I denna undersökning har vi studerat hur pedagoger arbetar med genusperspektiv och jämställdhet i förskoleverksamheten samt hur det ser ut inom de estetiska ämnena utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv.
Våra huvudsakliga resultat är att pedagogerna försöker arbeta jämställt och att de ser det som en viktig del av förskolans arbete. Det var ingen som hade någon speciell utbildning inom genuspedagogik men de ansåg ändå att de hade den kunskap som behövs samt att de får stöd i att arbeta mer jämställt från sin arbetsplats. De kunde inte se stora skillnader mellan könen hos barnen bland de yngsta barnen samt inom de estetiska ämnena. Ändå antydde vissa på att de estetiska ämnena mest ses som feminina samt kunde se några skillnader i vad barnen intresserar sig för, till exempel att flickorna var dom som satt längre och ritade och målade. De flesta ansåg att det är mer okej för flickor att utmana traditionella könsroller. Vi har sett att detta kan bero på den manliga normen som formats av samhället, värderas högre än det kvinnliga. Vi har fortfarande en lång väg att gå i jämställdhetsarbetet, och vi kan se att samhälle och massmedia också har en stor påverkan som vi inte kommer kunna komma undan. Därför ansåg deltagarna att det är viktigt att både förskola och vårdnadshavare förmedlar värderingar som skapar en bra grund, och att de samarbetar för att vi ska kunna komma framåt i jämställdhetsarbetet. Vi anser att en sådan grund är väldigt viktig för barnen, där de lär sig att tänka normkritiskt och få med sig värderingar om jämställdhet. På så sätt kommer barnen kunna bemöta de olika värderingar och intryck som finns ute i samhället, men ändå känna en trygghet i sitt eget tänkande.
“Alla är olika, men lika bra!” 8.3.1 Fortsatt forskning
För fortsatta studier hade det varit intressant att undersöka hur massmedia påverkar barns egen uppfattning av genus och jämställdhet. Massmedia har en stor påverkan på jämställdhetsarbetet, vilket togs upp i denna studies forskningsöversikt men även av en av enkätens svarspersoner. Vi ser det som en viktig del att forska vidare kring då media idag är lättillgängligt för så många barn, både i hem och på förskola, samt används i pedagogiska syften.
Referenslista
Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag AB.
Butler, Judith (2021). Britannica. https://www.britannica.com/biography/Judith-Butler (2021- 03-24).
Dolk, Klara (2011). Genuspedagogiskt trubbel. Från en kompensatorisk till en komplicerande och normkritisk genuspedagogik. I Hillevi Lenz Taguchi, Linnea Bodén & Kajsa Ohrlander (red.), En rosa pedagogik. Stockholm: Liber AB.
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. Jönköping.
Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan:
omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber.
EIGE: Gender equality index 2017: Progress at a snail’s pace (2017). European institute for
gender equality. https://eige.europa.eu/news/gender-equality-index-2017-progress-snails-pace
(2021-03-04).
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael & Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012).
Metodikpraktikan - konsten att studera samhälle. individ och marknad. uppl: 4:1, Vällingby:
Elanders Sverige AB.
Fröden, Sara (2019). Situated decoding of gender in a Swedish preschool practice, Ethnography and Education, 14:2, pp. 121-135, DOI: 10.1080/17457823.2017.1422135. Genussystem (2017). Jämställ. https://www.jamstall.nu/fakta/genussystem/ (2021-03-05). Giotas Sandquist, Anna (2021). Kvinnor i Sverige 2021. En granskning av hur Sverige lever upp till Kvinnokonventionen. Sveriges kvinnolobby. https://sverigeskvinnolobby.se/wp- content/uploads/2021/03/Kvinnor-i-Sverige-2021.pdf (2021-03-08).
Günther-Hanssen, Anna (2020). Barn, naturvetenskap och könande processer i förskolan.
Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Educational Sciences 21. 173 pp. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Hentschel, Linn (2018). Den könade sången- exempel från grundskolans musikundervisning. I Eva Skåreus (red.), Estetiska ämnen och genus. Malmö: Gleerups.
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet [Elektronisk resurs] teoretiska funderingar kring
kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen.
Hirdman, Yvonne (2004). UR. https://www.ur.se/mb/pdf/Texter/Yvonne_Hirdman_2.pdf
Håkansson, Johan (2021). Jämlikhet för kvinnor: Sverige underkänns i 13 av 16 punkter. TV4.
https://www.tv4.se/artikel/xVf5QhTZm9U4GwePRnUKO/jaemlikhet-foer-kvinnor-sverige- underkaenns-i-13-av-16-punkter (2021-03-08).
Lindqvist, Anna (2018). Om män, pojkar och dans i förskola och skola. I Eva Skåreus (red.),
Estetiska ämnen och genus. Malmö: Gleerups.
Lpfö18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Månsson, Annika (2000). Möten som formar: interaktionsmönster på förskola mellan
pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Diss. Malmö: Malmö universitet.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.
Ohrlander, Kajsa; Palmer, Anna & Thelander, Lina (2011). “Ta det lugnt, tänk på att Lina är en tjej…” Kollektivt minnesarbete som verktyg för att utmana vårt tänkande om kön i
pedagogisk praktik, I Hillevi Lenz Taguchi, Linnea Bodén & Kajsa Ohrlander (red.), En rosa
pedagogik. Stockholm: Liber AB.
Richter, Elisabeth (2012). Ta skapandet på allvar. Lärarförbundet. lararen.se/forskolan/forskning/ta-skapandet-pa-allvar (2021-03-05).
Russel Bernard, Harvey (2018). Research Methods in Anthropology: Qualitative and
Quantitative Approaches. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2020a). Dans utmanar genusuppfattningar i förskolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om- forskning/dans-utmanar-genusuppfattningar-i-forskolan (2021-03-01).
Skolverket (2020b). Jämställdhet i förskolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/jamstalldhet-i-forskolan (2021-03-01).
Skåreus, Eva; Sigurdson, Erik & Wikberg, Stina (2018). Sammanfattande reflektioner. I Eva Skåreus (red.), Estetiska ämnen och genus. Malmö: Gleerups.
Skåreus, Eva & Wikberg, Stina (2018a). Inledning. I Eva Skåreus (red.), Estetiska ämnen och
genus. Malmö: Gleerups.
Skåreus, Eva & Wikberg, Stina (2018b). Historia, skolutveckling och genus. I Eva Skåreus (red.), Estetiska ämnen och genus. Malmö: Gleerups.
Sociologiska institutionen (2018). Genus och jämställdhet.
SOU 2006:75 (2006). Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i
förskolans pedagogiska arbete. Statens offentliga utredningar.
Vad är jämställdhet? (2019). Jämställdhetsmyndigheten.
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet/ (2021-03-01). Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wikberg, Stina (2014). Bland självporträtt och parafraser: om kön och skolans
bildundervisning. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Wikberg, Stina (2018a). Bildämnets historia. I Eva Skåreus (red.), Estetiska ämnen och genus. Malmö: Gleerups.
Wikberg, Stina (2018b). Bildämnet - lika mycket för alla, men kanske lite mer för tjejer. I Eva Skåreus (red.), Estetiska ämnen och genus. Malmö: Gleerups.
Öhman, Margareta (1999). Att ge flickor och pojkar i förskolan lika möjligheter. I Margareta Öhman (red.), Olika på lika villkor: en antologi om jämställdhet i förskolan. Sverige:
Bilaga 1
Enkäten
Bakgrund1. Hur definierar du dig? (Man, kvinna, annat) 2. Ålder? (18-25, 25-35, 35-45, 45+)
3. Vad har du för utbildning? (gymnasial utbildning, yrkesutbildning, universitets- eller högskoleutbildning, ingen av dessa, vill ej svara)
4. Vart gjorde du din utbildning? (Sverige eller annat land)
5. Vad är ditt yrke? (Förskollärare, Barnskötare, Specialpedagog, annat)
6. Hur många år har du jobbat inom förskolan? (0-2 år, 2-5 år, 5-10 år, 10+ år)
Allmänt om jämställdhet och genus
7. Skolverket menar att jämställdhet i förskolan innebär att ge varje barn samma
möjligheter till både utveckling, lärande och lek och att barnen ska inte begränsas av sin könstillhörighet. Tycker du att detta stämmer? (stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer
delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara)
8. Anser du att Sverige är mer jämställt jämfört med andra länder? (stämmer inte alls,
stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara)
9. Hur bra stämmer detta påstående enligt dig: “Sveriges förskolor är jämställda”
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 10. Anser du att arbetet med jämställdhet inom förskola är viktigt? (stämmer inte alls,
stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara)
11. Förskolor har en viktig roll inom jämställdhetsarbetet. (stämmer inte alls, stämmer inte,
stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara)
12. Föräldrar/vårdnadshavare har en viktig roll i jämställdhetsarbetet. (stämmer inte alls,
stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) På din arbetsplats
13. Har ni någon speciell inriktning på din förskola? (Reggio Emilia, montessori, ur &
skur, Waldorf, annat, ingen speciell inriktning) 14. Hur många är ni i ditt arbetslag? (2-3, 3-5, annat)
15. Åldern på barnen i din barngrupp? småbarn, äldre barn, blandat) 16. Hur många barn är det i er barngrupp? (5+, 10+, 15+)
17. Har du utbildning inom jämställdhets- och genuspedagogik? (Ja, nej, vet ej/vill ej
svara)
18. Har någon i ditt arbetslag utbildning inom jämställdhets- och genuspedagogik?
(Ja, nej, vet ej/vill ej svara)
19. Upplever du att du fått utbildning/kunskap från din utbildning om hur man kan arbeta mer jämställt?
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 20. Upplever du att du får utbildning/kunskap på er förskola om hur man kan
arbeta mer jämställt?
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 21. Upplever du att du får stöd i att arbeta mer jämställt från
kommunen/huvudman?
24. Hur bra stämmer detta påstående enligt dig: “Jag har den kunskap som behövs för att kunna arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv” (stämmer inte alls,
stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara)
25. Anser du att din roll som “man”, “kvinna” eller “annat” påverkar hur du arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv? (stämmer inte alls, stämmer inte,
stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara)
26. Enligt Läroplan för förskolan ska förskolan arbeta utifrån ett
jämställdhetsperspektiv och utgå från grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på. Tycker du att ni uppfyller detta på din förskola?
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 27. Tycker du att denna förskolan arbetar för att försöka ta bort de traditionella
könsmönsterna?
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 28. Det finns skillnader mellan könen på förskolan du arbetar på (Hur de blir
bemötta, vilka förväntningar som sätts på dom och liknande)
a. Mellan barnen? (stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer
bra, vet ej/vill ej svara)
b. Mellan de vuxna? (stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer
bra, vet ej/vill ej svara)
Undervisning och könsroller
29. Olikheter mellan könen visar sig mer inom vissa områden eller ämnen i
förskolan
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 30. Skillnader mellan könen finns inom de estetiska ämnena i förskolan (exempelvis i
hur barnen blir bemötta, vad barnen visar intresse för, hur barnen får använda materialet)
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 31. Det finns könsstereotypa skillnader i färgval i bildaktiviteter mellan
pojkar/flickor (exempelvis att flickor väljer rosa, eller att en pedagog väljer könsstereotypa färger till barnen)
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 32. Det förekommer könsstereotypa skillnader i skapandet i bildaktiviteter hos
pojkar/flickor (exempelvis att flickor målar fjärilar medan pojkar målar superhjältar)
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara)
33. Pedagogers bemötande inom BILDÄMNET skiljer sig gentemot pojkar
respektive flickor (t.ex. i hur de benämner vad barnen skapat, att pedagogen benämner pojkars teckningar som “häftiga” och flickors som “fina”) (stämmer
inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara)
34. Pedagogers bemötande inom MUSIK skiljer sig gentemot pojkar respektive
flickor (t.ex. att pojkar tillåts spela högt medan flickor förväntas sjunga ljust och fint)
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 35. Pedagogers bemötande inom DANS skiljer sig gentemot pojkar respektive flickor
(t.ex. att pedagogen benämner flickors dans son “fin” och pojkars som “häftig”)
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 36. Pedagogers bemötande inom DRAMA skiljer sig gentemot pojkar respektive
flickor (t.ex. vilka roller flickor respektive pojkar “får” spela)
37. Estetiska ämnen används för att lära ut annan kunskap på din förskola (t.ex. lära
ut matematik genom bild)
(stämmer inte alls, stämmer inte, stämmer delvis, stämmer bra, vet ej/vill ej svara) 38. Bildämnet ses som maskulint/feminint. (Mycket maskulint, maskulint, både och,
feminint, mycket feminint)
39. Dans ses som maskulint/feminint. (Mycket maskulint, maskulint, både och, feminint, mycket feminint)
40. Sång ses som maskulint/feminint. (Mycket maskulint, maskulint, både och, feminint, mycket feminint)
41. Musik ses som maskulint/feminint. (Mycket maskulint, maskulint, både och, feminint, mycket feminint)
42. Drama ses som maskulint/feminint. (Mycket maskulint, maskulint, både och, feminint, mycket feminint)
43. Flickor utmanar de traditionella könsrollerna? (Inte alls – Stämmer mycket bra) 44. Pojkar utmanar de traditionella könsrollerna? (Inte alls – Stämmer mycket bra) 45. Det anses vara mer okej att flickor utmanar de traditionella könsrollerna. (Inte
alls -Stämmer mycket bra
46. Det anses vara mer okej att pojkar utmanar de traditionella könsrollerna. (Inte alls – Stämmer mycket bra
47. Finns det något du vill tillägga gällande könsroller och jämställdhet inom
Bilaga 2
Intervjuguide
Jobb/utbildningsbakgrund
1. Vad arbetar du som?
2. Är du född i Sverige? Om inte vart är du född? 3. Vad har du för utbildning?
a. Vart gjorde du din utbildning? 4. Varför har du valt detta yrke?
5. Hur länge har du arbetat med detta yrke?
a. Hur länge har du arbetet på denna förskola?
6. Har ni någon speciell inriktning på din förskola? (t.ex. reggio emilia, montessori, ur&skur, Waldorf…)
7. Hur många är ni i ditt arbetslag? 8. Hur många barn är det i er barngrupp?
a. Åldern på barnen?
Genus & jämställdhet
9. Förskolan ska jobba med jämställdhet. Hur upplever du att det ser ut i förskolan dag, utifrån ett jämställdhetsperspektiv?
10. Vad är viktigaste som ni jobbar med och hur ligger jämstälddhet på skalan? a. Tycker du att förskolor har en viktig roll inom jämställdhetsarbetet? b. Tycker du att föräldrar/vårdnadshavare har en viktig roll i
jämställdhetsarbetet?
11. Hur ser er pedagogiska verksamhet ut när det gäller genus och jämställdhet? Förklara hur ni arbetar.
12. Anser du att du och dina kollegor har en enad syn på vad jämställdhet innebär? 13. Anser du att det finns olikheter mellan könen hos barnen - Om ja, isåfall hur?
14. Anser du att det finns vissa situationer eller områden i förskolans verksamhet där det ser mer/mindre jämställt ut?
15. Anser du att du arbetar för att det ska vara jämställt? På vilket sätt?
16. Upplever du att dina förväntningar är lika/olika på flickor och pojkar? På vilket sätt, hur visar det sig?
17. Har du eller någon annan på stället en utbildning inom genuspedagogik? 18. Upplever du att du får stöd i att arbeta mer jämställt?
a. Har ni haft någon fortbildning i detta? Möten om jämställdhet?
b. Känner du att du får stöd från kommun/huvudman/chef/kollegor m.m.? 19. Upplever du att det finns några hinder i jämställdhetsarbetet på din förskola? Isåfall
vad och hur?
Estetiska ämnen
20. Hur ofta jobbar ni med sång, drama, bild, etc? (dvs de estetiska ämnena) 21. Hur ser du på jämställdhet och genus inom de estetiska ämnena?
a. Kan du se att barn bemöts lika/olika utifrån sitt kön?
b. Kan du se skillnader i barnens intresse för dessa ämnen mellan könen? 22. Ser du någon skillnad i hur pedagoger bemöter pojkar och flickor inom de estetiska
ämnena? Exempelvis att flickor förväntas rita mer “luftigt” och pojkar tillåts rita “hårt”.
23. Kan du se könsstereotypa skillnader i bildämnet hos pojkar/flickor? Isåfall, hur visar sig detta? (exempelvis att flickor väljer rosa, eller att en pedagog väljer könsstereotypa färger till barnen)
24. Kan du se könsstereotypa skillnader i dans mellan pojkar/flickor? Isåfall, hur visar sig detta?
25. Kan du se könsstereotypa skillnader i musik mellan pojkar/flickor? Isåfall, hur visar sig detta?
26. Kan du se könsstereotypa skillnader i drama mellan pojkar/flickor? Isåfall, hur visar sig detta?
27. Tycker du att vissa estetiska ämnen ses som mer maskulina eller feminina? Isåfall vilka och varför? Hur visar sig detta?
28. Är det mer okej för flickor/pojkar att utmana de traditionella könsrollerna? Varför/varför inte?
Övrigt
29. Skulle du vilja tillägga något som rör detta ämne? 30. Har denna intervju väckt några andra tankar hos dig?
Bilaga 3
Information om en studie av jämställdhet och genus, inriktat på de estetiska
ämnena i förskolan
Vi är förskollärarstudenter som går sista terminen på förskollärarprogrammet och har påbörjat ett självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och
utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Denna studie handlar om jämställdhet och genus utifrån pedagogens perspektiv. Vi har inriktat vårt arbete främst på de estetiska ämnena i förskolan för att se om det finns likheter/skillnader mellan de olika könen.
Deltagandet i studien innebär att vi kommer att intervjua dig vid ett tillfälle via zoom, teams eller annat digitalt mötesrum. Det är frivilligt att ha kamera på under intervjun, men vi ser helst att både intervjuaren och den intervjuade har kameran på för ett mer givande samtal. Vi kommer att samla in data genom att göra en röstinspelning av intervjun för att sedan
analysera.
Datainsamlingen kommer att ske under mars-april månad. Insamlade data kommer att analyseras under innevarande termin. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien kommer alla personuppgifter vara borttagna.
Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår.
Om du är positiv till deltagande undertecknar du den medföljande blanketten om medgivande och scannar in den för att sedan skicka via mail. Om du har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare innan ett beslut tas (se nedan för kontaktuppgifter).
Studiens handledare: Caitlin Mc Evoy
Tel: XXXXX e-post: XXXXX
Uppsala den ………. Amanda Ahlgren, XXXXXXXX
Bilaga 4
Medgivande till deltagande i en studie
Studien, som kommer att handla om jämställdhet och genus i förskolan, kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Studien utförs av Amanda Ahlgren och Henna Palonen som går sista terminen på förskollärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Jag ger härmed mitt medgivande till att jag deltar i ovan nämnda studie.
Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att jag kommer intervjuas via zoom, teams eller annat digitalt mötesrum, samt att samtalet kommer att spelas in och analyseras. Jag har fått information om vad studien innebär och jag har förstått detta och vill delta i studien.
Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras.
Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår samt att min medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas.
Namn: ………. Ort och datum: ………
Bilaga 5
Kommentarer från enkäten.
Finns det något du vill tillägga gällande könsroller och jämställdhet inom förskola?
1. Vi arbetar på ett medvetet sätt med könsroller samt jämställdhet på vår förskola. Alla är olika men lika bra!
2. Även om jag läst genusvetenskap m.m och har verktyg. Vet hur man kan göra så otroligt mycket annorlunda så finns det inget intresse från arbetslag eller chefer. Då faller det rätt platt. Att strida för mycket leder bara till bråk och konflikter. Att
ifrågasätta situationer som att en kollega tar fram röd målarfärg och blå färg och säger till barnen att tjejerna kan måla med den röda färgen och killarna med den blåa färgen, att bara påpeka detta orsakar kaos, stress hos övrig personal för att dom ska behöva tänka till...,
3. era frågor är formulerade som att ni förväntar er att det görs skillnad mellan barnen utifrån kön vilket kommer färga de resultat ni får in
4. nej
5. Det finns många gånger kunskap hos pedagogerna fast de inte gått någon utbildning som tex de som nämns tidigare i enkäten, det finns många sätt att skaffa sig kunskap på även om en inte har papper på sin utbildning efteråt. Jag upplever att många barn har en tanke om jämställdhet hemifrån men i praktiken är det ganska mycket
stereotypa roller och värderingar som familjerna har.
6. Jag tror inte riktigt på att helt sudda ut könsroller (som liksom känns "rätt i tiden") utan snarare att värdera upp dem. På så vis borde det kunna bli jämställt att vara den man vill vara oavsett om man trivs i ett stereotypt mönster eller känner sig mer hemma med det som inte anses typiskt.
7. Jag har aldrig haft förmånen att få jobba med en manlig förskollärare trots 36 år i yrket.
8. Jämställdhet arbetar vi för. Men personligen är det faktisk skillnad på pojkar o flickor och tycker att det måste få vara det. Sen vilken färg det väljer, kläder, leksaker är inte intressant.
9. Lite otydliga frågor. Förstod inte riktigt formuleringarna i några