktygen, då är det ju upp till mig att skaffa fram dom. Behöver vi ha kompetens i form utav litteratur? Behöver vi ha något nätverk kring det? […] (Förskolrektor E, 2020)

Förskolrektor B uttrycker att det är rektorn som sätter standarden genom förväntningar på personalen och att hen därav måste uttala att det är viktigt att arbeta med kulturell mångfald. Vidare uttrycker förskolrektor E att det är hens roll att ”peka med hela handen” när hen ser att arbetet är otillräckligt och behöver arbetas mer med. Förskollärare E tycks även förena arbetet med kulturell mångfald till hur stort flöde av invandrarbarn förskolorna har. Bland annat beskriver hen hur ett stort antal invandrarbarn innebär att pedagogerna måste uppdateras inom ämnet i stort och specifikt inom bland annat hur olika länders kulturer ser ut. Vidare beskriver hen följande:

[…] Det kommer perioder då det är mer intensivt arbete, och sen så försvinner det nästan bort. Det finns med där bakom men det är liksom inte högaktuellt, och det handlar naturligtvis om vilka barn man har i gruppen för tillfället. […] (Förskolrektor E, 2020)

Två av rektorernas förskolor beskrivs till stor del bestå av homogent svenska barngrupper, dock kan en stor skillnad mellan rektorernas inställning till vikten av att arbeta med kulturell mångfald utläsas. En av dessa rektorer menar att bristen på olika etniciteter i barngruppen komplicerar och minimerar arbetet med kulturell mångfald, vilket står i motsats till hur den andra rektorn beskriver att arbetet med kulturell mångfald är särskilt betydelsefullt eftersom barngruppen är homogen. Samtliga rektorer medger även att det är deras ansvar att se till att deras personal har den interkulturella kompetensen som krävs för att arbeta med kulturell mångfald i förskolan utifrån styrdokumentens mål. Vidare nämner två av rektorerna kompetensutveckling hos personalen som en viktig del i att kunna säkerställa en interkulturell kompetens:

[…] Det är också genom riktade satsningar som vi har emellan varven, att fylla på kontinuerligt. Jag säger inte att vi måste fylla på varje år, men vi måste ha riktade satsningar var tredje, var fjärde, var femte år så att vi går in lite djupare och det inte läggs åt sidan, utan efterlevs hela tiden. […] Då kan det handla om böcker som vi läser och riktar in oss på eller att vi får en kompetenssatsning i form av en föreläsning och att man sen får jobba med det på ett eller annat sätt. […] (Förskolrektor E, 2020)

Dock påvisar två av rektorerna att kompetensutbildningen inom kulturell mångfald är bristfällig men behövlig. Ett annat mönster är vikten av dialoger kring kulturell mångfald och sådant som är tätt förknippat med ämnet. Förskolrektor B menar bland annat att de talar mycket om bemötande inom förskolan, samt att det är viktigt att hen som rektor ger påbud om förhållningssätt och bemötande. Förskolrektor C berättar att hen är ansvarig för flera olika verksamheter där andelen barn med utländsk bakgrund skiljer sig åt mellan förskolorna. Vidare beskriver hen att kulturell mångfald har diskuterats mycket i några av dessa verksamheter:

[…] För det gäller ju även för pedagoger att förstå att alla människor bär på sin egen kultur. Sen kan man ju vara mer präglad av någonting beroende på vad man har för traditioner och så bakåt. (Förskollärare C, 2020)

Förskolrektor C uttrycker dock att ämnet inte diskuterats i en av de förskolor som har en stor kulturell mångfald. Hen påvisar även en uppfattning om att arbetet med kulturell mångfald med stor sannolikhet är en självklar del av verksamheten i denna förskola, även om hen medger att hen faktiskt inte vet om personalen arbetar med ämnet eller inte.

7.3.3 Rektorers beskrivningar av hur de säkerställer att arbetet med kulturell mångfald fullföljs

För att säkerställa att arbetet med kulturell mångfald är en del av förskolans verksamhet cirkulerar fyra av fem rektorers svar främst kring det systematiska kvalitetsarbetet, SKA. I stora drag beskriver rektorerna ungefär samma process för det systematiska kvalitetsarbetet, där förskolorna varje år väljer ett område utifrån behov samt förskolans läroplan. Därefter arbetar förskolorna systematiskt med detta område under årets gång genom planering, uppföljning, utvärdering och analysarbete. Utifrån rektorernas svar blir det påtagligt att ingen av dessa förskolor i nuläget arbetar med kulturell mångfald som ett prioriterat mål. Några av förskolorna har dock tidigare haft ämnet som ett prioriterat mål och andra menar att deras nuvarande fokuseringsområden på ett eller annat sätt inkluderar ämnet. Bland annat beskriver förskolrektor E att förskolan för tillfället arbetar med barnkonventionen och barnens rätt. Förskolrektor A lyfter bland annat att de arbetar med BRUK, vilket är ett självskattningsmedel från Skolverket som kan bidra till en förståelse för vilka områden som bör prioriteras.

7.3.4 Rektorernas beskrivning av hur arbetet med kulturell mångfald ser ut i verksamheten utifrån förskolans läroplan

Under denna rubrik kommer inledningsvis rektorernas allmänna beskrivningar av hur arbetet med kulturell mångfald genomförs i deras verksamheter att beskrivas. Därefter har tre underrubriker utformats utifrån de intervjufrågor som ursprungligen skapats med utgångspunkt i de mål som anges i förskolans läroplan angående kulturell mångfald. Som tidigare nämnts anger två rektorer att deras verksamheter till största del består av homogent svenska barngrupper, dock beskriver en av dessa rektorer sig arbeta med kulturell mångfald och den andra inte. Förskolrektor D menar att deras förskola inte arbetar med kulturell mångfald på grund av att de inte har barn från andra länder än Sverige, vilket genererar i en osäkerhet angående ämnet. Utifrån samtliga rektorers svar framgår det även att ämnet tenderar att hamna i bakgrunden av annat arbete eller utebli helt. En uppfattning som tre av retorerna delar är att det är lättare att arbeta med kulturell mångfald om verksamheten innefattar barn från många olika länder och kulturer.

[…] Har man det inte naturligt då ska man konstruera det, och då kan jag dels gå till mig själv som pedagog, men jag känner också igen mig mycket bland mina medarbetare, att då blir man genast lite osäker. Och hur ska man göra då? Och hur stort kommer det här att bli? Och kan man säga så? Åt vilka håll kommer det då att bära av och kan man då besvara frågor som dyker upp? […] (Förskolrektor D, 2020)

Ytterligare ett mönster är att språk ses som en stor del av arbetet. Ett verktyg som många av rektorerna nämner är bland annat Polyglutt, vilket är en digital applikation där man kan lyssna på sagor på många olika språk. Förskolrektor B belyser även vikten av att inkludera föräldrarna i den mån de känner sig bekväma, genom att exempelvis fråga hur man räknar eller säger olika ord på barnets modersmål. Tre av rektorerna framhävde även vikten av att representera kulturell mångfald i verksamhetens miljö och material. Bland annat genom att ha världskartor, jordglober och bilder från olika delar av världen på exempelvis barn uppsatta på avdelningarna. Samt dockor som representerar en mångfald. Gemensamt för dessa tre rektorer är att samtliga ansåg att materialets syfte var att skapa nyfikenhet och frågor hos barnen, som kunde leda till samtal om kulturell mångfald.

7.3.5 Rektorernas beskrivningar av hur verksamheterna arbetar för att främja barns förståelse för värdet av kulturell mångfald

På frågan angående hur förskolan arbetar för att främja barnens förståelse för värdet av kulturell mångfald, varierade rektorernas svar. En av rektorerna kopplade bland annat frågan endast till språket, och menade att det är av stor vikt att visa intresse för barns språk genom att exempelvis efterfråga olika ord på barnets modersmål. Hen menar även att det är viktigt att skapa nyfikenhet hos barngruppen inför andra språk och nämnde då även applikationen Polyglutt som ett hjälpmedel. En annan rektor menar att man inför en lässtund kan inkludera ämnet genom ett medvetet val av litteratur som exempelvis representerar olika världsdelar. Vidare menar tre av rektorerna att arbetet till stor del handlar om att lyfta likheter och olikheter, utifrån olika infallsvinklar samt att belysa att olikheter är okej. Arbetet med kulturell mångfald beskrivs även ofta genomföras i samband med andra arbeten i förskolan där pedagogerna inkluderar begränsade delar av ämnet, snarare än att arbeta aktivt med endast kulturell mångfald. Denna uppfattning bekräftas även genom att flera av rektorerna beskriver hur arbetet med kulturell mångfald i nuläget sammankopplas med en kompetensutbildning som handlar om våldspreventivt arbete och inkluderar ämnen som normer, identitet och genus. Ett annat mönster som kan utläsas i många av rektorernas svar är att arbetet med att främja barns förståelse för värdet av kulturell mångfald ofta kopplas till en slags verksamhetsförankrad grundsyn eller värdegrund som innefattar synen på människan, bemötande och förhållningssätt. Denna grundsyn verkar även sträcka sig utanför ramarna för arbetet med kulturell mångfald vilket tydliggörs då många av rektorerna även nämner ämnen som genus, normer och demokrati i samband med detta:

Ja, man jobbar väl jättemycket med det utifrån det här värdegrundsmaterialet, att olika är bra, man får tycka vad man vill, det är delaktighet och inflytande. Många inputs är ju viktigt, olika synvinklar är viktigt för demokrati. Det blir väl en grundbult i det. Jag tror inte att barnen

kanske förstår det där ännu, jag tror det är abstrakt att se ett värde. Jag hoppas på att det ska kännas normalt hos våra barn och inte så konstigt. (Förskolrektor B, 2020)

Även förskolrektor D menar att arbetet grundar sig i ett vardagligt förhållningssätt, dock utmärker sig denna rektors svar då en tydlig osäkerhet kan utläsas angående frågan:

(…) Oj. (Skratt). (…) Jag kan inte svara, eller jag kan inte ge ett bra svar på den tror jag riktigt (skratt). Men det är nog som sagt i och med, som jag har varit inne på innan också att man inte har det här naturligt, så blir det ändå mycket i det vardagliga förhållningssättet ändå, åter igen att hur vi är med och mot varandra. […] Att vi särskiljer inte pojkar och flickor, vi särskiljer inte (skratt) mörka och ljusa, eller liksom på något sätt så, utan alla är välkomna att vara med. Det är väl så vi arbetar […] (Förskolrektor D, 2020)

7.3.6 Att ge barn kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer samt

utveckla barns förmåga att leva sig in i andras villkor och värderingar –

rektorernas beskrivningar av förskolans bidrag

Inledningsvis beskriver några av rektorerna att förskolorna främst arbetar med litteratur och medvetna val av filmer från exempelvis Utbildningsradion, UR som kan bidra till samtal med barnen om olika kulturer, levnadsförhållanden, villkor och värderingar. Bland annat menar förskolrektor A att de genom boksamtal där man tittar på bilderna och ställer frågor som ”vad tror du att den här personen känner?” Och ”hur skulle du ha känt?” ger barnen möjlighet att leva sig in i andra människors liv, känslor och värderingar. Bilder ses även som en utgångspunkt för detta ändamål:

[…] 2015 när vi hade den stora flyktingvågen här då satte vi verkligen upp bilder på alla världens barn, och det blev så otroligt bra diskussioner kring dom här barnen, för att det var ju barn som såg olika ut, dom hade olika kläder och då vet jag att då kunde pedagogerna verkligen såhär ”Vart tror du att det här barnet bor hen? Varför tror du att den är klädd sådär? Tror du det är varmt eller kallt där den bor? Vad tror du den äter?” För på nån bild var det ju ett barn som satt och åt frukt eller någonting sånt där […] (Förskolrektor E, 2020)

Tre av rektorerna uppger att samtal och temaarbeten som grundar sig i barnet, dess familj och liv kan resultera i samtal om olika levnadsförhållanden:

[…] när man ser på var olika människor bor mer på insidan så lever man ju på väldigt olika sätt, man har olika traditioner oavsett om man då tillhör det som är det ”kulturellt svenska” eller just det här med att familjer är olika även om de kommer från samma land. Vi kan inte sätta en stämpel på att ”ja men såhär lever alla familjer som kommer från Syrien”, utan att det är lika olika för dom som det är för oss. (Förskolrektor C, 2020)

Samtliga rektorer lyfter samtalet som en väsentlig del i förskolans arbete med att bidra till att barn får utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar. Vidare framkom att barnens nyfikenhet och frågor sågs som en utgångspunkt samt att pedagogers följdfrågor är av stor vikt. En utgångspunkt för samtal som i längden kan ge barn kännedom om olika kulturer är bland annat mat, olika maträtter samt exempelvis

barns funderingar kring varför någon bär slöja. Förskolrektor B menar även att detta arbete kan grunda sig i temaarbeten om olika länder utifrån att någon exempelvis rest till ett annat land, medan förskolrektor C beskriver att förskolan arbetat med ”FN filuren” där en figur reser runt i olika världsdelar och lyfter barnkonventionen.

7.3.7 Rektorernas uppfattning om vikten av att barn får utveckla sin kulturella identitet

Samtliga rektorer medger att det är av stor vikt att barn ska få utveckla sin kulturella identitet och tre av rektorerna nämner bland annat språket som en viktig del av denna. Förskolrektor A menar exempelvis att språket är viktigt för den personliga utvecklingen och förskolrektor D anser att det är viktigt att bevara sitt hemspråk:

[…] vi pratar svenska på förskolan, men ni ska fortsätta att prata erat hemspråk för att det gynnar språkutvecklingen och det bibehåller ju också vad man ska säga, sina rötter, att man vet vem man är och vart man kommer ifrån. Att det inte suddas ut. Så det tycker jag är jätteviktigt. Vi ska inte stöpas i samma form, vi ska lära oss att förhålla oss till varandra. (Förskolrektor D, 2020)

I linje med detta uttalar även förskolrektor C att det är viktigt att utveckla sin kulturella identitet för att få en trygg självkänsla. Samt att man genom kunskap om olika levnadssätt och vetskap om hur man själv lever kan utveckla sin kulturella identitet.